• 84000
  • The Collection
  • The Kangyur
  • Tantra
  • Tantra Collection
  • Action tantras
  • Toh 543

This rendering does not include the entire published text

The full text is available to download as pdf at:
/translation/toh543.pdf

འཇམ་དཔལ་གྱི་རྩ་བའི་རྒྱུད།

The Root Manual of the Rites of Mañjuśrī
Sanskrit Text

Mañjuśrī­mūla­kalpa
འཕགས་པ་འཇམ་དཔལ་གྱི་རྩ་བའི་རྒྱུད།
’phags pa ’jam dpal gyi rtsa ba’i rgyud
The Noble Root Manual of the Rites of Mañjuśrī
Ārya­mañjuśrī­mūla­kalpa

Toh 543

Degé Kangyur, vol. 88 (rgyud ’bum, na), folios 88.a–334.a (in 1737 par phud printing), 105.a–351.a (in later printings)

ᴛʀᴀɴsʟᴀᴛᴇᴅ ɪɴᴛᴏ ᴛɪʙᴇᴛᴀɴ ʙʏ
  • Kumārakalaśa
  • Śākya Lodrö

Imprint

84000 logo

Translated by Dharmachakra Translation Committee
under the patronage and supervision of 84000: Translating the Words of the Buddha

First published 2020

Current version v 1.21.34 (2025)

Generated by 84000 Reading Room v2.26.1

84000: Translating the Words of the Buddha is a global non-profit initiative to translate all the Buddha’s words into modern languages, and to make them available to everyone.

Logo for the license

This work is provided under the protection of a Creative Commons CC BY-NC-ND (Attribution - Non-commercial - No-derivatives) 3.0 copyright. It may be copied or printed for fair use, but only with full attribution, and not for commercial advantage or personal compensation. For full details, see the Creative Commons license.

Options for downloading this publication

This print version was generated at 1.32pm on Tuesday, 4th February 2025 from the online version of the text available on that date. If some time has elapsed since then, this version may have been superseded, as most of 84000’s published translations undergo significant updates from time to time. For the latest online version, with bilingual display, interactive glossary entries and notes, and a variety of further download options, please see
https://84000.co/translation/toh543.


co.

Table of Contents

ti. Title
im. Imprint
co. Contents
s. Summary
ac. Acknowledgements
i. Introduction
tr. The Translation
+ 37 chapters- 37 chapters
1. Chapter 1
2. Chapter 2
3. Chapter 3
4. Chapter 4
5. Chapter 5
6. Chapter 6
7. Chapter 7
8. Chapter 8
9. Chapter 9
10. Chapter 10
11. Chapter 11
12. Chapter 12
13. Chapter 13
14. Chapter 14
15. Chapter 15
16. Chapter 16
17. Chapter 17
24. Chapter 24
25. Chapter 25
26. Chapter 26
27. Chapter 27
28. Chapter 28
29. Chapter 29
30. Chapter 30
31. Chapter 31
32. Chapter 32
33. Chapter 33
34. Chapter 34
35. Chapter 35
36. Chapter 36
37. Chapter 37
38. Chapter 38
50. Chapter 50
51. Chapter 51
52. Chapter 52
53. Chapter 53
54. Chapter 54
c. Colophon
ap. Sanskrit Text
+ 37 chapters- 37 chapters
app. Introduction to the Sanskrit text of the Mañjuśrī­mūla­kalpa
ap1. Chapter A1
ap2. Chapter A2
ap3. Chapter A3
ap4. Chapter A4
ap5. Chapter A5
ap6. Chapter A6
ap7. Chapter A7
ap8. Chapter A8
ap9. Chapter A9
ap10. Chapter A10
ap11. Chapter A11
ap12. Chapter A12
ap13. Chapter A13
ap14. Chapter A14
ap15. Chapter A15
ap16. Chapter A16
ap17. Chapter A17
ap24. Chapter A24
ap25. Chapter A25
ap26. Chapter A26
ap27. Chapter A27
ap28. Chapter A28
ap29. Chapter A29
ap30. Chapter A30
ap31. Chapter A31
ap32. Chapter A32
ap33. Chapter A33
ap34. Chapter A34
ap35. Chapter A35
ap36. Chapter A36
ap37. Chapter A37
ap38. Chapter A38
ap50. Chapter A50
ap51. Chapter A51
ap52. Chapter A52
ap53. Chapter A53
ap54. Chapter A54
ab. Abbreviations
+ 2 sections- 2 sections
· Abbreviations Used in the Introduction and Translation
· Abbreviations Used in the Appendix‍—Sources for the Sanskrit text of the Mañjuśrī­mūla­kalpa (MMK)
n. Notes
b. Bibliography
+ 3 sections- 3 sections
· Source Texts (Sanskrit)
· Source Texts (Tibetan)
· Secondary Sources
g. Glossary

s.

Summary

s.­1

The Mañjuśrī­mūla­kalpa is the largest and most important single text devoted to Mañjuśrī, the bodhisattva of wisdom. A revealed scripture, it is, by its own classification, both a Mahāyāna sūtra and a Mantrayāna kalpa (manual of rites). Because of its ritual content, it was later classified as a Kriyā tantra and assigned, based on the hierarchy of its deities, to the Tathāgata subdivision of this class. The Sanskrit text as we know it today was probably compiled throughout the eighth century ᴄᴇ and several centuries thereafter. What makes this text special is that, unlike most other Kriyā tantras, it not only describes the ritual procedures, but also explains them in terms of general Buddhist philosophy, Mahāyāna ethics, and the esoteric principles of the early Mantrayāna (later called Vajrayāna), with an emphasis on their soteriological aims.


ac.

Acknowledgements

ac.­1

This translation was produced by the Dharmachakra Translation Committee under the supervision of Chökyi Nyima Rinpoche. Wiesiek Mical translated the text from the Sanskrit manuscripts, prepared the Sanskrit edition, and wrote the introduction. Paul Thomas, Ryan Damron, Anna Zilman, Bruno Galasek, and Adam Krug then compared the translation draft against the Tibetan text found in the Degé and other editions of the Tibetan Kangyur. Wiesiek Mical then completed the translation by incorporating all the significant variations from the Tibetan translation either into the English translation itself or the annotations.

The translation was completed under the patronage and supervision of 84000: Translating the Words of the Buddha.


ac.­2

The generous sponsorship of 中國宗薩寺堪布彭措郎加, which helped make the work on this translation possible, is most gratefully acknowledged.


i.

Introduction

i.­1

The Mañjuśrīmūlakalpa (henceforth MMK) is a scripture devoted to Mañjuśrī, the bodhisattva of wisdom. It is a vaipulya sūtra‍—only a few large sūtras can claim this title‍—that was later classified as a tantra of the Kriyā class. Reflecting its status as a sūtra, the chapter colophons found in the MMK variously identify the work as a Mahāyāna sūtra, a bodhisattvapiṭaka (bodhisattva basket),1 and bodhisattvapaṭalavisara (full bodhisattva collection). The phrase “bodhisattva basket” is significant as it implies that the MMK is part of the Bodhisattva Basket, in contradistinction to the Śrāvaka Basket in the binary classification made by Asaṅga in the Abhidharmasamuccaya. While the Tibetan translations of the MMK refer to it as a “tantra,” the Sanskrit text refers to itself as a kalpa (“manual of rites”), a kalparāja (“king of rites”), and a mantratantra (“mantra treatise”). The term mantratantra, used throughout the MMK to refer to its own content and to tantric teachings in general, could also be understood as “mantra systems/methods,” or the “art of mantras.”


Text Body

The Translation
The Root Manual of the Rites of Mañjuśrī

1.

Chapter 1

[F.88.a] [F.105.a]8


1.­1

Oṁ, homage to all the buddhas and bodhisattvas!


Thus did I hear at one time. Lord Śākyamuni dwelt above the Pure Abode, in an inconceivable, wondrous pavilion, circular in shape, with a congregation of bodhisattvas9 distributed all around, located in the canopy of the sky. There the Lord addressed the gods of the Pure Abode: {1.1}

1.­2

“Honored gods! Listen as I tell of the inconceivable, wondrous miracles of Mañjuśrī, the divine youth, bodhisattva, and great being‍—listen as I tell of his conduct, different types of samādhi, and magical power; his liberation, maṇḍala, and his miraculous bodhisattva manifestations; and how he is the sustenance for all beings and brings them life, health, and sovereignty! I will explain, for the benefit of all beings, the mantra subjects that completely fulfill one’s wishes. Listen well and duly reflect upon it‍—I will now tell you about him.” {1.2}


2.

Chapter 2

2.­1

Now Mañjuśrī, the divine youth, gazing at this entire assembly, [F.109.a] [F.126.a] entered the samādhi called the gaze that causes all sentient beings to take up the samaya pledge. As soon as Mañjuśrī, the divine youth, entered this samādhi, a ray of light issued from his navel. Along with many hundreds of thousands of millions of other rays, it entirely illuminated all the realms of sentient beings and, reflecting back onto the realm of the Pure Abode, suffused it with light. {2.1}


3.

Chapter 3

3.­1

Mañjuśrī, the divine youth, again looked at the realm of the Pure Abode and, bowing to all the buddhas and bodhisattvas gathered together in that great assembly, pronounced the most secret single-syllable mantra, which removes all poisons and can be employed in all rites the mantra that is effective in the practices of his maṇḍala and which can also be used in all minor ritual activities. What is that mantra? {3.1}

3.­2

“Homage to all the buddhas! This mantra is:


4.

Chapter 4

4.­1

Homage to the Buddha and all buddhas and bodhisattvas!528

Mañjuśrī then looked at the entire realm of the Pure Abode and again directed his gaze at the great assembly gathered there. Prostrating at the feet of Śākyamuni, he smiled and said this to the Blessed One: {4.1}

4.­2

“It is good fortune, O Blessed One, that there is a painting procedure, intended for the benefit of all beings, from the extensive chapters that produce a rain of desired results falling down from the Cloud of Dharma that arises from the accomplishment of sādhana methods of mantra practice. This procedure generates a vast amount of merit and creates the seed of perfect awakening; it also brings complete omniscience.529 {4.2}


5.

Chapter 5

5.­1

Now, Lord Śākyamuni, looking at the entire assembly, spoke to Mañjuśrī, the divine youth:

“There is, Mañjuśrī, yet another procedure from your ritual of cloth painting‍—the medium one. I will teach it now, so listen well and duly reflect upon it. {5.1}

5.­2

“First, to produce the medium painting, thread should be used as previously described, following the same procedure as before. The work should be done by craftsmen who have been trained beforehand, applying the same measurements as the previous cloth. Just as before, the cloth should be of excellent quality, white, tightly woven, and thoroughly clean604 and have fringe tassels.605 The painting should then be executed using uncontaminated paints free of hairs, dust, or other debris, with everything done just as before, except for the sizes and forms of the painted figures. {5.2}


6.

Chapter 6

6.­1

Now, Lord Śākyamuni again addressed Mañjuśrī, the divine youth:

“There is, Mañjuśrī, yet another secret611 cloth-painting procedure,612 a third type, referred to as ‘smallest,’613 by the means of which all beings can effortlessly win accomplishment. {6.1}

6.­2

“Following the procedures as previously described, skilled craftsmen should prepare a cloth one width of the Buddha’s hand across that is in the same four-sided shape as before. The painting should then be done with the paints as previously described. {6.2}


7.

Chapter 7

7.­1

Now Mañjuśrī, the divine youth, rose from his seat, circumambulated Lord Śākyamuni three times clockwise and, having prostrated at his feet, said this to the Blessed One:

“Good! It is good that you, the blessed one, the tathāgata, the worthy one, the perfectly awakened one, gave this Dharma discourse in such a clear way for the benefit, the welfare, and the happiness of all who observe their vidyā vows and in order to show your compassion for the world. You exemplified the bodhisattvas’ skill in means with this particular method that takes them higher than nirvāṇa623 [F.140.a] [F.157.a] and, with their continuous dedication to the goal of awakening,624 accomplishes their conduct consistent with all the goals of the mantras. This will promote the spread of this625 secret mantra among all people. {7.1}


8.

Chapter 8

8.­1

Now Lord Śākyamuni addressed Mañjuśrī, the divine youth:

“The full topic of the cloth-painting procedure, Mañjuśrī, has now been taught by me for the benefit of those beings you foretold. They will succeed even with little skillful means.664 For their benefit I will now teach a sādhana method classified according to the type of activity, describing at length its different virtues. Listen to it well, [F.143.a] [F.160.a] and reflect upon it thoroughly. I will speak for the benefit of all beings.”665 {8.1}


9.

Chapter 9

9.­1

Now Lord Śākyamuni addressed the hosts of gods who were sitting among the entire assembly:

“Esteemed friends! Please listen to my discourse about the method for accomplishing the conduct, maṇḍala, and mantra of Mañjuśrī, the divine youth. Hear this great vidyārāja‍—the supremely secret and sublime heart mantra that was taught by all the tathāgatas for the sake of protecting the practitioner‍—by the uttering of which all mantras are uttered. {9.1}


10.

Chapter 10

10.­1

At that time Lord Śākyamuni taught yet another supreme ritual practice:

“Having chosen another mantra from this king of manuals, one should go down to [the bank of] the great river Gaṅgā. Staying in a boat in the middle of the river, one should incant rice gruel mixed with milk three million times on the days of one’s choice. Subsequently, at the end of recitation, one will perceive all the nāgas. One should then start the main practice. For that, one should prepare, in the middle of the boat, a fire pit in the shape of a lotus. One should prepare a big offering of ironwood blossoms to the painting. The painting of the superior type should be positioned facing west, with oneself sitting on a bundle of kuśa grass facing east. One should incant each of the ironwood blossoms seven times and offer it into the blazing fire of cutch tree sticks. One should do this until one has offered thirty thousand such blossoms, each smeared with white sandalwood and saffron paste. One should use nothing else. One should wait for the nāgas to appear.717 They will be enticed by the power substances, but will not take them. {10.1}


11.

Chapter 11

11.­1

Now Lord Śākyamuni looked again at the realm of the Pure Abode, and said this to Mañjuśrī, the divine youth:

“There is, Mañjuśrī, in your ritual, a painting procedure of the medium type, a practice procedure serving as the means for accomplishing middling rites. I will teach it in brief, so please listen carefully and reflect upon it well. I will teach it now.” {11.1}

11.­2

Mañjuśrī, the divine youth, for his part, said this to the Blessed One:

“May the Blessed One, the teacher, full of compassion for the world and delighting in benefiting all beings, speak! Please speak, if you think that the time is right, out of compassion for us and regard for future generations.” {11.2}


12.

Chapter 12

12.­1

Now Lord Śākyamuni again looked at the entire Pure Abode, and said this to Mañjuśrī, the divine youth:

“Listen, Mañjuśrī, to [the instructions] for the followers of your vidyā mantra who strive to benefit all beings‍—what mantras956 they should be made to recite, by whom these mantras are to be recited, and the attendant rosary rites that are methods for accomplishing all the common mantras of all tantras. Listen carefully and reflect on this well. I will teach this [now].” {12.1}


13.

Chapter 13

13.­1

Now Lord Śākyamuni again looked at the realm of the Pure Abode, and said this to Mañjuśrī, the divine youth:

“There is, O Mañjuśrī, a ritual sequence for a special worship of [the god of] fire, which is meant for those practitioners of vidyā who engage in the rite of homa according to the special procedure that has been succinctly explained in the chapter on mantras in your manual. Once established in this routine, beings become actively engage in the conduct of all vidyās. What is this sequence? The mantric words of the secret vidyā spell are as follows: {13.1} [F.169.b] [F.186.b]


14.

Chapter 14

14.­1

Then Lord Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and said this to Mañjuśrī, the divine youth:

“There is, O Mañjuśrī, a secret vidyā mantra of yours that accomplishes all mantras. It was granted by the tathāgatas, arose from the treasury of their teachings, belongs to the ‘Cloud of Dharma,’ and is of the essence of the sky. This vidyā is the supreme lord of all mundane and supramundane mantras, just like the divine youth is the lord of all beings. This lord is described as a tathāgata, the supreme and the most excellent. Just as Lord Buddha, O divine youth, is the most eminent person among gods and men, so he‍—this supreme vidyārāja‍—is among all the mantras. He has been formerly taught by the blessed buddhas who are equal in number to the grains of sand in the river Gaṅgā and whose merits are ineffable. He has been regarded by them as the supremely secret heart mantra [F.172.b] [F.189.b] of the tathāgata Ratnaketu, auspicious in every respect. He is praised and extolled by all the buddhas, is the relief of all beings, and is the destroyer of every evil. He grants every wish and fulfills every hope. So what is this mantra?”1021 {14.1}


15.

Chapter 15

15.­1

At that time, the bodhisattva Vajrapāṇi, the great being, was present in the midst of the same gathering. Seated, he rose from his seat, circumambulated the Blessed One clockwise three times, and, prostrating at the Blessed One’s feet, said this to him: {15.1}

15.­2

“Good, O Blessed One! For the sake of those who follow the conduct entailing the ritual divisions of vidyā and homa rites performed at the junctions of the day, you have clearly explained and elucidated with supreme eloquence the path that consists of rites involving vidyā mantras; the path that manifested from the great Cloud of Dharma; the path that comprises the detailed ritual instructions pertaining to the cakravartin, the great vidyārāja who is the heart essence of all the tathāgatas; the path that brings results and fulfills all aims completely; the unsurpassable path that leads to awakening; the path marked with the cause that generates the conditions, actions, and their certain results; the path that is the root of virtue that causes the attainment of the ten miraculous powers, and whose ultimate goal is to ascend to the seat of awakening. That, Blessed One, is excellent! May the teacher please instruct us on the signs that accord with the accomplishment of mantra that appear in dreams, signs indicating the time1123 when the beings who engage in the practice of all vidyā mantras should commence the activities that cause accomplishment, so that all vidyā mantras‍—the causes that fulfill the rites‍—bear results.” {15.2}


16.

Chapter 16

16.­1

The blessed Śākyamuni looked again at the realm of the Pure Abode and spoke to Mañjuśrī, the divine youth:

“Mañjuśrī! Requested by the wise king of yakṣas who holds a vajra in his hand, I already taught in detail, in the middle of this assembly, your complete chapter1295 on the ritual activities intended for all purposes.1296 {16.1}

16.­2
“I taught about the good and bad aspects of dreams
And how they relate to all the mantra purposes.
I taught all of it at length
For the mantra reciters.”1297 {16.2}

17.

Chapter 17

17.­1

Now Lord Śākyamuni entered the samādhi called the magical display of all the tathāgatas. As soon as he entered this samādhi, rays of blue, yellow, dazzling white, red, and crystal-colored light issued from the tuft of hair between his eyebrows. They brightened the entire buddhafield and illuminated the interior of every realm of the universe, while darkening all the planets and constellations and summoning them in an instant. After summoning them, the light assigned them to their respective places and drew them, by the power of the Buddha’s blessing, into the circle of the assembly. It then disappeared into the same tuft of hair between Lord Śākyamuni’s eyebrows. All the planets, constellations, and stars, their light blocked, approached Lord Śākyamuni, pained and frightened. They stood with folded hands, trembling and prostrating themselves on the ground again and again. {17.1}


24.

Chapter 24

24.­1

1359The blessed Śākyamuni now addressed all the most important grahas among the constellations, planets, stars, and celestial bodies that exist in all the world spheres‍—the grahas dwelling in all the directions and endowed with great magical powers: {24.1} [F.194.a] [F.211.a]

24.­2

“Listen, venerable friends, to my presentation on the respective powers of all the planets and constellations. Show your power, sirs, and accomplish the purpose of all the rituals involving the mantra. Keep your samayas and eagerly pursue an accomplishment in the doctrine contained in this sovereign manual of Mañjughoṣa and later expounded in other manuals as well.” {24.2}


25.

Chapter 25

25.­1

Lord Śākyamuni once again addressed the planets, the nakṣatras, the stars, and other celestial bodies: {25.1}

25.­2

“Please listen, all of you, venerable sirs, the planets and the nakṣatras!1487 This sovereign manual of the divine youth Mañjuśrī, which contains ritual instructions on the empowerment and the maṇḍala according to the mantra system,1488 should not be transgressed against. You honored celestial bodies should not obstruct the knowledge holders trained in this supreme manual who engage in the practice of recitation, homa,1489 the observance of rules, and magic. [F.203.b] [F.220.b] Nor should you hinder the insights gained by the calculations of the behavior (carita) of the asterisms and nakṣatras.1490 Instead, you and the hosts of gods should all protect those who engage in the instructions thereof. All the wicked beings should be warded off, restrained,1491 and properly instructed. None of them should be hurt in any way. [Instead,] they should be established in the stages of this doctrine that confers the ten powers.” {25.2}


26.

Chapter 26

26.­1

At that time Blessed Śākyamuni, looking again1521 at the realm of the Pure Abode, addressed Mañjuśrī, the divine youth:

“Listen, Mañjuśrī, to my short teaching on the painting procedure of One Syllable‍—the cakravartin of great power. This procedure was previously taught at length, but now only briefly.1522 {26.1}

26.­2

“During this lowest eon beings have little diligence or wisdom, and are rather dull. They would be unable to successfully execute the painting in its extensive version.1523 {26.2}


27.

Chapter 27

27.­1

At that time, the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and the hosts of gods dwelling there, as well as all the buddhas, bodhisattvas, pratyeka­buddhas, and the noble śrāvakas, and once again addressed Mañjuśrī the divine youth: {27.1}

27.­2

“This complete basket of teachings of all the tathāgatas, O Mañjuśrī, is as illustrious as a wish-fulfilling gem. It is taught in order to make beings into receptacles wherein results will be born.1616 During the lowest eon, at the time when the buddhafield is empty, [F.215.a] [F.232.a] the tathāgatas are in the state of nirvāṇa and the genuine Dharma tools have disappeared. At such a time, in order to preserve the mantra basket of all the tathāgatas’ teachings, this One Syllable, O Mañjuśrī, taught in this king of manuals of your mantra methods, the manual of the divine youth, will become a shared treasure, which, when recited according to procedure, will fulfill the wishes of all beings.1617 This cakravartin, One Syllable, taught in your king of manuals, constitutes the essential core of the mantra systems of all the tathāgatas and is the most prominent [part of] them. When one recites him, all the tathāgata-vidyārājas1618 are being recited. {27.2}


28.

Chapter 28

28.­1

Now the blessed Śākyamuni looked again at the realm of the Pure Abode and said this to Mañjuśrī, the divine youth:

“There is, Mañjuśrī, in your ritual a painting procedure‍—a sādhana aid that accomplishes all activities. The ritual performed in front of this painting1685 should employ the aforementioned one-syllable heart mantra, or the six-syllable mantra that ends with ma, or your six-syllable root mantra that starts with oṁ, or the one-syllable mantra.1686 This king of rites will become the means of protection in the future time, when I, the Tathāgata, am in parinirvāṇa and the buddhafield is empty‍—at the time when the lowest eon has arrived, and the world is without protection or refuge, and with nothing to resort to. This king of rites will then become the refuge, the succor, the place of rest, and the final resort. What is this rite? {28.1}


29.

Chapter 29

29.­1

At that time the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and spoke to Mañjuśrī, the divine youth, as follows: {29.1}

29.­2

“There is, Mañjuśrī, in this division of your ritual prescriptions, a seventh [set of] rites involving a painting that will be effective at the end of the [dark] eon and will without fail lead to accomplishment. This accomplishment will include the arising and maturing of happiness, the knowledge of the physical world, and the forestalling of all painful destinies, and it will certainly lead to awakening.” {29.2}


30.

Chapter 30

30.­1

At that time, the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and spoke to Mañjuśrī, the divine youth, as follows: {30.1} [F.231.a] [F.248.a]

30.­2

“There is, Mañjuśrī, in your mantra treatise, a list of places for accomplishing any vidyārāja mantra, starting with the mantra of Cakravartin‍—the foremost among all tathāgata-uṣṇīṣas.1804 In brief, everywhere in the northern regions, the mantras of tathāgata-1805vidyārājas will become accomplished. {30.2}


31.

Chapter 31

31.­1

At that time the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and said to Mañjuśrī, the divine youth:

“Listen Mañjuśrī, divine youth, as I teach about the ways of spirits who possess other beings, and the accompanying auspicious and inauspicious signs.” {31.1}

31.­2

Mañjuśrī, the divine youth, rose from his seat, prostrated at the feet of the Blessed One, folded his hands, and said to the Blessed One:


32.

Chapter 32

32.­1

At that time the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and spoke to Mañjuśrī, the divine youth: {32.1}

32.­2

“Your mantras, Mañjuśrī, hold the key to the complete understanding of all the tantras; they possess the secrets of all the vidyās,1877 and, in consequence, they can also cause the ripening of all the results of good qualities accumulated over a long period of time. I will now authoritatively teach the factors of accomplishment, which are as follows: {32.2}


33.

Chapter 33

33.­1

At that time the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and spoke to Mañjuśrī, the divine youth, as follows: {33.1}

33.­2

“Your king of manuals, Mañjuśrī, styled as a nirdeśa,1899 is a treasury of the sphere of phenomena, as it proceeds from the sphere of phenomena, which is the essence of the tathāgatas. This great sūtra, precious as a jewel, is divided into detailed sections. It is sanctioned [to teach] the greatest secrets of the tathāgatas and brings accomplishment of the supreme mantras. It contains auxiliary practices pertaining to the knowledge of signs and the rules for ascertaining the right time.1900 [It also explains] the voices of all the [different] beings, differentiating the sounds made by sentient and insentient entities. {33.2}


34.

Chapter 34

34.­1

At that time the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and spoke to the divine youth Mañjuśrī as follows: {34.1}

34.­2

“Listen, Mañjuśrī, to your most esoteric and secret teaching on your mudrās and mantras. No followers of your mantra path should ever disclose this teaching to people who have no trust and no faith in the doctrine of the Tathāgata; to people who do not have the authorizing samaya or do not maintain the continuity of the lineage of the Three Jewels; to people who are in bad company; to people who do not desire religious merit; to people who interact and mix with evil companions or are surrounded by bad friends; to people who distance themselves from the Buddha’s teaching; to people who have not been instructed by their master and so this manual would bring no results for them; to people, divine youth, who have not been initiated into your supreme and most secret maṇḍala; or to people who do not observe their samaya or who have no connection to the family of the Tathāgata. {34.2}


35.

Chapter 35

35.­1

At that time the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode [F.245.a] [F.262.a] and entered the samādhi called that which animates the great receptacle of mudrās of the tathāgatas. As soon as he entered this samādhi, a great light issued from the tuft of hair between his eyebrows. This mass of light, surrounded by innumerable billions of light rays, illuminated many buddhafields, arousing all the buddhas [dwelling there], and entered back into Lord Śākyamuni’s tuft of hair. {35.1}


36.

Chapter 36

36.­1

At that time the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and spoke to Mañjuśrī, the divine youth:

“There is, Mañjuśrī, a most secret mudrā presentation that includes your root2238 mudrā and its assorted mudrās. [These mudrās] may be employed in all rites. In short, they bring every kind of good fortune and produce results; they supplement every mantra and accomplish the aim of every activity. {36.1}


37.

Chapter 37

37.­1

At that time the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and spoke to Mañjuśrī, the divine youth, as follows: {37.1}

37.­2

“There is, Mañjuśrī, in your root manual, another most secret mudrā. Its ritual procedure [represents] the entire mudrā system. [F.259.b] [F.276.b] It is recommended for all the mantras and can be employed with any of them. It accomplishes all rites and purifies the path to perfect awakening.2254 It destroys all the paths that lead to saṃsāric existence. It sustains all beings and grants long life, freedom from disease, and powerful sense faculties. It fulfills all wishes and gives rise to all the factors of awakening. It gives joy to all beings and produces the results they all wish and hope for. It fulfills all activities and makes all mantras efficacious. It comprises all the other mudrās and mantras. Listen, Mañjuśrī, divine youth! {37.2}


38.

Chapter 38

38.­1

At that time the blessed Śākyamuni again directed his gaze at the realm of the Pure Abode and spoke to Mañjuśrī, the divine youth:

“Listen, Mañjuśrī!

“Briefly, there are detailed [teachings on] the characteristics of the mudrās and the mantras, the procedures of the maṇḍalas and the association-based2456 distribution of mudrās therein, and the secret maṇḍala of all the mantra [deities] in all the tantras.2457 {38.1}

38.­2
“All of them were taught before
By every buddha of great majesty.
The exalted function of the mantras
Was explained for each of the families2458
By the former buddhas from the earliest time
To bring benefit to sentient beings. {38.2}

50.

Chapter 50

50.­1

2485At that time Blessed Vajrapāṇi, the general of the yakṣas who was in the assembly, got up from his seat, draped his upper robe over the left shoulder, placed his right knee on the ground, bowed2486 to the Blessed One with his palms pressed together, and made the following request: {50.1}

50.­2

“O Blessed One! You have not fully explained2487 the ritual of the lord of wrath called Yamāntaka that was taught by Mañjuśrī, the divine youth. Nor has Mañjuśrī, the divine youth, explained it. I request you, Blessed One, to teach this ritual, out of regard for human beings during the final age, so that, at the time when you are in the state of complete nirvāṇa, when the teachings have disappeared, during the dreadful time of the worst age when the buddhafield is completely devoid of śrāvakas and pratyeka­buddhas, the teachings of the tathāgatas may be preserved, the domain of the Dharma may remain for a long time, all wicked kings may be subdued, those who harm the Three Jewels may be suppressed, the inconceivable bodhisattva conduct may bring the virtues of beings who require guidance to completion, and innumerable sentient beings may be brought to complete maturity. {50.2}


51.

Chapter 51

51.­1

At that time Vajrapāṇi, the lord of guhyakas, looked at the entire great assembly and addressed all the hosts of beings seated [in the space] above the realm of the Pure Abode: {51.1}

51.­2

“Listen, honorable friends! For a start I will teach the painting procedure of Lord of Wrath Yamāntaka‍—one of infinite power and courage, the tamer of those difficult to tame, one who terminates the life of Vaivasvata,2540 a great bodhisattva devoted to restraining wicked beings‍—the procedure that was taught by Mañjuśrī.2541 {51.2}


52.

Chapter 52

52.­1

At that time the great being, Bodhisattva Śāntamati, who was sitting in the midst of that great gathering, got up from his seat, bowed to each of the buddhas, and stood in the middle of the assembly. Having circumambulated the blessed Śākyamuni three times clockwise, he bowed at his feet and, looking in the direction of Vajrapāṇi, the great general of the yakṣa army, said: {52.1}

52.­2

“You are exceedingly cruel,2605 Vajrapāṇi, in that you teach mantra methods that are harmful to all sentient beings, or serve to obtain sensual pleasures. It is not proper, O son of the victorious ones, for the bodhisattvas, the great beings, to act like this because bodhisattvas, great beings, are endowed with great compassion and practice bodhisattva conduct. Practicing benevolence for the sake of all beings, they do not cast off the fetters of existence.2606 {52.2}


53.

Chapter 53

53.­1

Blessed Śākyamuni, having now emerged from his samādhi,2758 continued to teach the Dharma to the assembly that resembled a great ocean. There, sitting in front of all the [assembled] beings and hosts of spirits, were uncountable thousands of bodhisattvas, headed by Vajrapāṇi; uncountable thousands of arhats, headed by Śāriputra; innumerable gods devoted to the four great kings, headed by Vaiśravaṇa; innumerable gods from the realm of the Thirty-Three, headed by Śakra; as well as innumerable gods from the realms of Suyāma, Tuṣita, Nirmāṇarati, Paranirmita, Vaśavartin, Brahmakāyika, Brahmapurohita, Mahābrahmā, Parīttābha, Apramāṇa, Ābhāsvara, and so forth, until Puṇyaprasava, Bṛhatphala, Avṛha, Atapas, and Akaniṣṭha. The Blessed One addressed them as follows: {53.1}


54.

Chapter 54

54.­1

Directing his gaze again at the realm of the Pure Abode, the blessed Śākyamuni said this to Mañjuśrī, the divine youth: {54.1}

54.­2

“Wherever, Mañjuśrī, this Dharma discourse is disseminated, you should know that I am present there myself, surrounded by the hosts of all the bodhisattvas, taking the place of honor among the congregation of śrāvakas, and attended upon by a retinue of all the gods, nāgas, yakṣas, garuḍas, gandharvas, kinnaras, mahoragas, siddhas, vidyādharas, and other nonhuman and human beings. The Tathāgata resides there for the sake of protecting, sheltering, and defending. {54.2}


c.

Colophon

c.­1

By order of the glorious ruler and renunciant king Jangchub O, this text was translated, edited, and finalized by the great Indian preceptor and spiritual teacher Kumārakalaśa and the translator Lotsawa and monk Śākya Lodrö.3397


ap.
Appendix

Sanskrit Text

app.

Introduction to the Sanskrit text of the Mañjuśrī­mūla­kalpa

app.­1

The Sanskrit text presented here is meant to accompany the English translation. It is based on five manuscripts as detailed in the list of abbreviations for this appendix. The default source for the text presented here was Śāstrī’s (Śāstrī 1920–25)3398 published transcript of manuscript T. Variant readings are reported only when they replace Śāstrī’s readings or when deemed relevant. The notes in the critical apparatus list the variants in the order of relevance, departing from the usual practice of listing them in the alphabetical order of the sigla. It is incomplete; it leaves out three blocks of chapters not included in the Tibetan canonical translation.

app.­2

Apart from T, all the manuscripts are incomplete, covering among them only about a quarter of the entire text. The remaining three quarters, based on a single manuscript, have been edited here only superficially. The edition is neither academic nor philological, as its guiding principle was to make the language more palatable to readers not familiar with Buddhist Hybrid Sanskrit and, sometimes, to make the readings less ambiguous. For example, the BHS optative, singular, third person forms bhave, paṭhe, etc. have been emended, most of the time, to bhavet, paṭhet, etc., to avoid confusion with the locative singular forms bhave, paṭhe, etc. Similarly, the BHS accusative plural ending -āṃ has frequently been converted to the classical -ān, sometimes without indicating this in the critical apparatus.

app.­3

The sandhi of the homo-organic nasals in most cases has been standardized according to the rules of classical Sanskrit. The final nasal in the mantric syllables oṁ, hūṁ, and huṁ has been emended to anunāsika (whenever it was different) without reporting it in the critical apparatus. The orthography of sibilants, for the most part, has been standardized according to the rules of classical Sanskrit without reporting it. Also the letters v and b, much of the time indistinguishable in manuscripts, have been emended without reporting. The same applies to the emendments of ṛ to ri; thus, for example, the form āsṛta has been emended to āśrita, or the other way around, to get the right meaning for the context. The double consonants appearing as single have been restored as double (e.g., udyotita to uddyotita), and the single consonants doubled by sandhi have been restored as single (e.g., karppūra to karpūra). In long lists of names, where the classical and BHS endings (or no endings) commingled randomly, the endings and the sandhi have been converted to classical. Most places where the sandhi is missing, partial, or atypical have been indicated by a middle dot (•).

app.­4

Apart from the above changes, no attempt has been made to standardize the grammar. The alternation in the MMK of hybrid with classical forms is the norm rather than an anomaly. Even the same words vary their endings, e.g., the locative plural classical form karmasu (“in rituals”) alternates with the BHS karmeṣu.

app.­5

The editorial emendments have been informed throughout by the Tibetan text of the MMK and also to a lesser extent, in the first fourteen chapters, by the Tibetan text of the Tārāmūlakalpa (Toh 724). When deciding upon the most plausible among the variants found in the manuscripts, the choice was influenced by the Tibetan text. Similarly, the corruptions in the Sanskrit text were often resolved based on the Tibetan.

app.­6

It should also be noted that in chapter 53, the siglum Y is not a manuscript, but Rāhula Saṅkṛtyāyana’s (Saṅkṛtyāyana 1934) edition of the Sanskrit text of this chapter with corrections and reconstructive edits based on the Tibetan text.


app.­7

For ease of navigation, chapter headings have been supplied in English. In the original text the chapters are separated only by colophons.

app.­8

Please note that the Sanskrit text presented here is meant to accompany the English translation (the paragraphs and verses are numbered in tandem) and much of the information that pertains to this text can be found in the notes to the English translation. Therefore, readers who consult individual Sanskrit passages are advised to look up the corresponding parts of the English translation and notes as well.


app.­9

For Sigla and abbreviations used in this appendix, please consult the Abbreviation section.

ap1.

Chapter A1

ap1.­1

{S1} {V1} {B1v} oṁ3399 namaḥ sarva­buddha­bodhi­sattvebhyaḥ ||


evaṃ mayā śrutam ekasmin samaye | bhaga­vāñ śuddhāvāsopari gagana­tala­pratiṣṭhite 'cintyāś­caryādbhuta­pravibhakta­bodhi­sattva­sannipāta­maṇḍala­māḍe3400 viharati sma | tatra bhaga­vāñ śuddhāvāsa­kāyikān deva­putrān āmantrayate sma || 1.1 ||

ap1.­2

śṛṇvantu bhavanto3401 deva­putrāḥ mañjuśriyaḥ3402 kumāra­bhūtasya bodhi­sattvasya mahā­sattvasyācintyādbhuta­prātihārya­caryā­samādhi­rddhi3403viśeṣa­vimokṣa­maṇḍala­bodhi­sattva­vikurvaṇaṃ sarva­sattvopajīvyam āyur ārogyaiśvaryam3404 | manoratha­paripūrakāṇi3405 mantra­padāni sarva­sattvānāṃ hitāya bhāṣiṣye | taṃ śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru | bhāṣiṣye 'haṃ te3406 || 1.2 ||

ap1.­3

atha te śuddhāvāsa­kāyikā deva­putrāḥ sāñjalayo bhūtvā evam āhuḥ3407 |

tad vadatu bhagavān bodhi­sattvānāṃ caryā­samādhi3408viśeṣa­bhūmi­pratilābha­vajrāsanākramaṇa­māra­dharṣaṇa3409dharma­cakra­pravartana­sarvaśrāvaka­pratyeka­buddha­niryāṇa­deva­manuṣyopapatti­sarva­duḥkha­praśamana­daridra­vyādhita•āḍhya­rogāpakarṣaṇatāṃ3410 sarva­laukika­lokottara­mantra­caryānabhibhavanīyatāṃ3411 sarvāśāparipūraṇataḥ sarva­tathāgatānām avandhya­vacana­karanataḥ3412 | tad vadatu bhagavān maitracitto hitacitto 'smākam {B2r} anukampām upādāya sarva­sattvānāṃ ca || 1.3 ||

ap1.­4

atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvāvantaṃ śuddhāvāsa­bhavanaṃ buddha­cakṣuṣāvalokya viśuddha­viṣaya­jyotirvikaraṇa3413vidhvaṃsinīṃ nāma samādhiṃ samāpadyate sma | samanantara­samāpannasya bhagavata ūrṇākośāt3414 saṃkusumita­bodhi­sattva­sañcodanī nāma raśmijāla3415 niścaranti sma | anekaraśmi­koṭiniyuta­śatasahasra­parivāritā bhagavatas triḥpradakṣiṇī­kṛtya tri­sāhasra­mahā­sāhasra­loka­dhātum anvāhiṃdya3416 pūrvottaredigbhāge śata­sahasra­gaṅgānadī­vālika­samān3417 loka­dhātūn atikramya kusumāvatīnāma loka­dhātum anupraveśya yatra saṃkusumita­rājendro nāma tathāgato viharati | tatra ca mañjuśrīḥ kumāra­bhūtaḥ pūrva­praṇi­dhānavaśāc caryāpraviṣṭa3418bodhi­sattvair mahā­sattvaiḥ sārdhaṃ viharati | taṃ3419 raśmyavabhāsaṃ dṛṣṭvā, īṣat {S2} prahasita­vadano bhūtvā, taṃ bodhi­sattva­gaṇam3420 āmantrayate sma || 1.4 ||

ap1.­5

iyaṃ bho jinaputrāḥ • asmākaṃ raśmisañcodanī • ihāyātā3421 | sajjībhavantu bhavantaḥ || 1.5 ||

ap1.­6

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūto bodhisattvo mahā­sattva utphullanayano 'nimiṣanayano yenāsau raśmyavabhāsas tenābhimukhas tasthau | atha sā raśmiḥ sañcodanī kusumāvatī­loka­dhātuṃ {B2v} mahatāvabhāsenāva­bhāsya bhagavataḥ saṃkusumita­rājendrasya tathāgatasya triḥ pradakṣiṇī­kṛtya mañjuśriyo3422 bodhi­sattvasya mahā­sattvasya mūrdhany antardhīyate sma || 1.6 ||

ap1.­7

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūta utthāyāsanād bhagavantaṃ saṃkusumita­rājendraṃ tathāgataṃ triḥ pradakṣiṇī­kṛtya śirasā praṇamya dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya bhagavantaṃ saṃkusumita­rājendram etad avocat || 1.7 ||

ap1.­8

samanvāhṛtāsya bhaga­vatā śākya­muninā tathāgatenārhatā samyak sambuddhena | gacchāmo vayaṃ bhagavann ito sahāṃ loka­dhātuṃ bhaga­vantaṃ śākya­muniṃ draṣṭuṃ vanditum upāsituṃ sarva­mantra­caryā­sādhana­upayika­maṇḍala­vidhānaṃ kalpara­hasya­paṭa­vidhāna­rūpa­sarva­tathāgata­hṛdaya­guhya­mudrābhiṣekaṃ nirdeṣṭuṃ sarva­sattvānāṃ sarvāśāṃ paripūrayitum || 1.8 ||

ap1.­9

{V2} evam ukte bhagavān saṃkusumita­rājendras tathāgato mañjuśriyaṃ kumāra­bhūtam etad avocat |

gaccha tvaṃ mañjuśrīḥ kumāra yasyedānīṃ kālaṃ manyase | api tv asmadvacanena bhaga­vāñ śākya­munir alpābādhatām alpātaṅkatāṃ laghūtthānatāṃ3423 sukhasparśa3424vihāratāṃ praṣṭavyaḥ || 1.9 || {B3r}

ap1.­10

at­ha bhagavān saṃkusumita­rājendras tathāgato mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam etad avocat |

api tu kumāra­bhūta śata­sahasra­gaṅgā­nadī­sikataprakhyais tathāgatair arhadbhiḥ samyak sambuddhais tvadīyaṃ mantra­caryā­maṇḍala­kalpa­rahasyābhiṣeka­mudrā­paṭala­vidhāna­homa­japa­niyama­sarvāśāpāripūraka­sarva­sattva­santoṣaṇa­jyoti­ratna­paṭala­visarātītānāgata­vartamāna­jñāna­rājyaiśvarya­vyākaraṇa­mantrāvartana­deśa­niṣṭhāvasānāntardhāna­kāla­samaya­visara­paṭala­samastāśeṣa­laukika­lokottara­sarva­buddha­bodhi­sattvārya­śrāvaka­pratyeka­buddha­bodhi­sattva­bhūmākramaṇataś caryāniṣṭhaṃ bhāṣitavantaḥ, bhāṣiṣyante ca | mayāpy etarhy anumoditum eva {S3} gaccha tvaṃ mañjuśrīḥ kumāra­bhūta yasyedānīṃ kālaṃ manyase | śākya­muni­samīpaṃ sammukham iyaṃ dharma­paryāyaṃ śroṣyasi | tvam api bhāṣiṣyase | bhavati cātra mantraḥ || 1.10 ||

ap1.­11

namaḥ sarva­tathāgatānām acintyā­pratihata­śāsanānāṃ oṃ ra ra smara | apratihata­śāsana kumāra­rūpa­dhāriṇa hūṁ hūṁ phaṭ phaṭ svāhā || 1.11 ||

ap1.­12

ayaṃ sa kumāra mañjuśrīḥ mūla­mantraḥ | sarveṣāṃ tathāgatānāṃ {B3v} hṛdayaḥ, sarvaiś ca tathāgatair bhāṣitaḥ, bhāṣiṣyante | sa tvam apīdānīṃ bhāṣiṣyase sahāṃ loka­dhātuṃ gatvā vistara­vibhāgaśaḥ sarva­karma­karam | śākya­muninā tathāgatenābhyanujñātaḥ | parama­hṛdayaṃ bhavati cātra |

oṃ vākyedaṃ3425 namaḥ || 1.12 ||

ap1.­13

upahṛdayaṃ cātra |

vākye hūṁ || 1.13 ||

ap1.­14

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūto bhagavān saṃkusumita­rājena tathāgatenābhyanujñātaḥ sarva­vyūhālaṅkāro bodhi­sattva­caryāniṣyanda­bodhi­maṇḍa3426samanuprāpaṇaṃ nāma samādhiṃ samāpadyate | samanantara­samāpannasya mañjuśriyaḥ kumāra­bhūtasya3427 catur­digvyāpannāgro 'ntordhvamadhastiryak sarvaṃ sarvāvantaṃ diśaṃ buddhair bhaga­vadbhiḥ saṃpūrṇaṃ taṃ loka­dhātum abhavat || 1.14 ||

ap1.­15

sādhu sādhu bho jinaputra yat tvam imaṃ samādhiviśeṣaṃ samāpadyase | na śakyaṃ sarva­śrāvaka­pratyeka­buddhair bodhi­sattvaiś ca caryāpraviṣṭair daśa­bhūmi­pratiṣṭhitair api | na śakyante samāpaditum3428 || 1.15 ||

ap1.­16

atha bhagavān3429 saṃkusumita­rājendras tathāgatastaiś ca buddhair bhaga­vadbhiḥ sārdhaṃ sammantrya idaṃ mañjuśriyaḥ kumāra­bhūtasya parama­hṛdayaṃ parama­guhyaṃ sarvārtha­sādhanaṃ mantraṃ {B4r} bhāṣate sma | ekākṣaraṃ nāma parama­guhyaṃ sarva­sattvānām artha­karaṃ divyam anyair api mantra­caryāviśeṣaiḥ sādhanīyam || 1.16 ||

ap1.­17

atha bhagavān saṃkusumita­rājendras tathāgato muhūrte tūṣṇīm abhūt | sarvaṃ sarvāvantaṃ loka­dhātuṃ buddha­cakṣuṣāvalokya tāṃś ca buddhān bhaga­vataḥ samanvāhṛtavān3430 maitrātmakena cetasā mantram udīrayate sma |

namaḥ sarvabuddhānām | oṁ maṁ3431 ||

mantra eṣa mañjuśrī3432parama­hṛdayaḥ sarva­karma­karaḥ || 1.17 ||

ap1.­18

atha mañjuśrīḥ kumāra­bhūtas tasmāt samādher vyutthāya sayyathāpi3433 nāma balavān puruṣaḥ sammiñjitaṃ bāhuṃ prasārayet, prasāritaṃ vā sammiñjayed acchaṭā­saṅghāta­mātro nimeṣonmeṣa­kṣaṇa­mātra ṛddhi­bala­java3434buddhir nāma nīta­samādhi­viśeṣa­vikurvaṇaṃ nāma samāpadyata sahāṃ loka­dhātuṃ pratyasthāt | {S4} āgatya copari gagana­tala­mahā­maṇi­ratna­pratiṣṭhite śuddhāvāsa­deva­nikāye pratyaṣṭhāt | sarvaṃ ca taṃ {V3} śuddhāvāsa­bhavanaṃ mahatā raśmyavabhāsenāvabhāsya jyoti­ratna­prati­maṇḍanoddyotanīṃ nāma samādhiṃ3435 samāpadyate sma || 1.18 ||

ap1.­19

samanantara­samāpannasya mañjuśriyaḥ kumāra­bhūtasyāneka­ratna{B4v}­pravibhakta­kūṭāgāra­ratnacchatrānekayojana­śata­sahasra­vistīrṇa­divya­dṛśya­mahā­paṭṭa­kalāpopaśobhita­viracita3436divya­puṣpa­dhvaja­patāka­mālā­kula­ratna­kiṅkiṇī­jālopanaddha­madhura­sarva­nirghoṣa­vaivarttikatva­bodhi­sattva­pratiṣṭhāpana­divyaṃ ca gandha­mālya­vilepanasrakcūrṇa­pravarṣaṃ cābhinirmame bhaga­vataḥ śākya­muneḥ pūjā­karmaṇe || 1.19 ||

ap1.­20

tam āścaryādbhuta­prātihāryaṃ bodhi­sattva­vikurvaṇaṃ dṛṣṭvā te3437 śuddhāvāsa­kāyikā deva­putrā saṃhṛṣṭa­roma­kūpa­jātā bhavanaṃ prakampamānaṃ dṛṣṭvā, uttaptabhinna­hṛdayā āhosvit kiṃ ṛddheḥ parihīyāma iti satva­ramāṇa­rūpāḥ uccaiḥ krośitum ārabdhāḥ evaṃ cāhuḥ paritrāyasva bhagavan paritrāyasva śākyamune || 1.20 ||

ap1.­21

atha bhagavān sarvāvantaṃ śuddhāvāsa­parṣadam āmantrayate sma |

mā bhaiṣṭatu mārṣā mā bhaiṣṭatha | eṣa sa mañjuśrīḥ kumara­bhūto bodhisattvo mahā­sattvaḥ saṃkusumite buddhakṣetre saṃkusumita­rājasya tathāgatasya sakāśād draṣṭuṃ vandituṃ paryupāsituṃ mahatārtha­caryā­mantra­pada­vaipulyādbhuta­dharma­padaṃ ca nirdiṣṭum āgataḥ || 1.21 ||

ap1.­22

atha khalu mañjuśrīḥ {B5r} kumāra­bhūto bhaga­vataḥ śākya­munes triḥ pradakṣiṇī­kṛtyānimiṣanayano bhaga­vantam avalokya caraṇayor nipatya imebhir akṣara­pada­pratyāhārair bhaga­vantam abhyaṣṭāvīt || 1.22 ||

ap1.­23
namas te muktāyājanya namas te puruṣottamaḥ |
namas te puruṣa­śreṣṭha sarva­caryārtha­sādhakaḥ || 1.23 ||
ap1.­24
namas te puruṣasiṃha sarvānartha­nivāraka |
manas te 'stu mahāvīra sarva­durga­vināśakaḥ || 1.24 ||
ap1.­25
namas te puruṣa­puṇḍarīka puṇya­gandhamanantaka |
namas te puruṣa­padma tri­bhava­paṅka­viśodhaka || 1.25 ||
ap1.­26
namas te muktāya sarva­duḥkha­vimocaka |
namas te śāntāya sarvādānta­sudāntaka || 1.26 || {S5}
ap1.­27
namas te siddhāya sarva­mantra­caryārtha­sādhaka |
namas te maṅgalyāya sarva­maṅgala­maṅgala || 1.27 ||
ap1.­28
namas te buddhāya sarva­dharmāvabodhane |
namas te tathāgatāya sarva­dharma­tathatā3438 |
niḥprapañcākāra­samanupraviṣṭa­deśika || 1.28 ||
ap1.­29

namas te sarva­jñāya sarva­jñāna3439jñeya­vastu­saṃskṛtāsaṃskṛta­triyānamārga­nirvāṇa­pratiṣṭhāpana­pratiṣṭhitāya | iti || 1.29 ||

ap1.­30

ebhir akṣara­pada­pratyāhāra­stotra­padair bhaga­vantaṃ saṃmukham abhiṣṭutya evaṃ cāha |

ito bhaga­vāñ śata­sahasra­gaṅgānadī­vālukā­samā3440 loka­dhātūn ati­kramya {B5v} pūrvottare digbhāge saṃkusumitaṃ nāma buddha­kṣetram abhūt | {V4} tatra kusumā­vatī nāma loka­dhātu yatra sa bhagavān saṃkusumita­rājendras tathāgato viharaty arhan samyak­sambuddho vidyā­caraṇa­saṃpannaḥ sugato lokavid anuttaraḥ puruṣa­damya­sārathiḥ3441 śāstā deva­manuṣyāṇāṃ dharmaṃ3442 deśayaty ādau kalyāṇaṃ, madhye kalyāṇaṃ, paryavasāne kalyāṇaṃ | svarthaṃ3443 suvyañjanaṃ3444 kevalaṃ paripūrṇaṃ pari­śuddhaṃ parya­vadātaṃ buddha­caryaṃ samprakāśayati sma | sa etarhi tiṣṭhati dhriyate yāpayati dharmaṃ ca deśayati mantra­caryārtha­bodhi­sattva­piṭakaṃ ca tri­patha­caryānuvartinaṃ mārgaṃ3445 trāṇaṃ layanaṃ śaraṇaṃ parāyaṇaṃ kṣemam atyantaniṣṭham atyanta­parya­vasānaṃ sarva­sattvānāṃ ca bhāṣate sma | tenaiva bhagavatā kṛtābhyanujñāta ihāgato bhagavataḥ samīpa­pāda­mūlam sa ca bhagavān saṃkusumita­rājendras tathāgato bhagavata alpābādhatāṃ alpātaṇkatāṃ3446 laghūtthānatāṃ sukha­sparśa­vihāratāṃ3447 parya­pṛcchat | evaṃ cāha || 1.30 ||

ap1.­31

āścaryam yatra hi nāma evaṃvidhe pañcakaṣāye kāle buddho bhaga­vāñ śākya­munir utpannaḥ sarva­dharmaṃ deśayati | anūnapada­vyañjanaṃ {B6r} tri­pathāpavarga­deva­manuṣyopapatti­pratilābhanatā3448 | āścaryaṃ tasya bhaga­vataḥ śākya­muner vīryam yatra hi nāma abhavye sattva­nikāye tri­bhava­samudyātānu­vartine3449 mārge 'tyanta­yoga­kṣemānugame nirvāṇe sattvānāṃ3450 pratiṣṭhāpayati | api bhaga­vatāṃ buddhānāṃ cittaṃ buddhā eva jñāsyanti3451 | kiṃ mayā {S6} śakyam acintyādbhutaiśvaryavikurvitānāṃ buddhānāṃ3452 bhaga­vatāṃ buddha­vikurvituṃ3453 jñātum | citta­carita­caryānupraveśa­nirhāra­ceṣṭitaṃ jñātuṃ vā samāsa­nirdeśato vā kalpa­koṭī­nayuta­śata­sahasrair api vaktum | yo 'yaṃ tathāgatānāṃ tathāgata­nirhāra­samasta­vyastāśeṣa­mūrtya­saṃskṛta­dharmato3454 draṣṭavyaḥ | darśana­heya­prahāṇāvalambināṃ3455 caryā vaktuṃ guṇān vā kathayituṃ tathāgata evātra bhagavān jānīte, na vayam || 1.31 ||

ap1.­32

atha khalu mañjuśrīḥ kumāra­bhūtaḥ svariddhi­vikurvita­nirmite mahā­ratna­padme niṣaṇṇaḥ, bhaga­vantaṃ śākya­muniṃ nirīkṣya­māṇaḥ | atha bhaga­vāñ śākya­munir mañjuśriyaṃ kumāra­bhūtaṃ bodhi­sattvaṃ mahā­sattvaṃ vividha­kathānusāra­tathāgata­mārgānu3456pūrva­praśna­pūrvaṅgama­puraḥsara­dharma­deśanānukūla­bodhi­sattva­caryā­nirhārārthopasaṃhitena {B6v} brāhmeṇa svareṇa kalaviṅka­ruta­racita­garjita­dundubhi­svara­ninādita­nirghoṣeṇa svareṇa mañjuśriyaṃ kumāra­bhūtam āmantrayate sma || 1.32 ||

ap1.­33

svāgataṃ te mañjuśrīḥ | mahā­sattva­caryā­sarva­buddhādhiṣṭhita­nirhāra­sarva­bodhi­sattvārtha­samprāpaka­sarva­mantra­pada­sarahasyābhiṣeka­mudrā­maṇḍala­kalpābhiṣeka•āyurārogyaiśvarya­sarvāśāpāripūrakaḥ sarva­sādhana­upāyika­tantra­jñāna­jñeya­kālāntarādhāna3457rājya­kṣetra•atītānāgata­varta­māna­saṃkṣepataḥ sarva­sattvānāṃ sarvāśāpāripūraka sad­guṇo3458dbhāvana3459mantra­caryānuvartin­apara­sattva­prīti­karaṇa•antardhānākāśa­gamana­pāda­pracārika­medhā­vīkaraṇa•ākarṣaṇa­pātāla­praveśana•ābhicāruka­sarva­kāmāvāpti­saṅkula3460yakṣa­yakṣiṇī­kiṅkara­piśāca­sarva­bhūtākarṣaṇa­bāla­vṛddha­taruṇa­yathā­sthiti­sthāpakaḥ || 1.33 ||

ap1.­34

saṃkṣepataḥ sarva­karma­karaḥ sarva­manoratha­paripūraka ābhi­cāruka­pauṣṭika­śānti­keṣu karmeṣu prakurvāṇaḥ | yathā yathā prayujya­mānas tathā tathā sādhyamānaḥ3461 | bodhi­sattva­piṭakāvataṃsakaṃ mahā­kalpa­ratna­paṭala­visaram {B7r} asmābhir anujñātaḥ3462 sarva­buddhaiś ca bhāṣantaṃ śuddha­sattva­svamantra­caryārtha­dharma­kośaṃ3463 bahu­jana­hitāya bahu­jana­sukhāya devānāṃ ca manuṣyāṇāṃ ca sarva­sattvān uddiśya3464 || 1.34 || {V5}

ap1.­35

atha khalu mañjuśrīḥ kumāra­bhūtaḥ sarva­buddhādhiṣṭhāna­jyoti­raśmi­vyūhālaṅkāra­sañcodanīṃ nāma bodhi­sattva­samādhiṃ samāpadyate | samanantara­samāpannasya {S7} śuddha­sattvasya3465 • aneka­gaṅgā­nadī­sikata­pramukhyāṃ loka­dhātuṃ buddha­kṣetrāś ca raśmyāvabhāsya3466 yāvad akaniṣṭha3467bhuvanaṃ yāvac ca avīci­mahā­narakaṃ ye kecit sattvā duḥkhitāḥ, sarve te duḥkha­praśa­mana­śāntiṃ ca jagmuḥ | sarva­śrāvaka­pratyeka­buddha­bodhisattvān buddhāṃś ca bhaga­vatāṃ3468 sañcodya punar eva sā raśmir mañjuśriyasya bodhi­sattvasya3469 mūrdhany antardhīyate sma | atrāntare pūrvāyāṃ diśi ye vyava­sthitā buddha­kṣetrās tatra buddhā bhaga­vantaḥ sañcoditās tena raśmi­dhātu­maṇḍalī­samuddyotita­nirhāreṇa | tadyathā || 1.35 ||

ap1.­36

jyotis­saumya­gandhāvabhāsa­śrīrnāma tathāgato bhaiṣajya­guru­vaiḍūrya­prabha­rājas tathāgato samantā­vabhāsa­śrīrnāma tathāgataḥ samudgata­rājo nāma tathāgataḥ śālendra­rājo nāma tathāgato {B7v} lokendra­rājo nāma tathāgato 'mitāyurjñāna­viniścaya­rājo nāma tathāgato 'nantāvabhāsa­rājendro nāma tathāgato jyoti­raśmi­rājendro nāma tathāgataḥ || 1.36 ||

ap1.­37

evaṃ­pramukhā buddhā bhaga­vanto bodhi­sattva­gaṇa­parivṛtāḥ anantānanteṣu ca loka­dhātuṣu tathāgatārhantaḥ samyak sam­buddhāḥ sahāṃ loka­dhātuṃ śuddhāvāsa­bhavana­sthaṃ ca śākya­muniṃ tathāgatam3470 arhantaṃ samyak sambuddhaṃ mañjuśriyā sārdhaṃ kumāra­bhūtena bodhi­sattva­caryā­nirdeśa­mantra­padārtha­paṭala­visaraṃ bhāṣantaṃ te buddhā bhaga­vantaḥ saṃnipateyuḥ || 1.37 ||

ap1.­38

evaṃ dakṣiṇasyāṃ paścimasyām­uttarasyāṃ dikṣu vidikṣu | ity ūrdhvam adhas tiryak sarvāvantaṃ buddha­kṣetrān avabhāsya sarveṣu ca buddha­kṣetreṣu sarva­māra­bhavanāni jihmī­kṛtya sa­bodhi­sattva­gaṇa­parivṛtāḥ sa­śrāvaka­saṅgha­puras­kṛtāś ca taṃ śuddhāvāsa­bhavanaṃ buddha­vikurvaṇa­bodhi­sattva­māhātmyaṃ ca darśayitu­kāmā mantra­caryā­nirhāra­samādhiviśeṣa­paṭala­visara­tathāgata­śāsanam aprati­hataṃ coddyotayitu­kāmāḥ pratyasthāt | tadyathā || 1.38 ||

ap1.­39

subāhuḥ suratnaḥ suvrataḥ sunetraḥ surataḥ sudharmaḥ sarvārtha­siddhiḥ {B8r} sarvodgato dharmodgato ratnodgato ratna­śrīr meru­śrīr acintya­śrīḥ prabhākara­śrīḥ prabha­śrīr jyoti­śrīḥ sarvārtha­śrīḥ sarva­ratna­pāṇiś cūḍāmaṇir meru­dhvaja­pāṇir3471 vairocana­garbho ratna­garbho jñāna­garbhaḥ sa­cintyārtha­garbho3472 'cintyārtha­garbho dharmodgata­garbho dhvaja­ketuḥ suketur ananta­ketuḥ • raśmi­ketur3473 {S8} vimala­ketur aśeṣa­ketur3474 gagana­ketuḥ • ratna­ketur garjita­ghoṣa­dundubhi­svara­rājo3475 'nantāvabhāsa­jñāna­rājaḥ sarvatamo'ndhakāra­vidha­mana­rājaḥ sarva­vikiraṇa­bodhi­vidhvaṃsana ­rājaḥ3476 sarva­caryātiśaya­jñāna­rājo lokendra­rājo 'tiśayendra­rājo vidhamana­rājo nirdhūta­rāja āditya­rājo 'bhāva­samudgata­rājaḥ svabhāva­samudgata­rājo 'bhāva­svabhāva­samudgata­rājo 'vipakṣita­rājaḥ3477 svabhāva­bhaḥ3478 puṇyābho lokābho 'mitābho mitābho 'nantābhaḥ sunetrābhaḥ susambhavābho 'rtha­bhāvābho 'dhṛṣyo 'mṛṣyo 'karmo3479 'kaniṣṭho 'malo 'nalo dyutiḥ {B8v} patir matiḥ sukhaḥ sukhanemir nimiketur3480 ṛkṣo dividevo, divyo nābhir bharato3481 lokaśāntir umāriṣṭo3482 dundubhiḥ siddhaḥ sita3483 ākhyadivyo duḥprasaho durgharṣo durālabho dūraṅgamo durālo3484 dūrasthita ucca3485 uccatamaḥ3486 khadyotaḥ samanta­dyoto3487 'dyota ṛṣabha ābhaḥ sumanāpaḥ3488 sumanā3489 mahā­devaḥ sunirmalo malānto dāntaḥ samiḥ sūciś3490 cihnaḥ3491 śvetadhvaja imiḥ kimiḥ kaniṣṭho nikarṣo jīvaḥ sujāto dhūmaketur dhvajaketuḥ {V6} śvetaketuḥ suketur vasuketur vasavaḥ pitāmahaḥ pitā3492 niṣkakurur lokākhyaḥ sahākhyo3493 mahākhyaḥ śreyasī3494 tejā3495 jyotiḥ kiṃkaraḥ3496 samaṃkaro3497 lokaṃkaro divaṃkaro dīpaṃkaro bhūtāntakaraḥ sarvārthaṃ­karaḥ siddhaṃ­karo jyotiṃ­karo3498 'vabhāsaṃ­karo dundubhi­svaro ruta­svaraḥ su­svaro 'nanta­svaraḥ ketu­svaro bhūta­muniḥ kanaka­muniḥ krakucchandaḥ kāśyapaḥ śikhī viśva­bhug vipaśyī3499 śākya­muniś ceti || 1.39 ||

ap1.­40

etaiś cānyaiś ca bahubhir buddhair bhagavadbhis taṃ śuddhāvāsa­bhavanam avabhāsya, padmāsaneṣu ca sthitvābhūd3500 evaṃ bodhi­sattvagaṇāś cājahāram evaṃrūpāḥ | tadyathā || 1.40 ||

ap1.­41

ratnapāṇir vajrapāṇiḥ supāṇir gagaṇapāṇir3501 anantapāṇiḥ kṣitipāṇir {B9r} ālokapāṇiḥ sunirmalaḥ sukūpaḥ3502 prabhūtakūṭo maṇikūṭo ratnakūṭo ratnahastī samanta­hastī gandhahastī sugatir vimalagatir lokagatiś cārugatir anantagatir anantakīrtiḥ sukīrtir3503 vimalakīrtir gatikīrtir amalakīrtiḥ kīrtikīrtir nātho 'nāthanātha­bhūto3504 loka­nāthaḥ samanta­nātha ātreyo 'nantatreyaḥ samanta­treyo maitreyaḥ sunetreyo namantreyas3505 tṛdhatreyaḥ3506 saphalātreyas3507 tri­ratnātreyas3508 tri­śaraṇātreyas triyāṇātreyo visphūrjaḥ sumanojño3509 valgusvaro3510 dharmeśvaro3511 'bhāveśvaraḥ samanteśvaro3512 lokeśvaro 'valokiteśvaraḥ sulokeśvaro3513 vilokiteśvaro3514 lokamahaḥ sumaho garjiteśvaro dundubhīśvaro3515 vitateśvaro vidhvasteśvaraḥ {S9} suvakṣaḥ sumūrtiḥ sumahad yaśovad3516 ādityaprabhāvaḥ prabhaviṣṇuḥ someśvaraḥ somaḥ saumyo 'nantaśrīr lokaśrīr gagano gaganāḍhyo gaganagañjaḥ kṣiteśvaro maheśvaraḥ kṣitiḥ kṣitigarbho nīvaraṇaḥ sarvāvaraṇaḥ sarvāvaraṇaviṣkambhī sarvanīvaraṇaviṣkambhī samanta­nirmathanaḥ samanta­bhadro bhadrapāṇiḥ sudhanaḥ susaṃhataḥ supuṣyaḥ3517 sunala ākāśa ākāśagarbhaḥ {B9v} sarvārthagarbhaḥ sarvodbhavo 'nivartī3518 • anivartito 'pāyañjaho3519 'vivartito3520 'vaivartikaḥ3521 sarva­dharmopacchedaś3522 ceti || 1.41 ||

ap1.­42

etaiś cānyaiś ca bodhi­sattvair mahā­sattvaiḥ sārdhaṃ bhaga­vāñ śākya­muniḥ śuddhāvāsabhavane viharati sma | anyair api bodhi­sattvair mahā­sattvaiḥ strīrūpa3523dhāribhir anantacaryārtha­lokanirhārasakala­sattvāśaya•anivartanamārga­pratiṣṭhāpanatayā•acintyavidyā3524pada­mantra­dhāraṇī•oṣadhaveṣarūpadhāribhir nānāvidha­pakṣigaṇa­yakṣa­rākṣasamaṇimantra­ratnarāja­sattvāsattva­saṅkhyāta3525samanupraveśa­sattva­caryānuvartibhir yathāśayasattvavinaya tathānukāribhis tatprativiśiṣṭarūpānuvartibhir vidyā­rājopadeśayathāvabodha­dharma­niryātana3526tathāgatābjakuliśa­sarva­laukikalokottara­samanupraveśa­samayānatikramaṇīyavacana­patha­pratiṣṭhāpana­triratna­vaṃśānupacchedakartṛbhiḥ | tadyathā || 1.42 ||

ap1.­43

uṣṇīṣo 'tyadbhuto3527 'tyunnataḥ sitātapatro 'nantapatraḥ śatapatro3528 jayoṣṇīṣo lokottaro vijayoṣṇīṣo3529 'bhyudgatoṣṇīṣaḥ kamalaraśmiḥ kanakaraśmiḥ sitaraśmir vyūḍhoṣṇīṣaḥ3530 kanakarāśiḥ sitarāśis tejorāśir maṇirāśiḥ3531 samanantarāśir {B10r} vikhyātarāśir bhūtarāśiḥ satyarāśir abhāva­svabhāva­rāśir avitatharāśiḥ || 1.43 ||

ap1.­44

etaiś cānyaiś coṣṇīṣarājair anantadharmadhātupraviṣṭair yathāśayasattvābhiprāyapāripūrakaiḥ sarvajinahṛdayasamanvāgatair na śakyaṃ kalpakoṭīniyutaśatasahasrair api uṣṇīṣarājñāṃ gaṇanāparyantaṃ vaktum, acintyabalaparākramāṇāṃ māhātmyaṃ vā kathayitum | samāsanirdeśataḥ saṃkṣepataśca kathyate || 1.44 || {V7}

ap1.­45

vidyārājñīnāṃ samāgamaṃ vakṣyate | tadyathā |

ūrṇā bhrū locanā pakṣmā śravaṇā grīvā • abhayā karuṇā maitrī kṛpā prajñā raśmiś cetanā prabhā nirmalā dhavalā3532 || 1.45 ||

ap1.­46

tathānyāś ca vidyārājñībhir anantāparyantatathāgatamūrti3533nisṛṣṭābhiḥ | tadyathā | {S10}

tathāgatapātras tathāgatadharmacakras3534 tathāgataśayanas tathāgatāvabhāsas tathāgatavacanas tathāgatoṣṭhas tathāgatorus tathāgatāmalas tathāgatadhvajas tathāgataketus tathāgatacihnaś ceti || 1.46 ||

ap1.­47

etaiś cānyaiś ca tathāgatamantrabhāṣitair vidyārāja3535rājñīkiṅkara­ceṭaceṭī­dūtadūtī­yakṣayakṣī-sattvāsattvaiś ca prativiśiṣṭavyūhālaṅkāradharmameghān niḥsṛtaiḥ samādhiviśeṣaniṣyanditair aparimitakoṭīśatasahasraparivāritaiḥ {B10v} sarvavidyāgaṇa uparyupari pravartamānair vidyārājñaiḥ | te 'pi tatra śuddhāvāsabhavanam adhiṣṭhitavān abhūvam | abjakule ca vidyārājñaḥ | tadyathā || 1.47 ||

ap1.­48

bhagavān dvādaśabhujaḥ ṣaḍbhujaś caturbhujo hālāhalo 'moghapāśaḥ śvetahayagrīvo3536 'nantagrīvo nīlagrīvaḥ sugrīvaḥ sukarṇaḥ3537 śvetakarṇo3538 nīlakaṇṭho lokakaṇṭho3539 vilokito 'valokita īśvaraḥ sahasraraśmir manā manaso vikhyātamanasaḥ kamalaḥ kamalapāṇir manoratha āśvāsakaḥ prahasitaḥ3540 sukeśaḥ keśānto3541 nakṣatro3542 nakṣatrarājaḥ saumyaḥ sugato damakaś3543 ceti || 1.48 ||

ap1.­49

etaiś cānyaiś ca vidyārājair abjoṣṇīṣapramukhair anantanirhāra­dharma­megha­niṣyandasamādhibhūtair anekaśata­sahasra­koṭī­niyuta­vidyāparivāritair anekaiś ca vidyārājñībhir lokeśvaramūrtisamādhivisṛtaiḥ | tadyathā || 1.49 ||

ap1.­50

tārā sutārā naṭī bhṛkuṭī • anantaṭī lokaṭī bhūmiprāpaṭī vimalaṭī sitā śvetā mahā­śvetā3544 pāṇḍaravāsinī lokavāsinī vimalavāsinī3545 • abjavāsinī daśa­bala­vāsinī yaśovatī bhogavatī mahā­bhogavatī • ulūkā3546 • alūkā3547 • amalāntakarī vimalāntakarī3548 samantāntakarī {B11r} duḥkhāntakarī bhūtāntakarī śriyā mahā­śriyā stupaśriyā3549 • anantaśriyā lokaśriyā vikhyātaśriyā lokamātā samanta­mātā buddhamātā bhaginī bhāgīrathī surathī3550 rathavatī nāgadantā damanī bhūtavatī • amitā • āvalī bhogāvalī3551 • ākarṣaṇī • adbhutā raśmī surasā suravatī pramodā dyutivatī3552 taṭī3553 samanta­taṭī jyotsnā somā somāvatī māyūrī mahā­māyūrī dhanavatī dhanandadā suravatī lokavatī • arciṣmatī bṛhannalā3554 bṛhantā3555 sughoṣā sunandā vasudā lakṣmī lakṣmīvatī3556 rogāntikā sarvavyādhicikitsanī • asamā3557 devī khyātikarī vaśakarī kṣiprakarī kṣemadā maṅgalā maṅgalāvahā candrā sucandrā candrāvatī ceti || 1.50 ||

ap1.­51

etaiś cānyaiś ca vidyārājñibhiḥ parṇaśavarī-jāṅgulī-mānasī-pramukhair {S11} ananta­nirhāra­dharma­dhātu­gagana­svabhāvaiḥ sattva­caryāvikurvitādhiṣṭhānasañjanitamānasaiḥ dūtadūtī ceṭaceṭī kiṅkarakiṅkarī yakṣayakṣī rākṣasarākṣasīṃ piśācapiśācī abjakulasamayānupraveśamantravicāribhiḥ yena taṃ śuddhāvāsaṃ deva­bhavanaṃ {B11v} śuddhasattvanivastaṃ tena pratyaṣṭhāt | pratiṣṭhitāś ca bhagavataḥ śākyamuneḥ pūjākarmaṇodyuktamānasā abhūvan sthitavantaḥ || 1.51 ||

ap1.­52

tasmin bhagavataḥ śākyamuneḥ samīpe3558 vajrapāṇir bodhi­sattvaḥ svakaṃ vidyāgaṇam āmantrayate sma | sannipātaṃ ha bhavanto 'smad3559vidyāgaṇaparivṛtāḥ sakrodharājavidyārājarājñibhir mahādūtibhiḥ | smaraṇamātreṇaiva sarvā vidyāgaṇāḥ sannipatitāḥ | tadyathā || 1.52 ||

ap1.­53

vidyottamaḥ suvidyaḥ susiddhaḥ subāhuḥ suṣeṇaḥ surāntakaḥ suradaḥ supūrṇo vajraseno vajrāntako3560 vajrakaro3561 {V8} vajrabāhur vajrahasto vajradhvajo vajrapatāko vajraśikharo vajraśikho vajradaṃṣṭraḥ śuddhavajro vajraromo vajrasaṃhato vajrānano vajrakavaco vajragrīvo vajravakṣo3562 vajranābhir vajrānto vajrapañjaro vajraprākāro vajrāstro vajradhanur vajraśaro vajranārāco vajrāṅko vajrasphoṭo vajrapātālo3563 vajrabhairavo vajranetro vajrakrodho jalānantaścaro3564 bhūtāntaścaro3565 bandhanānantaś­caro3566 mahā­vajra­krodhāntaś­caro3567 maheśvarāntaś­caro dānavendrāntaś­caraḥ3568 sarva­vidyāntaś­caro ghoraḥ sughoraḥ kṣepa upakṣepaḥ3569 padavikṣepo3570 vināya­kānta­kṣepaḥ suvinyāsakṣepa3571 utkṛṣṭakṣepo3572 balo {B12r} mahā­balaḥ sumbho bhramaro bhṛṅgiriṭiḥ krodho mahā­krodhaḥ sarvakrodho 'jaro 'jagaro3573 jvaraḥ śoṣo nāgānto daṇḍo nīladaṇḍo 'ṅgado raktāṅgo vajradaṇḍo megho mahā­meghaḥ3574 kālaḥ kālakūṭaḥ śvitrarogaḥ3575 sarvabhūtasaṃkṣayakaḥ3576 śūlo mahā­śūla ārtir3577 mahārtir yamo vaivasvato yugāntakaraḥ kṛṣṇapakṣo ghoro ghorarūpī paṭṭisas3578 tomaro gadapramathano grasana saṃhāro3579 'rko3580 yugāntārkaḥ3581 prāṇaharaḥ śakraghno3582 dveṣa āmarṣaḥ kuṇḍalī sukuṇḍalī3583 • amṛtakuṇḍalī • anantakuṇḍalī ratnakuṇḍalī3584 bāhur mahā­bāhur3585 mahorago duṣṭaḥ sarpo visarpaḥ3586 kuṣṭha upadravo3587 vidravo vidrāpako bhakṣako 'tṛṣṇa3588 ucchuṣmaś3589 ceti || 1.53 ||

ap1.­54

etaiś cānyaiś ca vidyārājair mahā­krodhaiś ca samastāśeṣasattvadamaka-uccāṭanoddhvaṃsana-sphoṭana-māraṇa-vināśayitāraḥ, bhaktānāṃ dātāraḥ, śāntika-pauṣṭika-ābhicārukakarmeṣu prayoktāraḥ, anekaiś ca vidyā­rāja­koṭī­niyuta­śata­sahasra­parivāritāḥ śākya­muniṃ bhagavantaṃ mañjuśriyaṃ ca kumara­bhūtaṃ {S12} nidhyāyantaṃ svakaṃ vidyārājaṃ kuliśapāṇiṃ namasyantā ājñām3590 udīkṣantā ca kulasthāne3591 sthitāḥ svakasvakeṣu {B12v} cāsaneṣu niṣaṇṇā abhūvan || 1.54 ||

ap1.­55

bhaga­vato vajrapāṇer yā api nāma mahādūtyo vidyā­rājñī­niyuta­sahasra­parivārāṇā api svakaṃ dharma­dhātu­gagana­svabhāvaṃ3592 niḥprapañcāvalambya tasmin sthāne sannipatitāḥ | tadyathā || 1.55 ||

ap1.­56

mekhalā sumekhalā śṛṅkhalā3593 vajrārṇā vajrajihvā3594 vajrabhrū vajralocanā vajrāṃsā3595 vajrabhṛkuṭī3596 vajraśravaṇā vajralekhā vajrasūcī vajramuṣṭī vajrāṅkuśī vajraśāṭī vajrāsanī vajraśṛṅkhalā vajraśālavatī3597 śālā viraṭī3598 kāminī vajrakāminī kāmavajriṇī paśyikā paśyinī mahā­paśyinī3599 śikharavāsinī3600 guhilā3601 guhamatī guhavāsī3602 dvāravāsinī kāmavajriṇī manojavā atijavā śīghrajavā3603 sulocanā surasavatī bhramarī bhrāmarī yātrā3604 siddhā • anilā pūrā keśinī sukeśā hiṇḍinī3605 tarjanī dūtī sudūtī māmakī vāmakī3606 rūpiṇī rūpavatī jayā vijayā • ajitā3607 • aparājitā śreyasī3608 hāsinī hāsavajriṇī lokavatī yaśavatī3609 kuliśavatī • adāntā trailokya­vaśaṅkarī daṇḍā {B13r} mahā­daṇḍā priyavādinī saubhāgyavatī • arthavatī mahānarthā tittarī3610 dhavalatittarī3611 dhavalā3612 sunirmitā3613 sunirmalā ghaṇṭā khaḍgapaṭṭiśā sūcī jayantī3614 • ambarā3615 nirmitā nāyikā3616 guhyakī viśrambhikā musalā sarva­bhūta­vaśaṅkarī ceti || 1.56 ||

ap1.­57

etāś cānyāś ca mahādūtyaḥ anekadūtīgaṇaparivāritās tatraiva mahāparṣanmaṇḍale sannipateyuḥ | anekāśca dhāraṇyaḥ samādhiniṣyandaparibhāvitamānasodbhavā duṣṭasattvanigrahadaṇḍam āpātayitāḥ | tadyathā || 1.57 ||

ap1.­58

vajrānalapramohanīdhāraṇī meru­śikhara­kūṭāgāra­dhāraṇī ratna­śikhara­kūṭāgāra­dharaṇiṃdharā sukūṭā bahukūṭā puṣpakūṭā daṇḍadhāriṇī nigrahadhāraṇī • ākarṣaṇa­dhāriṇī {V9} keyūrā3617 keyūra­vatī dhvajāgra­keyūrā ratnā3618 ratnāgra­keyūrā lokāgra­keyūrā patāgra­keyūrā tri­parivartā3619 lokāvartā sahasrāvartā vivasvatāvartā3620 sarvabhūtāvartā ketuvatī ratnavatī maṇiratnacūḍā bodhyaṅgā3621 balavatī • anantaketu samanta­ketu ratnaketu vikhyātaketu sarvabhūtaketu {S13} ajiravatī • asvarā3622 sunirmalā ṣaṇmukhā3623 vimalā lokākhyā ceti || 1.58 ||

ap1.­59

etāś cānyāś {B13v} cānekadhāraṇīśatasahasrakoṭīparivāritā tatraiva mahāparṣanmaṇḍale sannipateyuḥ | anantabuddhādhiṣṭhānamahā­bodhi­sattvasamādhyādhiṣṭhānaṃ ca | anya3624buddhakṣetrabuddha3625vivarjitapratyeka­buddhā bhagavanto khaḍgaviṣāṇakalpā varga3626cāriṇaś ca sattvānām arthaṃ kurvantas tūṣṇīmbhāvādhivāsana­dharma­netrī­samprakāśayantaḥ saṃsārānuvartina sadā khinnamānasā mahā­karuṇāvarjitasantāna kevalaṃ citta­vāsanāparibhāvita­bodhi­citta­pūrvodbhāvita­paribhāvitacetanā ekabhūmidvibhūmitribhūmir yāvad aṣṭamībodhi­sattvabhūmi nivartitamānasaḥ khinnamānaso saṃsārabhayabhīravaḥ, te 'pi tan mahāparṣanmaṇḍalaṃ sannipateyuḥ | tadyathā || 1.59 ||

ap1.­60

gandhamādanaḥ samantāyatanaḥ samanta­prabhaś3627 candanaḥ kāla upakālo nemir upanemiḥ • riṣṭa upariṣṭa upāriṣṭaḥ3628 pārśvaḥ supārśvo dundubhir upadundubhir lokākhyo lokaprabho jayanto 'reṇuḥ • reṇur upareṇur aṃśa upāṃśaś cihnaḥ sucihno dinakaraḥ sukaraḥ prabhāvantaḥ3629 prabhākaro lokakaro viśrutaḥ suśrutaḥ sukāntaḥ sudhāntaḥ sudānto 'nantānto3630 bhavāntaḥ sitaketuś cihnaketuḥ3631 ketur3632 {B14r} upaketus tiṣyaḥ3633 padmottaraḥ3634 padmasambhavaḥ svayambhur adbhuto3635 manojño manaso mahendraḥ kūṭākhyaḥ kumbhakaḥ3636 saṃlākṣaḥ3637 śaṅkara3638 upakaraḥ śāntaḥ śāntamānaso dharma3639 upadharmo3640 vairocanaḥ kusumaḥ sunīlaḥ3641 śreyasaḥ svabandhudūrāntako3642 duḥprasahaḥ kanako vimalaketuḥ somaḥ susomaḥ suṣeṇaḥ sucīrṇaḥ śukraḥ3643 kratur iṣṭa upendro vasuś ceti || 1.60 ||

ap1.­61

etaiś cānyaiḥ pratyeka­buddha­koṭīniyuta­śatasahasrācintyātulyāpraṇihitadharma­dhātu­gagana­svabhāva­niḥprapañcā­saṃskṛta­madhyayāna­praviṣṭanirdiṣṭapratiṣṭhitaiḥ sārdhaṃ bhaga­vāñ śākya­muniḥ pratiṣṭhānunaya3644pratighāpagatair viharati sma | mahā­śrāvakasaṅghena ca sārdham anekaśrāvakaśatasahasrakoṭīparivāraiḥ | tadyathā || 1.61 ||

ap1.­62

kāśyapo3645 mahā­kāśyapo nadīkāśyapo gayākāśyapa uru­bilvā­kāśyapo3646 bharadvājaḥ piṇḍolo3647 maudgalyāyano mahā­maudgalyāyanaḥ3648 śāriputro mahā­śāriputraḥ subhūtir mahā­subhūtir gavāmpatiḥ kātyāyano mahā­kātyāyana upālir bhadrikaḥ kaphiṇo3649 nanda ānandaḥ sunanda3650 upanandaḥ3651 sundaranando3652 lokabhūto 'nantabhūto {B14v} varṇaka upavarṇako3653 nandika upanandiko 'niruddhaḥ pūrṇaḥ saṃpūrṇa3654 upapūrṇas {S14} tiṣyaḥ punarvasur aruruḥ • raudrako3655 rauravaḥ kuruḥ pañcika upapañcikaḥ kālaḥ sukālo devalo rāhulo harita upaharito dhyāyanandir3656 dhyāyika udāyī3657 • upodāyikaḥ3658 śreyasako dravyo mallaputra upadravya upetaḥ khaṇḍas tiṣyo mahā­tiṣyaḥ samanta­tiṣya āhvayano yaśodo yaśiko dhaniko dhanārṇava3659 upadhanikaḥ pilindavatsaḥ3660 pippalaḥ kimphala upaphalo 'nantaphalaḥ saphalaḥ kumāraḥ kumārakāśyapo3661 mahodayaḥ3662 ṣoḍaśavargiko3663 nandana3664 upanandano3665 jihvo jihmo3666 jitapāśo mahāśvāso3667 vātsīkaḥ kurukulla upakurukullaḥ śroṇakoṭīkarṇaḥ3668 śravaṇaḥ3669 śroṇaḥ3670 parāntako3671 gāṅgeyako girikarṇikaḥ koṭikarṇiko vārṣiko jetaḥ sujetaḥ3672 śrīgupto lokagupto gurugupto guruko dyotīrasaḥ śamako3673 ḍimbhaka upaḍimbhako viṃśachoṭiko3674 'nāthada upavartano nivartana3675 unmattako3676 dyotaḥ samanto bhaddāliḥ3677 suprabuddhaḥ svāgata {V10} upāgato lokāgato3678 duḥkhānto bhadrakalpiko mahā­bhadriko 'rthacaraḥ pitāmaho gatikaḥ puṣpaḥ3679 pālakaḥ3680 puṣpapālakaḥ {B15r} puṣpakāśika3681 upakāśiko mahauṣadho mahaujasko mahaujo3682 'nurādho3683 rādhako rāśikaḥ subrahmaḥ suśobhanaḥ sulokaḥ samātaḥ susmitaś3684 ceti || 1.62 ||

ap1.­63

etaiś cānyaiś ca anantadharmadhātuvimuktirasajñais3685 triyānasamavasaraṇakanīyasa3686yānasamanuprāptaiḥ saṃsārapalāyibhis trimokṣadhyānadhyāyibhiś caturbrahmavihāraīryāpathasampannaiḥ susamāhitaiḥ sūpasampannair sunaya3687praviṣṭa­nirvāṇa­dhātu­samavasaraṇa­samatāniḥprapañcābhiḥ sārdhaṃ tan mahāparṣanmaṇḍalaṃ taṃ ca bhagavantaṃ śākya­muniṃ tri­ratnasthānāvasthitadaśabhūmyām anantaraṃ3688 te 'pi tatra saṃniṣaṇṇā abhūvan || 1.63 ||

ap1.­64

anekaiś ca mahā­śrāvikāsamavasaraṇa­nirvāṇa­dhātu­samanupraviṣṭābhir asaṃskṛtamārgayānā3689valambibhiḥ śuddhābhir vītarāgābhiḥ samanta­dyotisamanuprāptābhir dakṣiṇīyakṣetraguṇādhānaviśodhibhiḥ sattvasāramaṇḍalabhūtābhir lokāgrādhipatībhiḥ pūjyadeva­manuṣyapuṇya­kṣetra­dvipada­catuṣpada­bahu­padaapada­sarva­sattvāgrādhipatībhiḥ | tadyathā || 1.64 ||

ap1.­65

yaśodharā yaśodā mahā­prajāpatī prajāpatī3690 sujātā nandā sthūlanandā sunandā dhyāyinī {B15v} sundarī • anantā3691 viśākhā3692 manorathā jayavatī vīrā • upavīrā3693 devatā sudevatā • āśritā3694 śriyā pravarā3695 pramuditā priyaṃvadā rohiṇī3696 dhṛtarāṣṭrā dhṛtā svāmikā sampadā vapuṣā {S15} śrāddhā3697 premā jaṭā • upajaṭā samanta­jaṭā bhavāntikā bhāvatī manojavā keśavā viṣṇulā viṣṇuvatī sumanā bahumatā3698 śreyasī duḥkhāntā karmadā3699 karmaphalā vijayavatī jayavatī vāsavā3700 vasudā3701 dharmadā narmadā nāmrā sunāmrā3702 kīrtivatī manovatī prahasitā tribhavāntā trimalāntā duḥkhaśāmikā3703 nirviṇṇā3704 trivarṇā3705 padmavarṇā3706 padmāvatī padmaprabhā padumā padumāvatī3707 triparṇā3708 saptaparṇā • utpalaparṇā3709 ceti || 1.65 ||

ap1.­66

etāś cānyāś ca mahā­sthaviṣṭhā3710 mahā­śrāvikā bhagavataḥ pādamūlaṃ vandanāya upasaṅkrāntāḥ | etā eva mahāparṣanmaṇḍalaṃ mahā­bodhi­sattvavikurvaṇaṃ prabhāvayitukāmāḥ sannipatitāḥ sanniṣaṇṇā abhūvan | dharmaśravaṇāya mantracaryārthanirhāram uddyotayitukāmā abhūvan || 1.66 ||

ap1.­67

atha bhaga­vāñ śākya­munis taṃ sarvāvantaṃ parṣanmaṇḍalam3711 avalokya śuddhādhyāśayaḥ abhāva­svabhāva­gagana­svabhāva­tryadhva3712samatikramaṇaṃ sattvadhātuṃ viditvā mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma || 1.67 ||

ap1.­68

samanvāhara tvaṃ mañjuśrīḥ sattvārthacaryaṃ prati yathāśayābhinandanepsitakarma­phala­śraddhāsamanvāgama­mantra­caryārtha­samprāpaṇaṃ nāma dharmapadaṃ {B16r} karmapadaṃ śāntipadaṃ mokṣapadaṃ3713 kalpanirhāraṃ nirvikalpasamatāprāpaṇaṃ daśatathāgatabalasamanta­balaṃ3714 mārabalābhibhavanaṃ nāma bodhi­sattvasamādhiṃ bhāvayasva3715 || 1.68 ||

ap1.­69

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ samanantarabhāṣitaṃ bhagavatā samāpadyate sma | samanantarasamāpannasya mañjuśriyaḥ kumara­bhūtasya yatheyaṃ trisāhasramahāsāhasro loka­dhātur anekaloka­dhātuśatasahasraparamāṇurajaḥsamāṃ trisāhasramahā­sāhasrāṃ loka­dhātuṃ samprakampya mahatāvabhāsenāvabhāsya ca svakam ṛddhi3716balādhānaṃ darśayate sma | svāni ca mantrapadāni bhāṣate sma || 1.69 ||

ap1.­70

namaḥ samanta­buddhānām abhāva­svabhāva­samudgatānām | namaḥ pratyeka­buddhārya­śrāvakāṇām | namo bodhisattvānāṃ daśa­bhūmi­pratiṣṭhiteśvarāṇāṃ bodhisattvānāṃ mahā­sattvānām | tadyathā || 1.70 ||

ap1.­71

oṁ3717 {V11} kha kha khāhi khāhi duṣṭa­sattvadamaka asimusalaparaśupāśahasta caturbhuja caturmukha ṣaṭcaraṇa gaccha gaccha mahā­vighnaghātaka vikṛtānana sarvabhūtabhayaṅkara aṭṭahāsanādine vyāghracarmanivasana {S16} kuru kuru sarvakarmāṃ | chinda chinda sarvamantrān | bhinda bhinda paramudrām | ākarṣaya ākarṣaya sarvabhūtānām | {B16v} nirmatha nirmatha sarvaduṣṭān | praveśaya praveśaya maṇḍalamadhye | vaivasvatajīvitāntakara kuru kuru mama kāryam | daha daha paca paca mā vilamba mā vilamba samayam anusmara hūṁ hūṁ phaṭ phaṭ | sphoṭaya sphoṭaya sarvāśāpāripūraka he he bhagavan kiṃ cirāyasi mama sarvārthān sādhaya svāhā || 1.71 ||

ap1.­72

eṣa bhagavato mañjuśriyasya mahā­krodharājā yamāntako nāma yamarājām api ghātayati | ānayati | kiṃ punar anyasattvam | samanantarabhāṣite mahā­krodharāje bhagavataḥ samīpaṃ sarvasattvā upasaṅkramante | ārtā bhītās trastā udvignamanaso bhinnahṛdayāḥ | nānyaccharaṇaṃ nānyat trāṇaṃ nānyat parāyaṇaṃ varjayitvā tu buddhaṃ bhagavantaṃ mañjuśriyaṃ ca kumara­bhūtam || 1.72 ||

ap1.­73

atha ye kecid pṛthivīcarā jalecarāḥ khecarāḥ sthāvarajaṅgamāśca jarāyujāṇḍajasaṃsvedaja upapādukasattvasaṅkhyātās te 'pi tatkṣaṇāt tanmuhūrtenānantāparyanteṣu loka­dhātuṣu vyavasthitā ityūrdhvamadhastiryag dikṣu vidikṣu nilīnās tatkṣaṇaṃ mahā­krodharājena svayam apohya nītāḥ | ayaṃ ca krodharājā, avītarāgasya purato na japtavyaḥ | yat kāraṇaṃ so 'pi mriyate śuṣyate vā | samayam adhiṣṭhāya {B17r} buddhapratimāyāgrataḥ sadhātuke caitye saddharmapustake vā mañjuśriyo vā kumara­bhūtasyāgrato japtavyaḥ | anyakarmanimittaṃ vā yatra vā tatra vā na paṭhitavyaḥ | kāraṇaṃ mahotpādamahotsanna ātmopaghātāya bhavatīti || 1.73 ||

ap1.­74

paramakāruṇika hi buddhā bhagavanto bodhisattvāś ca mahā­sattvāḥ kevalaṃ tu sarva­jñajñāna­caryānirhārasamanupraveśa­sarva­sattva­vaśamāna­dharma­netryā3718 samprati­ṣṭhāpana•aśeṣa­sattva­dhātu­nirvāṇābhisamprāpaṇa•āśāsitaśāsanatri­mārga­saṃyojanatri­ratna­vaṃśānupacchedana­mantra­caryādīpana­mahā­karuṇāprabhāvaniṣyandena cetasā mārabalābhibhavanamahā­vighnavināśanaduṣṭarājñāṃ nivāraṇa • ātma­balābhibhavanapara­bala­nivāraṇa­stobhana­pātana­nāśanaśāsana•ucchoṣaṇatoṣaṇasva­mantra­caryāprakāśana•āyurārogyaiśvaryābhivardhanakṣiprakāryān sādhayato mahā­maitryā mahā­karuṇā mahopekṣā mahā­muditāsadyagataḥ3719 | tannimittahetuṃ sarvatarkāvitarkāpagatena cetasā bhāṣate sma || 1.74 || {S17}

ap1.­75

atha te nāgā mahā­nāgā yakṣā mahā­yakṣā rākṣasā mahā­rākṣasāḥ piśācā mahā­piśācāḥ pūtanā mahā­pūtanāḥ kaṭapūṭanā mahā­kaṭapūtanā mārutā mahā­mārutāḥ kūṣmāṇḍā mahā­kūṣmāṇḍā vyāḍā mahā­vyāḍā vetāḍā mahā­vetāḍāḥ kambojā {B17v} mahā­kambojā bhaginyo mahā­bhaginyo ḍākinyo mahā­ḍākinyaś cūṣakā mahā­cūṣakā utsārakā mahotsārakā3720 ḍimphikā mahā­ḍimphikāḥ kimpakā mahā­kimpakā rogā mahā­rogā3721 apasmārā mahpasmārā3722 grahā mahā­grahā ākāśamātarā mahākāśamātarā rūpiṇyo mahā­rūpiṇyo virūpiṇyo mahā­virūpiṇyaḥ krandanā mahā­krandanāś chāyā mahā­cchāyāḥ preṣakā mahā­preṣakāḥ kiṅkarā mahā­kiṅkarā yakṣiṇyo mahā­yakṣiṇyaḥ piśācyo mahā­piśācyo jvarā mahā­jvarāś cāturthakā mahā­cāturthakā nityajvarā viṣamajvarāḥ sātatikā {V12} mauhūrtikā vātikāḥ paittikāḥ śleṣmikāḥ sānnipātikā vidyā mahā­vidyā siddhā mahā­siddhā yogino mahā­yoginaḥ ṛṣayo mahā­ṛṣayaḥ kiṃnarā mahā­kiṃnarā mahoragā mahā­mahoragā gandharvā mahā­gandharvā devā mahā­devā manuṣyā mahā­manuṣyā janapadayo mahā­janapadayaḥ sāgarā mahā­sāgarāḥ nadyo mahā­nadyaḥ parvatā mahā­parvatā nidhayo mahā­nidhayaḥ pṛthivyā mahā­pṛthivyā vṛkṣā mahā­vṛkṣāḥ pakṣiṇyo mahā­pakṣiṇyo {B18r} rājñā mahā­rājñā śakrā mahendrā vāsavā kratayo bhūtādhipati3723 īśāno yamo brahmā mahā­brahmā3724 vaivasvato dhanado dhṛtarāṣṭro virūpākṣaḥ kuberaḥ pūrṇabhadro maṇibhadraḥ3725 pañciko jambhalaḥ stambhalaḥ3726 kūṣmalo hārīto3727 harikeśo3728 harir hārītiḥ piṅgalo3729 priyaṅkaraḥ3730 • arthaṅkaro jalendro3731 lokendra upendro guhyako mahā­guhyakaś calaś capalo jalacaraḥ sātatagirir3732 hemagirir mahā­giriḥ kūtākṣas3733 triśiraś3734 ceti || 1.75 ||

ap1.­76

etaiś cānyaiś ca mahā­yakṣasenāpatibhiḥ aneka­yakṣa­koṭī­niyuta­śatasahasra­parivāritais tatraiva mahāparṣanmaṇḍale śuddhāvāsabhavane bodhisattvādhiṣṭhānena ṛddhibalādhānena ca sannipatitā abhūvan, sanniṣaṇṇāś ca dharmaśravaṇāya | ye 'pi te mahā­rākṣasarājānaḥ, anekarākṣasakoṭīniyuta­śata­sahasra­parivārāḥ ānītā mahā­krodharājena | tadyathā || 1.76 ||

ap1.­77

rāvaṇo draviṇo vidrāvaṇaḥ śaṅkukarṇaḥ kumbhaḥ kumbhakarṇaḥ samanta­karṇo yamo vibhīṣaṇo bhīṣaṇo {S18} ghoraḥ sughoro 'kṣayamatiḥ saṃghaṭṭa indrajil lokajid yodhanaḥ suyodhanaḥ śūlas triśūlas triśiro 'nantaśiraś ceti || 1.77 ||

ap1.­78

sannipatitā abhūvan dharmaśravaṇāya | ye 'pi te mahā­piśācā anekakoṭīniyutaśatasahasraparivārāḥ | tadyathā || 1.78 ||

ap1.­79

pīlur upapīluḥ supīlur anantapīlur manoratho 'manorathaḥ sutāpo grasanaḥ {B18v} supāno3735 ghoro ghorarūpī ceti || 1.79 ||

ap1.­80

sannipatitā abhūvaṃ dharmaśravaṇāya | ye 'pi te mahā­nāgarājānaḥ, anekanāgakoṭīniyutaśatasahasraparivārā ānītāḥ krodharājena, bodhi­sattvarddhibalādhānena ca | tadyathā || 1.80 ||

ap1.­81

nanda upanandaḥ kambala upakambalo vāsukir anantas takṣakaḥ padmo mahā­padmaḥ śaṅkhaḥ śaṅkhapālaḥ karkoṭakaḥ kuliko 'kuliko māṇaḥ kalaśodaḥ kuliśikaś cāṃpeyo maṇināgo mānabhañjo dukura upadukuro lakuṭo mahā­lakuṭaḥ śvetaḥ śvetabhadro nīlo nīlāmbudaḥ kṣīrodo 'palālaḥ sāgara upasāgaraś ceti || 1.81 ||

ap1.­82

etaiś cānyaiś ca mahā­nāgarājanair anekaśatasahasramahā­nāgaparivāritais tanmahāparṣanmaṇḍalaṃ sannipatitāḥ sanniṣaṇṇā abhūvaṃ dharmaśravaṇāya | ye 'pi te • ṛṣayo mahā­ṛṣayaḥ | tadyathā || 1.82 ||

ap1.­83

ātreyo vasiṣṭho gautamo bhagīratho jahnur aṅgiraso 'gastiḥ pulastir vyāsaḥ kṛṣṇaḥ kṛṣṇagautamo 'gnir agniraso jāmadagnir āstiko munir munivaro 'mbaro3736 vaiśampāyanaḥ parāśaraḥ paraśur yogeśvaraḥ pippalaḥ pippalādo vālmīko mārkaṇḍaś ceti || 1.83 ||

ap1.­84

etaiś cānyaiś ca maharṣayo anekamaharṣiśatasahasraparivārās tatparṣanmaṇḍalam upajagmuḥ | bhagavantaṃ śākya­muniṃ vanditvā sanniṣaṇṇā abhūvan mantracaryārthabodhi­sattvapiṭakaṃ {B19r} śrotum anumodituṃ ca | ye 'pi te mahoragarājānaḥ, te 'pi tat parṣanmaṇḍalaṃ sampraviṣṭā abhūvan sanniṣaṇṇāḥ | tadyathā || 1.84 ||

ap1.­85

bheraṇḍo bheruṇḍo3737 maruṇḍo marīco3738 mārīco dīptaḥ3739 sudīptaś3740 ceti || 1.85 || {V13}

ap1.­86

ye 'pi te garuḍarājñās te 'pi tat parṣanmaṇḍalaṃ sannipatitā anekagaruḍaśatasahasraparivārāḥ | tadyathā || 1.86 ||

ap1.­87

suparṇaḥ śvetaparṇaḥ pannagaḥ parṇagaḥ sujātapakṣo {S19} 'jātapakṣo manojavaḥ pannaganāśano3741 dhenateyo vainateyo3742 bharadvājaḥ śakuno mahā­śakunaḥ pakṣirājaś3743 ceti || 1.87 ||

ap1.­88

te 'pi tat parṣanmaṇḍalaṃ sannipateyuḥ | ye 'pi te kiṃnararājñaḥ anekakiṃnaraśatasahasraparivārāsḥ te 'pi taṃ parṣanmaṇḍalaṃ saṃnipateyuḥ | tadyathā || 1.88 ||

ap1.­89

druma upadrumaḥ sudrumo 'nantadrumo3744 lokadrumo ledrumo ghanorasko3745 mahorasko mahojasko mahojo3746 maharddhiko virutaḥ susvaro manojñaś Citton­mādakara3747 unmāda3748 unnata upekṣakaḥ karuṇo 'ruṇaś ceti || 1.89 ||

ap1.­90

ete cānye ca mahā­kinnararājānaḥ anekakiṃnaraśatasahasraparivārāḥ sannipatitā abhūvan dharmaśravaṇāya | evam || 1.90 ||

ap1.­91

brahmā sahāmpatir mahā­brahmā • ābhāsvaraḥ prabhāsvaraḥ śuddhābhaḥ puṇyābho 'vṛhā3749 atapā akaniṣṭhāḥ sukaniṣṭhā lokaniṣṭhā ākiñcanyā naivakiñcanyā ākāśānantyā naivākāśānantyāḥ sudṛśāḥ3750 sudarśanāḥ sunirmitāḥ3751 paranirmitāś śuddhāvāsās tuṣitā {B19v} yāmās tṛdaśāś cātur­mahā­rājikāḥ sadāmattā mālādhārāḥ karoṭapāṇayo3752 vīṇātṛtīyakāḥ3753 parvatavāsinaḥ kūṭavāsinaś śikharavāsino 'lakavāsinaḥ puravāsino vimānavāsino 'ntarikṣacarā bhūmivāsino vṛkṣavāsino gṛhavāsinaḥ3754 || 1.91 ||

ap1.­92

evaṃ dānavendrāḥ |

prahlādo balī rāhur3755 vemacitriḥ sucitriḥ3756 kṣema­citrir deva­citri3757 • rāhur bāhu­pramukhāḥ || 1.92 ||

ap1.­93

anekadānava­koṭī­śata­sahasra­parivārāḥ vicitragatayo vicitrārthāḥ surayodhino 'surāḥ | te 'pi tat parṣanmaṇḍalaṃ sannipateyur buddhādhiṣṭhānena bodhi­sattvavikurvaṇaṃ draṣṭuṃ vandituṃ paryupāsitum | ye 'pi te grahā mahā­grahā lokārthakarā antarikṣacarāḥ | tadyathā || 1.93 ||

ap1.­94

ādityaḥ somo 'ṅgārako budho bṛhaspatiḥ śukraḥ śanaiścaro3758 rāhuḥ kampaḥ3759 ketur aśanir3760 nirghātas tāro dhvajo ghoro dhūmro dhūmo vajra ṛkṣo vṛṣṭir3761 upavṛṣṭir naṣṭārko3762 nirnaṣṭo3763 hasānto yāṣṭir3764 ṛṣṭir3765 duṣṭir3766 lokāntaḥ kṣayo vinipāta āpātas tarko mastako yugāntaḥ śmaśānaḥ piśito raudraḥ śveto 'bhijo 'bhijato3767 maitraḥ śaṅkus triśaṅkur lubdho3768 raudrako dhruvo nāśano3769 balavāṅ ghoro 'ruṇo vihasito mārṣṭiḥ3770 skandaḥ sanad upasanat3771 kumāraḥ {B20r} krīḍano3772 hasanaḥ prahasano nartāpako3773 nartakaḥ khajo virūpaś ceti || 1.94 ||

ap1.­95

ity ete mahā­grahāḥ te 'pi tat {S20} parṣanmaṇḍalam anekagrahaśatasahasraparivāritā buddhādhiṣṭhānena tasmiñ śuddhāvāsabhavane sannipatitā abhūvan sanniṣaṇṇāḥ | atha ye nakṣatrāḥ khagānucāriṇaḥ anekanakṣatraśatasahasraparivāritāḥ | tadyathā || 1.95 ||

ap1.­96

aśvinī bharaṇī3774 kṛttikā rohiṇī3775 mṛgaśirā • ārdrā3776 punarvasū puṣya āśleṣā3777 maghā • ubhe phalgunī3778 hastā citrā svātir3779 viśākhā • anurādhā jyeṣṭhā3780 mūlā • ubhau • āṣaḍhau3781 śravaṇā dhaniṣṭhā śatabhiṣā • ubhau bhadrapadau3782 revatī devatī • abhijā3783 punarnavā jyotī • aṅgirasī3784 nakṣatrikā • ubhau3785 phalguḥ phalguvatī lokapravarā3786 pravarāṇikā3787 śreyasī lokamātā • īrā • ūhā3788 vahā • arthavatī surārthā3789 ceti || 1.96 ||

ap1.­97

ity ete nakṣatrarājñaḥ tasmiñ śuddhāvāsabhavane anekanakṣatraśatasahasraparivāritās tasmin mahāparṣanmaṇḍalasannipāte buddhādhiṣṭhānena sannipatitāḥ sanniṣaṇṇā abhūvan | {V14} ṣaṭtṛṃśad rāśayaḥ |tadyathā || 1.97 ||

ap1.­98

meṣo vṛṣabho3790 mithunaḥ karkaṭakaḥ siṃhaḥ kanyā3791 tulo vṛściko {B20v} dhanur makaraḥ kumbho mīno vānara upakumbho bhṛṅgāraḥ3792 khaḍgaḥ kuñjaro mahiṣo devo manuṣyaḥ śakuno gandharvo lokaḥ sarvajita3793 ugratejo jyotsnaś chāyaḥ pṛthivī tamo raja uparajo duḥkhaḥ sukho3794 mokṣo bodhiḥ pratyekaḥ śrāvako narakavidyādharo mahojo mahojaskas tiryak preta asuraḥ piśitaḥ piśāco yakṣo rākṣasaḥ sarvabhūtiko3795 bhūtiko3796 nimnaga ūrdhvagas tiryago vikasito dhyānago3797 yogapratiṣṭha uttamo madhyamo 'dhamaś ceti || 1.98 ||

ap1.­99

ity ete mahā­rāśyaḥ anekarāśiśatasahasraparivāritāḥ, yena śuddhāvāsabhavanaṃ, yena ca mahāparṣatsannipātamaṇḍalaṃ, tenopajagmuḥ | upetya bhagavataś caraṇayor nipatya svakasvakeṣu ca sthāneṣu sanniṣaṇṇā abhūvan | ye 'pi te mahā­yakṣiṇyaḥ, anekayakṣiṇīśatasahasraparivāritāḥ | tadyathā || 1.99 ||

ap1.­100

sulocanā subhrū sukeśā susvarā sumatī vasumatī citrākṣī pūrāṃśā guhyakā suguhyakā3798 mekhalā sumekhalā padmoccā • abhayā • abhayadā3799 jayā vijayā revatikā keśinī keśāntā • anilā3800 manoharā manovatī kusumāvatī3801 kusuma­pura­vāsinī piṅgalā hārītī vīramatī vīrā suvīrā sughorā ghoravatī3802 surasundarī {B21r} surasā guhyottarī3803 vaṭavāsinī3804 • aśokā • andhārasundarī3805 • ālokasundarī prabhāvatī • atiśayavatī rūpavatī surūpā {S21} • asitā saumyā kāṇā3806 menā nandinī • upanandinī lokottarā3807 ceti || 1.100 ||

ap1.­101

ity ete mahā­yakṣiṇyo anekayakṣiṇīśatasahasraparivārāḥ tanmahāparṣanmaṇḍalaṃ dūrata eva bhagavantaṃ śākya­muniṃ namasyantyaḥ sthitā abhūvan | ye 'pi te mahā­piśācyo 'nekapiśācinīśatasahasraparivāritās te 'pi taṃ bhagavantaṃ śākya­muniṃ namasyantyaḥ sannipateyuḥ | tadyathā || 1.101 ||

ap1.­102

maṇḍitikā pāṃsupiśācī3808 raudrapiśācī3809 • ulkāpiśācī jvālāpiśācī bhasmodgirā3810 piśitāśinī durdharā3811 bhrāmarī mohanī tarjanī3812 rohiṇikā govāhiṇikā3813 lokāntikā3814 bhasmāntikā pīluvatī bahulavatī bahulā durdāntā • elā3815 cihnitikā dhūmāntikā3816 dhūmā3817 sudhūmā ceti || 1.102 ||

ap1.­103

ity etā mahā­piśācyo 'nekapiśācīśatasahasraparivāritās te 'pi tanmahāparṣatsannipātamaṇḍalaṃ sampraviṣṭā abhūvan | ye 'pi te mātarā mahā­mātarāḥ lokam anucaranti satvaviheṭhikā balimālyopahārikāś3818 ca | tadyathā || 1.103 ||

ap1.­104

brahmāṇī māheśvarī vaiṣṇavī {B21v} kaumārī cāmuṇḍā vārāhī • aindrī yāmyā • āgneyā vaivasvatī lokāntakarī vāruṇī • aiśānī vāyavyā paraprāṇaharā mukhamaṇḍitikā3819 śakunī mahā­śakunī pūtanā kaṭapūtanā skandā3820 ceti || 1.104 ||

ap1.­105

ity etā mahā­mātarā anekamātaraśatasahasraparivārās te 'pi taṃ mahāparṣanmaṇḍalaṃ namo buddhāyeti vācam udīrayantyaḥ sthitā abhūvan || 1.105 ||

ap1.­106

evam aneka­sattva­śata­sahasra­manuṣyāmanuṣya­sattvāsattva yāvad avīcimahā­narakaṃ3821 yāvac ca bhavāgram atrāntare sarvaṃ gaganatalaṃ sphuṭam abhūt | sattvanikāye na ca kasyacit prāṇino virodho 'bhūt | buddhādhiṣṭhānena bodhi­sattvarddhyālaṅkāreṇa ca sarva eva sattvā mūrdhāvasthitaṃ buddhaṃ bhagavantaṃ mañjuśriyaṃ ca3822 kumara­bhūtaṃ sampaśyante sma || 1.106 ||

ap1.­107

{V15} atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvāvantaṃ loka­dhātuṃ buddhacakṣuṣā samavalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma |

bhāṣa bhāṣa tvaṃ śuddhasattva mantra­caryārthaviniścaya­samādhi­paṭala­visaraṃ {B22r} bodhi­sattvapiṭakaṃ yasyedānīṃ kālaṃ manyase || 1.107 || {S22}

ap1.­108

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūto bhagavatā śākya­muninā kṛtābhyanujño3823 gagana­svabhāva­vyūhālaṅkāraṃ vajrasaṃhatakaṭhinasantānavyūhālaṅkāraṃ nāma samādhiṃ samāpadyate | samanantarasamāpannasya mañjuśriyaḥ kumara­bhūtasya taṃ śuddhāvāsabhavanaṃ anekayojanaśatasahasravistīrṇaṃ vajramayam adhitiṣṭhate sma | yatra te anekayakṣarākṣasagandharvamarutapiśācaḥ saṃkṣepataḥ sarvasattvadhātur3824 bodhisattvādhiṣṭhānena tasmin vimāne vajramaṇiratnaprakhye sampratiṣṭhitāḥ sanniṣaṇṇā bhūvan anyonyam aviheṭhakāḥ || 1.108 ||

ap1.­109

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūtas tan mahā­parṣannipātaṃ viditvā yamāntakaṃ krodharājam āmantrayate sma |

bho bho mahā­krodharāja sarvabuddhabodhi­sattvaniryāta3825 etan3826 mahā­parṣatsannipātamaṇḍalaṃ sarvasattvānāṃ ca rakṣa rakṣa vaśam ānaya | duṣṭān dama | saumyān bodhaya | aprasannāṃ prasādaya | yāvad ahaṃ svamantracaryānuvarttanaṃ bodhi­sattvapiṭakaṃ vaipulyamantracaryāmaṇḍalavidhānaṃ bhāṣiṣye tāvad etāṃ bahir gatvā rakṣaya || 1.109 || {B22v}

ap1.­110

evam uktas tu mahā­krodharājā • ājñāṃ pratīkṣya mahā­vikṛtarūpī niryayuḥ sarvasattvān rakṣaṇāya śāsanāya samantāt parṣanmaṇḍalaṃ yamāntakaḥ krodharājā anekakrodhaśatasahasraparivārito samantāt taṃ caturdikṣu ity ūrdhvamadhastiryag ghoraṃ ca nādaṃ pramuñcamānaḥ sthito 'bhūt | atha te sarvāḥ saumyāḥ sumanaskāḥ saṃvṛttāḥ ājñāṃ nollaṅghayanti | evaṃ ca śabdaṃ śṛṇvanti yo hy etaṃ samayam atikramet, śatadhāsya3827 sphuṭo mūrdhnā • arjakasyeva3828 mañjarīti | bodhisattvādhiṣṭhānaṃ ca tat || 1.110 ||

ap1.­111

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ svamantracaryārthadharmapadaṃ bhāṣate sma |

ekena dharmeṇa samanvāgatasya bodhi­sattvasya mahā­sattvasya mantrāḥ siddhiṃ gaccheyuḥ | katamenaikena | yaduta sarva­dharmāṇāṃ niḥprapañcākārataḥ samanupaśyatā || 1.111 ||

ap1.­112

dvābhyāṃ dharmābhyāṃ pratiṣṭhitasya bodhi­sattvasya mantrāḥ siddhiṃ gaccheyuḥ | katamābhyāṃ dvābhyāṃ | bodhicittāparityāgitā sarvasattvasamatā ca || 1.112 ||

ap1.­113

trayābhyāṃ dharmābhyāṃ svamantracaryārthanirdeśa pāripūriṃ gacchanti | katamābhyāṃ trayābhyāṃ | sarvasattvāparityāgitā bodhi­sattvaśīlasaṃvarārakṣaṇatayā svamantrāparityāgitā ca || 1.113 ||

ap1.­114

caturbhiḥ dharmaiḥ samanvāgatasya {B23r} prathamacittotpādikasya {S23} bodhi­sattvasya mantrāḥ siddhiṃ gaccheyuḥ | katamaiś caturbhiḥ | svamantrāparityāgitā | paramantrānupacchedanatā | sarvasattvamaitryopasaṃharaṇatā | mahā­karuṇābhāvitacetanatā ca | imaiś caturbhiḥ dharmaiḥ samanvāgatasya prathamacittotpādikasya bodhi­sattvasya mantrāḥ siddhiṃ gaccheyuḥ || 1.114 ||

ap1.­115

pañcadharmā3829 bodhi­sattvasya piṭakasamavasaraṇatā mantracaryābhinirhāraṃ pāripūriṃ3830 gaccheyuḥ | katame pañca | viviktadeśasevanatā | prāntāraṇāsevanatā | parasattvādveṣaṇatā | laukikamantrānirīkṣaṇatā | śīlaśrutacāritrasthāpanatā ca | ime pañca dharmāḥ mantracaryārthasiddhiṃ pāripūriṃ gaccheyuḥ || 1.115 ||

ap1.­116

ṣaḍdharmā mantracaryārthasiddhipāripūriṃ gaccheyuḥ | katame ṣaṭ | tri­ratnaprasādānupacchedanatā3831 | bodhi­sattvaprasādānupacchedanatā | laukikalokottaramantrābhinandanatā3832 | {V16} niḥprapañcadharmadhātudarśanatā | gambhīrapadārthamahā­yānasūtrānta•apratikṣepaṇatā | akhinnamānasatā | mantracaryāparyeṣṭiḥ | kuśalapakṣe aparihāṇatā | ime ṣaṭ dharmā vidyācaryāmantrasiddhiṃ samavasaraṇatāṃ gacchanti || 1.116 ||

ap1.­117

sapta dharmā vidyāsādhanakālaupayika3833mantracaryānupraveśanatāṃ gacchanti | katame sapta | gambhīranayaḥ prajñāpāramitābhāvanā | paṭhanadeśanasvādhyāyanalikhanabodhi­sattvacaryādhimuktiḥ | kāladeśaniyamajapa­homa­mauna­tapa•avilambita­gati­mati­smṛti­prajñā­dhṛti•adhivāsanataḥ {B23v} | bodhi­sattvasambhāramahā­yānagambhīradharmanayasampraveśanataḥ | svatantramantrākarṣaṇa­rakṣaṇasādhanakriyākauśalataḥ | mahā­karuṇā mahā­maitrī mahopekṣā mahā­muditā pāramitābhāvavanataḥ | niḥprapañca­sattva­dhātu­dharma­dhātu­tathatāsamavasaraṇato dvayākārasarvajñajñānaparigaveṣaṇataḥ | sarvasattvāparityāgaḥ | hīnayānāspṛhaṇataś ca | ime sapta dharmā vidyāmantrasiddhiṃ pāripūritāṃ gacchanti || 1.117 ||

ap1.­118

aṣṭadharmā vidyāmantracaryārthasiddhiṃ samanavasaraṇatāṃ gacchanti | katame3834 aṣṭa3835 | dṛṣṭādṛṣṭaphalaśraddhā | kautukajijñāsanata•avicikitsā3836 | bodhi­sattvaprasādasaphala•ṛddhi3837vikurvaṇataḥ | aviparītamantragrahaṇagurugauravataḥ | buddhabodhi­sattvasva­mantra­tantra•ācāryopadeśa­grahaṇa | avisaṃvādana | sarvasvaparityāganataḥ | siddha­kṣetra­sthānāsthānasvapna­darśana­kauśalaprakāśanataḥ | vigatamātsaryamala-m-akhila­styāna­middha­vīryārambha | satatabuddhabodhisattvātmānaṃ3838 niryātanataḥ | saṃkṣepato 'tṛptakuśalamūlamahā­sannāhasaṃnaddhaḥ sarvavighnān prahartukāmataḥ {S24} {B24r} bodhimaṇḍākramaṇamahā­bhoga­pratikāṃkṣaṇa­maheśākhyayātma­bhāvanataḥ maheśākhyapudgala3839samavadhānāvirahita­kalyāṇamitra­mañjuśrīkumara­bhūtabodhi­sattvasamavadhānataś ca | ime aṣṭadharmā mantracaryārthasiddhiṃ samavasaraṇatāṃ3840 gacchanti || 1.118 ||

ap1.­119

saṃkṣepato mārṣā avirahitabodhicittasya ratnatrayādhimuktasya paramaduḥśīlasyāpi akhinna3841mānamānasaḥ satatābhiyuktasya madīyamantra­paṭala­visaraanantādbhuta­bodhi­sattva­caryāniḥṣyandita­mānasodbhavaṃ sidhyate ti | nānyathā ca gantavyam | avikalpamānaso bhūtvā jijñāsanahetor api sādhanīyam | iti || 1.119 ||

ap1.­120

atha sā sarvāvatī parṣat sabuddhabodhi­sattvapratyeka­buddhārya­śrāvakādhiṣṭhitā evaṃ vācam udīrayantaḥ || 1.120 ||

ap1.­121

sādhu sādhu bho jinaputra vicitra­mantra­caryārtha­kriyā­dharma­nayapraveśānuvartinī dharmadeśanā sudeśitā sarvasattvānām arthāya | aho kumara­bhūta mañjuśrīḥ vicitradharmadeśanānuvartinī mantracaryānukūlā subhāṣitā | yo hi kaścit mahā­rāja imaṃ sannipātaparivartaṃ vācayiṣyati, dhārayiṣyati, manasi kariṣyati, saṅgrāme vāgrato hastim āropya sthāpayiṣyati, vividhair vā puṣpadhūpagandhavilepanaiḥ {B24v} pūjayiṣyati tatra vayaṃ saṃnidhānaṃ kalpayiṣyāmaḥ3842 | pratyarthikānāṃ pratyamitrāṇāṃ vaśam ānayiṣyāmaḥ | parabalasenābhaṅgaṃ ca kariṣyāmaḥ | pustakalikhitaṃ vā kṛtvā svagṛhe sthāpayiṣyati, tasya kulaputrasya vā kuladuhitur vā mahā­rājñasya vā mahā­rājñīya vā bhikṣor vā bhikṣaṇyā vā, upāsakasya vā upāsikāyā vā, mahā­rakṣāṃ mahā­bhogatāṃ, dīrghāyuṣkatāṃ, āyurārogyatāṃ, satatabhogābhivardhanatāṃ ca kariṣyāma iti || 1.121 ||

ap1.­122

evam uktās tu sā sarvāvatī parṣat tūṣṇīm abhūt || 1.122 ||

ap1.­123

mahā­yānamantracaryānirdeśāt mahā­kalpān mañjuśrīkumara­bhūtabodhi­sattvavikurvaṇapaṭalavisarāt mūlakalpāt prathamaḥ sannipātaparivartaḥ ||

{S25} {V17}

ap2.

Chapter A2

ap2.­1

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ sarvāvantaṃ parṣanmaṇḍalam avalokya sarvasattvasamayānupraveśāvalokinīṃ nāma samādhiṃ samāpadyate sma | samanantarasamāpannasya ca mañjuśriyaḥ kumara­bhūtasya nābhimaṇḍalapradeśād raśmir niścaranti sma | {B25r} anekaraśmi­koṭī­niyuta­śatasahasra­parivāritā samantāt sarvasattvadhātum avabhāsya punar eva taṃ śuddhāvāsabhavanaṃ avabhāsya sthitābhūt || 2.1 ||

ap2.­2

atha khalu vajrapāṇir bodhisattvo mahā­sattvo mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma |

bhāṣa bhāṣa tvaṃ bho jinaputra3843 sarvasattvasamayānupraveśanaṃ nāma maṇḍalapaṭalavisaraṃ3844 caryānirhāraṃ sarvasattvasādhāraṇabhūtaṃ3845 yatra sattvāḥ3846 samanupraviśya tvadīyaṃ mantragaṇaṃ sarvalaukikalokottaraṃ ca mantrasiddhiṃ samanuprāpnuvanti || 2.2 ||

ap2.­3

evam uktas tu guhyakādhipatinā yakṣendreṇa mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ paramaguhyamaṇḍalatantraṃ bhāṣate sma | sarvavidyāsañcodanaṃ nāma ṛddhivikurvaṇaṃ nidarśayati ca | dakṣiṇaṃ ca pāṇim udyamya aṅgulyāgreṇa parṣanmaṇḍalam ākārayati3847 sma | tasminn aṅgulyagre anekavidyādhararāja3848koṭīnayutaśatasahasrāṇi niśceruḥ | niścaritvā sarvāvantaṃ śuddhāvāsabhavanaṃ mahatāvabhāsenāvabhāsya {B25v} sthitā abhūvan || 2.3 ||

ap2.­4

{A1v1}3849

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūto yamāntakasya krodharājasya hṛdayaṃ sarvakarmikaṃ ekavīraṃ āvāhana­visarjana­śāntika­pauṣṭikābhicārukaantardhānākāśa­gamana­pātāla­praveśana­pāda­pracārikākarṣaṇa­vidveṣaṇavaśīkaraṇa­sarva­gandha­mālya­vilepana­pradīpasvatantra­mantreṣu pradhānaḥ3850 saṃkṣepataḥ yathā yathā prayujyate, tathā tathā sādhyamānaḥ | tryakṣaraṃ nāma mahā­vīryaṃ sarvārthasādhanaṃ mahā­krodharājam3851 | katamaṃ ca tat || 2.4 ||

ap2.­5

oṁ āḥ hrūṃ3852 |

idaṃ tanmahā­krodhasya hṛdayaṃ sarvakarmikaṃ sarvamaṇḍaleṣu sarvamantracaryāsu ca nirdiṣṭaṃ mahā­sattvena mañjughoṣeṇa sarvavighnavināśanam || 2.5 ||

ap2.­6

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ dakṣiṇaṃ pāṇim udyamya krodhasya mūrdhni sthāpayām āsa | evaṃ cāha |

namaste sarvabuddhānām | samanvāharantu {S26} buddhā bhagavanto ye kecid daśadigloka­dhātuvyavasthitā anantāparyāntāś ca bodhisattvā maharddhikāḥ samayam adhitiṣṭhanta || 2.6 ||

ap2.­7

ity evam uktvā taṃ krodharājānaṃ {B26r} bhrāmayitvā kṣipati sma | samanantaranikṣipto mahā­krodharājo sarvāvantaṃ loka­dhātuṃ gatvā kṣaṇamātreṇa ye duṣṭāśayāḥ sattvā maharddhikāḥ tān nigṛhyānayati sma | taṃ mahā­parṣanmaṇḍalaṃ śuddhāvāsabhavanaṃ praveśayati sma | vyavasthāyāṃ ca sthāpayitvā samanta­jvālāmālākulo bhūtvā duṣṭasattveṣu ca mūrdhni tiṣṭhate sma3853 || 2.7 ||

ap2.­8

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ punar api taṃ parṣanmaṇḍalam avalokya |

śṛṇvantu bhavantaḥ sarvasattvāḥ yo hy enaṃ madīyaṃ samayam atikramet tasyāyaṃ krodharājā nigraham āpādayiṣyati | yat kāraṇam anatikramaṇīyā buddhānāṃ bhagavatāṃ samayarahasyamantrārthavacanapathāḥ bodhisattvānāṃ ca maharddhikānāṃ samāsanirdeśataḥ kathayiṣyāmi | taṃ śruṇuta sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuruta | bhāṣiṣye 'ham || 2.8 ||

ap2.­9

namaḥ samanta­buddhānām3854 | oṁ ra ra smara apratihataśāsana kumārarūpadhāriṇa3855 hūṃ hūṃ phaṭ phaṭ3856 svāhā || 2.9 ||

ap2.­10

ayaṃ sa mārṣā madīyamūlamantraḥ {B26v} ārya­mañjuśriyaṃ nāma | mudrā pañcaśikhā mahā3857mudreti vikhyātā taṃ prayojayed asmin mūlamantre3858 || 2.10 ||

ap2.­11

sarvakarmikaṃ bhavati hṛdayam | {V18} vakṣye sarvakarmakaraṃ śivam3859 |

oṁ vākye da namaḥ3860 || 2.11 ||

ap2.­12

mudrā cātra bhavati triśikheti vikhyātā sarvabhogābhivarddhanī || 2.12 ||

ap2.­13

upahṛdayaṃ cātra bhavati |

vākye hūṃ || 2.13 ||

ap2.­14

mudrā cātra bhavati triśikheti vikhyātā sarvasattvākarṣaṇī || 2.14 ||

ap2.­15

ekākṣaraṃ paramahṛdayaṃ cātra bhavati |

oṁ3861 || 2.15 ||

ap2.­16

mudrā bhavati cātra mayūrāsaneti vikhyātā sarva­sattva­vaśaṅkarī3862 sarvabuddhānāṃ hṛdayam3863 || 2.16 ||

ap2.­17

aparam api mahā­vīraṃ nāma aṣṭākṣaraṃ3864 paramaśreyasaṃ mahāpavitraṃ tribhavavartmo3865pacchedanaṃ sarvadurgatinivāraṇaṃ sarvaśāntikaraṃ sarvakarmakaraṃ kṣemaṃ3866 nirvāṇaprāpaṇaṃ buddham iva saṃmukhadarśanopasthitam | svayam eva3867 mañjuśrīr ayaṃ bodhi­sattvaḥ3868 sarvasattvānām arthāya paramaguhyamantrarūpiṇopasthitaḥ3869 sarvāśāpāripūrakaṃ yatra smaritamātreṇa pañcānantaryāṇi pariśodhayati | kaḥ punarvādo jāpena3870 | {B27r} katamaṃ ca tat || 2.17 ||

ap2.­18

oṁ āḥ dhīra3871 hūṃ khecaraḥ3872 ||

eṣa saḥ mārṣāḥ svayam3873 evāham aṣṭākṣaraṃ mahā­vīraṃ paramaguhyahṛdayaṃ buddhatvam iva | pratyupasthitam3874 sarvakāryeṣu {S27} saṃkṣepataḥ | mahā­guṇavistaro na3875 śakyate sma anekakālakalpakoṭinayutaśatasahasrair api guṇāparyantaniṣṭhaṃ3876 vaktum iti | mudrā cātra bhavati mahā­vīryeti vikhyātā sarvāśāpāripūrakī || 2.18 ||

ap2.­19

3877 āhvānanamantraś cātra bhavati |

oṁ he he kumāra viśvarūpiṇe {A2r} sarvabālabhāṣitaprabodhane | āyāhi bhagavann āyāhi | kumāra3878krīḍotpaladhāriṇe maṇḍalamadhye3879 tiṣṭha tiṣṭha | samayam anusmara | apratihataśāsana hūṁ | mā vilamba | kuru3880 | phaṭ svāhā || 2.19 ||

ap2.­20

eṣa bhagavanmañjuśriyaḥ āhvānanamantrā sarvasattvānāṃ3881 sarvabodhisattvānāṃ sarvapratyeka­buddhārya­śrāvakadeva­nāga­yakṣa­gandharva­garuḍa­kinnara­mahoraga­piśācarākṣasa­sarva­bhūtānāṃ ceti || 2.20 ||

ap2.­21

saptābhimantritaṃ candanodakaṃ kṛtvā caturdiśam ity ūrdhvam adhas tiryak sarvataḥ kṣipet | sarvabuddhabodhisattvāḥ mañjuśriyaś ca svayaṃ saparivāraḥ sarvalaukikalokottarāś ca mantrāḥ sarve ca bhūtagaṇāḥ sarvasattvāś ca {B27v} āgatā bhaveyuḥ || 2.21 ||

ap2.­22

namaḥ sarvabuddhānām3882 apratihataśāsanānām | oṁ dhu dhura dhura dhūpavāsini dhūpārciṣi3883 hūṃ tiṣṭha samayam anusmara svāhā | dhūpamantraḥ || 2.22 ||

ap2.­23

candanaṃ karpūraṃ kuṅkumaṃ caikīkṛtya dhūpaṃ dāpayet tatas3884 tathāgatānāṃ sarvabodhisattvānāṃ sarvasattvānāṃ3885 ca | dhūpāpyāyitamanasaḥ ākṛṣṭā3886 bhavanti | bhavati cātra mudrā yasya padmamāleti vikhyātā sarvasattvākarṣaṇī śivā | āhvānanamantrāś ca • ayam3887 eva mudrā padmamālā śubhā || 2.23 ||

ap2.­24

āgatānāṃ ca sarvabuddhabodhisattvānāṃ sarvasattvānāṃ cāgatānāṃ arghyo deyaḥ | karpūracandanakuṅkumair udakam āloḍya jātī­kusuma­nava­mālika­vārṣika­puṃnāganāga­bakula­piṇḍīta­garair eteṣām anyatamena puṣpeṇa yathartukena vā sugandhapuṣpeṇa miśrīkṛtya anena mantreṇa argho deyaḥ || 2.24 ||

ap2.­25

namaḥ sarvabuddhānām3888 apratihataśāsanānām | tadyathā | he he mahā­kāruṇika viśvarūpadhāriṇe3889 arghaṃ pratīccha3890 pratīcchāpaya samayam anusmara tiṣṭha tiṣṭha maṇḍalamadhye3891 praveśaya praviśa {A2v} sarvabhūtānukampaka gṛhṇa gṛhṇa hūṃ | ambaravicāriṇe svāhā || 2.25 ||

ap2.­26

mudrā cātra pūrṇeti vikhyātā sarvasattvānuvartinī3892 dhruvā3893 | gandhamantraś {B28r} cātra bhavati || 2.26 ||

ap2.­27

namaḥ sarvabuddhānāṃ3894 namaḥ samanta­gandhāvabhāsaśriyāya3895 tathāgatāya | tadyathā | gandhe gandhe gandhāḍhye gandhamanorame3896 pratīccha pratīccheyaṃ3897 gandhaṃ samatānucāriṇe3898 svāhā || 2.27 ||

ap2.­28

bhavati {S28} cātra mudrā pallavā nāma sarvāśāpāripūrikā | puṣpamantraś cātra bhavati || 2.28 ||

ap2.­29

namaḥ sarvabuddhānām3899 apratihataśāsanānām | namaḥ saṃkusumita­rājasya tathāgatasya | tadyathā | kusume kusume kusumāḍhye kusuma­pura­vāsini kusumāvati svāhā ||

tenaiva dhūpa­mantreṇa pūrvoktenaiva dhūpena dhūpayet || 2.29 || {V19}

ap2.­30

sarva­buddhān namaskṛtya acintyādbhutarūpiṇām |
balimantraṃ pravakṣyāmi samyak sambuddha­bhāṣitam || 2.30 ||

ap2.­31

namaḥ sarvabuddhabodhisattvānām3900 apratihataśāsanānāṃ | tadyathā | he he bhagavan mahā­sattva buddhāvalokita3901 mā vilamba3902 | idaṃ baliṃ gṛhṇāpaya gṛhṇa hūṃ hūṃ sarvaviśva ra ra ṭa ṭa phaṭ3903 svāhā || 2.31 ||

ap2.­32

nivedyaṃ cānena dāpayed baliṃ ca sarvabhautikam | bhavati cātra mudrā śaktiḥ sarvaduṣṭanivāriṇī || 2.32 ||

ap2.­33

namaḥ sarvabuddhānām3904 apratihataśāsanānāṃ sarvatamo'ndhakāravidhvaṃsināṃ | namaḥ samanta­jyotigandhāvabhāsaśriyāya3905 tathāgatāya | tadyathā | he he bhagavan jyotiraśmiśatasahasrapratimaṇḍitaśarīra {B28v} vikurva vikurva | mahā­bodhi­sattvasamanta­jvāloddyotitamūrti khurda khurda | avalokaya avalokaya sarvasattvānāṃ svāhā3906 || 2.33 ||

ap2.­34

pradīpamantrā | pradīpaṃ cānena dāpayet3907 | mudrā vikāsinī nāma sarvasattvāvalokinī || 2.34 ||

ap2.­35

namaḥ samanta­buddhānām apratihataśāsanānām | tadyathā | jvala jvala jvālaya jvālaya | huṁ | vibodhaka harikṛṣṇapiṅgala svāhā || 2.35 ||

ap2.­36

agnikārikā mantrā | bhavati cātra mudrā sampuṭā nāma lokaviśrutā sarvasattvaprabhodyotanī | bhāṣitā munivaraiḥ pūrvaṃ bodhi­sattvasya dhīmataḥ || 2.36 ||

ap2.­37

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ vajrapāṇiṃ bodhi­sattvam3908 āmantrayate sma |

imāni guhyakādhipate mantrapadāni sarahasyāni paramaguhyakāni || 2.37 ||

ap2.­38
tvadīyaṃ kulavikhyātaṃ3909 sutaṃ ghoraṃ sudāruṇaṃ |
ya eva sarvamantrāṇāṃ sādhyamānānāṃ vicakṣaṇaiḥ || 2.38 ||
ap2.­39
mūrdhaṭaka iti vikhyāta vajrābjakulayor api |
tasya nirnāśanārthāya vidyeyaṃ sampravakṣyate || 2.39 || {S29}
ap2.­40

namaḥ sarvabuddhabodhisattvānām apratihataśāsanānām | oṁ kara kara | kuru kuru mama kāryam | bhañja bhañja sarvavighnān | daha daha sarva­vajra­vināyakān | mūrdhaṭaka jīvitāntakara mahā­vikṛtarūpiṇe3910 paca paca sarvaduṣṭān | {B29r} mahā­gaṇapati jīvitāntakara bandha bandha sarvagrahān | ṣaṇmukha ṣaḍbhuja ṣaṭcaraṇa | rudram ānaya | viṣṇum ānaya | brahmādyān devān ānaya | mā vilamba mā vilamba3911 | rakṣa rakṣa3912 | maṇḍalamadhye praveśaya | samayam anusmara | hūṁ hūṁ3913 phaṭ phaṭ3914 svāhā || 2.40 ||

ap2.­41

eṣa saḥ paramaguhyakādhipate paramaguhyo mahā­vīryo3915 mañjuśrīḥ ṣaṇmukho nāma mahā­krodha­rājā sarva­vighna­vināśakaḥ | anena paṭhita­mātreṇa daśa­bhūmi­pratiṣṭhāpita­bodhi­sattvā vidravante kiṃ punar duṣṭa­vighnāḥ | anena paṭhitamātreṇa mahā­rakṣā kṛtā bhavati | mudrā cātra bhavati mahāśūlā3916 • iti vikhyātā sarvavighnavināśikā | asyaiva krodharājasya hṛdayam || 2.41 ||

ap2.­42

oṁ hrīṁḥ jñīḥ3917 vikṛtānana huṁ | sarvaśatrūn nāśaya stambhaya phaṭ phaṭ3918 svāhā ||

anena mantreṇa sarvaśatrūn mahāśūlarogeṇa cāturthakena vā gṛhṇāpayati | satatajāpena vā yāvad rocate maitratāṃ vā na pratipadyate | atha karuṇācittaṃ labhate | jāpānte muktir na syāt | mriyata iti3919 ratnatrayāpakariṇāṃ kartavyaṃ nānyeṣāṃ3920 saumyacittānām || 2.42 ||

ap2.­43

mudrāṃ mahāśūlāṃ3921 prayojayet | upahṛdayaṃ cātra bhavati |

oṁ hrīṁḥ3922 kālarūpa huṁ khaṁ svāhā || 2.43 ||

ap2.­44

mudrā mahāśūlaiva3923 prayojanīyā | {B29v} sarvaduṣṭān {V20} yam icchati taṃ kārayati | paramahṛdayaṃ sarvabuddhādhiṣṭhitam ekākṣaraṃ nāma || 2.44 ||

ap2.­45

hūṁ ||

eṣa sarvakarmakaraḥ | mudrā mahāśūlaiva3924 prayojanīyā | sarvānarthanivāraṇam | sarvabhūtavaśaṅkaraḥ | saṃkṣepata eṣa krodharājaḥ3925 sarvakarmeṣu prayoktavyaḥ | maṇḍalamadhye jāpaḥ siddhikāle ca viśiṣyate || 2.45 ||

ap2.­46

visarjanamantrā bhavanti |

namaḥ sarvabuddhānām apratihataśāsanānām | tadyathā | jaya3926 jaya sujaya mahā­kāruṇika viśvarūpiṇe3927 gaccha gaccha3928 svabhavanaṃ3929 sarvabuddhāṃś ca visarjaya saparivārān svabhavanaṃ cānupraveśaya | samayam anusmara | sarvārthāś ca me siddhyantu mantrapadāḥ | manorathaṃ ca me paripūraya3930 svāhā || 2.46 ||

ap2.­47

ayaṃ visarjanamantraḥ sarvakarmeṣu prayoktavyaḥ | mudrā bhadrapīṭheti vikhyātā | āsanaṃ cānena dāpayet | manasā saptajaptena visarjanam || 2.47 ||

ap2.­48

sarvebhyo laukikalokottarebhyo maṇḍalebhyo mantrebhyaś caiva mantrasiddhiḥ | samayajāpakāla3931niyameṣu ca prayoktavyā3932 | iti || 2.48 || {S30}

ap2.­49

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ punar api taṃ śuddhāvāsabhavanam avalokya taṃ ca3933 mahā­parṣanmaṇḍalaṃ svakaṃ ca vidyāgaṇamantrapaṭalavisaraṃ bhāṣate sma || 2.49 ||

ap2.­50

namaḥ sarvabuddhānām apratihataśāsanānām3934 {B30r} | oṁ riṭi3935 svāhā ||

mañjuśriyasyeyam3936 anucarī keśinī nāma vidyā sarvakarmikā | mahā­mudrāyā pañcaśikhayā yojyā3937 sarvaviṣakarmasu || 2.50 ||

ap2.­51

namaḥ samanta­buddhānām apratihataśāsanānām | oṁ niṭi3938 ||

upakeśinī nāma vidyeyaṃ sarvakarmikā | mudrāyā vikāsinyā3939 ca yojayet sarvagrahakarmeṣu || 2.51 ||

ap2.­52

namaḥ samanta­buddhānām apratihatagatīnām3940 | oṁ niḥ3941 ||

vidyeyaṃ nalinī3942 nāma sarvakarmakarā śubhā |
mudrāyā bhadrapīṭhayā saṃyuktā yakṣiṇīm3943 ānayed dhruvam || 2.52 ||
ap2.­53
nāmaḥ samanta­buddhānām acintyādbhutarūpiṇām |
mudrāyā śaktinā yuktā sarvaḍākinīghātinī3944 ||

oṁ jñaiḥ3945 svāhā || 2.53 ||

ap2.­54
vidyā kapālinī3946 nāma mañjughoṣeṇa bhāṣitā |
samantāsarvabuddhaiśca praśastā divyarūpiṇī3947 || 2.54 ||
ap2.­55

namaḥ samanta­buddhānām apratihatagati3948pracāriṇām3949 | tadyathā | oṁ varade svāhā ||

mudrāyā3950 triśikhenaiva3951 yojayec3952 chreyasātmakaḥ3953 |
bahu­rūpa­dharā devī kṣiprabhogaprasādhikā || 2.55 ||
ap2.­56
namaḥ samanta­buddhānām acintyādbhuta­rūpiṇām |

oṁ bhūri3954 svāhā |

mudrāyā śūlasaṃyuktā sarvajvaravināśinī || 2.56 ||
ap2.­57
namaḥ samanta­buddhānām acintyādbhutarūpiṇām | {V21}

oṁ ture3955 svāhā ||

vidyā tārāvatī3956 nāma praśastā sarvakarmasu {B30v} |
mudrāyā śaktiyaṣṭyā tu yojitā vighnaghātinī || 2.57 ||
ap2.­58
namaḥ samanta­buddhānām acintyādbhutarūpiṇām | {S31}

tadyathā | oṁ vilokini svāhā |

vidyā lokavatī nāma sarvaloka3957vaśaṃkarī |
yojitā vaktramudreṇa3958 sarvasaukhyapradāyikā || 2.58 ||
ap2.­59
namaḥ samanta­buddhānām acintyādbhutarūpiṇām |

tadyathā | oṁ viśve viśvasambhave3959 viśvarūpiṇi kaha kaha āviśāviśa3960 | samayam anusmara | ru ru tiṣṭha svāhā || 2.59 ||

ap2.­60
eṣā vidyā mahā­vīryā darśitā3961 lokanāyakaiḥ |
daṃṣṭramudrāsametāstra3962sarvasattvāveśinī3963 śubhā |
varadā sarvabhūtānāṃ viśveti samprakīrtitā3964 || 2.60 ||
ap2.­61
namaḥ samanta­buddhānām acintyādbhutarūpiṇām |
tadyathā | oṁ śvete śrīvapuḥ3965 svāhā || 2.61 ||
ap2.­62
mayūrāsanena mudreṇa vinyastā sarvakarmikā |
mahāśveteti vikhyātā • acintyādbhutarūpiṇī3966 |
saubhāgyakaraṇaṃ loke naranārīvaśaṃkarī || 2.62 ||
ap2.­63

namaḥ samanta­buddhānām acintyādbhutarūpiṇām |

tadyathā | oṁ khi khiri khi riri3967 bhaṅguri sarvaśatruṃ stambhaya jambhaya mohaya vaśam ānaya svāhā || 2.63 ||

ap2.­64
eṣā vidyā mahā­vidyā yoginīti prakathyate |
yojitā vaktramudreṇa3968 duṣṭasattvaprasādinī3969 || 2.64 ||
ap2.­65
namaḥ samanta­buddhānām apratihatagati3970pracāriṇām |

tadyathā | {B31r} oṁ śrīḥ || 2.65 ||

ap2.­66
eṣā vidyā mahā­lakṣmī lokanāthais tu deśitā |
mudrā sampuṭayā yuktā mahā­rājyapradāyikā || 2.66 ||
ap2.­67
namaḥ samanta­buddhānāṃ sarvasattvābhayapradāyinām |

tadyathā3971 | oṁ ajite kumārarūpiṇi • ehi • āgaccha | mama kāryaṃ kuru svāhā || 2.67 || {S32}

ap2.­68
ajiteti vikhyātā kumārī amṛtodbhavā |
mudrāyā pūrṇayā yuktā sarvaśatrunivāraṇī || 2.68 ||
ap2.­69
namaḥ samanta­buddhānām acintyādbhutarūpiṇām | {V22}

tadyathā | oṁ jaye svāhā | vijaye svāhā | ajite svāhā | aparājite svāhā || 2.69 ||

ap2.­70
caturbhaginya iti vikhyātā bodhisattvānucārikā |
paryaṭanti mahīṃ kṛtsnāṃ sattvānugrahakārikāḥ || 2.70 ||
ap2.­71
bhrātās tumburu3972vikhyātā etāsām anucārakaḥ |
nauyānasamārūḍhā ambuve tu3973 nivāsinaḥ |
muṣṭimudreṇa vinyastā sarvāśāpāripūrikā || 2.71 ||
ap2.­72
namaḥ samanta­buddhānāṃ lokāgrādhipatīnām ||

tadyathā3974 | oṁ kumāra mahā­kumāra krīḍa krīḍa | ṣaṇmukha bodhisattvānujñāta mayūrāsana śaktyu3975dyatapāṇi raktāṅga raktagandhānulepanapriya kha kha khāhi khāhi khāhi3976 huṁ | nṛtya nṛtya | raktāpuṣpārcitamūrti samayam anusmara | bhrama bhrama bhrāmaya bhrāmaya bhrāmaya | lahu lahu mā vilamba | sarvakāryāṇi me kuru kuru | vicitra3977rūpadhāriṇe3978 tiṣṭha tiṣṭha huṁ3979 | {B31v} sarvabuddhānujñāta3980 svāhā || 2.72 ||

ap2.­73
bhāṣito3981 bodhisattvena mañjughoṣeṇa tāyinā3982 |
ṣaḍvikārā mahī kṛtsnā pracacāla3983 samantataḥ || 2.73 ||
ap2.­74
hitārthaṃ sarvasattvānāṃ duṣṭasattvanivāraṇam |
maheśvarasya suto ghoro vaineyārtham ihāgataḥ || 2.74 ||
ap2.­75
skandam3984 aṅgārakaṃ caiva graha3985cihnaiḥ sucihnitaḥ |
mañjubhāṇi tato3986 bhāṣe karuṇāviṣṭena cetasā || 2.75 ||
ap2.­76
mahātmā bodhisattvo 'yaṃ bālānāṃ hitakāriṇaḥ |
sattvacaryā yato yukto3987 viceruḥ sarvato jagat || 2.76 ||
ap2.­77
mudrāśaktiyaṣṭyā3988 tu3989saṃyukto sa mahātmanaḥ |
āvartayati brahmādyāṃ kiṃ punar mānuṣaṃ phalam3990 || 2.77 || {S33}
ap2.­78
kaumārabhittam3991 akhilaṃ kalyam3992 asya samāsataḥ |
kārttikeyaka3993mañjuśrīr mantro 'yaṃ samudāhṛtaḥ || 2.78 ||
ap2.­79
sattvānugrahakāmyarthaṃ3994 bodhi­sattva ihāgataḥ |
tryakṣaraṃ nāma hṛdayaṃ mantrasyāsya udāhṛtam || 2.79 ||
ap2.­80
sarvasattvahitārthāya bhogākarṣaṇatatparaḥ |
mudrāyā śaktiyaṣṭyā tu vinyastaḥ sarvakarmikaḥ3995 || 2.80 ||
ap2.­81

oṁ hūṃ jaḥ |

eṣa mantraḥ samāsena kuryān mānuṣakaṃ phalam || 2.81 ||
ap2.­82
namaḥ samanta­buddhānāṃ samantoddyoti3996mūrtīnām ||

oṁ vikṛtagraha huṁ phaṭ svāhā || 2.82 ||

ap2.­83
upahṛdayaṃ cāsya saṃyukto mudrāśaktinā tathā |
āvartayati3997 bhūtāni sagrahāṃ mātarāṃ tathā || 2.83 || {V23}
ap2.­84
sarvamudritamudreṣu {B32r} vinyastā saphalā bhavet |
vitrāsayati bhūtānāṃ duṣṭāviṣṭavimocanī || 2.84 ||
ap2.­85

eṣa mañjuśriyaḥ3998 kumara­bhūtasya kārttikeyamañjuśrīr nāma kumāro 'nucaraḥ sarvakarmikaḥ | jāpa3999mātreṇaiva sarvakarmāṇi karoti sarvabhūtāni trāsayati • ākarṣayati vaśam ānayati śoṣayati ghātayati | yathepsitaṃ vā vidyādharasya tat sarvaṃ sampādayati || 2.85 ||

ap2.­86

namaḥ samanta­buddhānām apratihataśāsanānām | tadyathā | oṁ brahma subrahma4000 brahmavarcase4001 śāntiṃ kuru svāhā || 2.86 ||

ap2.­87
eṣa mantro4002 mahā­brahmā bodhisattvena bhāṣitaḥ |
śāntiṃ prajagmur bhūtāni tatkṣaṇād eva śītalām4003 || 2.87 ||
ap2.­88
mudrā pañcaśikhā yuktā kṣipraṃ svastyayanaṃ bhavet |
ābhicārukeṣu sarveṣu • atharvavedapaṭhyate4004 ||
eṣa saṃkṣepata ukto kalpam asya samāsataḥ || 2.88 ||
ap2.­89
namaḥ samanta­buddhānām apratihataśāsanānām ||

tadyathā | oṁ garuḍavāhana cakrapāṇi caturbhuja huṁ huṁ samayam anusmara | bodhi­sattva ājñāpayati4005 svāhā || 2.89 || {S34}

ap2.­90
ājñapto mañjughoṣeṇa kṣipram arthakaraḥ śivaḥ |
vidrāpayati bhūtāni viṣṇurūpeṇa dehinām || 2.90 ||
ap2.­91
mudrā triśikhe yuktaḥ kṣipram arthakaraḥ sthiraḥ |
ya ete4006 vaiṣṇave tantre kathitāḥ kalpavistarāḥ | {B32v}
upāyavaineyasattvānāṃ mañjughoṣeṇa bhāṣitāḥ || 2.91 ||
ap2.­92
namaḥ samanta­buddhānām apratihataśāsanānām ||

tadyathā | oṁ mahā­maheśvara bhūtādhipati vṛṣa4007dhvaja pralambajaṭāmakuṭadhāriṇe sitabhasmadhūsaritamūrti huṁ phaṭ phaṭ | bodhi­sattva ājñāpayati4008 svāhā || 2.92 ||

ap2.­93
eṣa mantro mayā proktaḥ sattvānāṃ hitakāmyayā |
śūlamudrāsamāyuktaḥ4009 sarvabhūtavināśakaḥ || 2.93 ||
ap2.­94
yanmayā kathitaṃ pūrvaṃ kalpam asya purātanam |
śaivam iti vakṣyante sattvā bhūtalavāsinaḥ |
vividhā guṇavistārāḥ śaivatantre mayoditāḥ || 2.94 ||
ap2.­95
namaḥ samanta­buddhānām apratihataśāsanānām ||

tadyathā | oṁ śakuna mahāśakuna padmavitatapakṣa sarvapannaganāśaka kha kha khāhi khāhi4010 | samayam anusmara huṁ | tiṣṭha | bodhi­sattva ājñāpayati4011 svāhā4012 || 2.95 || {V24}

ap2.­96
eṣa mantro mahā­vīryaḥ vainateyeti viśrutaḥ |
durdāntadamako śreṣṭhaḥ bhogināṃ viṣanāśanam4013 || 2.96 ||
ap2.­97
mahā­mudrāyā samāyuktaḥ hanty anarthā4014 sudāruṇām |
vicikitsayati na saṃdeho viṣā sthāvarajaṅgamām4015 || 2.97 ||
ap2.­98
sattvān upāyavaineyāṃ4016 bodhi­sattvasamājñayā |
vicerur garuḍarūpeṇa pākṣirāṭ sa mahādyutiḥ || 2.98 ||
ap2.­99
yāvanto gāruḍe tantre kathitāḥ kalpavistarāḥ |
te mayaivoditāḥ sarve sattvānāṃ hitakāraṇāt || 2.99 || {B33r}
ap2.­100
garutmā bodhi­sattvas tu vainateyārtham ihāgataḥ |
bhogināṃ viṣanāśāya viceruḥ pakṣirūpiṇaḥ || 2.100 || {S35}
ap2.­101
yāvanto laukikā mantrāḥ te 'smin4017 kalpa udāhṛtāḥ |
vaineyārthaṃ hi sattvānāṃ vicarāmi tathā tathā || 2.101 ||
ap2.­102
ye tu tāthāgatā4018 mantrāḥ kuliśābja4019kulayor api |
te 'smin kalpavistare bhāṣitāḥ pūrvam eva tu || 2.102 ||
ap2.­103
yathā hi dhātrī bahudhā bālaṃ lālayati4020 yatnataḥ |
tathā bāliśabuddhīnāṃ mantrarūpī carāmy aham || 2.103 ||
ap2.­104
daśabalaiḥ4021 kathitaṃ pūrvam4022 adhunā ca mayoditam |
sakalaṃ mantratantrārthaṃ kumāro 'pyāha4023 mahādyutiḥ || 2.104 ||
ap2.­105
jinavaraiś ca ye gītā gītā daśabalātmajaiḥ |
mañjusvareṇa te gītā acintyādbhutarūpiṇām || 2.105 ||
ap2.­106

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ sarvāvantaṃ śuddhāvāsabhavanaṃ taṃ ca mahā­parṣanmaṇḍalam avalokya sarvasamayasañcodanī4024 nāma samādhiṃ samāpadyate sma | yatra samādheḥ pratiṣṭhitasya • aśeṣasattvanirhāra4025caryāmanasaḥ sarvasattvāḥ4026 pratiṣṭhitā bhaveyuḥ || 2.106 ||

ap2.­107

samanantarasamāpannasya mañjuśriyaḥ kumara­bhūtasya sarvāvantaṃ śuddhāvāsabhavanaṃ vicitramaṇiratna4027vyūhālaṅkāramaṇḍalam acintyādbhutabodhi­sattvavikurvaṇam | sarvapratyeka­buddhārya­śrāvakacaryāpraviṣṭair {B33v} api bodhi­sattvair daśabhūmipratiṣṭhiteśvarair api na śakyate taṃ4028 maṇḍalaṃ likhituṃ lekhayituṃ4029 vā kaḥ punarvādo pṛthagjanabhūtaiḥ sattvaiḥ4030 || 2.107 ||

ap2.­108

taṃ4031 divyam ārya­maṇḍalasamayanirhārā4032vasthānāvasthitaṃ mañjuśriyaṃ kumara­bhūtaṃ dṛṣṭvā sarve buddhā bhagavantaḥ sarvapratyeka­buddhāḥ sarve • ārya­śrāvakāḥ sarve bodhisattvā daśabhūmipratiṣṭhitā yauvarājyābhiṣekasamanuprāptāś caryā4033pratipannāś ca sarve sattvāḥ4034 sāsravā anāsravāś ca mañjuśriyaḥ kumara­bhūtasyādhiṣṭhānenācintyaṃ buddhabodhisattvācaryā4035niṣyanditaṃ samādhiviśeṣamānasodbhavaṃ maṇḍalaṃ praviṣṭam ātmānaṃ saṃjānante sma | na śakyate tat pṛthagjanaiḥ sattvaiḥ manasāpy4036 ālambayituṃ4037 kaḥ punarvādo likhituṃ lekhayituṃ4038 vā || 2.108 || {V25}

ap2.­109

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ, tān4039 mahā­parṣanmaṇḍalasamayam anupraviṣṭān4040 sattvān āmantrayate sma | śṛṇvantu mārṣāḥ | anatikramaṇīyam etat4041 tathāgatānāṃ {S36} bodhisattvānāṃ ca samayaḥ kaḥ punarvādo 'nyeṣāṃ sattvānām āryānāryāṇām || 2.109 ||

ap2.­110

atha4042 mañjuśrīḥ kumara­bhūto vajrapāṇiṃ guhyakādhipatim āmantrayate sma | nirdiṣṭaṃ bho jinaputrātikrānta4043mānuṣyakaṃ {B34r} samayaṃ mānasodbhavam | mānuṣyakaṃ tu vakṣye parinirvṛtānāṃ ca tathāgatānāṃ yatra sattvāḥ4044 samanupraviśya sarvamantrā4045 laukikalokottarā siddhiṃ gaccheyuḥ || 2.110 ||

ap2.­111

atha khalu vajrapāṇir guhyakā4046dhipatiḥ mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma | bhāṣa bhāṣa4047 tvaṃ bho jinaputra yasyedānīṃ kālaṃ manyase || 2.111 ||

ap2.­112
parinirvṛte lokanāthe śākyasiṃhe anuttare |
buddhatva iva sattvānāṃ tvadīyaṃ maṇḍalaṃ bhuvi || 2.112 ||
ap2.­113
dṛṣṭimātre4048 hi loke 'smin mantrā siddhiṃ prajagmire |
ajñānavidhihīnāṃ4049 tu samayo 'nadhikṛtena4050 vā || 2.113 ||
ap2.­114
mantrā siddhiṃ na gaccheyur brahmasyāpi mahātmanaḥ |
anabhiyuktā4051 tantre 'smin adṛṣṭasamayodite || 2.114 ||
ap2.­115
mantrā4052 siddhiṃ na gacchanti yatnenāpy anekadā4053 |
samayaprayogahīnaṃ śakrasyāpi prayatnataḥ || 2.115 ||
ap2.­116
mantrasiddhiṃ4054 na gacchanti kiṃ punar bhuvi mānuṣe |
samayaśāstratattvajñe caryākarmasu sādhane4055 |
paṭhitamātrā hi sidhyante māntrā4056 āryā ca laukikāḥ || 2.116 ||
ap2.­117
maṇḍalaṃ mañjughoṣasya praviṣṭaḥ sarvakarmakṛt |
mantrasiddhir dhruvaṃ tasya kumārasyeva4057 śāsane || 2.117 ||
ap2.­118

atha khalu vajrapāṇir guhyakādhipatis taṃ4058 mahā­sattvam adhyeṣate4059 sma | saṃkṣepato bho bho mahā­bodhi­sattva sattvānām4060 arthāya maṇḍalavidhānaṃ bhāṣasveti || 2.118 ||

ap2.­119

evam {B34v} uktas tu guhyakādhipatinā mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ sarvasattvānām arthāya maṇḍalavidhānaṃ bhāṣate sma || 2.119 ||

ap2.­120

ādau tāvat pratihārakapakṣe caitravaiśākhe ca māse sitapakṣe praśastadivase śuddhagrahanirīkṣite śubhanakṣatrasaṃyukte śuklapratipadi pūrṇamāsyāṃ vā anyasmin4061 vā kāle prāvṛṇmāsavivarjite pūrvāhṇe bhūmim adhiṣṭhātavyam || 2.120 ||

ap2.­121

mahānagaram āsṛtya4062 yatra vā svayaṃ tiṣṭhen {S37} maṇḍalācāryaś ca4063 samudrāgāminīṃ vā nadīm āśrityaḥ samudrā4064taṭasamīpaṃ vā mahānagarasya pūrvottare digbhāge nātidūre nātyāsanne maṇḍalācāryeṇa †sattvānā4065† saptāhaṃ pakṣamātraṃ vā • ekānte • uṭajaṃ kṛtvā4066 prativastavyam || 2.121 ||

ap2.­122

yas tasmin sthāne sucaukṣaṃ pṛthivīpradeśaṃ samantāc caturasraṃ ṣoḍaśahastaṃ dvādaśahastaṃ vā4067 apagatapāṣāṇakaṭhalla4068bhasmāṅgāratuṣakapālāsthivarjitaṃ sucaukṣaṃ4069 suparikarmitaṃ4070 pṛthivīpradeśaṃ niḥprāṇakeno4071dakena pañcagavyasaṃmiśritena candanakarpūrakuṅkumodakena vā yamāntakena krodha­rājenāṣṭa­sahasrābhimantritena {V26} pañca­śikha­mahā­mudrā­saṃyuktena taṃ pṛthivīpradeśaṃ abhyukṣayec caturdikṣu ity ūrdhvamadhastiryag {B35r} vidikṣu ca sarvataḥ kṣipet || 2.122 ||

ap2.­123

tato taṃ pṛthivīpradeśaṃ samantāc caturasraṃ ṣoḍaśahastaṃ dvādaśahastaṃ4072 vā • aṣṭahastaṃ vā | tatra ṣoḍaśahastaṃ jyeṣṭhaṃ madhyaṃ dvādaśahastaṃ kanyasaṃ aṣṭahastam | etat trividhaṃ proktaṃ maṇḍalaṃ sarvadarśibhiḥ | rājyakāmāya tato jyeṣṭhaṃ madhyamaṃ sambhoga­vardhanaṃ kanyasaṃ samayamātraṃ tu sarvakarmakaraṃ śivam || 2.123 ||

ap2.­124

tato 'nyatamaṃ manasepsitaṃ maṇḍalam ālikhet | tatra taṃ pṛthivīpradeśaṃ dvihastamātraṃ khanet | tatra pāṣāṇāṅgārabhasmāsthikeśādayo vividhā vā prāṇakajātayo yadi dṛśyante • anyaṃ pṛthivīpradeśaṃ khanet | nirupahatyaṃ nirupadravaṃ bhavet | na cet parvatāgranadīpulina4073samudrotsaṅgamahā­nadīpulinasikatādicayaṃ mahatā prayatnena4074 sa4075 pratyavekṣitaṃ sucaukṣaṃ niḥprāṇakaṃ kṛtvā likhet || 2.124 ||

ap2.­125

taṃ pṛthivīpradeśaṃ bhūyo niḥprāṇakeno4076dakena pañcagavyasaṃmiśreṇa nadīkūlamṛttikayā medhyayā valmīkamṛttikayā vā yatra prāṇakā na santi tayā mṛttikayā pūrayitavyam | pūrayitvā ca svākoṭitaṃ samatalaṃ samantāt trividhaṃ maṇḍalaṃ yathepsitaṃ kārayet | caturdikṣu catvāraḥ khadirakīlakān nikhanet krodharājenaiva {B35v} saptābhimantritaṃ kṛtvā | pañcaraṅgikeṇa sūtreṇa saptābhimantritena krodhahṛdayena kṛtvā samantāt4077 tan maṇḍalaṃ caturasrākāreṇa veṣṭayet || 2.125 ||

ap2.­126

evaṃ madhyame sthāne evam abhyantare caturasrākāraṃ kārayet | madhyasthānasthitena4078 maṇḍalācāryeṇa vidyā • aṣṭasahasraṃ mūlamantrā uccārayitavyā | mahā­mudrāṃ4079 pañcaśikhāṃ baddhvā mūlamantreṇa sahāya4080rakṣā • ātmarakṣā ca kāryā | japataś ca bahir niṣkramet4081 | tan4082 maṇḍalaṃ pradakṣiṇīkṛtya prāṅmukhaḥ kuśaviṇḍakopaviṣṭaḥ {S38} sarvabuddhabodhisattvānāṃ4083 manasi kurvāṇaḥ | samantāc ca tan maṇḍalaṃ caturasrākāreṇa veṣṭayet | tatraiva ca4084 bahir†gār dve†4085 • ekarātroṣitān4086 kṛtvā pravāsayet || 2.126 ||

ap2.­127

tatra maṇḍalācāryeṇa kṛtapuraścaraṇena svatantramantrakuśalena • upāyasattvārthamahā­yānādhimuktena ekarātroṣitena susakhāyasametena4087 vidhinā4088 śāstradṛṣṭena karmaṇā pañcaraṅgikena cūrṇena ślakṣṇojjvālena suparikarmakṛtena ṣaḍakṣarābhimantrite4089 hṛdayenābhimantrya4090 taṃ cūrṇaṃ maṇḍalamadhye sthāpayet || 2.127 ||

ap2.­128

bahiś cocchrita4091dhvajapatākatoraṇacatuṣṭayālaṅkṛtaṃ4092 kadalīstambharopita­phala­bharita­piṇḍībhiḥ {B36r} pralambamānam āhatabherīmṛdaṅgaśaṅkhatantrī4093nirghoṣanināditaṃ taṃ4094 pṛthivīpradeśaṃ kuryāt | praśastaśabdair4095 dharmaśravaṇacatuḥparṣānukūlamahā­yānasūtrān4096 caturdikṣu pustakān4097 vācayan | tadyathā || 2.128 ||

ap2.­129

bhagavatī prajñāpāramitā dakṣiṇāyāṃ4098 diśi vācayet | ārya­candrapradīpasamādhiṃ4099 paścimāyāṃ diśi | ārya­gaṇḍavyūham4100 uttarāyāṃ diśi | ārya­suvarṇaprabhāsottamasūtraṃ pūrvāyāṃ diśi | evam adhītacatuḥsūtrāntikān pudgalān dharmabhāṇakān4101 pustakābhāvād4102 adhyeṣayet4103 | dharmaśravaṇāya tato maṇḍalācāryeṇotthāya candanakarpūrakuṅkumavyāmiśrakeṇa śvetasugandhapuṣpair mūlamantraṃ japatā sarvatas taṃ4104 maṇḍalam abhikiret | abhikīrya ca bahir nirgacchet || 2.129 ||

ap2.­130

saptāhād dhaviṣyāhāroṣitān4105 dvau trayo vā utpāditabodhicittān4106 upoṣadha•upavāsoṣitān4107 citrakarān4108 nipuṇatarān4109 praveśayet | mūlamantreṇaiva śikhābandhaṃ {B36v} kṛtvā tataḥ suvarṇa­rūpyavividharatna­pañca­vicitrojjvala­cārusūkṣmacūrṇatām †sāṃ†4110 pratigṛhya mahā­bhogaiḥ sattvair mahā­rājānaiś ca dhārmikair likhāpanīyaṃ bodhiparāyaṇīyaṃ4111 bodhiparāyaṇaṃ niyataṃ || 2.130 || {V27}

ap2.­131
maṇḍalaṃ darśanād eva4112 kiṃ punar mantrasādhane |
sattvānām alpapuṇyānāṃ nirvṛte śākyapuṅgave |
kuta evaṃvidhā bhogā vidhir eṣā tu kathyate4113 || 2.131 ||
ap2.­132
daridrajanatāṃ dṛṣṭvā mañjughoṣo mahā­dyutiḥ |
udīrayet kalpa4114saṃkṣepaṃ maṇḍalaṃ tu samāsataḥ || 2.132 ||
ap2.­133
śālitaṇḍulacūrṇais tu sūkṣmaiḥ pañcaraṅgojjvalaiḥ | {S39}
śuklapītaraktakṛṣṇaharitavarṇair varṇayet || 2.133 ||
ap2.­134

pūrvasthāpitakaṃ cūrṇaṃ4115 maṇḍalācāryeṇa svayaṃ gṛhya mahā­mudrāṃ pañcaśikhāṃ baddhvā mūlamantraṃ japatā4116 taṃ cūrṇaṃ mudrāyet | apareṇa tu sādhakācāryeṇa maṇḍala4117bahirdakṣiṇapūrvāyāṃ diśi vidhidṛṣṭena karmaṇā • agnikuṇḍaṃ kārayet | dvihastapramāṇaṃ hastamātranimnaṃ samantāt padmapuṣkarākāram || 2.134 ||

ap2.­135

bahiḥ padmapuṣkarākāra4118palāśakāṣṭhasamidbhir agniṃ prajvālya śrīphala4119kāṣṭhasamidhānāṃ vitastimātrapramāṇānāṃ sārdrāṇāṃ4120 dadhimadhughṛtāktānāṃ4121 mūlamantra4122ṣaḍakṣarahṛdayena vā mudrāmuṣṭiṃ4123 baddhvā • āhvayet | āhūya ca pūrvoktainaiva • {B37r} ekākṣaramūlamantrahṛdayena bhūyo 'ṣṭaśataṃ juhuyāt || 2.135 ||

ap2.­136

tato maṇḍalācāryeṇa baddhoṣṇīṣakṛtaparikarātmanā4124 citrakarāṃś ca nipuṇatarān4125 kārayet | tato maṇḍalācāryeṇa buddhabodhisattvān4126 manasi kurvatā pūrvoktenaiva dhūpamantreṇa dhūpaṃ dahatā • añjaliṃ kṛtvā sarvabuddhabodhisattvān4127 praṇamya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtaṃ namaskṛtya cūrṇaṃ gṛhītvā • ākārayet | rūpaṃ rūpaṃ4128 citrakaraiś ca pūrayitavyam | etena vidhinā prathamata eva tāvad4129 buddhaṃ bhagavantaṃ śākya­muniṃ sarvākāravaropetaṃ ratnasiṃhāsanopaviṣṭaṃ śuddhāvāsabhavanasthaṃ4130 dharmaṃ deśayamānam ālikhet | ālikhitaś4131 ca maṇḍalācāryasyānusādhakena • ātmarakṣāvidhānaṃ mūlamantreṇa kṛtvā sarvabhautikā4132 balir deyā | caturdikṣūrdhvam adho bahir maṇḍalasya kṣipet || 2.136 ||

ap2.­137

tataḥ snātvā agnikuṇḍasamīpaṃ gatvā śucivastraprāvṛtena śucinā kṛtarakṣā4133vidhānena ghṛtāhutīnāṃ kuṅkumamiśrāṇām aṣṭasahasraṃ juhuyān mūlamantreṇa | tataḥ kuśaviṇḍakopaviṣṭena jāpaṃ4134 kurvatā4135 tatraiva sthātavyam || 2.137 ||

ap2.­138

śvetasarṣapāṇām aṣṭaśatā4136bhimantritaṃ kṛtvā yamāntakakrodharājenābhimantrya {B37v} śarāvasampuṭe4137 sthāpayet | anekākāravikṛta­rūpa­ghora­svaravāta­varṣa­durdinam anyatamānyatamaṃ4138 vā vighnam āgataṃ dṛṣṭvā kruddhena4139 sarṣapāhutayaḥ sapta hotavyāḥ4140 | tato vighnāḥ praṇaśyanti | manuṣyavighnair4141 vā pañcāhutayo hotavyāḥ4142 | stambhitā bhavanti | aśaktivantaḥ puruṣā mṛyanti vā | amānuṣyair vā gṛhyante4143 tatkṣaṇād eva | na saṃdeho 'sti kathañcana | śakro 'pi mriyate4144 kṣipraṃ kiṃ punar duṣṭacetasā manuṣyā itare vā vighnāḥ4145 | yamāntaka­krodha­bhayā nirnaṣṭā vidravanti • ita ita iti || 2.138 || {S40}

ap2.­139

tato 'nusādhakena tatraiva kuśaviṇḍakopaviṣṭena yamāntaka­krodha­rājānaṃ jāpaṃ kurvāṇena4146 sthātavyam | tato maṇḍalācāryeṇa bhagavataḥ śākyamuneḥ pratimāyā dakṣiṇe pārśve dvau pratyeka­buddhau padmāsanopaviṣṭau paryaṅkenopaviṣṭau4147 kāryau | tayor adhastād dvau mahā­śrāvakau4148 dharmaṃ śṛṇvantau4149 {V28} kāryau || 2.139 ||

ap2.­140

teṣām api dakṣiṇato bhagavān āryāvalokiteśvaraḥ sarvālaṅkāravibhūṣitaḥ śaratkāṇḍagauraḥ padmāsanopaviṣṭo vāmahastena padmaṃ gṛhītvā dakṣiṇahastena varadaḥ | tasyāpi4150 dakṣiṇato bhagavatī pāṇḍaravāsinī4151 padmahastā dakṣiṇena hastena bhagavantaṃ {B38r} śākya­muniṃ vandamānā padmāsanopaniṣaṇṇā jaṭāmakuṭadhāriṇī śvetapaṭṭa4152vastranivastā paṭṭāṃśukottarāsaṅginī4153 kṛṣṇabhasmatrimuṇḍī kṛtā4154 | evaṃ tārā bhṛkuṭī4155 svakasvakāsaneryāpathe4156 susthitā kāryā | upariṣṭāc ca4157 teṣāṃ bhagavatī4158 prajñāpāramitā tathāgatalocanā • uṣṇīṣarājā ca kāryāḥ4159 || 2.140 ||

ap2.­141

evaṃ bodhisattvāḥ ṣoḍaśa kāryāḥ | tadyathā | samanta­bhadraḥ kṣitigarbho gaganagañjaḥ sarvanīvaraṇaviṣkambhī • apāyajaho4160 maitreyaś camaravyagrahastaḥ4161 buddhaṃ bhagavantaṃ nirīkṣamāṇo4162 vimalamatir4163 vimalaketuḥ sudhanaś candraprabho vimalakīrtiḥ sarvavyādhicikitsakaḥ sarva­dharmīśvararājo lokagatir mahā­matiḥ patidharaś4164 ceti | ete ṣoḍaśa mahā­bodhisattvāḥ prasannamūrtayaḥ sarvālaṅkārabhūṣitā lekhyāḥ || 2.141 ||

ap2.­142

pradhānavidyārājā4165 vidyārājñī • abjakule4166 rūpakamudrāsu4167 ca yathāsmarata āgamataś ca yathāsthāneṣu cāśeṣā4168 lekhyāḥ | ante4169 ca sthāne caturasrākāraṃ sthānaṃ sthāpayet4170 padmapuṣpasaṃstṛtam4171 | yena smaritā vidyā devatā te 'smin sthāne tiṣṭhantv iti || 2.142 ||

ap2.­143

evaṃ dakṣiṇe pārśve bhagavataḥ śākyamuner dvau pratyeka­buddhau gandhamādana upāriṣṭaś4172 ceti | evaṃ prāṅmukhaṃ {B38v} maṇḍalaṃ sarvataḥ praveśadvāraṃ kāryam | bhagavataḥ śākyamuner vāmapārśve4173 aparau dvau pratyeka­buddhau candanaḥ4174 siddhaś ceti ālekhyau | teṣām adhastād dvau mahā­śrāvakau mahā­kāśyapo mahā­kātyāyanaś cālekhyau || 2.143 ||

ap2.­144

teṣām api vāmataḥ ārya­vajrapāṇiḥ4175 kuvalayaśyāmābhaḥ prasannamūrtiḥ sarvālaṅkārabhūṣitaḥ | dakṣiṇe cāmaravyagrahastaḥ vāmena krodhamūrti4176hasto vajramuṣṭiḥ | vajrāṅkuśī4177 vajraśṛṅkhalā4178 subāhur vajrasenā4179 {S41} yathāveṣa4180cihnasthānāsanasarvavidyārājña4181rājñīsaparivārarūpa4182mudrādiṣu yathāsmaraṇā lekhyāḥ | teṣām api vāmataś caturasrākāra-m-ubhayavajramudrāṃ likhet | likhya ca vaktavyam | yatra sthāne na4183 smaritā vidyāgaṇās te 'tra4184 sthāne tiṣṭantu | iti || 2.144 ||

ap2.­145

teṣām upariṣṭāt ṣaṭpāramitā4185 bhagavatī māmakī • ālekhyāḥ sarvālaṅkāravibhūṣitāś ca tāḥ prasannamūrtayaḥ | teṣām apy upariṣṭād4186 aṣṭau • uṣṇīṣarājānaḥ samanta­jvālamālākulāḥ | mudrāṃ baddhvā4187 svakasvakāni mahā­rājacakravartirūpāṇi ālekhyāni kanakavarṇasuprasannendriyāṇi sarvālaṅkāravibhūṣitāni | īṣat tathāgatapratimadṛṣṭiyātāni4188 | tadyathā cakravartyuṣṇīṣo4189 'bhyudgatoṣṇīṣaḥ sitātapatro {B39r} jayoṣṇīṣaḥ kamaloṣṇīṣo vijayoṣṇīṣas4190 tejorāśi4191 • unnatoṣṇīṣa iti || 2.145 ||

ap2.­146

ete • aṣṭa4192 • uṣṇīṣarājānaḥ pratyeka­buddhānāṃ vāmata ālekhyā4193 | dvāre ca bodhi­sattvau kāryau4194 | praveśatadakṣiṇato lokātikrānta­gāmī nāma jaṭāmakuṭadhārī saumyamūrtiḥ | dakṣiṇahastena • akṣasūtraṃ gṛhītvā vāmahastena kamaṇḍaluṃ dvārābhimukha īṣadbhrukuṭīvadanaḥ | vāmataḥ praveśe mahā­bodhisattvo 'jitañjayo nāma • ālekhyaḥ | prasannamūrtiḥ jaṭāmakuṭadhārī daṇḍakamaṇḍaluvāmakarāvasakto {V29} dakṣiṇahastena • akṣasūtraṃ gṛhītvā varadapradāna4195kara īṣadbhrukuṭīvadano dvārābhimukha ālekhyaḥ || 2.146 ||

ap2.­147

siṃhāsanasyādhastād dharmacakraḥ samanta­jvālamālākulaḥ | tasyāpy adhastād ratnavimānaḥ | tatrastho bhagavān mahā­bodhisattvo mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ kumārarūpī kuṅkumagaurākāraḥ prasannamūrtiś cārurūpī īṣatprahasitavadanaḥ | vāmahaste nīlotpalāvasakto dakṣiṇahastena śrīphalāvasaktavaradaḥ || 2.147 ||

ap2.­148

sarvabālālaṅkāra4196bhūṣitaḥ pañcacīrakopaśobhito muktāvalīyajñopavītaḥ paṭṭāṃśukottarīyaḥ paṭṭavastranivastaḥ samanta­prabhaḥ4197 samanta­jvālamālākulaḥ | {B39v} padmāsanopaniṣaṇṇo yamāntakakrodharājatadṛṣṭir maṇḍalapraveśadvārābhimukhaś cārudarśano sarvata ālekhyaḥ4198 || 2.148 || {S42}

ap2.­149

tasya dakṣiṇe pārśve padmasyādhastād yamāntakaḥ krodharāja ālekhyaḥ | mahā­vikṛtarūpī samanta­jvālamālākulaḥ | ājñāṃ pratīcchamāno mahā­bodhi­sattvagatadṛṣṭiḥ sarvata ālekhyaḥ | vāmapārśve padmasyādhastāc chuddhāvāsakāyikā deva­putrarūpiṇo bodhisattvāḥ pañca ālekhyāḥ | tadyathā sunirmalaḥ sudāntaḥ suśuddhas4199 tamodghātanaḥ samantāvalokaś ceti | sarve ca te śuddhāvāsabhavanopaniṣaṇṇā4200 anekaratnojjvalaśilātalākārāḥ4201 samanta­jvālavicitrāḥ4202 puṣpāvakīrṇāś cārurūpiṇa ālekhyāḥ4203 || 2.149 ||

ap2.­150

bahiḥ samantāc caturasrākāraṃ catustoraṇākāraṃ caturdiśaṃ vicitrapañcaraṅgojjvalaṃ suprabha4204guṇarekhāvanaddham abhyantaramaṇḍalaṃ kāryam | pūrvāyāṃ diśi bhagavataḥ śākyamuner upariṣṭād rekhābhir madhye saṃkusumita­rājendraḥ padmāsanopaniṣaṇṇas tathāgatavigrahaḥ svalpamātraḥ kāryaḥ4205 | samanta­jvālamālākulo varadapradānahastaḥ4206 paryaṅkopaniṣaṇṇaḥ || 2.150 ||

ap2.­151

tasya dakṣiṇata uṣṇīṣacakravartimudrā {B40r} lekhyā | vāmatas tejorāśimudrā lekhyā4207 | tathāgatalocanāyā • upariṣṭāt prajñāpāramitāmudrā lekhyā | bhagavata āryāvalokiteśvarasyopariṣṭāt prajñāpāramitāmudrāyā dakṣiṇato bhagavān amitābhas tathāgatavigrahaḥ kāryo varapradānahastaḥ4208 padmāsanopaniṣaṇṇaḥ samanta­jvālamālākulaḥ || 2.151 ||

ap2.­152

tasyāpi dakṣiṇataḥ pātracīvaramudre kārye4209 | evam anupūrvataḥ praveśasthāne padmamudrā kāryā4210 | bhagavataḥ saṃkusumita­rājasya tathāgatasya vāmata4211 uṣṇīṣatejorāśimudrā lekhyā samanta­jvālamālākulāḥ | tasyāpi vāmato ratnaketus tathāgataḥ kāryo ratnaparvatopaniṣaṇṇo dharmaṃ deśayamāno nīla­vaiḍūrya­marakata­padma­rāga­vicitra­jvālābhivi­nirgataḥ4212 samantāt samanta­prabha ālekhyaḥ || 2.152 ||

ap2.­153

tasyāpi vāmato jayoṣṇīṣamudrā samanta­jvālamālākulā4213 • ālekhyā | tasyāpi vāmato dharmacakramudrā • ālekhyā samanta­jvālāvatī | tasyāpi vāmataḥ khakharaka4214kamaṇḍalu4215•akṣasūtra4216bhadrapīṭhamudrā ālekhyā | anupūrvato dvārasthāne bhūvajras tri4217sūcyobhayataḥ samanta­jvāla {S43} ālekhyaḥ | bhagavato mañjuśriyasyādhastān mahā­mudrā pañcaśikhā nāma • utpalamudrā ca • ālekhyā4218 | {B40v} samanta­jvālinau • etau • anyonyāsaktam || 2.153 ||

ap2.­154

samanta­maṇḍalākāram ālekhyam | dvārataḥ paścān mukhapraveśataḥ {V30} prāṅmukhaś ca kāryaḥ | sarveṣv api bahirmaṇḍalaṃ bhavati pañcavarṇaraṅgojjvalaṃ vicitracārudarśanaṃ catuṣkoṇavibhaktaṃ catustoraṇākāraṃ caturdiśaṃ dvihastamātraṃ4219bhyantaramaṇḍalato bahir ālekhyam || 2.154 ||

ap2.­155

pūrvāyāṃ4220 diśi mahā­brahmā caturmukhaḥ śuklavastranivastaḥ śvetavastrottarāsaṅginaḥ śvetayajñopavītaḥ kanakavarṇo jaṭāmakuṭadhārī daṇḍakamaṇḍalur4221 vāmāvasaktapāṇiḥ | tasya dakṣiṇata ābhāsvaro deva­putraḥ kāryaḥ | kanakavarṇo dhyānāntaragata4222mūrtiḥ paṭṭa4223vastranivastaḥ paṭṭāṃśukottarīyaḥ suprasannavadano jaṭāmakuṭadhārī śvetayajñopavītaḥ paryaṅkopaniṣaṇṇaḥ dakṣiṇahastena varadaḥ || 2.155 ||

ap2.­156

tasya dakṣiṇata akaniṣṭho deva­putraḥ kāryaḥ sarvālaṅkārabhūṣitaḥ prasannamūrtir dhyānagatacetasaḥ paṭṭavastranivasananivastaḥ paṭṭāṃśukottarīyaḥ4224 paryaṅkopaviṣṭaḥ dakṣiṇahastena varadaḥ śvetayajñopavītaḥ | evam anupūrvataḥ santuṣitaḥ sunirmitaḥ paranirmitaḥ suyāma4225śakraprabhṛtayo deva­putrā ālekhyā4226 {B41r} yathānupūrvato yathāvasthānāḥ4227 | śakrasyādhastāc cāturmahā­rājakāyikāḥ sadāmattā mālādhāriṇaḥ karoṭapāṇayo vīṇādvitīyakā lekhyāḥ4228 | bhaumāś ca deva­putrā yathānupūrvato yathāveṣenālekhyāḥ || 2.156 ||

ap2.­157

evaṃ dakṣiṇāyāṃ diśi avṛha•atapā4229sudṛśa4230sudarśanaparīttābha4231puṇyaprasavaprabhṛtayo deva­putrā ālekhyā yathāveṣasthānāḥ4232 | evaṃ paścimāyāṃ diśi evaṃ4233 cottarāyāṃ diśi | teṣām adhastād dvipaṅktyāśritā ālekhyāḥ || 2.157 ||

ap2.­158

dvitīyamaṇḍalād bahis tṛtīyamaṇḍalaṃ bhavati | caturdiśaṃ4234 catvāro mahā­rājānaḥ anupūrvata ālekhyāḥ | uttarāyāṃ diśi praveṣato4235 dakṣiṇato4236 dhanado4237 nidhisamīpasthaḥ sarvālaṅkārabhūṣita īṣadbhagnakirīṭo yakṣarūpī | tasya dakṣiṇato maṇibhadra4238pūrṇabhadrau yakṣasenāpatī ālekhyau || 2.158 || {S44}

ap2.­159

evam anupūrvataḥ hārītī mahā­yakṣiṇī • ālekhyā | priyaṅkaraḥ kumāra utsaṅgopaviṣṭo maṇḍalaṃ nirīkṣamāṇa ālekhyaḥ4239 | pañcikaḥ piṅgalaḥ vibhīṣaṇaś4240 ca ālekhyaḥ | teṣāṃ ca samīpe yakṣāṇāṃ mudrā ālekhyāḥ || 2.159 ||

ap2.­160

evam anupūrvato varuṇaḥ pāśahastaḥ paścimāyāṃ {B41v} diśi ālekhyaḥ | nāgau nandopanandau takṣakavāsukiprabhṛtayo 'ṣṭau mahā­nāgarājāna ālekhyāḥ || 2.160 ||

ap2.­161

evaṃ dvipaṅktyāśritā anupūrvato yakṣarākṣasagandharva4241kiṃnaramahoragaṛṣayaḥ siddha­preta­piśāca­garuḍa­kinnara­manuṣyāmanuṣyādyā oṣadhayaś ca maṇiratnaviśeṣāḥ parvatāḥ sarito dvīpāś ca • anupūrvataḥ sarve pradhānākhyā mukhyatamāś cābhilekhyāḥ4242 || 2.161 ||

ap2.­162

dakṣiṇāyāṃ diśi yama ālekhyaḥ saparivāro mātarāḥ sapta | pūrvadakṣiṇāyāṃ diśi • agniḥ samanta­jvālamālākulo daṇḍakamaṇḍalu•akṣasūtravyagrapāṇir jaṭāmakuṭadhārī śvetavastranivastaḥ paṭṭāṃśukottarāsaṅgikaḥ śvetayajñopavītaḥ kanakavarṇo bhasmatripuṇḍrīkṛtaḥ4243 | {V31} evaṃ nānābharaṇa4244praharaṇaveṣasaṃsthānavarṇataś ca4245 dvipaṅktyāśritā ālekhyāḥ || 2.162 ||

ap2.­163

sarvataḥ praviśato bahirmaṇḍale umāpatir vṛṣavāhanas triśūlapāṇir umā ca devī kanakavarṇā sarvālaṅkārabhūṣitā | kārttikeyaś ca mayūrāsanaḥ śaktyudyatahastaḥ kumārarūpī ṣaṇmukhaḥ4246 raktābhāsamūrtiḥ4247 pītavastranivastaḥ pītavastrottarāsaṅgo vāmahastena {B42r} ghaṇṭāṃ4248 gṛhītvā raktapatākāṃ ca | anupūrvato bhṛṅgiriṭir4249 atyantakṛśākāro mahā­gaṇapatiś ca4250 nandikeśvaramahā­kālau mātarāḥ sapta yathābharaṇa4251praharaṇaveṣasaṃsthānābhilekhyāḥ || 2.163 ||

ap2.­164

aṣṭau vasavaḥ saptarṣayo viṣṇuś cakrapāṇiś caturbhujo gadāśaṅkhāsihasto garuḍāsanaḥ sarvālaṅkārabhūṣitaś ca | aṣṭau grahāḥ saptaviṃśatinakṣatrā ye pracaranti4252 bhuvi maṇḍale • upagrahāś cāṣṭā devā4253 lekhyāḥ | anupūrvataḥ4254 pañcadaśa tithayaḥ sitakṛṣṇā dvādaśa rāśayo ṣaḍ ṛtavo dvādaśa māsāḥ saṃvatsaraś ca | caturbhaginyaḥ nāvābhirūḍhāḥ4255 bhrātṛpañcamāḥ salilavāsinaś ceti | saṃkṣepato mudrāsu vyavasthāpyā hi devatā | anupūrvataś ca dvipaṅktyāśritāś ca kāryāḥ || 2.164 ||

ap2.­165

saṃkṣepato maṇḍalatraye 'pi tri4256maṇḍalāśrayo 'bhilekhyaḥ | caturasraś ca trimaṇḍaleṣv api vyavasthā saiṣā bhavati || 2.165 ||

ap2.­166

saṃkṣepato buddho bhagavān {S45} sarvasattvānām agro 'vaśyam abhilekhyaḥ | {B42v} abjakule āryāvalokiteśvaro dakṣiṇato 'vaśyam abhilekhyaḥ | vāmato vajrakule ārya­vajrapāṇir4257 avaśyam abhilekhyaḥ | bodhisattvānām agra ārya­samanta­bhadro 'vaśyam abhilekhyaḥ | mañjuśrīḥ kumara­bhūto 'vaśyam abhilekhyaḥ | śaiṣā4258 mudrāsu yathāvyavasthāyām abhilekhyāḥ | etad abhyantaramaṇḍalam || 2.166 ||

ap2.­167

madhyamaṇḍale 'pi brahmā sahāmpatiḥ pūrvāyāṃ diśy avaśyam abhilikhitavyaḥ | evam ābhāsvaro dakṣiṇāyāṃ diśy akaniṣṭho rūpinaś4259 ca devā maṇḍalākārā•avyaktā naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanā devāḥ4260 | uttarāyāṃ diśi śakro deva­rājā suyāmaḥ4261 saṃtuṣitaḥ sunirmitaḥ paranirmitaḥ parīttābha4262prabhṛtayo deva­putrā avaśyam ekaikaḥ deva­rājo 'bhilikhitavyaḥ | śaiṣā4263 mudrāsu vyavasthāpyāḥ || 2.167 ||

ap2.­168

evaṃ tṛtīyamaṇḍale 'py uttarāyāṃ diśi • īśāno bhūtādhipatiḥ sahomayāvaśyam abhilikhitavyaḥ | dvitīyadvārasamīpe kārttikeyamañjuśrīr mayūrāsanaḥ śaktipāṇiḥ raktāvabhāsamūrtiḥ pītavastranivastottarāsaṅgino dakṣiṇahaste ghaṇṭārakta4264patākāvasaktaḥ kumārarūpī maṇḍalaṃ nirīkṣamāṇaḥ | pūrvāyāṃ diśi vainateyaḥ {B43r} pakṣirūpī | ṛṣir mārkaṇḍo 'vaśyam abhilikhitavyaḥ | śaiṣā4265 mudrāsu ca vyavasthāpyāḥ || 2.168 ||

ap2.­169

dakṣiṇapūrvataś catuḥkumāryaḥ4266 kumārabhrātṛsahitā nauyānasaṃsthitā mahodadheḥ paribhramantyaḥ | agniś ca devarāṭ avaśyaṃ4267 likhitavyaḥ | evaṃ dakṣiṇāyāṃ4268 diśi laṅkāpurī vibhīṣaṇaś ca rākṣasādhipatiḥ | tatrasthitaḥ picumarda4269vṛkṣāśrito jambhalajalendranāmā yakṣarūpī bodhisattvo 'vaśyam abhilikhitavyaḥ | evam anupūrvato yamo rājā pretamaharddhiko 'vaśyam abhilikhitavyaḥ | evaṃ piśācarājā vikarālo nāmāvaśyam abhilikhitavyaḥ | śaiṣā4270 mudrāsu vyavasthāpyā || 2.169 ||

ap2.­170

evaṃ dakṣiṇapaścimāyāṃ4271 diśi nandopanandau nāgamukhyau • avaśyam abhilikhitavyau grahamukhyaś cādityaḥ4272 | paścimāyāṃ diśi kapilamunir nāma • ṛṣivaro nirgrantha4273tīrthaṃkara4274ṛṣabho {V32} nirgrantha4275rūpī | anupūrvataḥ śaiṣā4276 mudrāsu vyavasthāpyāḥ || 2.170 ||

ap2.­171

uttarapaścimāsu ca diśāsu {B43v} yakṣarāḍ dhanado {S46} gandharvarāṭ pañcaśikhaḥ kiṃnararājā drumaḥ | ete 'vaśyam abhilikhitavyāḥ | śaiṣā4277 mudrāsu ca • anupūrvato yathāsthānaṃ4278 saṃsthitā abhilikhitavyā iti || 2.171 ||

ap2.­172

caturthamaṇḍalaṃ bahiḥ pañcarekhācitaṃ4279 mudrāmālābhiś copaśobhitaṃ caturasraṃ catustoraṇākāraṃ catur­mahā­rāja­vibhūṣitam | yathānupūrva­sthitās tadyathā mudrā bhavanti || 2.172 ||

ap2.­173

dvārapradeśe4280 nīlotpalam abhilekhyam | dakṣiṇato vāmataḥ padmaṃ vajraṃ paraśukhaḍga4281triśūla­gadācakra­svastika­kalaśamīna­śaṅkha­kuṇḍala4282dhvaja­patāka­pāśa­ghaṇṭākaṭṭāraka4283dhanurnārācamudgaraḥ | etair vividhākārapraharaṇamudraiḥ samantāc caturasramālākulaṃ kuryāt | ityato bahiś caturdiśaṃ catvāro mahā­samudrāḥ sthāpanīyāḥ || 2.173 ||

ap2.­174

uttarāyāṃ diśi caturasrākāraṃ maṇḍalakaṃ kṛtvā ubhayavajraṃ trisūcyākāraṃ samanta­jvālam | pūrvāyāṃ diśi padmaṃ samanta­jvālaṃ4284 trikoṇākāraṃ maṇḍalakaṃ kṛtvā sthāpayet | {B44r}4285 dakṣiṇāyāṃ diśi dhanvākāraṃ4286 maṇḍalakaṃ kṛtvā pātraṃ samanta­jvālaṃ sthāpayet | paścimāyāṃ diśi samanta­prabhākāraṃ maṇḍalakaṃ kṛtvā nīlotpalaṃ sanālapattropetaṃ samanta­jvālam || 2.174 ||

ap2.­175

vidikṣu ca catvāro mudrā bhavanti | uttarapaścimāyāṃ diśi pāśaṃ vartulākāraṃ maṇḍalaṃ kṛtvā samanta­jvālam | dakṣiṇapaścimāyāṃ diśi dīrghākāramaṇḍalakaṃ kṛtvā daṇḍaṃ samanta­jvālam | dakṣiṇapūrvāyāṃ4287 diśi paraśuṃ samanta­jvālaṃ trikoṇākāraṃ maṇḍalakaṃ kṛtvā | pūrvottarāyāṃ diśi khaḍgaṃ samanta­jvālaṃ sthāpayet || 2.175 ||

ap2.­176

ālikhya sarvata ity ūrdhvam adhas tiryak trīṇi mudrā dvārasamīpe4288 bahir maṇḍalasyālekhyāś cūrṇair eva | tadyathā vastraṃ vyajanam upānahau4289 ca samanta­jvālinas tv ete • abhilekhyā iti || 2.176 ||

ap2.­177
etan maṇḍalavidhānaṃ kathitaṃ tv iha samāsataḥ |
sattvānāṃ hitakāmyārthaṃ mañjughoṣeṇa dhīmatā || 2.177 ||
ap2.­178

tato maṇḍalācāryeṇa śiṣyāḥ pūrvam evānugṛhītavyā • avikalendriyāḥ sarvāṅgaśobhanā42904291 brāhmaṇakṣatriyaviṭśūdrāḥ utpāditabodhicittā mahā­yānayāyina itarayānāspṛhaṇaśīlā mahā­sattvāḥ śraddhāḥ kalyāṇadharmiṇo mahā­rājyābhikāṃkṣiṇo 'lpabhogajugupsanā mahā­bhogābhirucitavanto {S47} bhadrā vinītāḥ śīlavanto bhikṣubhikṣuṇyupāsakopāsikā niyamasthā upoṣadhopavāsasaṃvarasthā mahā­bodhisattvādveṣiṇo mahā­pakṣa4292kulīnāḥ prakṛtyaiva dharmacāriṇaḥ || 2.178 ||

ap2.­179

ahorātroṣitāḥ śucivastraprāvṛtāḥ sugandhakeśās triḥsnāyino mauninaś ca | tadaho karpūra­kuṅkuma­lavaṃga­sugandha­mukhagandhino nityaṃ copaspṛśitavantaḥ kuśapiṇḍakopaviṣṭāḥ kṛtarakṣāvidhānā brahmacāriṇaḥ satyavantaḥ saṃdhyājina4293maṇḍalād bahir nātidūre4294 nātyāsanne sthāpanīyāḥ | śucinaḥ sucaukṣā aṣṭānāṃ prabhṛti yāvad ekaṃ nānyeṣām | te ca parasparāsaṃsaktinaḥ | kṣatriyā mūrdhābhiṣiktāś ca mahā­rājānas teṣāṃ ca sutāḥ kumārakumārikāś ca • aviditagrāmyadharmāṇaḥ | kāraṇaṃ bhagavān kumārarūpī mahā­bodhisattvo mañjuśrīr bālajanaprabodhakaḥ kumārakrīḍanaparaś ca || 2.179 ||

ap2.­180

ataḥ prathamatara {V33} eva kumāraḥ praveśayitavyaḥ | mahā­rājñābhivardhana āyurārojyaiśvaryakāma4295bhogābhivardhanaṃ ca viśeṣataḥ bālānāṃ mantrasiddhiḥ dhruvaṃ sthitā | iti || 2.180 ||

ap2.­181

etān pūrvasthāpitān kṛtvā susakhāyopetā apramattās tato maṇḍalācāryeṇa karpūradhūpaṃ dahatā pṛṣṭhato bahir nirgantavyam4296 | nirgatya ca yathāsukha4297rtukodakenāṣṭaśatābhimantritena mūlamantreṇa mahā­mudrāpañcaśikhamudritenodakena snātvā upaspṛśya ca śuci4298vastraprāvṛtena śucinā agnikuṇḍaṃ gatvā || 2.181 ||

ap2.­182
kuśaviṇḍakopaviṣṭa uttarapūrvābhimukha āhutīnām
karpūrakuṅkumacandanamiśrāṇām aṣṭasahasraṃ juhuyāt || 2.182 ||
ap2.­183

pūrvoktena vidhinā āhūya visṛjya ca bhūyo maṇḍalaṃ praveṣṭavyam | praviśya cāṣṭau pūrṇakalaśāḥ śucivastropetāḥ sahakārapallavavibhūṣitāḥ suvarṇa­rajata­ratna­dhānyavrīhi­prakṣipta­garbha ekaṃ bhagavataḥ śākyamuneḥ pratipādayet | dvitīyaḥ sarvabuddhānām | tṛtīyaḥ sarvapratyeka­buddhāryaśrāvakasaṅghasya | caturthaḥ sarvamahā­bodhisattvānām | pañcamo mahā­bodhi­sattvasya ārya­mañjuśriyasya | ṣaṣṭhaḥ sarvadevānām | saptamāṣṭamau dvitīyamaṇḍale dvārakoṣṭhake sthāpayitavyau | śucivastropetāḥ | ekaḥ sarvabhūtānām | dvitīyaḥ sarvasattvapariṇāmitaḥ sādhāraṇabhūtaṃ sthāpayitavyeti || 2.183 ||

ap2.­184

tataḥ pūrvoktenaiva vidhinā dhūpaṃ dahatā mahā­mudrāpañcaśikhāṃ {S48} baddhvā bhūyaś cāvāhanaṃ kuryāt | sarvabuddhānāṃ sarvapratyeka­buddhānām ārya­śrāvakamahā­bodhisattvānāṃ sarvabhūtānāṃ sarvasattvāṃś ca mañjuśriyaṃ kumara­bhūtaṃ ca pūrvoktena vidhinā • āhvayet4299 || 2.184 ||

ap2.­185

evaṃ puṣpadhūpagandhapradīpair nivedyāṃś ca pūrvanirdiṣṭenaiva karmaṇā nivedyaḥ | sarveṣāṃ sarvataḥ anupūrveṇaiva kuryāt | pradīpagrahaṇenaiva ghṛtadīpaṃ dadyāt | sarvebhya āryānāryebhyo nivedyagrahaṇena śālyodanaṃ dadhnopetam || 2.185 ||

ap2.­186

madhu­pāyasa­viśeṣaviśeṣyoparacita­ghṛta­pakva­pūpān aśokavartīkhaṇḍakhādyakādyān sarvatathāgatebhyo4300 niryātayet | haviḥpūrṇa4301śrīveṣṭamadhuśirapayopakvabhakṣādyān sarvapratyeka­buddhāryaśrāvakamahā­bodhisattvānām4302 ārya­devatānāṃ ca niryātayet | evaṃ laḍḍukāgarbhoktārakaviśeṣān pūpopakāraṇān sarvadeva­bhūtagaṇān sarvasattvāṃś ca mantropetān vidhinā niryātayet || 2.186 ||

ap2.­187

evaṃ sugandhapuṣpān jātītagaranāgapuṣpapuṃnāgaprabhṛti4303pūrvanirdiṣṭān sarvabuddhapratyeka­buddhāryaśrāvakamahā­bodhisattvebhya āryānāryebhyo niryātayet | viśeṣataḥ tathāgatakule jātī­kusumam | padmaṃ padmakule tathā | kuvalayaṃ kuliśapāṇe | anyamantrebhyo itaram | iti || 2.187 ||

ap2.­188

karpūradhūpaṃ tathāgatakule | candanaṃ padmakule tathā | gugguluṃ guhyakendrasya vajriṇasyaiva śasyate | anyamantrebhyaḥ sarvebhyaḥ dhūpaṃ dadyād itaraṃ4304 | ghṛtapradīpān āryebhyaḥ sarvebhyaś caiva dāpayet | anāryebhyo mantrebhyaḥ sugandhatailaṃ tu dāpayet || 2.188 ||

ap2.­189
anupūrveṇa vidhinā pūrvadṛṣṭena hetunā |
gandhaṃ yadvat4305 tathaivoktaṃ sarvamantrebhyo nityaśaḥ4306 || 2.189 ||
ap2.­190
avalokitena yat proktaṃ yat proktaṃ kuliśapāṇinā |
svakasvakeṣu tantreṣu mantracaryārthasādhane |
te 'py eha4307 kalpe draṣṭavyāḥ anuvartyāś ca sarvadā || iti || 2.190 || {V34}
ap2.­191

tato maṇḍalācāryeṇa pūrvadṛṣṭena vidhinā • āvāhana­pūjana­dhūpanādinivedya­pradānānuvartana­kriyāṃ kṛtvā tato 'nusādhakena kuśalena tvaramāṇena sārvabhautikaṃ baliṃ nirāmiṣāṃ sarvataś ca paṭaha­śaṅkha­dhvani­nandīśabda­ghoṣa­nināditena dhūpapuṣpadīpamālābhī4308 racitaḥ || 2.191 ||

ap2.­192

caturdikṣu vidikṣu ca • {S49} ity ūrdhvam adhas tiryak sarvato bahir maṇḍalaṃ pradakṣiṇī + + baliṃ sarvabhautikāṃ kṣiptvā4309 snātvā maṇḍalācāryo4310 dadhimadhudhṛtāktānāṃ śālitandulāhūtīnām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | ṣaḍakṣaramūlamantrahṛdayena juhvataḥ pūrvasthāpitakānāṃ4311 maṇḍalānupraveśamahā­sattvānāṃ4312 kṛtarakṣāvidhānānāṃ maṇḍalācāryaśiṣyatvābhyupagatānām utpāditabodhicittānām upoṣadhikānāṃ sarvabuddhabodhisattvātma4313niryātitamūrtīnāṃ siddhyartha­sattvopabhoga­sādhāraṇa­bhūtānām anuttarabodhimaṇḍākramaṇakuśalānāṃ sarvajñajñānabuddhalipsānāṃ4314 maṇḍaladarśanād eva mucyate sarvakilbiṣāt | ānantaryakāriṇo4315 'pi ye mucyante tatkṣaṇāj janā iti || 2.192 ||

ap2.­193

tato maṇḍalācāryeṇa anāhatena vastreṇa tantroddhṛtenāpagatakeśena mūlamantrasaptābhimantritena sugandhacandanakuṅkumābhyaktena paṭena maṇḍalaṃ praveṣṭukāmānāṃ4316 mukhaṃ veṣṭayitvā prathamato bālaṣoḍaśaprabhṛti yāvat trīṇi varṣajanmikaṃ pañcacīrakopaśobhitam ekacīrakopaśobhitaṃ śikhopaśobhitaṃ aśiraskaṃ vā rājaputraṃ mūrdhābhiṣiktaṃ kṣatriyaputraṃ vā • anyaṃ vā mahotsāhamahā­rājyakāmaṃ vā praveśayet || 2.193 ||

ap2.­194

dvitīyamaṇḍalasthitaṃ mukhaṃ veṣṭayitvā • utpalamudrāṃ baddhvā mañjuśriyaḥ kumara­bhūtasya mūlamantraṃ sakṛj japtvā kārāpayitvā sugandhapuṣpaṃ dattvā candanakuṅkumābhyāṃ miśraṃ sucaukṣābhyāṃ4317 hastābhyāṃ puṣpāṇi kṣipāpayitavyāḥ | yatrāsya puṣpam adhitiṣṭhati tam asya mantraṃ dadyāt || 2.194 ||

ap2.­195

svamantreti kīrtyate | saivāsyānubaddhā janmaparamparāsu saivāsya kalyāṇamitro bodhimaṇḍakramaṇamahā­bodhi­sattvajñajñānaparipūraṇārtham abhinirharati | saivāsya sādhanīyam | mahā­bhogamahā­rājyamaheśākhyapudgalasamavadhānatā cāsya-m-abhinirharati | ihaiva janmani avicārataḥ sādhanīyaṃ sidhyate sarvakarmeṣu ca || 2.195 ||

ap2.­196

evam anupūrvata ekaṃ prati tāvad yāvad aṣṭānāṃ nānyeṣām iti siddhikāmaiḥ | anyeṣāṃ yathepsataḥ pāpakṣapaṇārthaṃ samayamātraṃ syād iti | abhiṣekaṃ dadatā maṇḍalācāryeṇa • ādau tāvan maṇḍale bahir nātidūre nātyāsanne pūrvottare digbhāge bhūpradeśe adhiṣṭhāya mantrapūtaṃ kṛtvā mūlamantreṇa tataḥ rājyābhiṣekam iva manyamānam ātmānaṃ ekāntabuddhadharmasaṅghābhiprasannaṃ śrāddhaṃ mahotsāhinam avirahitabodhicittaṃ mahā­yānayāyinaṃ {S50} ratnatrayopakāriṇam avikalendriyam akutsitam ihaiva janmani mantrān sādhayitukāmaḥ4318 | bhadrāśayaṃ mantracaryodyuktamānasaṃ kautukajātīyaṃ jijñāsanahetor api avikalpitamantrārthatadgatamānasaṃ ekaṃ prabhṛti yāvat pañce4319 • abhiṣecyāḥ śeṣā varjyā4320 iti | prājñā•amūḍhacaritā iti śeṣato 'bhiṣecyā nānyeṣām api || 2.196 ||

ap2.­197

tataḥ sarvarājyābhiṣekam ivopakaraṇaṃ sambhṛtya ācāryo vā yena tuṣyeta | tataḥ vitatavitānocchritadhvajapatākaśvetacchatramūrdhni4321 dhāryamāṇaḥ sitacāmareṇa vījyamāno4322 mahatā satkāreṇa nandīśabda­nirghoṣa­śaṅkha­bherī­mṛdaṅga­jayaśabdair maṅgalagāthābhiḥ praśastasvastikagāthābhiś ca jinabhāṣitair abhistūyamānaḥ | pradakṣiṇīkṛtya ca tan maṇḍalaṃ sarvabuddhabodhisattvān praṇamya ācāryaṃ śirasā praṇamya • {V35} evaṃ ca vaktavyam || 2.197 ||

ap2.­198

u + + ṣyācārya sarvabuddhabodhi­sattvamantracaryānirhāraṃ samanupraveṣṭuṃ sarva­laukikātikrānta­rahasyavi­mokṣa­maṇḍalaṃ samanupraveṣṭuṃ sarva­dharmarājyasamanupraveśabuddhatvam adhigantuṃ saṃkṣepato vaktavyaṃ buddho bhūyām | iti || 2.198 ||

ap2.­199

tataḥ kuśaviṇḍakopaviṣṭaḥ pūrvābhimukho maṃ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + pañcaśikhāṃ baddhāpayitavyaḥ | tato †svesthitaṃ† mantraṃ yo yasya rocate bhūrjapatre gorocanayā likhitavyam | likhitvā candanakuṅkumābhyāṃ hastau mrakṣayitvā śarāvasampuṭaṃ ca | tatas taṃ bhūrjapatraṃ śarāvasampuṭābhyantarasthaṃ + + + + + + + + + + + bodhi­sattvasya pādamūle sthāpanīyam || 2.199 ||

ap2.­200

tatas tatropaviṣṭena vidyāmūlamantro 'ṣṭaśatavārān4323 uccārayitavyaḥ pūrvam eva tu tatas taṃ kuśaviṇḍakopaviṣṭam abhiṣecanīyam | bahir maṇḍale yaḥ sarvasattvasādhāraṇabhūtaṃ pūrṇakalaśaṃ pūrvasthāpitakaṃ dvārasamīpe taṃ gṛhītvā ācāryeṇa mūlamantraṃ paṭhatā mūrdhni4324 abhiṣektavyaḥ | śeṣā yatheṣṭam udakeneti || 2.200 ||

ap2.­201

tatas taṃ śarāvasampuṭaṃ tasyaiva dātavyam | pradīpena ca pāṭhayitavyaḥ | yadi sā eva bhavati mantrā kramāt sidhyati yatnataḥ | atha anyo mantra paṭhanād eva siddhyati | atha mantrākṣarahīnātiriktā vā {S51} dattā bhavati prathamasādhana eva sidhyatītyavikalpataḥ sā eṣa pūrvalikhitā • ācāryeṇa | tribhiḥ sādhanaiḥ kurvan siddhyatītyayatnataḥ | evaṃ prathamataḥ vidyābhiṣekaṃ dadyāt || 2.201 ||

ap2.­202

dvitīyamaṇḍalābhiṣekam | dvitīyamaṇḍale sarvadevānāṃ yat pratipāditakaṃ pūrṇakalaśaṃ tenābhiṣiñcen4325 mūrdhni4326 | yathaiva vā pūrvakaṃ tenaiva vidhinā mucyate sarvakilviṣāt | anujñātaś ca bhavati sarvabuddhaiḥ sarvalaukikalokottarasamayamaṇḍalaṃ sarvamantramudrāsādhaneṣu ca | adhiṣṭhito4327 bhavati sarvabodhi­sattvaiḥ | iti • ācāryābhiṣekaṃ dadyāt || 2.202 ||

ap2.­203

tṛtīyamaṇḍale sarvaśrāvakapratyeka­buddhebhyaḥ pūrṇakalaśaṃ niryātitakaṃ tenaiva vidhinā mūrdhny4328 abhiṣecayet | vaktavyam anujñātas tvaṃ sarvabuddhair bodhi­sattvaiś ca maharddhikaiḥ sarvalaukikalokottarāṇāṃ mantrāṇāṃ likhanapaṭhanamaṇḍalopadeśamantratantramudrācaryānirdeśaṃ4329 svayaṃ carituṃ nirdeṣṭuṃ vā | ihaiva janmani paramparāsu ca yāvat paścimakaṃ niyataṃ buddhatvaṃ prāptavyam | iti || 2.203 ||

ap2.­204

evaṃ jayavijayābhiṣeke 'pi pūrvanirdiṣṭena vidhinā bhagavato buddhaniryātitakapūrṇakalaśena bodhi­sattvaniryātitena4330 ca pūrṇakalaśena tathaivābhiṣiñcet4331 | evaṃ ca vaktavyam anujñātas tvaṃ sarvabuddhair bhagavadbhir mahā­bodhi­sattvaiś ca śrāvakaiḥ || 2.204 ||

ap2.­205
adhṛṣyaḥ sarvabhūtānām ajitaḥ sarvadehinām |
vijayatvaṃ sarvamantrāṇāṃ sādhaya4332 tvaṃ yathepsataḥ || 2.205 ||
ap2.­206
tato maṇḍalācāryeṇa ekaikasya yathepsataḥ |
pañcābhiṣekā dātavyā sarvebhyaḥ pañca eva tu || 2.206 || {V36}
ap2.­207

tatas tān4333 anupūrveṇa maṇḍalaṃ praveśya sarvabuddhabodhisattvānāṃ niryātayitvā maṇḍalaṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya visarjayitavyāḥ4334 | tadaho pareṇa • anupūrveṇa śikṣayitavyā mantracaryāsu niyoktavyāḥ4335 | tatkṣaṇād eva bhagavato mañjuśriyasya mahā­bodhi­sattvasya yaḥ pūrvaniryātitakaṃ pūrṇakalaśaṃ gṛhītvā teṣāṃ maṇḍalapraviṣṭānām udakaculukatrayaṃ pūrvābhimukhaṃ kṛtvā pāyayet | vaktavyāś ca || 2.207 ||

ap2.­208

iyaṃ bho mahā­bodhi­sattvasya mañjuśriyaḥ kumara­bhūtasya {S52} samayarahasyaṃ mātikramiṣyatheti mā bahu • apuṇyaṃ prasaviṣyatheti | sarvamantrāś ca na pratikṣeptavyāḥ | sarvabuddhabodhisattvāś ca na visaṃvādanīyāḥ | gurur ārādhanīyaś ceti | anyathā samayātikramaḥ syāt | mantrāś ca siddhiṃ na gaccheyuḥ | bahu • apuṇyaṃ4336 syād iti | evaṃ visarjayitavyāḥ || 2.208 ||

ap2.­209

tato maṇḍalācāryeṇa bhūyo dadhimadhughṛtābhyaktāḥ śālitaṇḍulāhutayo 'ṣṭākṣarahṛdayena hotavyāḥ | tatotthāya maṇḍalamadhyaṃ praviśya pūrvanirdiṣṭaiḥ puṣpaiḥ pūrvoktena vidhinā • arghyaṃ deyaṃ4337 sarvebhyo manasā cintayet | pūrvoktenaiva dhūpena sarvabuddhabodhisattvān pratyeka­buddhāryaśrāvakān sarvadeva­nāgayakṣagaruḍagandharvakiṃnaramahoragayakṣarākṣasapiśācabhūtayogina4338siddhaṛṣayaḥ sarvasattvān saṃdhūpya puṣpair avakīrya candanakuṅkumodakenābhiṣiñcet4339 | pūrvoktenaiva vidhinā visarjayet | manasā mokṣaḥ sarvebhya iti || 2.209 ||

ap2.­210

tato maṇḍalācāryeṇa nivedyaṃ baliṃ cūrṇaṃ sarve nadyāṃ plāvayitavyāḥ | duḥkhitebhyo vā prāṇibhyo dātavyam | suparāmṛṣṭaṃ sukelāyitaṃ suśobhitaṃ pṛthivīpradeśaṃ kṛtvā gomayena leptavyaḥ | udakena vā plāvayitavyaṃ sucaukṣamṛttikayā vābhilimpya4340 sikatayā4341 vā | asyaiva kāryaṃ yatheṣṭato gantavyam | tair maṇḍalapraviṣṭair ātmanaḥ kṣīrodanāhāreṇa haviṣyāhāreṇa vā bhavitavyam | iti || 2.210 ||

ap2.­211

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­kalparājendrān mañjuśrīkumara­bhūtavikurvaṇād bodhi­sattvapaṭalavisarād dvitīyo maṇḍalavidhinirdeśaparivartaḥ samāpta iti ||

{S53} {V37}

ap3.

Chapter A3

ap3.­1

atha tṛtīyaḥ parivartaḥ ||

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ punar api taṃ śuddhāvāsabhavanam avalokya tān mahā­parṣanmaṇḍalasannipatitān sarvabuddhabodhisattvān praṇamya • ekākṣaraṃ paramaguhyaṃ sarvaviṣaghātasarvakarmikaṃ ca mantraṃ svamaṇḍalasādhanaupayikaṃ sarvakṣudrakarmeṣu copayojyaṃ bhāṣate sma | katamaṃ ca tat || 3.1 ||

ap3.­2

namaḥ samanta­buddhānām | tadyathā jaḥ | eṣa sa mārṣāḥ sārvabhūtagaṇāś ca asyaiva mantram ekākṣarasya dvitīyaṃ maṇḍalavidhānaṃ saṃkṣepato yojyam || 3.2 ||

ap3.­3

aṣṭahastaṃ caturhastaṃ vā bhūpradeśaṃ saṃśodhya pañcaraṅgikair eva cūrṇaiḥ svayaṃ likhitavyam | na paraiḥ | yatra vā tatra vā na cātra doṣaḥ | samaṃ caturasraṃ trimaṇḍalopaśobhitam | pañcaśikhāṃ mahā­mudrāṃ prathamaṃ ca tāval likhet | bhagavato mañjuśriyaḥ utpalamudrāṃ daṃṣṭrāmudrāṃ vaktramudrāṃ yaṣṭimudrāṃ ca | ete mudrā abhyantaramaṇḍalapūrvadigbhāge • ālikhitavyāḥ || 3.3 ||

ap3.­4

tataḥ padma­vajra•utpala­dhvaja­patākacchatratoraṇaratha­kuñjara•aśvabalivarda-mahiṣasvastika­mayūra•ajameṣa­puruṣa­kumārarūpī bahir dvāramūle • ālikhitavyaḥ | yathānupūrvataḥ paṅktyāśritā ālekhyās trimaṇḍalāśritā evaṃ kāryāḥ syuḥ | iti || 3.4 ||

ap3.­5

tato ekākṣareṇaiva mantreṇa pūrvadakṣiṇe digbhāge agnikāryaṃ kāryam | apāmārgasamidhānāṃ dadhimadhughṛtāktānām aṣṭaśataṃ hotavyam | tataḥ puṣpair arghyo deyaḥ | ekākṣareṇaiva mantreṇa balinivedyapradīpaṃ4342 yathepsitaṃ dātavyaṃ dhūpaṃ vā | āhvānanavisarjanaṃ kuryāt | iti || 3.5 ||

ap3.­6

tataḥ praveśayed | rājyakāmaṃ nagaramadhye ālikhet | bhogakāmaṃ vaṭavṛkṣasamīpe | putrakāmaṃ putrañjīvakavṛkṣasamīpe | anapatnīkaṃ hastyaśvakāmaṃ kuñjaraśālāyāṃ vājiśālāyāṃ vā | daṣṭakaṃ mahāhrade nāgāyatane vā | cāturthakanityajvarasarvajvareṣu ca ekaliṅge grāmadakṣiṇadiśe vā | rākṣasagṛhītaṃ śmaśāne śūnyagṛhe4343 vā | piśācagṛhītaṃ vibhītakavṛkṣasamīpe • eraṇḍavṛkṣasamīpe vā | mātarasarvagṛhīteṣu catuḥpatheṣu mṛtakasūtakagṛhasamīpe vā | brahmarākṣasagṛhītaṃ tālavṛkṣe śleṣmāntaka4344vṛkṣe vā | garadattakam ekākṣareṇaiva mantreṇaiva • udakaṃ saptābhimantritaṃ kṛtvā tatraiva maṇḍalamadhye pātayitavyaḥ | mucyate || 3.6 || {S54}

ap3.­7

evaṃ striyāyāḥ puruṣasya vā yaśo'rthinaṃ ca catvare brahmasthale vā • ālikhitavyam | mṛtavatsāyāḥ saphale vṛkṣe kṣīravṛkṣe vā | śālidhānyapakvakedāramadhye anapatyāyā likhitavyam | trividharogasvīkṛtānya4345duṣṭataḥ pratarādiṣu | mahā­rogaspṛṣṭāsu rakṣoghnaṃ nadīpuline kūle vā | parvatāgre cābhilekhyaṃ sarvarogeṣu sarvataḥ | ḍākinīkṛtāny api brahmapālikāyāṃ (brahmavāṭikāyāṃ?) śūnyaveśmany4346 ekāntasthāne4347 nimnapradeśe vā || 3.7 ||

ap3.­8

evaṃ sarvakarmeṣu ardharātre madhyāhne vā sarvakālam abhilikhitavyam | tenaivaikākṣaramantreṇa puṣpair arghyaṃ dattvā visarjya ca maṇḍalam udakena plāvayitavyam | sarvaglānānāṃ mahatī rakṣā kṛtā bhavati || 3.8 ||

ap3.­9
mucyate sarvarogebhyo īpsitam arthaṃ ca sampadyante |
aputro labhate putraṃ durbhagaḥ subhago bhavet || 3.9 ||
ap3.­10
daridro labhate arthān darśanād eva maṇḍalam |
striyasya puruṣasyāpi śrāddhasyāpi kalpataḥ |
yatheṣṭavividhākārān prāpnuyāt sampadāṃ sadā || 3.10 ||
ap3.­11

iti bodhi­sattvapaṭalavisarān4348 mañjuśrīkumara­bhūtamūlakalpāt tṛtīyo maṇḍalavidhānaparivartaḥ ||

{S55} {V38}

ap4.

Chapter A4

ap4.­1

namo buddhāya sarvabuddhabodhisattvebhyaḥ ||

atha khalu mañjuśrīḥ sarvāvantaṃ śuddhāvāsabhavanam avalokya punar api tan mahā­parṣanmaṇḍalasannipātam avalokya śākyamuneś caraṇayor nipatya prahasitavadano bhūtvā bhagavantam etad avocat || 4.1 ||

ap4.­2

tat sādhu bhagavān sarvasattvānāṃ hitāya mantra­caryā­sādhana­vidhānanirhāraniṣyanda­dharma­megha­pravarṣaṇa­yathepsita­phalaniṣpādana­paṭala­visarāt4349 paṭavidhānam anuttarapuṇyaprasavaḥ samyaksambodhibīja4350•abhinirvartakaṃ sarvajñajñānāśeṣa•abhinirvartakam || 4.2 ||

ap4.­3

saṃkṣepataḥ sarvāśāpāripūrakaṃ sarvamantraphalasamyaksamprayuktaṃ4351 saphalīkaraṇa•avandhyasādhitasādhakaṃ sarvabodhi­sattvacaryāpāripūrakaṃ mahā­bodhi­sattvasaṃnāhasaṃnaddhaṃ4352 sarva­māra­bala•abhibhavana­parāpṛṣṭhī­karaṇam | tad vadatu bhagavān asmākam anukampām upādāya sarvasattvānāṃ ca || 4.3 ||

ap4.­4

evam ukte mañjuśriyā kumara­bhūtena • atha bhagavānś chākyamunir mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam etad avocat |

sādhu sādhu mañjuśrīḥ yas tvaṃ bahujanahitāya pratipanno lokānukampāyai yas tvaṃ tathāgatam etam arthaṃ paripraṣṭavyaṃ manyase | tac chṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru | bhāṣiṣye 'haṃ te tvadīyaṃ paṭavidhānavisara­sarva­sattva­caryāsādhanam anupraveśam anupūrvakaṃ4353 vakṣye 'haṃ pūrvanirdiṣṭaṃ sarvatathāgataiḥ | aham apy edānīṃ bhāṣiṣye || 4.4 ||

ap4.­5

ādau tāvac chucau pṛthivīpradeśe rajovigate picuṃ gṛhya samayapraviṣṭaiḥ sattvais taṃ4354 picuṃ saṃśodhayitavyam | saṃśodhya ca • anena mantreṇa maṇḍalācāryeṇābhimantritavyam aṣṭaśatavārān || 4.5 ||

ap4.­6

namaḥ sarvabuddhabodhisattvānām apratihatamatigatipraticāriṇām | namaḥ saṃśodhanaduḥkhapraśamanarājendrarājāya tathāgatāyārhate samyaksambuddhāya | tadyathā | oṁ śodhaya śodhaya sarvavighnaghātaka mahā­kāruṇika kumāra­rūpa­dhāriṇe | vikurva vikurva | samayam anusmara | tiṣṭha tiṣṭha | huṁ huṁ phaṭ phaṭ svāhā || 4.6 || {S56}

ap4.­7

tato 'vidita4355grāmyadharmakumārī brāhmaṇakulakṣatriyakulaprasūtāṃ4356 vaiśyakule prasūtāṃ4357 nātikṛṣṇavarṇayoni4358varjitām avikalāṃ4359 sarvāṅgaśobhanāṃ mātāpitṛ•anuṣkṛtām upoṣadhaparigṛhītām utpāditabodhicittāṃ kāruṇikām avadātavarṇām anyavarṇavivarjitāṃ saṃkṣepataḥ strīlakṣaṇasupraśastacihnāṃ suśobhane4360 'hani śuklapakṣe śuklaśubhagrahanirīkṣite vigatadhūma4361nirhāravadalāpagate vigatavāte śucau pradeśe pūrvanirdiṣṭāṃ kumārīṃ snāpayitvā śucivastraprāvṛtena sunivastāṃ kṛtvā • anenaiva mantreṇa mahā­mudropetarakṣāṃ kṛtvā śvetacandanakuṅkumaṃ niṣprāṇakenodakenāloḍya tat pibantāṃ ca kanyāṃ tenaiva mantreṇa saṃśodhanenābhyukṣayet || 4.7 ||

ap4.­8

caturdiśaṃ ca kṣipec chvetacandana4362kuṅkumodakam ity ūrdhvam adhaś ca vidikṣu | śvetacandanakuṅkumakarpūraṃ caikīkṛtya pūrvaṃ dāpayet svayaṃ vā dadyāt sādhakācārye4363 vā | tad evaṃ vācā bhāṣitavyaṃ trīn vārān || 4.8 ||

ap4.­9

adhitiṣṭhantu buddhā bhagavanta idaṃ paṭasūtraṃ daśabhūmipratiṣṭhitāś ca mahā­bodhisattvāḥ || 4.9 ||

ap4.­10

tatas te buddhā bhagavantaḥ samanvāharanti | {V39} mahā­bodhisattvāś ca | dhūpaṃ dahatā tasmin samaye mayūra­krauñca­haṃsa­sārasa­cakra­vākavividhāḥ śubhaśakunayo4364 jalasthalacāriṇo 'ntarikṣe4365 gaccheyuḥ śubhaṃ vā kūjayeyuḥ | tat sādhakena jñātavyam | saphalaṃ me • etat karma | adhiṣṭhitaṃ me buddhair bhagavadbhir4366 mahā­bodhi­sattvaiś ca me tat paṭasūtram | sujīvitaṃ me • iha4367 janmani | avandhyā me mantrasiddhiḥ || 4.10 ||

ap4.­11

paṭahabherīmṛdaṅgaśaṅkhavīṇā4368veṇupaṇavamuravaśabdaṃ vā bhaveyuḥ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + evaṃ vadeyur akalpasmāt (akasmāt?) tasmin samaye |

jayasiddhisiddha | datta dinna gṛhṇa | śreyasaḥ saphalaka śakraprabhūta || 4.11 ||

ap4.­12

evam ādayo anye vā śubhāñ śabdān pravyāharanti | ghaṇṭāniḥsvanaṃ vā bhaveyuḥ nandīśabdaṃ vā | tato vidyādhareṇa jñātavyam | buddhānāṃ bhagavatāṃ mahā­bodhisattvānāṃ cādhiṣṭhānam etat | nānyatra | avandhyasiddhiḥ | iti || 4.12 ||

ap4.­13

atha te tasmin samaye krūraṃ pravyāharante

gṛhṇa khāda khādāpaya naṣṭa vinaṣṭa | kaṣṭaṃ4369 dūra sudūra nāstīti || 4.13 ||

ap4.­14

evam ādayaḥ śabdā niścaranti | vānara­mahiṣa­kroṣṭuka­gardabha­mārjāra­kutsita­tiryagdvipada­catuḥpadānāṃ śabdā niścareyuḥ | tato sādhakena jñātavyaṃ nāsti me siddhir iti | iha janmani {S57} saṃhartavyaḥ | bhūyo vā pūrvasevāṃ kṛtvā prārabdhavyam evaṃ yāvat saptavārān | pañcānantaryakariṇasyāpi saptame karmaprayoge sidhyatīti || 4.14 ||

ap4.­15

tataḥ sādhakena tāṃ kumārīṃ kṛtarakṣāṃ kṛtvā kuśaviṇḍakopaviṣṭakāṃ kārayet | pūrvābhimukhām uttarābhimukhāṃ vā saṃsthāpya ātmanaś ca haviṣyāhāraḥ tāṃ ca kanyāṃ haviṣyāhāraṃ bhojayet | pūrvam eva parikalpitaṃ kuśaviṇḍakaṃ tenaivaṃ vidhinā taṃ picuṃ kartāpayet || 4.15 ||

ap4.­16

tat sūtraṃ sukartitaṃ śuklaṃ pūrvaśikṣāpitakanyayā saṃhṛtya • aṣṭa pañca trīṇi ekaṃ prabhṛti4370 yāvat ṣoḍaśamātrān palān vā karṣān vā supraśastagaṇam etān kuryāt | madhyame • aṣṭamā†ṃgāth↠itare pañcaika vā kṣudrasādhyeṣu karmasu | yathāśaktitaḥ kuryāt sarvakarmiṣu mantravit || 4.16 ||

ap4.­17
tataḥ prabhṛti yat kiñcit pāpaṃ karma purākṛtam |
naśyate tatkṣaṇād eva sūtrārthaṃ ca taccetane4371 || 4.17 ||
ap4.­18
saṅgṛhyam idaṃ sūtraṃ śucau bhāṇḍe niveśayet |
nihitaṃ tu tato4372 kṛtvā dhūpayet karpūradhūpanaiḥ || 4.18 ||
ap4.­19
āprāṇyāṅgasamutthaṃ vā kuṅkumacandanādibhiḥ |
ārcitaṃ sugandhapuṣpair mallikacampakādibhiḥ || 4.19 ||
ap4.­20
śucau pradeśe saṃsthāpya kṛtarakṣāpithānitam |
mantravit sarvakarmajño kṛtajāpaḥ susamāhitaḥ || 4.20 ||
ap4.­21
tantuvāyaṃ tato gatvā mūlyaṃ dattvā yathepsitam |
avyaṅgam akṛśaṃ caiva śukladharmasadāratam || 4.21 ||
ap4.­22
avyādhyartam avṛddhaṃ ca kāsaśvāsāvinirmuktam |
kāsaśvāsavinirmuktam aṣaṇḍaṃ yonisatyajam || 4.22 || {V40}
ap4.­23
anavadyam akubjaṃ caivāpaṅgupativarjitam |
samastalakṣaṇopetaṃ praśastaṃ cārudarśanam || 4.23 ||
ap4.­24
śubhabuddhisamācāraṃ laukikīṃ vṛttim āśritam |
siddhikāmo 'tra taṃ yāced uttame paṭavāyane || 4.24 ||
ap4.­25
praśastā śubhavarṇe vā buddhimanto suśikṣitaḥ |
atotkṛṣṭatamaiḥ4373 śreṣṭhaiḥ paṭavāyanaśreyasaiḥ || 4.25 || {S58}
ap4.­26
uttame uttamaṃ kuryān madhyame madhyasādhanam |
itaraiḥ kṣudrakarmāṇi nikṛṣṭāny eva sarvataḥ || 4.26 ||
ap4.­27
yathāmūlyaṃ tato dattvā yathā vadati śilpinaḥ |
prathame vāksamutthāne śilpinasya sa mantravit || 4.27 ||
ap4.­28
dadyāt paṇyaṃ tataḥ kṣipraṃ vīrakrayeti4374 sa ucyate |
prārthanād eva caitasya paṇya4375bhāvena jāpine || 4.28 ||
ap4.­29
kṣiprasiddhikaro hy eṣa paṭaśreṣṭho niruttaraḥ |
sarvakarmakaro pūjyo divyamānuṣyasaukhyadaḥ |
śreyasaḥ sarvabhūtānāṃ samyaksambuddhabhāṣitam || iti || 4.29 ||
ap4.­30

tato vidyādhareṇa tantuvāyasya poṣadhaṃ dattvā suśubhe4376 nakṣatre prātihārakapakṣe śukle 'hani śubhagrahanirīkṣite 'nye vā śuklapakṣe sukusumita­saha­kāramañjarīvarataru­puṣpāḍhyavasanta­samaye • ṛtuvare tasmin kāle tasmin samaye pūrvāhnodite savitari pūrvanirdiṣṭaṃ tantuvāyaṃ haviṣyāhāraṃ śuci­vastra­prāvṛta­baddhoṣṇīṣa­śiraskasusnātaṃ suviliptaṃ śvetacandanakuṅkumābhyām anyatareṇānuliptāṅgaṃ karpūravāsitavadanaṃ hṛṣṭamanasaṃ kṣutpipāsāpagataṃ kṛtvā sarvatra bhāṇḍaṃ rajjvādyupakaraṇāni ca mṛdgomayābhyāṃ prakṣālya pratyagrāṇi ca bhūyo bhūyo pañcagavyena prakṣālayet || 4.30 ||

ap4.­31

tato niḥprāṇakenodakena prakṣālya śvetacandanakuṅkumābhyām abhiṣiñcet4377 | śucau pṛthivīpradeśe apagatakolāhale vigatajanapade viviktāsane prasanne gupte puṣpārcite | tataḥ sādhakena saṃśodhana­mantreṇaivāṣṭa­śatābhimantritaṃ kṛtvā śvetasarṣapān caturdikṣu ity ūrdhvam adhaḥ vidikṣu ca kṣipet | tato tantuvāyaṃ sarṣapaiḥ saṃtāḍya mahā­mudrāṃ pañcaśikhāṃ baddhvā śikhābandhaṃ kurvīta | mahā­rakṣā kṛtā bhavati || 4.31 ||

ap4.­32

yadi jyeṣṭhaṃ paṭaṃ bhavati caturhastavistīrṇam aṣṭahastasudīrgham | etat pramāṇaṃ hi tantuvāyopacitaṃ kuryāt | madhyamaṃ bhavati dvihastavistīrṇaṃ pañcahastadīrghatvam | kanyasaṃ sugatavitastipramāṇam4378 {S59} aṅguṣṭhahastadīrghatvam | tatra bhagavato buddhasya vitastir4379 madhyadeśapuruṣapramāṇahastam ekam eṣā sugatasya vitastir iti kīrtyate | anena pramāṇena prāmāṇyam ākhyātam || 4.32 ||

ap4.­33
uttiṣṭha siddhir jyeṣṭhā tu kathitā lokapuṅgavaiḥ |
madhyame rājyakāmānām antardhāne pare munau || 4.33 || {V41}
ap4.­34
mahā­bhogārthināṃ puṃsāṃ tridevāsurabhoginām |
kanyase siddhi-m-ākhyātā madhyame siddhir4380 madhyamā || 4.34 ||
ap4.­35
kṣudrakarmāṇi sidhyante kanyase tu paṭe sadā |
sarvakāryāṇi sidhyante sarvadravyāṇi vai sadā || 4.35 ||
ap4.­36
paṭatraye 'pi nirdiṣṭā siddhiḥ śreyo'rthināṃ nṛṇām |
vidhibhraṣṭā na sidhyeyuḥ śakrasyāpi śacīpateḥ || 4.36 ||
ap4.­37
sidhyante kṣipram evaṃ tu sarvakarmā na yatnataḥ |
vidhinā ca samāyuktā itasyāpi tṛjanminaḥ || 4.37 ||
ap4.­38
eṣa mārgaḥ samākhyāto jinair jinavarātmajaiḥ |
śreyasaḥ sarvasattvānāṃ daridrānāthaduḥkhinām || 4.38 ||
ap4.­39
bodhimārgo hy aśeṣas tu darśitas tattvadarśibhiḥ |
bodhihetur ayaṃ vartma mantramārgeṇa darśitaḥ || 4.39 ||
ap4.­40
mantrāḥ sidhyanty ayatnena sarvalaukikamaṇḍalāḥ |
lokottarāś cāpi sidhyante maṇḍalā ye udāhṛtāḥ || 4.40 ||
ap4.­41
bodhihetumatir yeṣāṃ teṣāṃ siddhiḥ sadā bhavet |
nānyeṣāṃ kathyate siddhir ahitā ye jage sadā || 4.41 ||
ap4.­42
bodhāya prasthitāṃ4381 sattvāṃ sadā siddhir udāhṛtā |
mañjuśriyasya mahātmāno kumārasyeha viśeṣataḥ || 4.42 ||
ap4.­43
kṣiprakāryānusādhyarthaṃ prāpnuyāt sakalād iha |
anupūrvaṃ tato śilpī paṭaṃ vāyeta yatnataḥ || 4.43 ||
ap4.­44
divasaiḥ pañca-r-aṣṭābhiḥ ṣoḍaśādvicatuṣkayoḥ |
ahorātreṇa vai kṣipraṃ samāptiḥ paṭavāyane || 4.44 || {S60}
ap4.­45
ahorātreṇa vai śreya•uttama4382siddhilipsunām |
śaucācārasampanno śilpino nityādhiṣṭhitaḥ4383 || 4.45 ||
ap4.­46
dūrād āvas tathā gatvā kuṭiprasrāvam utsṛjet |
sacelas tu tataḥ snātvā anyavāsān nivāsya ca || 4.46 ||
ap4.­47
śuklāmbaradharaḥ sragmī • upaspṛśya punaḥ punaḥ |
śvetacandanaliptāṅgo hastau • udghṛṣya śilpinaḥ || 4.47 ||
ap4.­48
bhūyo vayeta yatnena ślakṣṇaṃ sandhautaṃ4384 sadā |
evam ādyaiḥ prayogais tu anyair vā jinabhāṣitaiḥ || 4.48 || {V42}
ap4.­49
vicāraśīlī yatnena paṭasyāśeṣavāyanā |
samāpte tu paṭe prokte pūrvakarmasu nirmite || 4.49 ||
ap4.­50
pramāṇasthe • ahīne ca kuryād bhadre 'hani4385 samam |
avatārayet tato tantrā śuklapakṣe suśobhane || 4.50 ||
ap4.­51
parisphuṭaṃ tu paṭaṃ kṛtvā daśābaddhānuśobhanam |
veṇuyaṣṭyāvanaddhaṃ tu paṭaṃ gṛhya tato vrajet || 4.51 ||
ap4.­52
śilpinaṃ svastyayitvā tu saṃvibhāgārthavistaraiḥ |
gatvā yatheṣṭato mantrī susamācārasuvratī || 4.52 ||
ap4.­53
sugandhapuṣpair abhyarcya śucau deśe tu taṃ nyaset |
anenaiva tu mantreṇa kṛtarakṣāpithānitam || 4.53 ||
ap4.­54
yena tat picukaṃ pūrvaṃ saṃśodhya bahudhā punaḥ |
tenaiva kārayed rakṣām ātmanaś ca paṭasya vai || 4.54 ||
ap4.­55
mañjuśriyo mahā­vīro mantrarūpeṇa bhāṣitaḥ |
atītair bahubhir mantrair mayāpy etarhi punaḥ punaḥ || 4.55 ||
ap4.­56
sa eva sarvamantrāṇāṃ viceruḥ mantrarūpiṇaḥ |
mahā­vīryo mahā­tejaḥ sarvamantrārthasādhakaḥ || 4.56 ||
ap4.­57
karoti vividhākārān4386 vicitrā trāṇahetavaḥ |
jambudvīpagatāḥ sattvāḥ mūḍhācāracetanāḥ || 4.57 || {S61}
ap4.­58
aśrāddhaviparītās4387 tu mithyācārasalolupāḥ |
na śādhayanti mantrāṇi sarvadravyāṇi vai punaḥ || 4.58 ||
ap4.­59
ata eva bhramante te saṃsārāndhāracārake |
yas tu śuddhamanaso nityaṃ śrāddho kautuko4388 maṅgale sadā || 4.59 ||
ap4.­60
autsuko sarvamantreṣu nityaṃ grahaṇadhāraṇe |
siddhikāmā mahātmāno mahotsāhā mahojasāḥ || 4.60 ||
ap4.­61
teṣāṃ siddhyanty ayatnena mantrā ye jinabhāṣitāḥ |
aśrāddhānāṃ tu jantūnāṃ śuklo dharmo na rohate4389 || 4.61 ||
ap4.­62
bījam ūṣare kṣiptam aṅkuro 'phalo yathā |
śraddhā mūlaṃ sadā dharme • uktaṃ sarvārthadarśibhiḥ |
mantrasiddhiḥ sadā proktā teṣāṃ dharmārthaśīlinām || iti || 4.62 || {V43}
ap4.­63

tato sādhane śilpinaḥ suśikṣitacitrakaro vā • ātmano vā kuśalā lekhyā aśleṣakai raṅgaiḥ | sarvojjvalaṃ raṅgopetaṃ varṇakaṃ gṛhya pūrveṇaiva vidhinā yathā tantuvāya†yāyanen†aiva lakṣaṇasamanvāgatena citrakareṇa peyālaṃ vistareṇa kartavyaṃ yathā pūrvaṃ tantuvāyavidhis tenaiva tat paṭaṃ citrāpayitavyaṃ svayaṃ vā citritavyam || 4.63 ||

ap4.­64

karpūrakuṅkumacandanādibhī4390 raṅgaṃ vāsayitavyam | dhūpaṃ dahatā tenaiva mantreṇāṣṭaśatavāraṃ parijapya nāga­kesara­puṃnāgabakula­campaka­vārṣikā4391dhānuṣkārikamālatīkusumādibhis taṃ paṭam abhyavakīrya pūrvābhimukhaḥ kuśaviṇḍakopaviṣṭaḥ svasthabuddhiḥ sarvabuddhabodhi­sattvagatacittaḥ sūkṣmavartipratigṛhītapāṇir anāyāsacittas taṃ paṭam ālikhet || 4.64 ||

ap4.­65

ādau tāvac chākyamuniṃ tathāgatam ālikhet sarvākāravaropetaṃ dvātriṃśanmahā­puruṣalakṣaṇalakṣita•aśītyānuvyañjanopaśobhitaśarīraṃ ratnapadmopariniṣaṇṇaṃ samanta­jvālaṃ samanta­vyāmopaśobhitamūrtiṃ4392 dharmaṃ deśayamānaṃ prasannamūrtiṃ sarvākāravaropetam || 4.65 ||

ap4.­66

madhyasthaṃ vaidūrya­nāla­padmam adhaś ca mahāsānaṃ4393 dvau nāgarājānau taṃ padmanālaṃ dhārayamāṇau4394 tathāgatadṛṣṭayo dakṣiṇahastena {S62} namasyamānau śuklau sarvālaṅkārabhūṣitau manuṣyākārārddhasarpadehanandopanandau lekhanīyau | samantāc ca tat padmasaraṃ padma­pattra­puṣpa­kuḍmala­vikasita­jala­ja­prāṇibhiś ca śakunamīnādibhir vyāptam aśeṣavinyastasucirasuśobhanākāram abhilekhyam || 4.66 ||

ap4.­67

yad bhagavato mūlapadmadaṇḍaṃ viṭapaṃ tatraiva vinisṛtāny anekāni padmapuṣpāny anupūrvonnatāni | vāmapārśve 'ṣṭau padmapuṣpāṇi | teṣu ca padmeṣu niṣaṇṇā4395 aṣṭau mahā­bodhi­sattvavigrahā4396 abhilekhyāḥ || 4.67 ||

ap4.­68

prathamaṃ tāvad ārya­mañjuśrīr īṣat4397padmakiñjalkagauraḥ kuṅkumakanakavarṇo vā kumārākāro4398 bāladārakarūpī pañcacīrakaśiraskaḥ kumārālaṅkārālaṅkṛto vāmahastanīloptalagṛhīto dakṣiṇahastena tathāgataṃ namasyamānaś cārumūrtis tathāgatagatadṛṣṭiḥ saumyākāra īṣatprahasitavadanaḥ samanta­jvālāvabaddha4399maṇḍalaparyeṣaḥ || 4.68 ||

ap4.­69

aparasmin padme • ārya­candraprabhaḥ kumara­bhūtaḥ tathaivam abhilekhyaḥ | tṛtīye sudhanaś caturthe sarvanīvaraṇaḥ pañcame gaganagañjaḥ ṣaṣṭhe kṣitigarbhaḥ saptame 'nagho 'ṣṭame sulocana iti | ete sarve kumāradārakākārā ābhilekhyāḥ kumārālaṅkārabhūṣitāḥ || 4.69 ||

ap4.­70

dakṣiṇapārśve bhagavata aṣṭau mahā­bodhisattvāḥ sarvālaṅkārabhūṣitā varjayitvā tu maitreyam | bhagavataḥ samīpe ārya­maitreyo brahmacāriveṣadhārī jaṭāmakuṭāvabaddhaśiraskaḥ kanakavarṇo raktakaṣāyadhārī raktapaṭāṃśukottarīyas tripuṇḍrakakṛtacihnaḥ kāyarūpī daṇḍakamaṇḍaluvāmavinyastapāṇiḥ kṛṣṇasāracarmavāmaskandhāvakṣipto4400 dakṣiṇahastagṛhītākṣasūtras tathāgataṃ namasyamānas tannatadṛṣṭir dhyānālambanagatacittacaritaḥ || 4.70 ||

ap4.­71

dvitīyasmin padme samanta­bhadraḥ priyaṅguvarṇaśyāmaḥ sarvālaṅkāraśarīro vāmahaste cintāmaṇiratnavinyasto dakṣiṇahaste śrīphalavinyastahastavaradaś cārurūpī tathaivam abhilikhitavyam || 4.71 ||

ap4.­72

tṛtīye • āryāvalokiteśvaraḥ śaratkāṇḍagauraḥ sarvālaṅkārabhūṣito jaṭāmakuṭadhārī śvetayajñopavītaḥ | sarva­jña­śirasīkṛta•āryāmitābhada­śabala­jaṭāntopalagnopaviṣṭaṃ cārurūpaṃ vāmahastā4401ravindavinyastaṃ dakṣiṇahastena varadaṃ dhyānālambanagatacittacaritaṃ samanta­dyotitaśarīram || 4.72 || {V44}

ap4.­73

caturthe • ārya­vajrapāṇir vāmahastavinyastavajraṃ kanakavarṇaṃ sarvālaṅkārabhūṣitaṃ dakṣiṇahastoparuddhasaphalaṃ varadaṃ ca cārurūpiṇaṃ saumyadarśanaṃ {S63} hārārddhahāropaguṇṭhitadehaṃ muktāhārayajñopavītaṃ ratnojjvalavicchuritamakuṭaṃ paṭṭacalananivastaṃ śvetapaṭṭāṃśukottarīyaṃ tathaivāryāvalokiteśvaraṃ samanta­bhadraṃ tīrthanivāsanottarāsaṅgadeham ākārataś ca yathāpūrvanirdiṣṭam || 4.73 ||

ap4.­74

pañcamasmin tathā padme • ārya­mahā­matiḥ | ṣaṣṭhe śāntamatiḥ | saptame vairocana­garbhaḥ | aṣṭame • apāyajahaś ceti | ity ete bodhisattvā abhilekhyāḥ | phalapustakavinyastakapāṇayaḥ sarvālaṅkārasuśobhanāḥ paṭṭāṃśukottarīyāḥ sarvālaṅkārabhūṣitāḥ paṭṭacalanikānivastāḥ || 4.74 ||

ap4.­75

teṣāṃ copariṣṭā aṣṭau pratyeka­buddhā abhilekhyāḥ | bhikṣuveṣadhāriṇo mahā­puruṣalakṣaṇaśarīrā raktakāṣāyavāsasā paryaṅkopaviṣṭā ratnotpala4402niṣaṇṇāḥ śāntāveśā4403tmakāḥ samanta­jvālamālākulāḥ | sugandhapuṣpāṇi kīrṇāḥ | tadyathā mālatīvārṣikā­dhānuṣkārikā­puṃnāga­nāga­kesarādibhiḥ puṣpaiḥ samantāt paṭam abhyavakīryamāṇaṃ likhitam || 4.75 ||

ap4.­76

bhagavataḥ śākyamuneḥ vāmapārśve • ārya­mañjuśriyasyopariṣṭā anekaratnoparacitaṃ sudīrghākāraṃ vimānamaṇḍalaṃ śailarājopaśobhitaṃ ratnopalasaṃchannaparvatākāram abhilikhet | tatrasthān buddhān bhagavato 'ṣṭau4404 likhet | tadyathā || 4.76 ||

ap4.­77

ratnaśikhinaṃ4405 vaidūrya­prabhā­ratna­vicchurita­samanta­vyāmaprabhaṃ padmarāgendranīlamarakatādibhir vaidūryāśmagarbhādibhir mahā­maṇiratnaviśeṣaiḥ samantato prajvālyamāṇam īṣadādityodayavarṇaṃ tathāgatavigrahaṃ pītacīvarottarāsaṅginaṃ paryaṅkopaviṣṭaṃ dharmaṃ deśayamānaṃ pītanivāsitoparivastaṃ mahā­puruṣalakṣaṇakavacitadeham aśītyānuvyañjanopaśobhitamūrtiṃ praśāntadarśanaṃ sarvākāravaropetaṃ ratnaśikhiṃ tathāgatam abhilikhet || 4.77 ||

ap4.­78

dvitīyaṃ saṃkusumita­rājendraṃ tathāgataṃ kanaka­varṇam abhilikhet | sutarāṃ nāgakesarabakulādipuṣpair abhyavakīritam abhilikhet4406 | āryam abhinirīkṣamāṇaṃ samanta­prabhaṃ ratnaprabhāvicchuritadyotiparyeṣam || 4.78 ||

ap4.­79

tṛtīyaṃ śālendrarājaṃ­ tathāgatam abhilikhet | padmakiñjalkābhaṃ4407 dharmaṃ deśayamānam | {S64} caturthaṃ sunetraṃ tathāgatam abhilikhet | yathemaṃ duḥprasaham | ṣaṣṭhaṃ vairocanam jinam | saptamaṃ bhaiṣajya­vaidūrya­rājam | aṣṭamaṃ sarva­duḥkha­praśamanaṃ rājendraṃ tathāgatam abhilikhed iti | sarva eva kanakavarṇās tathāgatavigrahāḥ kāryā abhayapradānakarāḥ || 4.79 ||

ap4.­80

upariṣṭāc ca tathāgatānāṃ meghāntarālasthāḥ paṭakoṇe • ubhayataḥ puṣpavarṣam utsṛjamānā dvau śuddhāvāsakāyikau deva­putrau •abhilekhyau | antarīkṣasthitau sarvabuddhabodhi­sattvapratyeka­buddhāryaśrāvakānāṃ namasyamānau • abhilekhyau || 4.80 ||

ap4.­81

pratyeka­buddhānāṃ cottarato 'ṣṭau mahā­śrāvakā abhilekhyā bodhi­sattvaśiraḥsthānāvavarjo4408paviṣṭāḥ | tadyathā | sthaviraśāriputro mahā­maudgalyāyano mahā­kāśyapaḥ subhūtī rāhulo nando bhadrikaḥ kaphiṇaś ceti || 4.81 || {V45}

ap4.­82

pratyeka­buddhā api | tadyathā | gandhamādanaś candana upariṣṭaḥ śvetaḥ sitaḥ ketur nemiḥ sunemiś ceti | sarva eva suśobhanāḥ śāntaveṣam ātmanaḥ sudāntākārāḥ | mahā­śrāvakā api kṛtāñjalayo buddhaṃ bhagavantaṃ śākya­muniṃ nirīkṣamāṇāḥ || 4.82 ||

ap4.­83

upariṣṭāc ca śuddhāvāsādeva­saṃnikṛṣṭau • aparau dvau deva­putrau samantāt paṭṭavitānadīrghāpāyasaśobhanā4409gṛhītau sarvabuddhabodhi­sattvapratyeka­buddhāryaśrāvakāṇām upariṣṭād dhārayamāṇau divyamālyāmbaradharau deva­putrau • abhilekhyau || 4.83 ||

ap4.­84

bhagavataḥ śākyamuner upariṣṭān mūrdhani muktāhāraratnapadmarāgendranīlādibhir grathitaṃ ratnasūtrakalāpaṃ tasmiṃś ca paṭṭavitānasuvinyastaṃ samantāc ca muktāhārapralambopaśobhitam abhilikhet || 4.84 ||

ap4.­85

adhaś ca buddhasya bhagavataḥ padmāsanād ārya­mañjuśriyasya pādamūlasamīpe nāgarājopanandapārśve mahā­ratnaṃ parvataṃ padmasarād abhyunnataṃ ratnāṅkura­guhākandara­pravālalatāpariveṣṭitaṃ ratnataruṃ maharṣayasiddhasevitam || 4.85 ||

ap4.­86

tasya parvatasyottuṅge yamāntakaṃ krodharājānaṃ mahā­ghorarūpiṇaṃ pāśahastaṃ vāmahastagṛhītadaṇḍaṃ bhṛkuṭivadanam ājñāṃ pratīcchamānam4410 ārya­mañjuśriyagatadṛṣṭiṃ vṛkodaram ūrdhvakeśaṃ bhinnāñjanakṛṣṇameghasaṅkāśaṃ kapilaśmaśrudīrghakarālaṃ dīrghanakhaṃ raktalocanakaṃ sarpamaṇḍitakaṇṭhoddeśaṃ vyāghracarmanivasanaṃ sarvavighnaghātakaṃ4411 mahā­dāruṇataraṃ mahā­krodharājānaṃ samanta­jvālaṃ yamāntakaṃ krodharājā abhilikhet || 4.86 || {S65}

ap4.­87

tasya parvatasyādhastāc chilātalopaniṣaṇṇaṃ pṛthivyām avanatajānudehaṃ dhūpakaṭacchukavyagrahastaṃ yathāveṣasaṃsthānagṛhītaliṅgaṃ yathānuvṛttacaritam ārya­mañjuśriyagatadṛṣṭiṃ sādhakam abhilikhet || 4.87 ||

ap4.­88

nandanāgendrarājasamīpaṃ bhagavataḥ śākyamuner adhastād dakṣiṇapārśve padmasarābhyudgataṃ mahā­ratnaśailendrarājaṃ kathitaṃ tathāgatam abhilikhet | yamāntakakrodharājarahitaṃ divyapuṣpāvakīrṇam abhilikhet | āryāvalokiteśvaraḥ syāt taṃ parvatam abhilikhet | taduccatuṅgaparvatapadmarāgopalaṃ tam ekāṅkura­vaidūrya­mayaśṛṅgākāram abhilikhet || 4.88 ||

ap4.­89

tatrāpāśritāṃ devīm āryāvalokiteśvarakaruṇām ārya­tārāṃ sarvālaṅkāravibhūṣitāṃ rakta4412paṭṭāṃśukottarīyāṃ vicitrapaṭṭanivasanāṃ stryalaṅkārasarvāṅgavibhūṣitāṃ vāmahastanīlotpalavinyastāṃ kanakavarṇāṃ kṛśodarīṃ nātikṛśāṃ nātibālāṃ nātivṛddhāṃ dhyānagatacetanām ājñāṃ pratīcchayantīṃ4413 dakṣiṇahastena varadādīṣad4414avanatakāyāṃ paryaṅkopaniṣaṇṇām āryāvalokiteśvara•īṣadapagata­dṛṣṭiṃ4415 samanta­jvālāmālaparyeṣitām || 4.89 ||

ap4.­90

tatraiva vaidūrya­ratnaśṛṅge puṃnāgavṛkṣapariveṣṭitaṃ sarvataḥ śākhāsu samanta­puṣpoparacitavikasitasupuṣpitaṃ bhagavatīṃ tārām abhicchādayamānāṃ tenaiva cāpagataśākhāsu citraṃ pravālāṅkurāvanaddhaṃ vicitrarūparaṅgojjvalaṃ tārādevī mukhāvalokanam abhilekhyā || 4.90 ||

ap4.­91
sarvavighnaghātakī devī • uttamā bhayanāśinī |
sādhakasya tu rakṣārthaṃ likhed varadāṃ śubhām || 4.91 ||
ap4.­92
strīrūpadhāriṇī devī karuṇādaśabalātmajā |
śreyasaḥ sarvabhūtānāṃ likheta varadāyikām || 4.92 ||
ap4.­93
kumārasyeha mātā devī mañjughoṣasya mahādyuteḥ |
sarvavighnavināśārthaṃ sādhakasya tu samantād || 4.93 || {V46}
ap4.­94
rakṣārthaṃ manujeśānāṃ śreyasārthaṃ paṭe nyaset |
yo 'sau krodharājendraḥ parvatāgre samavasthitaḥ || 4.94 ||
ap4.­95
sarvavighnavināśāya kathitaṃ jinavarātmajaiḥ |
mahā­ghoro mahāvandyo mahācaṇḍo mahādyutiḥ || 4.95 || {S66}
ap4.­96
śāsane dviṣṭasattvānāṃ nigrahāyaiva prakalpate |
sādhakasya tu rakṣārthaṃ sarvavighnavināśakaḥ || 4.96 ||
ap4.­97
dāruṇo roṣaśīlaś ca • ākṛṣṭā mantradeva­tā |
sughoro ghorarūpī ca niṣeddhā sarvanirghṛṇām || 4.97 ||
ap4.­98
avaśānāṃ ca vaśam ānetā pāparaudrapracāriṇām |
khacare bhūcare vāpi pātāle cāpi samantataḥ || 4.98 ||
ap4.­99
nāśayati sarvaduṣṭānāṃ viruddhā ye śāsane muneḥ4416 |
caturasraṃ samantād vai catuḥkoṇaṃ paṭaṃ likhet || 4.99 ||
ap4.­100
adhaś caiva paṭānte tu vistīrṇasaritālayam |
kuryān nāgabhogāṅkam ekaikaṃ ca samantataḥ || 4.100 ||
ap4.­101
śuklena śubhāṅgena manujākāradehajāḥ |
uttarā śirasaṃ sthāpya kṛtāñjalipuṭaḥ sadā || 4.101 ||
ap4.­102
saptasphuṭo mahā­vīryo maheśākhyo ananto nāma nāmataḥ |
tathāgataṃ nirīkṣanto maṇiratnopaśobhitaḥ || 4.102 ||
ap4.­103
suśobhano cārurūpī ca ratnābharaṇabhūṣitaḥ |
ālikhej jvālamālinaṃ mahā­nāgendraviśrutam || 4.103 ||
ap4.­104
sarvalokahitodyukto4417 pravṛtto śāsane muneḥ4418 |
sarvavighnavināśāya • ālikhet saritāśritam || 4.104 ||
ap4.­105
etat paṭavidhānaṃ tu • uttamaṃ jinabhāṣitam |
saṃkṣiptavistarākhyātaṃ pūrvam uktaṃ tathāgataiḥ || 4.105 ||
ap4.­106
ālikhed4419 yo hi vidvān vai tasya puṇyam anantakam |
yat kṛtaṃ kalpakoṭībhiḥ pāpaṃ karma sudāruṇam || 4.106 ||
ap4.­107
naśyate tat kṣaṇād eva paṭaṃ dṛṣṭvā tu bhūtale |
pañcānantaryakāriṇaṃ duḥśīlāṃ jugupsitām || 4.107 ||
ap4.­108
sarvapāpapravṛttānāṃ saṃsārāndhāracāriṇām |
gatiyoninikṛṣṭānāṃ paṭaṃ teṣāṃ na vārayet || 4.108 || {S67} {V47}
ap4.­109
darśanaṃ saphalaṃ teṣāṃ paṭaṃ maunīndrabhāṣitam |
dṛṣṭamātraṃ pramucyante tasmāt pāpāt tu tatkṣaṇāt || 4.109 ||
ap4.­110
kiṃ punaḥ śuddhavṛttitvāt suśuddhavṛtta4420rūpiṇaḥ |
mantrasiddhau sadodyuktaḥ4421 siddhiṃ lapseyur mānavaḥ || 4.110 ||
ap4.­111
yat puṇyaṃ sarvasattvānāṃ pūjayitvā kalpakoṭi ye |
tat puṇyaṃ prāpnuyān mantrī paṭam ālikhanād bhuvi || 4.111 ||
ap4.­112
sikatā yāni gaṅgāyāḥ pramāṇe yāni kīrtitāḥ4422 |
tatpramāṇā bhaved buddhāḥ pratyekajinavarātmajāḥ || 4.112 ||
ap4.­113
khaḍginaḥ śrāvakā4423 loke • ījitvā4424 bahudhā punaḥ |
tat phalaṃ prāpnuyān martye paṭalikhanadarśanād4425 || 4.113 ||
ap4.­114
vācanād eva ko yasya4426 pūjanā vāpy anumodanā |
mantrasiddhir dhruvā tasya sarvakarme prakalpitāḥ || 4.114 ||
ap4.­115
yāvanti laukikā mantrā bhāṣitā ye jinapuṃgavaiḥ |
tacchiṣyakhaḍgibhir divyair bodhi­sattvair mahātmabhiḥ |
siddhyante sarvamantrā vai paṭasyāgra tu-m-agratam || iti || 4.115 ||
ap4.­116

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­yānasūtrān mañjuśrīmūlakalpāc caturthaḥ |

prathamapaṭavidhānavisaraḥ parisamāptaḥ ||

{S68} {V48}

ap5.

Chapter A5

ap5.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvaṃ tatparṣanmaṇḍalam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate4427 sma |

asti mañjuśrīr aparam api tvadīyaṃ madhyamaṃ paṭavidhānam | tad bhāṣiṣye 'ham | śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru || 5.1 ||

ap5.­2

ādau tāvat pūrvanirdiṣṭenaiva sūtrakeṇa pūrvoktenaiva vidhinā pūrvaparikalpitaiḥ śilpibhiḥ pūrvapramāṇaiva madhyamapaṭaḥ suśobhanena śuklena suvratena sadaśena • aśleṣakai raṅgair apagatakeśasaṃkārādibhir yathaiva prathamaṃ tathaiva tat kuryād varjayitvā tu pramāṇarūpakāt tat paṭaṃ paścād abhilikhāpayitavyam || 5.2 ||

ap5.­3

ādau tāvad śuddhāvāsabhavanaṃ samanta­śobhanākāraṃ sphuṭitaratnamayākāraṃ sitamuktāhārabhūṣitaṃ tasmin madhye bhaga­vāñ śākya­muniś citrāpayitavyo ratnasiṃhāsanopaniṣaṇṇo dharmaṃ deśayamānaḥ sarvākāravaropetaḥ || 5.3 ||

ap5.­4

dakṣiṇapārśve • ārya­mañjuśrīḥ padmakiñjalkābhaḥ kuṅkumādityavarṇo vā vāmaskandhapradeśe nīlotpalāvasaktaḥ kṛtāñjalipuṭo bhagavantaṃ śākya­muniṃ nirīkṣamāṇa īṣatprahasitavadanaḥ kumārarūpī pañcacīrakopaśobhitaśirasko bāladārakālaṅkārabhūṣito dakṣiṇajānumaṇḍalāvanataśiraḥ || 5.4 ||

ap5.­5

bhagavataś ca śākyamuner vāmapārśve • āryāvalokiteśvaraḥ śaratkāṇḍagauro yathaiva pūrvaṃ tathaivam abhilekhyaṃ kiṃtu bhagavataś cāmaram uddhūyamānam | tasya pārśve • ārya­maitreyaḥ4428 samanta­bhadro vajrapāṇir mahā­matiḥ śāntamatir gaganagañjaḥ sarvanīvaraṇaviṣkambhinaś ceti | ete 'nupūrvato 'bhilekhyāḥ | yathaiva prathamaṃ tathaiva sarvālaṅkārabhūṣitāś citrāpayitavyāḥ || 5.5 ||

ap5.­6

teṣāṃ copariṣṭā aṣṭau buddhā bhagavantaś citrāpayitavyāḥ4429 sthitakā abhayapradānadakṣiṇakarāḥ pītacīvarottarāsaṅgīkṛtadehā vāmahastena cīvarakarṇakāvasaktā īṣadraktāvabhāsakāṣāyasunivastāḥ samanta­prabhāḥ sarvākāravaropetāḥ | tadyathā | saṃkusumita­rājendras tathāgato ratna­śikhī śikhī viśvabhuk krakucchandako4430 bakagrīvī4431 kāśyapaḥ sunetraś ceti | ity ete buddhā bhagavantaś citrāpayitavyāḥ || 5.6 || {S69}

ap5.­7

dakṣiṇe pārśve bhagavata ārya­mañjuśriyasya samīpe mahā­parṣanmaṇḍalaṃ ciatrāpayitavyam | aṣṭau mahā­śrāvakāḥ aṣṭau pratyeka­buddhāḥ yathaiva pūrvaṃ tathaiva te ciatrāpayitavyāḥ kiṃtu • ārya­mahā­maudgalyāyana­śāriputrau bhagavataḥ śākyamuneś cāmaram uddhūyamānau sthitakāyam abhilekhyau || 5.7 ||

ap5.­8

evaṃ śuddhāvāsakāyikā deva­putrā abhilekhyāḥ | śakraś ca devānām indraḥ suyāmaś4432 ca saṃtuṣitaś ca sunirmitaś ca śuddhaś ca vimalaś ca sudṛśaś ca • atapaś ca • ābhāsvaraś ca brahmā ca sahāmpatir akaniṣṭhaś ca • evam ādayo deva­putrā rūpāvacarāḥ kāmāvacarāś cānupūrvato 'bhilekhyā ārya­mañjuśriyasamīpasthāḥ parṣanmaṇḍaloparicitavinyastāḥ svarūpaveṣadhāriṇaś citrāpayitavyāḥ || 5.8 ||

ap5.­9

bhagavataḥ siṃhāsanasyādhastāt samantān mahā­parvato mahā­samudrābhyudgataṃ yāvat paṭānte citrāpayitavyaḥ | ekasmin paṭāntakoṇe sādhako yathāveṣasaṃsthānākāro 'vanatajānukaurparaśiro dhūpakaṭacchukavyagrahastaś citrāpayitavyaḥ | {V49} tasmiṃś ca ratnaparvate ārya­mañjuśriyasyādhastād yamāntakakrodharājā yathāpūrvanirdiṣṭam abhilekhyam || 5.9 ||

ap5.­10

vāmapārśve bhagavataḥ siṃhāsanasyādhastād āryāvalokiteśvarapādamūlasamīpe tasmiṃś ca ratnaparvatopaniṣaṇṇā tārādevī abhilekhyā | yathā pūrvanirdiṣṭā tathā citrāpayitavyā | samantāś ca tat paṭaṃ muktapuṣpāvakīrṇaṃ campaka­nīlotpala­saugandhika­mālatīvārṣikā4433dhānuṣkārīka­puṃnāga­nāga­kesarādibhiḥ4434 puṣpair abhyavakīrṇaṃ samantāt paṭam || 5.10 ||

ap5.­11

upariṣṭāc ca paṭāntakoṇe • ubhayānte dvau deva­putrau mahā­puṣpaugham utsṛjamānau vicitrarūpadhāriṇau • antarīkṣasthitau vārimeghāntargatanilīnau • utpatamānau sitavarṇau • abhilekhyāu | iti || 5.11 ||

ap5.­12
etan madhyamakaṃ proktaṃ paṭaḥ śreyārtham udbhavam |
madhyasiddhis tadāyattā manujānāṃ tu bhūtale || 5.12 ||
ap5.­13
yatkiñcit kṛtaṃ pāpaṃ saṃsāre saṃsarato purā |
naśyate tat kṣaṇād eva paṭaṃ darśanād iha || 5.13 ||
ap5.­14
mūḍhasattvā na jānanti bhramantā gatipañcake |
paṭasyā darśanā ye tu mañjughoṣasya madhyame || 5.14 || {S70}
ap5.­15
api kilbiṣakārī syāt pañcānantaryakāriṇaḥ |
duḥśīlasyāpi sidhyeyur mantrā vividhabhāṣitāḥ || 5.15 ||
ap5.­16
api kṣiprataraṃ siddhi prāpnuyāt kṛtajāpinaḥ |
rogī mucyate rogād daridro labhate dhanam |
aputro labhate putraṃ madhyame paṭadarśane || 5.16 ||
ap5.­17
dṛṣṭamātraṃ tadā puṇyaṃ prāpnuyād vipulaṃ mahat |
niyataṃ deva­manuṣyāṇaṃ saukhyabhāgī bhaven naraḥ |
buddhatvaṃ niyataṃ tasya janmānte ca bhaviṣyati || 5.17 ||
ap5.­18
likhanā vācanāc caiva pūjana4435lekhanā tathā |
darśanā sparśanāc caiva mucyate sarvakilbiṣāt || 5.18 ||
ap5.­19
prārthanādhyeṣaṇā hy evaṃ paṭasyāsya mahādyuteḥ |
labhate saphalaṃ janmāṃ kṣipraṃ cānumodanā || 5.19 ||
ap5.­20
na śakyaṃ vācayā vaktum api kalpāgrakoṭibhiḥ |
yat puṇyaṃ prāpnuyā jantu saphalaṃ paṭadarśanād || iti || 5.20 ||
ap5.­21

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­yānavaipulyasūtrād ārya­mañjuśriyamūlakalpāt pañcamaḥ

paṭalavisaraḥ | dvitīyaḥ paṭavidhānavisaraḥ samāptaḥ ||

{S71} {V50}

ap6.

Chapter A6

ap6.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma | asti mañjuśrīr aparam api paṭavidhānarahasyaṃ tṛtīyaṃ kanyasaṃ nāma yaḥ sarvasattvānām ayatnenaiva siddhiṃ gaccheyuḥ || 6.1 ||

ap6.­2

pūrvanirdiṣṭenaiva vidhinā śilpibhiḥ sugatavitastipramāṇaṃ tiryak tathaiva samaṃ caturasraṃ pūrvavat paṭaś citrāpayitavyaḥ pūrvanirdiṣṭai raṅgaiḥ || 6.2 ||

ap6.­3

ādau tāvad ārya­mañjuśrīḥ siṃhāsanopaniṣaṇṇo bāladārakarūpī pūrvavad dharmaṃ deśayamānaḥ samanta­prabhā•arciṣo nirgacchamānaś cārurūpī citrāpayitavyaḥ | vāmapārśve ārya­samanta­bhadro ratnopalasthitaś camaravyagrahastaś cintāmaṇivāmavinyastakaraḥ priyaṅguśyāmavarṇaḥ pūrvavac citrāpayitavyaḥ | dakṣiṇapārśve • ārya­mañjuśriyasya ratnopalasthita āryāvalokiteśvaraḥ | pūrvavac camaravyagrahasto vāmahastāravindavinyastaḥ samanta­dyotitamūrtir abhilekhyaḥ || 6.3 ||

ap6.­4

adhaś ca siṃhāsanāt kanakavarṇaḥ parvato yāvat paṭānte citrāpayitavyaḥ | paṭāntakoṇasya • ārya­mañjuśriyasya siṃhāsanasyādhastād dakṣiṇapārśve yamāntakaḥ krodharājā pūrvavac citrāpayitavyaḥ | dhūpakaṭacchukavyagrahasto yathāpūrvaṃ tathaiva sādhakaḥ || 6.4 ||

ap6.­5

upariṣṭād ārya­mañjuśriyasya saṃkusumita­rājendras tathāgataś citrāpayitavyaḥ ṣoḍaśāṅgulapramāṇo ratnaparvataguhālīnaḥ | kūṭāgārasadṛśāḥ prāgbhāraparvatā daśa citrāpayitavyāḥ | samantāc ca tat paṭaṃ parvatākāraveṣṭitaṃ likhet | upariṣṭāc ca paṭakoṇāvasthitau parvataprāgbhārasaṃśliṣṭau • utpatamānavimānapuṣpaugham utsṛjamānau śuddhāvāsakāyikau deva­putrau śuddhaś ca nāma viśuddhaś ca nāma pūrvavac citrāpayitavyau | nānāpuṣpābhikīrṇaṃ ca tat paṭam abhilikhāpayitavyam iti || 6.5 ||

ap6.­6
etat kathitaṃ sarvaṃ trividhaṃ paṭalakṣaṇam |
kanyasaṃ nāmato hy etat paṭaḥ śreyo kṣudrakarmasu || 6.6 ||
ap6.­7
yat kṛtaṃ kāritaṃ cāpi pāpaṃ karma sudāruṇam |
kalpakoṭisahasrāṇi darśanāt paṭa mucyate4436 || 6.7 || {S72}
ap6.­8
paṭaṃ tu dṛṣṭamātraṃ vai tatkṣaṇād eva mucyate |
buddhakoṭīsahasrāṇi satkuryād yo hi buddhimān |
kanyasaṃ tu paṭaṃ dṛṣṭvā kalāṃ4437 nāyāti ṣoḍaśīm || 6.8 ||
ap6.­9
yat puṇyaṃ sarvabuddhānāṃ pūjāṃ4438 kṛtvā tu tāyinām4439 |
tat puṇyaṃ prāpnuyād vidvān kanyase paṭadarśane |
śobhanāni ca karmāṇi bhogahetor ihācaret || 6.9 ||
ap6.­10
yāvanti kecana mantrā brahmendra•ṛṣibhāṣitāḥ |
vainateyena tu proktāḥ varuṇādityakuberaiḥ4440 || 6.10 ||
ap6.­11
dhanādyai rākṣasaiḥ sarvair dānavendrair mahoragaiḥ |
somavāyuyamādyaiś ca bhāṣitā hariharādibhiḥ |
sarve mantrā ihānītāḥ sidhyante paṭam agrataḥ || 6.11 ||
ap6.­12
śāntikāni sadā kuryāt pauṣṭikāni tathā • iha |
dāruṇāni ca varjīta garhitā jinavarais tv iheti || 6.12 ||
ap6.­13

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­yānavaipulyasūtrān mañjuśrīmūlakalpāt ṣaṣṭhaḥ paṭalavisaraḥ | tṛtīyaḥ kanyasapaṭavidhānaḥ parisamāpta iti ||

{S73} {V51}

ap7.

Chapter A7

ap7.­1

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūta utthāyāsanād bhagavantaṃ śākya­muniṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya bhagavataś caraṇayor nipatya bhagavantam evam āha ||

sādhu sādhu bhagavatā yas tathāgatenārhatā samyaksambuddhena subhāṣito 'yaṃ dharma­paryāyaḥ sarvavidyāvratacāriṇām arthāya hitāya sukhāya lokānukampāyai | bodhisattvānām upāyakauśalyatā darśitā nirvāṇoparigāminī vartmopaviśeṣā niyataṃ bodhiparāyaṇā saṃtatir bodhisattvānāṃ sarvamantrārthacaryā sādhanīyam | etanmantrarahasyasarvajanavistāraṇakarī bhaviṣyati || 7.1 ||

ap7.­2

anāgate 'dhvani nirvṛte lokagurau • astamite tathāgatāditye4441 vaṃśe riñcite sarvabuddhakṣetre sarvabuddhabodhisattvāryaśrāvakapratyeka­buddhair andhakārībhūte lokabhājane vicchinne • ārya­mārge sarvavidyāmantroṣadhimaṇiratnopagate sādhujanaparihīṇe nirāloke sattvadhātau sattvā bhaviṣyanti kusīdā naṣṭaspṛhatayā aśrāddhāḥ khaṇḍakā akalyāṇamitraparigṛhītāḥ śaṭhā māyāvino dhūrtacaritāḥ || 7.2 ||

ap7.­3

te imaṃ dharma­paryāyaṃ śrutvā ca satrāsam āpatsyante | ālasyakausīdyābhiratā na śraddhāsyanti | kāmagaveṣiṇo na patīṣyanti | mithyādṛṣṭiratās te bahu•apuṇyaṃ prasaviṣyanti | saddharmapratipakṣepakā avīciparāyaṇā ghorād ghorataraṃ gatāḥ | teṣāṃ duḥkhitānām arthāya • avaśānāṃ vaśam ānetā vaśyānām abhayapradāya4442 • upāyakauśalyasaṅgrahayā mantrapaṭavidhānaṃ bhāṣatu bhagavān yasyedānīṃ kālaṃ manyase || 7.3 ||

ap7.­4

atha bhaga­vāñ śākya­munir mañjuśriyaṃ kumara­bhūtaṃ sādhukāram adāt |

sādhu sādhu mañjuśrīr yas tvaṃ tathāgatam arthaṃ paripraṣṭavyaṃ manyase | asti mañjuśrīs tvadīyaṃ paramaṃ guhyatamaṃ vidyāvrata­sādhana­caryā­paṭala­paṭa­vidhānavisaraṃ paramahṛdayānām arthaṃ paramaṃ guhyatamaṃ mahārthaṃ nidhānabhūtaṃ sarvamantrāṇām || 7.4 ||

ap7.­5

ṣaḍ ete ṣaḍākṣaraparamahṛdayā avikalpatas tasmin kāle siddhiṃ gacchanti | teṣāṃ sattvānāṃ damanāya • upāya­kauśalya­sambhārasamantra­praveśanatāya niyataṃ sambodhiprāpaṇatāyā ṣaṭsaptatibuddhakoṭibhiḥ pūrvabhāṣitam | aham apy etarhi • idānīṃ bhāṣiṣye | anāgatajanatāpekṣāya taṃ śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru | bhāṣiṣye 'haṃ te | katamaṃ ca tat || 7.5 || {S74}

ap7.­6

{A2v6}4443 atha khalu bhaga­vāñ śākya­munir mantraṃ bhāṣate sma |

oṁ vākyārthe jaya4444 ||

oṁ vākyaśeṣe sva4445 ||

oṁ vākyeyanayaḥ4446 ||

oṁ vākyaniṣṭheyaḥ ||

oṁ vākyeya namaḥ ||

oṁ vākyeda4447 namaḥ || 7.6 ||

ap7.­7

ity ete mañjuśrīs {A3r} tvadīyaṣaḍmantrāḥ ṣaḍakṣarā mahā­prabhāvās tulyasamavīryāḥ paramahṛdayāḥ paramasiddhā buddha-m-ivotpannāḥ | sarvasattvānām arthāya sarvabuddhaiḥ samprabhāṣitāḥ samayagrastāḥ sampracalitāḥ sarvakarmikāḥ | bodhimārgānudeśakās tathāgatakule mantrapravarā uttamamadhyametaratṛdhāsamprayuktāḥ suśobhana4448karmaphalavipākapradāḥ śāsanāntardhānakālasamaye4449 siddhiṃ yāsyanti || 7.7 ||

ap7.­8

samavasaraṇaṃ saddharmanetrā rakṣaṇārthaṃ ye sādhayiṣyanti teṣāṃ mūlyaprayogeṇaiva mahā­rājyamahā­bhogaiśvaryārthaṃ te sādhayiṣyanti | teṣāṃ kṣiprataraṃ tasmin kāle tasmin samaye siddhiṃ yāsyanti | ato4450 jijñāsanahetor api sādhanīyā hy ete paramahṛdayāḥ | saṃkṣepato yathā yathā prayujyante tathā tathā siddhiṃ yāsyanti | samāsata eṣāṃ paṭavidhānaṃ bhavati || 7.8 ||

ap7.­9

tasmin kāle tasmin samaye mahā­bhairave pañcakaṣāye sattvā {V52} alpapuṇyā bhaviṣyanti | alpeśākhyā alpajīvino 'lpabhogā mandavīryā na śakyante • ativistarataraṃ paṭavidhānādīni karmāṇi prārabhantum | teṣām arthāya bhāṣiṣye4451 saṃkṣiptataram || 7.9 ||

ap7.­10

ādau tāvad vīryakrayeṇa4452 sūtrakaṃ krītvā palamātram ardhapalamātraṃ vā hastamātraṃ dīrghatvena • ardhahastamātraṃ tiryakkarpaṭaṃ sadaśaṃ tantuvāyena vāyayitavyam | apagatakeśam anyaṃ vā navaṃ karpaṭakhaṇḍaṃ pratyagram adha4453 ūrdhvaṃ yathepsato dvihastacaturhastaṃ vā ṣaṭ pañca daśa vāṣṭaṃ4454 vā suśuklaṃ gṛhya yathepsataś citrakareṇa citrāpayitavyam || 7.10 || {A3v}

ap7.­11

aśleṣakai raṅgaiś candanakarpūrakuṅkumavāsitaiḥ4455 paṭaṃ candanakuṅkumakarpūraṃ caikīkṛtya niṣprāṇakenodakena4456 niḥkaluṣenāloḍya nave bhāṇḍe paṭaṃ plāvayitvā divasatrayaṃ supidhānapihitaṃ4457 sthāpayet | kṛtarakṣāṃ śucau deśe • ātmanaś śucirbhūtvā śuklapakṣe pūrṇamāsyāṃ paṭabhāṇḍasyāgrataḥ pūrvābhimukhaḥ kuśaviṇḍakopaviṣṭa ime mantrapadā aṣṭaśatavāram4458 uccārayitavyāḥ | tadyathā || 7.11 ||

ap7.­12

oṁ he he bhagavan bahurūpadhara divyacakṣuṣe • avalokaya • avalokaya māṃ samayam anusmara kumārarūpadhāriṇe {S75} mahā­bodhi­sattva kiṃ cirāyasi | hūṃ hūṃ phaṭ phaṭ svāhā || 7.12 ||

ap7.­13

anena mantreṇa kṛtajāpas tatraiva svapet | svapne kathayati siddhim4459 asiddhiṃ vā | tata utthāya • avilambita4460siddhinimittaṃ svapnaṃ dṛṣṭvā taṃ paṭaṃ likhāpayet | na ced asiddhinimittāni svapnāni dṛśyante tat paṭaṃ tasmād bhāṇḍād uddhṛtya • ātape śoṣayet | śoṣayitvā ca bhūyo 'nye nave bhāṇḍe nyaset | suguptaṃ4461 ca kṛtarakṣaṃ ca sthāpayet | tato bhūyas teṣāṃ paramahṛdayānām4462 anyatamaṃ mantraṃ gṛhītvā yatheṣṭataḥ ṣaḍakṣarāṇāṃ bhūyo 'kṣaralakṣaṃ japet | tata āśu tam4463 paṭaṃ sidhyatīti || 7.13 ||

ap7.­14

ādau tāvat taṃ paṭaṃ gṛhya prātihārakapakṣe • anye vā śukle 'hani śubhanakṣatrasaṃyukte śubhāyāṃ tithau śuklapakṣadivase vā suśobhanaiḥ śakunaiḥ maṅgalasammatāyāṃ rātrau • ardharātrakālasamaye • upoṣadhikena citrakareṇa {A4r} taṃ paṭaṃ citrāpayet śucau pradeśe karpūradhūpaṃ dahatā || 7.14 ||

ap7.­15

ādau tāvad ārya­mañjuśriyaṃ bāladārakākāraṃ pañcacīrakaśiraskaṃ bālālaṅkārabhūṣitaṃ kanakavarṇaṃ nīlapaṭṭacalanikānivasitaṃ nīlapaṭṭāṃśukottarīyaṃ dharmaṃ deśayamānaṃ siṃhāsane • ardhaparyaṅkopaviṣṭaṃ4464 dakṣiṇacaraṇaṃ ratnapādapīṭhasaṃsthāpitaṃ4465 siṃhāsanopaviṣṭaṃ4466 sarvālaṅkāropetaṃ cārudarśanam īṣat4467smitamukhaṃ sādhakagatadṛṣṭiṃ citrāpayet || 7.15 ||

ap7.­16

dakṣiṇe pārśve • ārya­samanta­bhadraṃ sitacāmaroddhūyamānaṃ priyaṅguśyāmaṃ vāmahastacintāmaṇivinyastaṃ sarvāṅgaśobhanaṃ sarvālaṅkārabhūṣitaṃ nīlapaṭṭacalanikānivastaṃ muktāhārayajñopavītaṃ sthitakaṃ4468 śvetapadmāsanasthaṃ citrāpayitavyam || 7.16 ||

ap7.­17

āryamañjuśriyasya vāmapārśve • āryāvalokiteśvaraḥ śaratkāṇḍagauro4469 nīlapaṭṭacalanikānivastaḥ sarvāṅgaśobhanaḥ sarvālaṅkāravibhūṣito muktāhārayajñopavīto vāmahaste śvetapadmavinyasto dakṣiṇahaste sitoddhūyamānacamara4470hemadaṇḍavinyastaḥ saumyākāra ārya­mañjuśriyagatadṛṣṭis tathaivāryasamanta­bhadraḥ | śvetapadmāsanasthau • ubhāv apy etau • abhilekhyau || 7.17 || {S76}

ap7.­18

ekapadmaviṭapotthitau4471 {V53} trīṇi padmāni4472 | madhyame mūlapadmakarṇikāyām ārya­mañjuśriyasya siṃhāsanaṃ ratnapādapīṭhaṃ4473 ca | aparasmin padme • ārya­samanta­bhadraḥ śvetapadmāsanasthaḥ4474 | tṛtīye padme • āryāvalokiteśvaraḥ | śobhanaṃ ca tat padmadaṇḍaṃ marakataratnākāram4475 anekapadmapuṣpamukulitaṃ {A4v} pattropetaṃ vikasitārdhavikasitapadma4476mahā­sarānavataptotthitam | dvau nāgarājāvaṣṭabdhapadmanāḍaṃ4477 nandopanandasaṃdhāritaṃ tat padmadaṇḍam || 7.18 ||

ap7.­19

sitavarṇau4478 ca tau nāgarājānau saptasphaṭāvabhūṣitau sarvālaṅkāraśobhitaśarīrau manuṣyārdhakāyau • ahibhogārddhāṅkita4479mūrtaya ārya­mañjuśriyaṃ nirīkṣamāṇau jalāntārdhanilīnau maṇiratnopaśobhitacchadau likhāpayitavyau || 7.19 ||

ap7.­20

samantāc ca mahā­saram adhastāt sādhako dakṣiṇapārśve paṭāntakoṇe • ārya­mañjuśriyasya vaktramaṇḍalaṃ nirīkṣamāṇo4480 dhūpakaṭacchaka4481vyagrahasto 'vanataśirakorparajānukāyo yathā veṣavarṇatas tathā-m-abhilekhyam || 7.20 ||

ap7.­21

upariṣṭād ārya­mañjuśriyasya • ubhau patāntakoṇābhyāṃ dvau deva­putrau mālādhāriṇau puṣpamālāgṛhītau • utpatamānau meghāntarnilīnau mahā­puṣpaugham utsṛjamānau suśobhanau • abhilekhyau | samantāc ca tat paṭaṃ nāgakesarādibhiḥ puṣpaiḥ prakiritam abhilikhet | yatheṣṭaś ca tri4482rūpakādhiṣṭhitaṃ cābhilikhet4483 || 7.21 ||

ap7.­22

āryamañjuśrīr dharmaṃ deśayamāna āryasamanta­bhadra āryāvalokiteśvaraś camaravinyastapāṇayo likhāpayitavyau4484 yathābhirucitakaṃ vā sādhakasya trīṇi rūpakāṇi4485 • avaśyaṃ likhāpayitavyāni | yatheṣṭākārā vā yathāsaṃsthānasaṃsthitā vā sādhakasya yathā yathā rocate tathā tathā likhitavyāni || 7.22 ||

ap7.­23

madhye ca • ārya­mañjuśrīr ubhayānte ca āryāvalokiteśvaraḥ samanta­bhadraś ca | yathepsitaḥ anya avaśyaṃ4486 likhāpayitavyāni | {A5r} yathālabdhe vā karpaṭakhaṇḍe vitastihastamātre vā • ātmanā vā pareṇa vā citrakareṇa poṣadhikena vā • apoṣadhikena vā śrāddhena vā • aśrāddhena vā śucinā vā • aśucinā vā śīlavatena vā duḥśīlena vā citrakareṇa likhāpayitavyaḥ | {S77} ātmanā sādhakena • avaśyaṃ4487 kṛtapuraścaraṇena śrāddhena • utpāditabodhicittena • avaśyaṃ bhavitavyam iti || 7.23 ||

ap7.­24
evaṃ sidhyanti mantrā vai nānyeṣāṃ pāpakāriṇām4488 |
śrāddhena tathā bhūtvā sādhanīyā4489 mantradevatāḥ || 7.24 ||
ap7.­25
sidhyante mantrarāṭ tasya śrāddhasyaiveha nānyathā |
śraddhā hi paramaṃ yānaṃ yena yānti vināyakāḥ4490 || 7.25 ||
ap7.­26
aśrāddhasya manuṣyasya śuklo dharmo na rohate |
bījānām agnidagdhānām aṅkuro harito yathā || 7.26 ||
ap7.­27
śrāddhe sthitasya martyasya bodhyārambho4491 hi karmaṇā4492 |
sidhyante devatās tasya • aśrāddhasya na sidhyati | {V54}
+ + + + + + +4493 sarvamantrā viśeṣataḥ || 7.27 ||
ap7.­28
laukikā devatā ye 'pi ye 'pi lokottarā tathā |
sarve vai śraddadhānasya sidhyante4494 vigatakalmaṣaḥ || 7.28 ||
ap7.­29
āśu siddhir dhruvā teṣāṃ bodhis4495 tadgatamānasām |
nānyeṣāṃ kathyate siddhiḥ śāsane 'smin nivāritā4496 || 7.29 ||
ap7.­30
paṭaḥ svalpo viśeṣo vā madhyamaḥ parikīrtitaḥ |
adhunā tu pravakṣyāmi sarvakarmasu sādhanam iti4497 || 7.30 ||
ap7.­31

bodhi­sattvapiṭakān mahā­yānavaipulyasūtrād ārya­mañjuśriyamūlakalpāt saptamaḥ paṭalavisarāc caturthaḥ paṭavidhānapaṭalavisaraḥ parisamāpta iti ||

{S78} {V55}

ap8.

Chapter A8

ap8.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­munir mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma |

ye te mañjuśrīs tvayā nirdiṣṭā sattvā teṣām arthāya • idaṃ paṭavidhānaṃ visaram ākhyātam | te svalpenaivopāyena sādhayiṣyante | teṣām arthāya sādhanopayikaṃ4498 guṇa­vistāra­prabhedavibhāgaśaḥ karma­vibhāgaṃ samanubhāṣiṣyāmi | taṃ śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru | bhāṣiṣye sarva­sattvānām arthāya || 8.1 ||

ap8.­2

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūto bhaga­vantam etad avocat |

sādhu sādhu bhagavan subhāṣitā te 'smadvibhāvanoddyotanakarīṃ mantra­caryā­guṇa­niṣpatti­prabhāvana­karīṃ vāṇīm | tad vadatu taṃ bhagavān yasyedānīṃ kālaṃ manyase • asmākam anukampārtham || 8.2 ||

ap8.­3

atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvāvantaṃ parṣanmaṇḍalam avalokya smitam akārṣīt | atha bhagavataḥ śākyamuner mukhadvārān nīlapītasphaṭikavarṇādayo raśmayo niścaranti sma | samanantaraniścaritāś ca raśmayo sarvāvantaṃ parṣanmaṇḍalam avabhāsya trisāhasramahā­sāhasraṃ loka­dhātuṃ sarvamārabhavanaṃ jihmīkṛtya sarvanakṣatradyotiśailagaṇaprabhāṃ yatremau candrasūryau maharddhikau mahānubhāvau tayā prabhayā te 'pi jihmīkṛtau nāvabhāsyante niṣprabhāṇi ca bhavanti | na virocante jihmīkṛtāni ca saṃdṛśyante | sarva­maṇi­mantra­uṣadhi­ratna­prabhāṃ niṣprabhī­kṛtya punar eva bhagavataḥ śākyamuner mukha­dvārāntardhīyate sma || 8.3 ||

ap8.­4

atha khalu vajrapāṇir bodhisattvo mahā­sattvas tatraiva parṣanmaṇḍale saṃnipatito 'bhūt | saṃniṣaṇṇaḥ sa utthāyāsanāt sattvaramāṇarūpo bhagavataś caraṇayor nipatya bhagavantam etad avocat |

nāhetukaṃ nāpratyayaṃ buddhā bhagavantaḥ smitaṃ prāviṣkurvanti | ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayaḥ smitasya prāviṣkaraṇāya || 8.4 ||

ap8.­5

evam ukte bhagavān vajrapāṇiṃ bodhi­sattvam āmantrayate sma |

evam etad vajrapāṇe evam etat | yathā vadasi tat tathā | nāhetvapratyayaṃ tathāgatānāṃ vidyate smitam | asti hetur asti pratyayyo yo idaṃ {S79} sūtrendrarājaṃ Mañjuśrī­mūla­kalpaṃ4499 vidyā­caryānuṣṭhāna­karma­sādhanopayikasamavasaraṇa­dharma­meghaniḥsṛtaṃ4500 samanupraveśānuvartakaṃ kariṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti śraddhāsyanti || 8.5 ||

ap8.­6

pustakalikhitaṃ kṛtvāḥ pūjayiṣyanti candanacūrṇānulepanadhūpamālyaiś chatradhvajapatākair vividhair vā prakārair vādyaviśeṣair vā nānātūryatāḍāvacaraiḥ | antaśo 'numodanāsahagataṃ vā cittasaṃtatir vā pratilalapsyante romaharṣaṇasañjanaṃ4501 vā kariṣyanti | vidyāprabhāvaśaktiṃ vā śrutvā saṃhṛṣyante • anumodiṣyante caryāṃ vā pratipatsyante | vyākṛtās te mayā anuttarāyāṃ samyaksambodhau4502 sarve te bhaviṣyanti buddhā bhagavantaḥ | ata eva jināḥ smitaṃ kurvanti nānyathā • iti || 8.6 ||

ap8.­7

ādau tāvad dṛṣṭasamayaḥ kṛtapuraścaraṇo labdhābhiṣeko 'smin kalparāje4503 mūlatantrahṛdaya-m-upahṛdayaṃ vā • anyataraṃ vā mantraṃ gṛhītvā • ekākṣaraṃ vā • anyaṃ vā yathepsitaṃ mahāraṇyaṃ gatvā triṃśal lakṣāṇi japet4504 phalodakāhāro mūlaparṇabhakṣo vā kṛtapuraścaraṇo bhavati || 8.7 || {V56}

ap8.­8

tato parvatāgram4505 abhiruhya jyeṣṭhaṃ paṭaṃ paścānmukhaṃ pratiṣṭhāpya • ātmanā pūrvābhimukhaḥ kuśaviṇḍakopaviṣṭaḥ śvetapadmānāṃ śvetakuṅkumābhyaktānāṃ lakṣam ekaṃ bhagavataḥ śākyamuneḥ sarvabuddhabodhi­sattvapratyeka­buddhāryaśrāvakāṇāṃ paṭasyādhastān nivedayet | karpūradhūpaṃ ca yathāvibhavato dahet | deva­putranāgānāṃ ca pūjāṃ kuryād yathālabdhaiḥ puṣpaiḥ || 8.8 ||

ap8.­9

tato 'rdharātrakālasamaye śuklapūrṇamāsyāṃ prātihārakapratipūrṇāyāṃ paṭasyāgrato 'gnikuṇḍaṃ kṛtvā padmākāraṃ śvetacandanakāṣṭhair agniṃ prajvālya kuṅkumakarpūraṃ caikīkṛtya • aṣṭasahasrāhutiṃ juhuyād yathāvibhavataḥ | kṛtarakṣaḥ || 8.9 ||

ap8.­10

tato bhagavataḥ śākyamune raśmayo niścaranti samantāc ca paṭa ekajvālībhūto bhavati | tataḥ sādhakena sattvaramaṇa4506rūpeṇa paṭaṃ triḥpradakṣiṇīkṛtya sarvabuddhabodhi­sattvapratyeka­buddhāryaśrāvakāṇāṃ praṇamya paṭaṃ grahītavyam4507 || 8.10 ||

ap8.­11

atītena pūrvalikhitasādhakapaṭāntadeśe tato gṛhītamātrotpatati | acchaṭāmātreṇa brahmalokam atikrāmati | kusumāvatīṃ loka­dhātuṃ sampratiṣṭhati yatrāsau bhagavān saṃkusumita­rājendras tathāgatas tiṣṭhati dhriyate {S80} yāpayati dharmaṃ ca deśayati | ārya­mañjuśriyaṃ ca sākṣāt paśyati dharmaṃ śṛṇoti | anekāny api bodhi­sattvaśatasahasrāṇi4508 paśyati tāṃś ca paryupāste | mahā­kalpasahasram ajarāmaralīlī bhavati || 8.11 ||

ap8.­12

paṭas tatraiva tiṣṭhati sarvabuddhabodhisattvādhiṣṭhito bhavati | teṣāṃ cādhiṣṭhānaṃ sañjānīte kṣetraśatasahasraṃ cākrāmati kāyaśatasahasraṃ vā darśayati | anekaṛddhiprabhāvasamudgato bhavati | ārya­mañjuśriyaś ca kalyāṇamitro bhavati | niyataṃ bodhiparāyaṇo bhavatīti || 8.12 ||

ap8.­13

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­yānavaipulyasūtrād aṣṭamaḥ | uttamasādhanaupayikakarmapaṭalavisarāt prathamaḥ samāpta iti ||

{S81} {V57}

ap9.

Chapter A9

ap9.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvāvatīparṣanmaṇḍalopaniṣaṇṇān deva­saṅghān āmantrayate sma |

śṛṇvantu bhavanto mārṣā mañjuśriyasya kumara­bhūtasya caryāmaṇḍalamantrasādhanopāyikaṃ4509 rakṣārthaṃ sādhakasya paramaguhyatamaṃ paramaguhyahṛdayaṃ sarvatathāgatabhāṣitaṃ mahā­vidyārājaṃ yena japtena sarvamantrā japtā bhavanti || 9.1 ||

ap9.­2

anatikramaṇīyo 'yaṃ bho deva­saṅghā ayaṃ vidyārājā | mañjuśriyo 'pi kumara­bhūto 'nena vidyārājñā • ākṛṣṭo vaśam ānīto sammatībhūtaḥ | kaḥ punarvādaḥ | tadanye bodhisattvā laukikalokottarāś ca mantrāḥ | sarvavighnāṃś ca nāśayaty eṣa mahā­vīryaḥ prabhāva ekavīrya eka • eva sarvamantrāṇām agram ākhyāyate | eka • eva • ekākṣarāṇām akṣaram ākhyāyate | katamaṃ ca tat || 9.2 ||

ap9.­3

ekākṣaraṃ sarvārthasādhakaṃ sarvakāryakaraṇaṃ sarvamantracchedanaṃ duṣṭakarmiṇāṃ sarvapāpapranāśanaṃ sarvamantrapratipūraṇaṃ śubhakāriṇaṃ sarvalaukikalokottaramantrāṇām uparyupari vartate | apratihata­sarva­tathāgata­hṛdaya­sarvāśāpāripūrakaḥ4510 katamaṃ ca tat | tadyathā | kḷlhīṁ || 9.3 ||

ap9.­4

eṣa sa mārṣā paramaguhyatamaṃ sarvakarmikaṃ ekākṣaraṃ nāma vidyārājā • anatikramaṇīyaḥ sarvasattvānām | adhṛṣyaḥ sarvabhūtānām | maṅgalaṃ sarvabuddhānām | sādhakaḥ sarvamantrāṇām | prabhuḥ sarvalokānām | īśvaro sarvavitteśānām | maitrātmako sarvavidviṣṭānām | kāruṇiko sarvajantūnām | nāśakaḥ sarvavighnānām | saṃkṣepato yathā yathā prayujyate tathā tathā karoti | asādhito 'pi karmāṇi karoti || 9.4 ||

ap9.­5

mantrajapatā yaṃ spṛśati sa vaśyo bhavati | vastrāṇy abhimantrya prāvaret | subhago bhavati | dantakāṣṭham abhimantrya bhakṣayet | dantaśūlam apanayati | śvetakaravīradantakāṣṭham abhimantrya bhakṣayet | aprārthitam annam utpadyate || 9.5 ||

ap9.­6

akṣiśūle saindhavaṃ cūrṇayitvā saptavārān abhimantrya • akṣi pūrayet | akṣiśūlam apanayati | karṇaśūle gajaviṣṭhotthitāṃ garjānasambhavāṃ chatrikāṃ kedhukapattrāvanaddhāṃ mṛdvāgninā pacet | sukelāyitāṃ sukhoṣṇāṃ4511 saindhavacūrṇapūtāṃ kṛtvā saptābhimantritena karṇāṃ pūrayet | tatkṣaṇād upaśamayati || 9.6 ||

ap9.­7

prasavanakāle striyāyā vā mūḍhagarbhāyāḥ śūlābhibhūtāyā āṭaruṣakamūlaṃ niṣprāṇakenodakena pīṣayitvā nābhideśaṃ lepayet | sukhenaiva prasavati | naṣṭaśalyo vā puruṣaḥ {S82} purāṇaghṛtam aṣṭaśatavārān abhimantrya pāyayel lepayed vā tatpradeśam | tatkṣaṇād eva niḥśalyo bhavati || 9.7 ||

ap9.­8

ajīrṇaviṣūcikāmātisāre4512 mūleṣu4513 sauvarcalaṃ saindhavaṃ vā • anyaṃ lavaṇaṃ saptavārān abhimantrya bhakṣayet tasmād vyādher mucyate tadaha eva svastho bhavati | ubhayātisāre sadyātisāre vā mātuluṅgaphalaṃ pīṣayitvā niṣprāṇakenodakena tasmād ābādhān mucyate sakṛjjaptena tu japtena vā || 9.8 ||

ap9.­9

vandhyāyāḥ striyā vā • aprasavadharmiṇyāḥ prasavam ākāṃkṣatā • aśvagandhamūlaṃ gavyaghṛtena saha pācayitvā gavyakṣīreṇa saha pīṣayitvā gavyakṣīreṇaivādvālya4514 pañcaviṃśatparijaptam ṛtukāle pāyayet snānānte ca paradāravarjī gṛhī kamamithyācāravarjitaḥ svadāram abhigacchet svapatiṃ vā | janayate sutam || 9.9 ||

ap9.­10

tripañca­varṣa­prasavana­kālātirekaṃ vā • anekavarṣaviṣṭabdho4515 vā para­mantra­tantroṣadhapara­mudritapara­duṣṭakṛtaṃ vā garbhadhāraṇavidhṛtaṃ vā vyādhisamutthitaṃ vā • anyaṃ vā yatkiñcid4516 vyādhiṃ paravidhṛta­sthāvara­jaṅgama­kṛtrimākṛtrima­garādipradattaṃ vā sarva­mūla­mantrauṣadhi­mitrāmitra­prayoga­kṛtaṃ vā saptaviṃśativārān purāṇaghṛtamayūracandrakaṃ {V58} caikīkṛtya4517 pīṣayet | tataḥ supiṣṭaṃ kṛtvā śarkareṇa saha yojya harītakīmātraṃ bhakṣayet saptadivasāni ca || 9.10 ||

ap9.­11

śarkaropetaṃ śṛtaṃ kṣīraṃ pāyayed abhimantrya punaḥ punaḥ | mastakaśūle kākapakṣeṇa saptābhimantritena • umārjāyet | svastho bhavati || 9.11 ||

ap9.­12

strīpradarādiṣu rogeṣu • ālambuṣamūlaṃ kṣīreṇa saha pīṣayitvā nīlikāmūlasaṃyuktam aṣṭaśatābhimantritaṃ kṣīreṇāloḍya pāyayet | evaṃ cāturtha•ekāhika­dvyāhika­tryāhika­sātatikaṃ nitya­jvaraviṣamajvarādiṣu pāyasaṃ ghṛtasaṃyuktam aṣṭaśatābhimantritaṃ bhakṣāpayet | svastho bhavati || 9.12 ||

ap9.­13

evaṃ ḍākinīgrahagṛhīteṣu • ātmano mukham aṣṭaśatavārān abhimantrya nirīkṣayet | svastho bhavati | evaṃ mātarabālapūtanavetālakumāragrahādiṣu sarvāmānuṣaduṣṭadāruṇagṛhīteṣu ātmano hastam aṣṭaśatābhimantritaṃ kṛtvā gṛhītakaṃ mastake spṛśet | svastho bhavati || 9.13 ||

ap9.­14

ekajaptenātmarakṣā dvijaptena sahāyarakṣā tṛjaptena gṛharakṣā caturjaptena grāmarakṣā pañcajaptena grāma4518gocaragatarakṣā bhavati | evaṃ {S83} yāvat sahasrajaptena kaṭakacakrarakṣā kṛtā bhavati | etāni cāparāṇi • anyāni ca kṣudrakarmāṇi sarvāṇi karoti • asādhite 'pi || 9.14 ||

ap9.­15

atha sādhayitum icchati kṣudrakarmāṇi kāryāṇi | ekāntaṃ gatvā viviktadeśe samudrāgāminīṃ saritsamudbhave samudrākūle gaṅgānadīkūle vā • athavā mahā­nadīkūlam āśritya śucau pradeśe • uḍayaṃ kṛtvā trisnāyī tricailaparivartī maunī bhikṣa­bhaikṣāhārasādha­kayāvaka­payaḥphalāhāro vā triṃśallakṣāṇi japet | siddhinimittaṃ tato dṛṣṭvā tato sādhanam ārabhet || 9.15 ||

ap9.­16

jyeṣṭhaṃ paṭaṃ tatraiva deśe tasmiṃ sthāne paṭasya mahatīṃ pūjāṃ kṛtvā suvarṇarūpyamayī tāmramṛttikamayair vā pradīpakais turuṣkatailapūrṇair gavyaghṛtapūrṇair vā pradīpakaiḥ pratyagravastrakhaṇḍābhiḥ khaṇḍābhiḥ kṛtavartibhir lakṣam ekaṃ paṭasya pradīpāni nivedayet sarvāṇi || 9.16 ||

ap9.­17

samaṃ samantāt samanantarapradīpitaiḥ pradīpamālābhiḥ paṭasya raśmayo niścaranti | samanantaraniścaritai raśmibhiḥ paṭaḥ samanta­jvālamālākulo bhavati | upariṣṭāc cāntarikṣe dundubhayo nadanti | sādhukāraś ca śrūyate || 9.17 ||

ap9.­18

tato vidyādhareṇa sattvaramāṇarūpeṇa sādhakapaṭāntakoṇaṃ pūrvalikhitapaṭaḥ • niḥsṛtam | arghaṃ dattvā pradakṣiṇīkṛtya sarvabuddhān praṇamya grahetavyam | tato gṛhītamātreṇa sarvapradīpagṛhītaiḥ sattvaiḥ sārdhaṃ samutpataty ekādhikavimānalakṣaṇaṃ4519 vā gacchanti | divyatūryapratisaṃyukte madhuradhvanigītavāditanṛtyopetair vidyādharībhiḥ samantād ākīrṇaṃ taṃ sādhakaṃ vidyādharacakravartirājye abhiṣecayanti | saha taiḥ pradīpadhāribhir ajarāmaralīlī bhavati | mahā­kalpasthāyī bhavati | uditādityasaṅkāśo divyāṅgaśobhī vicitrāmbarabhūṣitaḥ || 9.18 ||

ap9.­19

ta evāsya bhavanti kiṅkarāḥ | taiḥ sārdhaṃ vicarati sarvavidyādhararājā | asya dāsatvenopatiṣṭhante | vidyādharacakravartī bhavati | cirañjīvī | adhṛṣyo bhavati sarvasiddhānām | paramasubhago bhavati | vidyādharakanyānām | vaśetā bhavati sarvadravyānām | buddhabodhisattvāṃś ca pūjayati |4520 †tato bhavati† kṣaṇamātreṇa brahmalokam api gacchati | śakrasyāpi na gaṇayati | kiṃ punas tadanyavidyādharāṇām | ante cāsya buddhatvaṃ bhavati | ārya­mañjuśriyaś cāsya + + + + + + + + + + || 9.19 ||

ap9.­20

+ + + + + + + + sādhanaṃ bhavaty uttaptataram | {V59} tata ekānte {S84} gatvā vigatajane niḥsaṅgasaṅgarahite mahāraṇyam anupraviśya yatra sthāne padmasaraṃ saritopetam ekaparvatāśritaṃ parvatāgram abhiruhya • ekākṣaraṃ vidyārājaṃ mañjuśrīkalpabhāṣitaṃ vā tathāgatānyabodhi­sattvabhāṣitaṃ vā • anyataraṃ mantraṃ gṛhya teṣāṃ yathepsataḥ padmamūlaphalāhāro payopayogāhāro vā vidyā ṣaṭtriṃśallakṣāṇi japet | japānte ca tenaiva vidhinā pūrvanirdiṣṭena jyeṣṭhaṃ paṭaṃ pratiṣṭhāpya padmapuṣpāṇāṃ śvetacandanakuṅkumābhyaktānām | khadirakāṣṭair agniṃ prajvālya pūrvaparikalpitān padmān ṣaṭtriṃśat sahasrāṇi juhuyāt || 9.20 ||

ap9.­21

tato homāvasāne bhagavataḥ śākyamuneḥ paṭasya raśmayo niścaranti | tato sādhakam avabhāsya mūrdhāntardhīyante | samanantaraspṛṣṭaś ca sādhakaḥ pañcābhijño bhavati | bodhi­sattvalabdhabhūmiḥ divyarūpī yatheṣṭaṃ vicarate | ṣaṭtriṃśatkalpāñ jīvati | ṣaṭtriṃśadbuddhakṣetrān atikrāmati | teṣāṃ ca prabhāvaṃ samanupaśyati | ṣaṭtriṃśadbuddhānāṃ pravacanaṃ dhārayati | teṣāṃ ca pūjopasthānābhirato bhavati | ante ca bodhiparāyaṇo bhavati | ārya­mañjuśrīkalyāṇamitraparigṛhīto bhavati | yāvad bodhiniṣṭhaṃ nirvāṇaparyavasānam iti || 9.21 ||

ap9.­22

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakād mahā­yānavaipulyasūtrād ārya­mañjuśrīmūlakalpān navamaḥ | paṭalavisarād dvitīya uttamasādhanopayikakarmapaṭalavisaraḥ parisamāpta iti ||

{S85} {V60}

ap10.

Chapter A10

ap10.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api karmasādhanottamaṃ bhāṣate sma |

iha kalparāje anyatamaṃ mantraṃ gṛhītvā gaṅgāmahā­nadīm avatīrya nauyānasaṃsthitaḥ gaṅgāyā madhye kṣīrodanāhāras triṃśallakṣāṇi japet yatheṣṭadivasaiḥ | tato japānte sarvān nāgān paśyati | tataḥ sādhanam ārabhet4521 | tatraiva naumadhye agnikuṇḍaṃ kārayet padmākāram | tato nāgakesarapuṣpaiḥ paṭasya mahatīṃ pūjāṃ kṛtvā jyeṣṭhaṃ paṭaṃ paścānmukhaṃ pratiṣṭhāpya ātmanaś ca pūrvābhimukhaṃ kuśaviṇḍakopaviṣṭo nāgakesarapuṣpam ekaikaṃ saptābhimantritaṃ kṛtvā khadirakāṣṭhendhanāgniprajvālite juhuyād yāvat triṃśasahasrāṇi śvetacandanakuṅkumapūtānāṃ nāgakesarapuṣpānāṃ4522 nānyeṣām | nāgānāṃ darśanam avekṣyam | siddhadravyaiś ca pralobhayanti | na grahītavyāni || 10.1 ||

ap10.­2

tato homānte nauyānena sārddham utpatati | vidyādharacakravartī bhavati | sarvanāgendrarājāś cāsyānucarā bhavanti | bhṛtyā iva tiṣṭhante | triṃśatyantarakalpān jīvati svacchandacārī cāsya bhavati apratihatagatiḥ | ārya­mañjuśriyaṃ sākṣāt paśyati | sa mūrdhni spṛśati spṛṣṭamātraś ca pañcābhijño bhavati | niyataṃ buddhatvam adhigacchati || 10.2 ||

ap10.­3

aparam apy uttamakarmopayikasādhanaṃ bhavati | gaṅgāmahā­nadīm avatīrya • ekakāṣṭhenaiva bilvavṛkṣamayena nauyānaṃ kṛtvā sudṛṣṭaṃ sukṛtaṃ tatra samābhirūhya bilvakāṣṭhakamayaṃ vāhanam | tenaiva tāṃ nau • anusādhakenaiva vyaktena nipuṇatareṇa vāhayet4523 gaṅgāmahā­nadīm aparityajya vāhayet samantāt tiryag dīrghaṃ vā | ato 'nyataraṃ mantraṃ gṛhītvā mūlamantraṣaḍakṣarasakṛd aṣṭākṣara ekākṣaraṃ vā krodhadūtīdūta aparā vā anyataraṃ vā mantraṃ gṛhītvā jyeṣṭhaṃ paṭaṃ tatraiva paścānmukhaṃ pratiṣṭhāpya ātmanaś ca pūrvāmukham | prathamataḥ paścād yatheṣṭaṃ bhavati kṣīrayāvakaphalāhāro vā • udakakandamūlaphalāhāro vā maunī triḥkālasnāyī tricelaparivartī śuklakarmasamācārī suśuklabuddhiḥ | prathamaṃ tāvat paṭasyāgrataḥ yathopadiṣṭapūrvadṛṣṭavidhir vidyāṃ ṣaṣṭilakṣāṇi japet | tato japānte naur mahā­samudrābhigāminī bhavati || 10.3 || {S86}

ap10.­4

tato sādhakenopakaraṇāni saṃgṛhya pūrvasthāpitakāni kuryāt tatraiva nauyāne | tato mahā­samudrāṃ gacchatā na bhetavyam | nāpi nivārayitavyā | na ca śakyante nivartāpayituṃ varjayitvā sādhakavaśāt | tato muhūrtamātreṇaiva mahā­samudrāṃ praviśati yojanasahasrasthitāpi, kiṃ punaḥ svalpam adhvānam || 10.4 ||

ap10.­5

tatra praviṣṭaḥ saritālaye sādhanakarmam ārabhet | khadirakāṣṭhair agniṃ prajvālya pūrvakāritāgnikuṇḍe kumbhakārakārite vā mṛdbhāṇḍe nāgakesarakiñjalkāhutīnāṃ śvetacandanakarpūravyāmiśrāṇāṃ svalpatarāṇāṃ prabhūtatarapramāṇānāṃ vā ṣaṣṭilakṣāṇi juhuyāt || 10.5 ||

ap10.­6

juhvataś ca laṅkāpurivāsino rākṣasā bahurūpadhāriṇaḥ hāhākāraṃ kurvantā nāgapuribhogavatīvāsināś ca nāgarājāna uttiṣṭhante vividharūpadhāriṇaḥ krūratarāḥ saumyatarāś ca | te nāgarākṣasāś ca evam āhuḥ | uttiṣṭhatu bhagavān uttiṣṭhatu bhagavān iti | asmākaṃ svāmī bhavat | evaṃ asurā yakṣā devā mahoragāḥ siddhāḥ sarvamānuṣāś ca pralobhayanti | notthātavyaṃ {V61} na bhetavyaṃ ca || 10.6 ||

ap10.­7

tato vidyādhareṇa mantraṃ japatā vāmahaste tarjanyā tarjayitavyāḥ4524 | tato vidravanti • itaś cāmutaś ca prapalāyante naśyanti ca | tato homāvasāne sā nau taṃ sādhakaṃ gṛhītvā kṣaṇenākaniṣṭhabhavanaṃ gacchanti | aparāṇy api loka­dhātuṃ gacchaty āgacchati ca | bodhi­sattvacittavido bhavati pañcābhijño maharddhiko bhavati mahānubhāvaḥ | ārya­mañjuśriyaṃ cāsya satataṃ paśyati | sarvanāgāḥ sarvarākṣasāḥ sarvadevāḥ sarvāsurāḥ sarvasattvāś cāsya vaśyā bhavanti | ājñākarāḥ sthāpayitvā sarvabuddhabodhi­sattvapratyeka­buddhāryaśrāvakānām iha mantrasiddhānāṃ ca | te cāsya maitrātmakā bhavanty anumantāro yāvat sarvasattvānām adhṛṣyo bhavati || 10.7 ||

ap10.­8

aparam api karmopayikottamasādhanaṃ bhavati | bilvakāṣṭhair mahatā nauyānaṃ kārāpayet4525 ekakāṣṭhadārusaṅghātair vā | mahatāvasthānaṃ ca kuryāt gaṅgāmadhyasthe dvīpake4526 | tatrasthaṃ nauyānaṃ kuryāt4527 | tasmiṃś ca nauyāne viṃśottaraśataṃ puṣpāṇāṃ pradīpavyagrahastānāṃ nauyānam abhirūḍhānāṃ śuklāmbaravasanānāṃ kṛtarakṣāṇāṃ jyeṣṭha­paṭa­pūrvavidhi­saṃsthāpitakasyāgrataḥ saṃsthāpayet | {S87} tato paṭasya mahatīṃ pūjāṃ kṛtvā nāgakesaracūrṇānāṃ kuṅkumaśvetacandanakarpūravyāmiśrāṇāṃ khadirānale • āhūtīsahasrāṇi ṣaṭtriṃśa juhuyāt || 10.8 ||

ap10.­9

tato homāvasāne sā nau kṣaṇamātreṇa brahmalokaṃ gacchati | āgacchati ca yatheṣṭaṃ vicarate | ārya­mañjuśriyaṃ sākṣāt paśyati | dṛṣṭamātraś ca bhūmiprāpto bhavati pañcābhijñaś cirakālajīvī mahā­kalpasthāyī mahā­vidyādharacakravartirājā bhavati | te cāsya pradīpadharā siddhavidyādharā bhavanti sahāyakāḥ | taiḥ sārdhaṃ yatheṣṭaṃ vicarate | svacchandagāmī bhavati | buddhānāṃ bhagavatāṃ pūjābhirato bhavati | ante ca buddhatvaṃ niyataṃ bhavati || 10.9 ||

ap10.­10

aparam api karmopayikasādhanottamo bhavati |

nadīkūle samudrākūle vā himavantagirau tathā |
parvate vindhyarāje 'smiṃ sādhayet karmam uttamam || 10.10 ||
ap10.­11
sahye malaye ca • eva • arbude gandhamādane |
tṛkūṭe parvatarāje 'smiṃ śādhayet karmam uttamam || 10.11 ||
ap10.­12
mahā­samudre tathā śaile vṛkṣāḍhye puṣpasambhave |
ete deśeṣu sidhyante mantrā vai jinabhāṣitāḥ || 10.12 ||
ap10.­13
viviktadeśe śucau prānte grāmyadharmavivarjite |
sidhyante mantrarāṭ sarve tathaiva girigahvare || 10.13 ||
ap10.­14
prāntaśayyāsane ramye tathaiva jinavarṇite |
duṣṭasattvavinirmukte sidhyante sarvamantrarāṭ || 10.14 ||
ap10.­15
dhārmike nṛpe deśe śaucācārarate jane |
mātapitṛbhakte ca dvijavarṇāvivarjite |
devatā siddhim āyānti tasmiṃ sthāne tu nānyathā || 10.15 || {V62}
ap10.­16
bhāgīrathītaṭe ramye yamune4528 caiva suśobhane |
sindhunarmadavakṣe ca candrabhāge śucau taṭe || 10.16 || {S88}
ap10.­17
kāverī sarasvatī caiva sitā deva­mahā­nadī |
siddhikṣetrāṇy etāni uktā daśabalātmajaiḥ || 10.17 ||
ap10.­18
daśabalaiḥ kathitāḥ kṣetrā uttarāpathaparvatāḥ |
kaśmīre cīnadeśe ca nepāle kāviśe tathā || 10.18 ||
ap10.­19
mahācīne tu vai siddhisiddhikṣetrāṇy aśeṣataḥ |
uttarāṃ diśim āśritya parvatāḥ saritāś ca ye || 10.19 ||
ap10.­20
puṇyadeśāś ca ye proktā yavagodhūmabhojinaḥ |
sattvā dayālavo yatra siddhis teṣu dhruvā bhavet || 10.20 ||
ap10.­21
śrīparvate mahāśaile dakṣiṇāpathasaṃjñike |
śrīdhānyakaṭake caitye jinadhātudhare bhuvi || 10.21 ||
ap10.­22
sidhyante tatra mantrā vai kṣipraḥ sarvārthakarmasu |
vajrāsane mahācaitye dharmacakre tu śobhane || 10.22 ||
ap10.­23
śāntiṃ gataḥ muniḥ śreṣṭho tatrāpi4529 siddhi dṛśyate |
devāvatāre mahācaitye saṅkaśye mahā­prātihārike || 10.23 ||
ap10.­24
kapilāhvaye mahānagare vare vane lumbini puṅgave |
sidhyante mantrarāṭ tatra praśastajinavarṇite || 10.24 ||
ap10.­25
gṛdhrakūṭe tathā śaile sadā śītavane bhuvi |
kusumāhvaye puravare4530 ramye tathā kāśīpurī sadā || 10.25 ||
ap10.­26
madhure kanyakubje tu ujjayinī ca purī bhuvi |
vaiśālyāṃ tathā caitye mithilāyāṃ ca sadā bhuvi || 10.26 ||
ap10.­27
purīnagaramukhyās tu ye vānye janasambhavāḥ4531 |
praśastapuṇyadeśe tu siddhis teṣu vidhīyate || 10.27 ||
ap10.­28
ete cānye ca deśā vai grāmajanapadakarvaṭāḥ4532 |
pattanāḥ puravarāḥ śreṣṭhāḥ puṇyā vā saritāśritāḥ || 10.28 ||
ap10.­29
tatra bhikṣānuvartī ca japahomarato bhavet |
layane4533 cābhyavakāśe ca śūnyāyatane4534 sadā || 10.29 || {S89}
ap10.­30
pūrvasevāṃ tu kurvīta mantrāṇāṃ sarvakarmasu |
madhyadeśe sadā mantrī japen mantraṃ samantataḥ || 10.30 ||
ap10.­31
jāpapravṛtto sadāyuktas tyāgābhyāsāt mantravit |
śīlācārasusatyaś ca sarvabhūtahite rataḥ || 10.31 || {V63}
ap10.­32
śrāddho mantracaryāyāṃ pūrvam eva japet4535 vratī |
śucau deśe sukṣetre mlecchataskaravarjite || 10.32 ||
ap10.­33
sarīsṛpādiṣu sarveṣu varjitaṃ ca viriṣyate |
phalapuṣpasamopete praśaste nirmalodake || 10.33 ||
ap10.­34
sarve mantravin mantraṃ nānyadeśeṣu kīrtyate |
devālaye śmaśāne vā • ekasthāvaralakṣite || 10.34 ||
ap10.­35
ekaliṅge tathā prānte sarve mantraṃ tu mantravit |
ātmarakṣāṃ sakhāyān tu kṛtvā vai sa puraścarī || 10.35 ||
ap10.­36
mantrayukto sadā mantrī seven mantram uttamam |
mahāraṇye mahāvṛkṣe kusumāḍhye phalodbhave || 10.36 ||
ap10.­37
+ + + + + + + + + + + + + + parvatāgre tu nimnage |
udakasthāne śucaukṣe ca mahāsarittaṭe vare || 10.37 ||
ap10.­38
seveta mantraṃ mantrajño sthāneṣv eha + + + + |
prāgdeśe ca lauhitye mahānadye nadīśubhe || 10.38 ||
ap10.­39
kāmarūpe tathā deśe vardhamāne purottame |
yatrāsau nimnagāśliṣṭātipuṇyāgrasaridvarā || 10.39 ||
ap10.­40
tasmiṃ sthāne sadā jāpī bhajeta †suvigāṃ† śuciḥ |
pūrvasevaṃ tu tasmād vai kuryāt sarvakarmasu || 10.40 ||
ap10.­41
gaṅgādvāre tathā nityaṃ gaṅgāsāgarasaṅgame |
śucir japet mantraṃ vai prayoge caiva savrataḥ || 10.41 ||
ap10.­42
mahāśmaśānāny etāni jāpī tatra sadā japet |
vimalodakāni saritāni kṛmibhir varjitāni ca || 10.42 || {S90}
ap10.­43
ata eva japī tatra japen mantraṃ samāhitaḥ |
na puṇyaṃ tatra vai kiñcid dṛśyate lokaceṣṭitam || 10.43 ||
ap10.­44
kintu mantrāpadeśena kiñcitkālaṃ vaseta vai |
anyatra vā tato gacchet4536 samaye somagrahe 'travat4537 || 10.44 ||
ap10.­45
samayaprāpto vaset4538 tatra kiñcitkālaṃ tu nānyathā |
anyatra vā tato kṣipraṃ gacchet4539 śaktā tu mantravit || 10.45 ||
ap10.­46
sugatadhyuṣitacaityeṣu bhūtaleṣu sadā vaset |
lokatīrthāni sarvāṇi kudṛṣṭipatitāni ca || 10.46 ||
ap10.­47
anyāni tīrthasthānāni mantravid varjayet4540 sadā |
na vaset tatra mantrajño kuhetugatim udbhavām || 10.47 || {V64}
ap10.­48
ākrāntaṃ jinavarair yas tu bhūtalaṃ pratyekakhaḍgibhiḥ |
bodhi­sattvair mahā­sattvaiḥ śrāvakair jinavarātmajaiḥ || 10.48 ||
ap10.­49
tāni sarvāṇi deśāni seven mantravin mantrajāpī |
pūrvam evaṃ prayatnena tasmiṃ sthāne sadācaret4541 || 10.49 ||
ap10.­50
vidhidṛṣṭena mantrajño japen mantraṃ punaḥ punaḥ |
pāpaṃ hy aśeṣaṃ nāśayati japahomaiś ca dehinām ||
tasmāt sarvaprayatnena japen mantraṃ susamāhitam iti || 10.50 ||
ap10.­51

etāni sthānāny uktāni sarvakarmeṣu ca • uttamakarmopayikasādhaneṣu | eṣām alābhena yatra vā tatra vā sthāne śucau pūrvasevāḥ kāryāḥ | śraddhādhimuktena4542 sādhanopayikottamakarma samācaret || 10.51 ||

ap10.­52

ādau tāvaj jyeṣṭhaṃ paṭaṃ paścānmukhaṃ pratiṣṭhāpya • ātmanaś ca pūrvābhimukhaṃ pratiṣṭhāpya valmīkāgramṛttikāṃ vā gaṅgānadīkūlamṛttikāṃ vā gṛhya • uśīraśvetacandanakuṅkumaṃ vā karpūrādibhir vyatimiśrayitvā mayūrākāraṃ kuryāt | taṃ paṭasyāgrataḥ sthāpayitvā • acchinnāgraiḥ kuśaiḥ śucideśasamudbhavaiś cakrākāraṃ kṛtvā paṭasyāgrataḥ dakṣiṇahastena gṛhītvā vāmahastena mayūraṃ śuklapūrṇamāsyāṃ rātrau paṭasya mahatīṃ pūjāṃ kṛtvā karpūradhūpaṃ dahatā tāvaj japed yāvat prabhāta iti || 10.52 || {S91}

ap10.­53

tataḥ sūryodayakālasamaye tanmṛnmayaṃ mayūraḥ mahā­mayūrarājā bhavati | cakraścādīptaḥ | ātmanaś ca divyadehī divyamālyāmbarābharaṇavibhūṣita uditādityasaṅkāśaḥ kāmarūpī | sarvabuddhabodhisattvānāṃ praṇamya paṭaṃ pradakṣiṇīkṛtya paṭaṃ gṛhītvā tasmiṃ mayūrāsane niṣaṇṇo muhūrtena brahmalokam atikrāmati | anekavidyā­dhara­koṭī­nayuta­śata­sahasra­parivārito vidyādharacakravartī bhavati | ṣaṣṭimanvantarakalpān jīvati | yatheṣṭagatipracāro bhavaty apratihatagatiḥ | divyasampattisamanvāgato bhavati | ārya­mañjuśriyaṃ sākṣāt paśyati4543 | sa evāsya kalyāṇamitro bhavati | ante ca buddhatvaṃ prāpnotīti || 10.53 ||

ap10.­54

evaṃ daṇḍa­kamaṇḍaluyajñopavīta­manaḥśilārocana­khaḍga­nārācabhiṇḍipāla­paraśu­nānāvidhāṃś ca praharaṇaviśeṣān mṛnmayān dvipadacatuṣpadān pakṣivāhanaviśeṣān siṃhavyāghratarkṣvādīṃś ca valmīkamṛttikamayān nadīmṛttikamayān vā sugandhagandhābhiplutān āsana­vāhana­śayanavāhana­sitātapatra­makuṭābharaṇaviśeṣān sarvāṃś ca ratnaviśeṣān sarvāṃś ca pravrajitopakaraṇaviśeṣān akṣa­sūtropānahakāṣṭha­pāduka­pātra­cīvarakhakharaka­śūcīśastra­prabhṛtayo puṣpalohamayāny anye vā yatkiñcit sarvopakaraṇabhāṇḍaprabhṛtayo puṣpalohamayān vālmīkamṛttikānadīkūlamṛttikāmayān vā tān sarvān pañcagavyena prakṣālayitvā • abhyukṣayitvā vā • aṣṭaśatenābhimantritaṃ kṛtvā saṃśodhanamantreṇaiva ekākṣareṇa mantreṇa vā • anyatareṇa vā mantreṇehakalparājoktena varjayitvā • anusādhanopayikena mantreṇa | yatheṣṭataḥ yathābhirucitam ātmanaḥ kṛtarakṣaḥ sahāyakāṃś ca kṛtaparitrāṇaḥ sugupta4544mantratantrajñaḥ pūrvanirdiṣṭeṣu sthāneṣu paścānmukhaṃ pratiṣṭhāpya ātmanaḥ pūrvavat paṭasya mahatīṃ pūjāṃ kṛtvā {V65} jyeṣṭhasya karpūradhūpaṃ dahatā teṣāṃ pūrvanirdiṣṭānāṃ praharaṇopakaraṇasarvaviśeṣān pūrvanirdiṣṭakṛtrimāñ śuklapūrṇamāsyāṃ rātrau anyataraṃ saṅgṛhya teṣāṃ rātrau tāvaj japet yāvat sūryodayakālasamayam || 10.54 ||

ap10.­55

atrāntare mahā­prabhāmālī paṭo sandṛśyate | yadi vāhanaviśeṣaṃ sādhakena gṛhīto bhavati tadābhiruhya yatheṣṭaṃ gacchati | yadyābharaṇaviśeṣo praharaṇaviśeṣo vā taṃ gṛhītvā vandyo vā vidyādharacakravartī {S92} bhavati | yatheṣṭaṃ gacchati divyarūpī • uditādityasaṅkāśo mahā­prabhāmālī vidyuddyotitamūrtiḥ sarvavidyādharaprabhur dīrghajīvī mahā­kalpastho 'neka vidyā­dhara­koṭī­nayuta­śata­sahasra­parivāraḥ divyamahā­maṇiratnacārī || 10.55 ||

ap10.­56

yena vā vāhanena pūrvaparikalpitena dṛṣṭo yena siddho sa evāsya mahā­prabhāvo bhavati | tam evāsya vāhanaṃ sa evāsya sahāyakaḥ | paramantrāṇusiddhiṃ4545 nivārayitvā • ātmamantrasiddhiṃ samprayojitamaitrātmako hitakāmaḥ satatānubaddhaḥ | ya evāsya praharaṇābharaṇaratnaviśeṣā āsanaśayanayānasattvaprabhṛtayo ta evāsya mahā­rakṣāvaraṇaguptaye nityānubaddhā bhavanti || 10.56 ||

ap10.­57

mahā­prabhāvo mahā­vīryo mahākāyaś ca bhavati | ārya­mañjuśriyaṃ sākṣāt paśyati | sādhukāraṃ ca dadāti | mūrdhnina4546parāmṛṣṭena kalyāṇamitratāṃ ca pratilabhate yāvad bodhimaṇḍam4547 anuprāpta iti | daśabalatāṃ niyatam avāpnoti | pūjyaś ca bhavati sarvasattvānām | anabhibhavanīyo 'dhṛṣyo bhavati sarvabhūtānāṃ bhūtakoṭīvaṃśānucchedakaḥ | bhūmiprāptaś ca bhavati | daśabalānāṃ bodhi­sattvaniyāmatāṃ ca samanugacchatīti | saṃkṣepata uttamakarmāṇi sarvāṇi • uttamasthānasthite | uttamapaṭasyāgrata uttamapūjābhirata uttamāny eva karmāṇi kuryāt || 10.57 ||

ap10.­58

vidyādharatvam ākāśagamanaṃ bodhi­sattvam anupraveśaṃ pañcābhijñatāṃ bhūmim anuprāpaṇatām anenaiva dehena loka­dhātusaṅkramaṇatām daśabalavaṃśaparipūritāyai • ārya­mañjuśriyaṃ sākṣād darśanatāyai • avandhyadarśanadharmadeśanaśravaṇatāyai buddhavaṃśānupacchedanatāyai sarva­jñajñānānukramaṇa­samanuprāpaṇatāyai dharmameghavisṛtasamanupraveśanatāyai kleśān ucchoṣaṇe 'mṛta4548vṛṣṭidhāribhiḥ praśamanatāyai lokānugrahapravṛtti-r-anuṣṭhānatāyai tathāgatadharmanetrārakṣaṇatāyai tathāgatavacanāvandhyakaraṇatāyai mantra­caryā­sādhanopayikavidhi­prabhāvanatāyai sarvabuddhabodhi­sattvapratyeka­buddhāryaśrāvakamāhātmyadharmam udbhāvanatāyai sādhanīyam imaṃ kalparājavisaram || 10.58 ||

ap10.­59

mantra­pratibhāṣa­yukta­jyeṣṭha­paṭāgrasamīpastha­sarva­laukika­lokottara­mantra­kalpa­sarva­tantreṣu vidhimārgeṇa saṃkṣepato ihānyakalpabhāṣitair api karmabhiḥ sādhanīyo 'yaṃ paṭarājā | āśus teṣāṃ mantrāṇāṃ siddhir bhavatīti | yan mayā kathitaṃ tad avaśyaṃ sidhyatīti || 10.59 ||

ap10.­60

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakād mahā­yānavaipulyasūtrād ārya­mañjuśriyamūlakalpād daśamaḥ uttamapaṭavidhānapaṭalavisaraḥ parisamāptaḥ ||

{S93} {V66}

ap11.

Chapter A11

ap11.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma |

asti mañjuśrīs tvadīyaṃ madhyamaṃ paṭavidhānaṃ madhyamakarmopayikasādhanavidhiḥ | samāsatas tāṃ bhāṣiṣye | taṃ śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru | bhāṣiṣye || 11.1 ||

ap11.­2

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūto bhagavantam evam āhuḥ |

tad vadatu bhagavān lokānukampakaḥ śāstā sarvasattvahite rato yasyedānīṃ kālaṃ manyase | asmākam anukampārtham anāgatānāṃ ca janatām avekṣya || 11.2 ||

ap11.­3

evam ukte bhagavān mañjuśriyā kumara­bhūtena bhagavān etad avocat |

śṛṇu mañjuśrīḥ | ādau tāvad śīla­vrata­śaucācārani­yamajapa­homa­dhyānavidhir4549 yatra pratiṣṭhitā sarvamantracaryāsādhanakarmāṇy avandhyāni bhavanti saphalāni | āśu ca sarvamantracaryāsādhanakarmāny avandhyāni bhavanti saphalāni | āśu ca sarvamantraprayogāni siddhiṃ gacchanti | katamaṃ ca tat | bhāṣiṣye 'ham | śṛṇu kumāra || 11.3 ||

ap11.­4

ādau tāvad vidyāvrataśīlacaryāsamādānaṃ prathamata eva samādadet | prathamaṃ tāvan maṇḍalācāryopadeśanasamayam anupraviśet tvadīyaṃ kalparājoktaṃ vyaktam | medhāvinaṃ labdhvā • ācāryābhiṣekatvaṃ śāsanābhijñaṃ kuśalaṃ vyaktaṃ dhārmikaṃ satyavādinaṃ mahotsāhaṃ kṛtajñaṃ dṛḍhasauhṛdaṃ nātivṛddhaṃ nātibālaṃ nispṛhaṃ sarvalābhasatkāreṣu brahmacāriṇaṃ kāruṇikaṃ na lobhamātreṇa bhogahetor vā anunayahetor vā na mṛṣāṃ vadate kaḥ punarvādo svalpamātreṇaiva4550 lobhamohaprakārair dṛḍhapratijñā samatā sarvabhūteṣu dayāvān dānaśīlaḥ kṛtapuraścaraṇaḥ tvadīyaguhyamantrānujāpī pūrvasevakṛtavidyas tvadīyamaṇḍalasamanupūrvapraviṣṭo lokajño vidhijñaḥ samanugrāhakaḥ kāryavān4551 vicakṣaṇaḥ śreyasapravṛtto 'bhīrur †acchambhinam†4552 amaṅkubhūto dṛḍhavīryo 'vyādhito yena vyādhinā • akarma śīlī mahoccakulaprasūtaś ceti | ebhir guṇair yukto maṇḍalācāryo bhavati || 11.4 ||

ap11.­5

sādhakaś ca tatsamo nyūno vā kiñcid aṅgais tādṛśaṃ maṇḍalācāryam abhyarthya prārthayet |

icchāmy ācāryeṇa mahā­bodhi­sattvasya kumara­bhūtasyāryamañjuśriyasya {S94} samayam anupraviṣṭum | tad vadatv ācāryo 'smākam anukampārthaṃ hitacitto dayāvān || 11.5 ||

ap11.­6

tatas tena maṇḍalācāryeṇa pūrvanirdiṣṭena vidhinā śiṣyān yathāpūrvaṃ parīkṣya praveśayet | pūrvavad abhiṣekaṃ dattvā mantraṃ dadyāt | yathāvat kramaśo samayaṃ darśayet rahasyatantramudrākarmāṇi ca | prabhūtakālenaiva suparīkṣya • āśayaṃ jñātvā darśayet sarvatantramantrādiṣu karmāṇi nānyeṣām | iti vidhir eṣā prakīrtitā || 11.6 ||

ap11.­7

tataḥ śiṣyeṇa maṇḍalācāryasya yathāśaktitaḥ ācāryo vā yena tuṣyeta • ātmānaṃ bhogāṃś ca pratipādayet || 11.7 ||

ap11.­8

tatas tena maṇḍalācāryeṇa putrasaṃjñā • upasthāpayitavyā | putravat pratipattavyam | mātuś ca bhogā upasaṃhartavyā iti || 11.8 ||

ap11.­9

tatas tena sādhakena anyatamaṃ mantraṃ gṛhītvā • ekāntaṃ gatvā pūrvanirdiṣṭe sthāne peyālaṃ tair eva mantrair āhvānana­visarjana­pradīpa­gandha­dhūpa­balinivedyaṃ maṇḍaloktena vidhinā vistareṇa kartavyam | āhūya argham āsanaṃ dattvā trisandhyā trisnāyī tricailaparivartī jāpaṃ {V67} kuryāt pratyaham | tatra sandhyākālaṃ nāma rātryantāt prabhṛti yāvad yugamātrādityodayam | atrāntare prathamaṃ sandhyam ucyate | madhyandine ca • āditye • ubhayānte yugamātraṃ pramāṇaṃ vyomni saṃniśritaṃ ravimaṇḍalaṃ madhyaṃ sandhyam ucyate | astamanakāle ca yugamātraśeṣaṃ tritīyaṃ sandhyam ucyata iti || 11.9 ||

ap11.­10
śīlavratasamāyuktam ācāryaṃ dakṣapaṇḍitam |
mahākuloccaprasūtaṃ ca dṛḍhavīryaṃ tu sarvataḥ || 11.10 ||
ap11.­11
mantratantrābhiyuktaṃ ca sarvakāryeṣu dakṣadhīḥ |
sūkṣmo nipuṇamantrajño dharmadhātudharo sadā || 11.11 ||
ap11.­12
mahotsāhī ca tejasvī lokadharmānupekṣiṇaḥ |
śrāddho munivaradharmo 'smiṃ laukikānāṃ tu varjitāḥ || 11.12 ||
ap11.­13
kṛtajāpī vivekajño pūrvasevānusevinaḥ |
mantrajño mañjughoṣasya dṛṣṭapratyayatatparaḥ || 11.13 || {S95}
ap11.­14
laukikānāṃ prayogajño mantrāṇāṃ buddhabhāṣitām |
kṛtarakṣo dṛḍhasthāmo śaucācārarataḥ sadā || 11.14 ||
ap11.­15
buddhopadeśitaṃ mārgam anuvartī ca sarvataḥ |
udyukto mantrajāpe 'smiṃ praśaste jinavarṇite || 11.15 ||
ap11.­16
dṛṣṭakarmaphale nityaṃ paraloke tathaiva ca |
bhīruḥ syāt sarvapāpānām aṇumātraṃ tathaiva ca |
śucir dakṣo 'tyanalaso4553 medhāvī priyadarśanaḥ || 11.16 ||
ap11.­17
daśabalaiḥ kathitā mantrās tathaiva jinasūnubhiḥ |
laukikā ye ca mantrā vai vajrābja4554kulayor api |
teṣāṃ kṛtaśramo nityaṃ granthaśāstrārthadhārakāḥ || 11.17 ||
ap11.­18
avyādhito 'naśaktiṣṭho jarābālyor4555 vivarjitaḥ |
siddhamantro tathārakṣa āśukārī tu sarvataḥ || 11.18 ||
ap11.­19
adīrghasūtrī tathāmānīṅgitajño4556 viśeṣataḥ |
brahmacārimahā­prajña ekākicara4557saṅgakṛt || 11.19 ||
ap11.­20
labdhābhiṣekaḥ śūraś ca tantre 'smin mañjubhāṣite |
kṛtajāpāntakṛdyukto kṛtavidyo tathaiva ca || 11.20 ||
ap11.­21
mahānubhāvo lokajño gatitattvānucintakaḥ |
śreyasāyaiva prayuktaś ca dātā bhūtahite rataḥ || 11.21 ||
ap11.­22
tathā viśiṣṭa ācāryaḥ prārthanīyo sadā tu vai |
likhitaṃ tena mantrāṇāṃ maṇḍalaṃ siddhim archati || 11.22 ||
ap11.­23
abhiṣekaṃ tu tenaivaṃ dattaṃ bhavati mahat phalam |
siddhikāmais4558 tu śiṣyair vā pūjyo 'sau munivat sadā || 11.23 || {V68}
ap11.­24
alaṅghyaṃ tasya vacanaṃ śiṣyaiḥ kartavyaṃ4559 yatnataḥ |
bhogās tasya dātavyā yathāvibhavasambhavāḥ || 11.24 ||
ap11.­25
svalpamātrā prabhūtā vā yena vā tuṣṭiṃ4560 gacchati |
kāyajīvitahetvarthaṃ cittaṃ dehaṃ yathā pituḥ || 11.25 || {S96}
ap11.­26
tathaiva śiṣyo dharmajña ācāryāya daded4561 dhanam |
prāpnuyād yaśaḥ siddhim āyurārogyam eva tu || 11.26 ||
ap11.­27
puṣkalaṃ gatim āpnoti śiṣyo pūjyas tu taṃ gurum |
mantrās tasya ca sidhyanti vidhimārgopadarśanāt || 11.27 ||
ap11.­28
sevanād bhajanāt teṣāṃ mānanāpūjanād api |
tuṣyante sarvabuddhās tu tathaiva jinavarātmajāḥ || 11.28 ||
ap11.­29
sarve devās tu tuṣyante satkriyā tu gurau sadā |
etat kathitaṃ sarvaṃ gurūṇāṃ mantradarśinām || 11.29 ||
ap11.­30
samayānupraveśināṃ pūrvaṃ prathamaṃ vā sādhakena tu |
jano vā tatsamo vāpy utkṛṣṭo vā bhaved yadi || 11.30 ||
ap11.­31
nāvamanyo gurur nityaṃ mekād vā • adhiko 'pi vā |
tenāpi tasya tantre 'sminn upadeśaḥ sadā tu vai
kartavyo mantre siddhasmai yathā sattvānudarśite || 11.31 ||
ap11.­32
na matsaro bhavet tatra śiṣye 'smiṃ pūrvanirmite |
snehānuvartinī cakṣuḥ supratiṣṭhitadehinām || 11.32 ||
ap11.­33
tam eva kuryāc chiṣyatvaṃ ācāryā śiṣyahetavaḥ |
anyonyānuvartinī yatra snehasantatimāninī || 11.33 ||
ap11.­34
snigdhasantānānudharā nu mantraṃ dadyāt tu tatra vai |
ācāryo śiṣyam evaṃ tu śiṣyo vā gurudarśane || 11.34 ||
ap11.­35
utsukau bhavataḥ nityā sārdha4562sayogata ubhau |
teṣāṃ nityaṃ tu mārgaṃ vai mantracaryānudarśane || 11.35 ||
ap11.­36
saphalānuvartanau mantrajñau ubhayaḥ pitṛputṛṇau |
dhṛtiṃ tuṣṭiṃ ca lebhe tau tathā śiṣyaguruḥ sadā || 11.36 ||
ap11.­37
rakṣaṇīyo prayatnena putro dharmavatsalaḥ sadā |
avyavacchedabuddhānāṃ dharmatā bhavati teṣu vai || 11.37 ||
ap11.­38
tadabhāve hy anāthānāṃ dadyān mantraṃ yathoditam | {S97}
daridrebhyaś ca sattvebhyo klībebhyo viśeṣataḥ |
sarvebhyo 'pi sattvebhyo mantracaryā viśiṣyate || 11.38 || {V69}
ap11.­39
sarvakāle va4563 kurvīta adhamottamamadhyame |
sadā sarvasmin dharmeṣu kuryānugrahahetutaḥ4564 || 11.39 ||
ap11.­40
īpsitebhyo 'pi pradātavyaṃ gatiyonir viceṣṭite |
śiṣyeṇaiva tu tasmai tu mantraṃ gṛhya yathātamam || 11.40 ||
ap11.­41
tenaivopadiṣṭena mārgeṇaiva nānyathā |
siddhikāmo yatet tasminn itareṣāṃ parāyike || 11.41 ||
ap11.­42
pitṛvat praṇamya śirasā vai nato gacched4565 yatheṣṭataḥ |
ekāntaṃ tato gatvā japen mantraṃ samāhitaḥ4566 || 11.42 ||
ap11.­43
bhikṣabhaikṣāśavṛttī tu maunī triḥkālajāpinaḥ |
pūrvanirdiṣṭam evaṃ syād yathāmārgaṃ pravartakaḥ || 11.43 ||
ap11.­44
tadānuvṛttī sevī ca sthānam āyatanāni ca |
mahāraṇyaṃ parvatāgraṃ tu nadīkūle śucau tathā || 11.44 ||
ap11.­45
goṣṭhe mahāpure cāpi vivikte janavarjite |
śūnyadeva­kule vṛkṣe • ekaliṅge śiloccaye || 11.45 ||
ap11.­46
mahodakataṭe ramye puline vāpi dīpake |
vividhaiḥ pūrvanirdiṣṭair deśaiś cāpi manoramaiḥ || 11.46 ||
ap11.­47
etaiś cānyaiḥ pradeśais tu japen mantraṃ samāhitaḥ |
sakhāyair lakṣaṇopetair mantrārthaṃ nītitārkikaiḥ || 11.47 ||
ap11.­48
iṅgitākāratattvajñair ātmasamasādṛśaiḥ |
śūrair vijitasaṅgrāmaiḥ sāttvikaiś ca sahiṣṇubhiḥ || 11.48 ||
ap11.­49
śrāddhair mantracaryāyāṃ śāsane 'smiñ4567 jinodite |
praśastair lakṣaṇopetaiḥ kṣamibhis tu sahāyakaiḥ || 11.49 ||
ap11.­50
sidhyante sarvakarmāṇy ayatnenaiva tasya tu |
prātar utthāya śayanāt snātvā caiva śuce jale || 11.50 || {S98}
ap11.­51
niḥprāṇake jale caiva sarinmahāsarodbhave |
udghṛṣya gātraṃ mantrajño mṛdgomayacūrṇitaiḥ || 11.51 ||
ap11.­52
mantrapūtaṃ tato kṛtvā jalaṃ caukṣaṃ sunirmalam4568 |
snāyīta japī yuktātmā nātikālaṃ vilaṅghayet4569 || 11.52 ||
ap11.­53
tatotthāya taṭe sthitvā hastau prakṣālya mṛttikaiḥ |
sapta sapta punaḥ sapta vārānyekaviṃśati || 11.53 ||
ap11.­54
upaviśya tatas tatra dantakāṣṭhaṃ samācaret |
visarjayitvā dantadhāvanaṃ tato vandeta tāyinam4570 || 11.54 || {V70}
ap11.­55
vanditvā lokanāthaṃ tu pūjāṃ kuryān manoramām |
vividhaiḥ stotropahārais tu saṃstutya punaḥ punaḥ || 11.55 ||
ap11.­56
sugandhapuṣpais tathā śāstur arghaṃ dattvā tu jāpinaḥ |
praṇamya śirasā buddhān4571 tadā tu śiṣyasambhavān || 11.56 ||
ap11.­57
teṣāṃ lokanāthānām agrato pāpadeśanā4572 |
nivedya cāśano tatra paṭasyāgrato madhyame || 11.57 ||
ap11.­58
kuśaviṇḍakṛtas tatstho niṣaṇṇopasamāhitaḥ |
japaṃ kuryāt prayatnena • akṣasūtreṇa tena tu || 11.58 ||
ap11.­59
yathālabdhaṃ tu mantraṃ vai nānyamantraṃ tadā japet |
atihīnaṃ ca varjīta • ati•utkṛṣṭa eva vā || 11.59 ||
ap11.­60
madhyamaṃ madhyakarmeṣu japen mantraṃ sadā vratī |
atyuccaṃ varjayed yatnād vacanaṃ cāpi cetaram || 11.60 ||
ap11.­61
madhyamaṃ madhyakarmeṣu praśasto jinavarṇitaḥ |
nātyuccaṃ nātihīnaṃ ca madhyamaṃ tu sadā japet |
vacanaṃ śreyasād yukto sarvabuddhais tu pūrvakaiḥ || 11.61 ||
ap11.­62
na japet4573 parasāmīpye parakarṇapathe4574 sadā |
gupte cātmavide deśe japen mantraṃ tu madhyamam || 11.62 ||
ap11.­63
tathā jape tu prayuktaṃ syāt kaścinmantrārthasuśrutaḥ |
bhūyo japeta tan mantraṃ madhyamāṃ siddhim icchataḥ || 11.63 || {S99}
ap11.­64
tasmāj4575 jantuvigate4576 mantratattvārthasuśrute |
viveke vigatasampāte japen mantraṃ tu jāpinaḥ || 11.64 ||
ap11.­65
caturthe rātribhāge tu tadardha•ardha eva tu |
tāmrāruṇe yugamātre codite4577 ravimaṇḍale || 11.65 ||
ap11.­66
prathamaṃ sandhyam evaṃ tu kathitaṃ munipuṅgavaiḥ |
yugamātraṃ caturhasto madhyamo parikīrtitaḥ || 11.66 ||
ap11.­67
ato vyomne dite4578 bhānoḥ mantrajāpaṃ tadā tyajet |
mantrajāpaṃ tadā tyaktvā visarjyārghaṃ dadau vratī || 11.67 ||
ap11.­68
śeṣakālaṃ tadādyukto kuśale 'smiñ śāsane muneḥ4579 |
saddharmavācanādīni prajñāpāramitādayaḥ || 11.68 ||
ap11.­69
pustakā daśabhūmākhyāḥ pūjyā vācyās tu vai sadā |
kālam āgamya tasmā vai praṇamya jinapuṅgavān || 11.69 ||
ap11.­70
svamantraṃ mantranāthaṃ ca tato gacchen na4580 jīvikam |
kālacārī tathā yukto kālabhojī jitendriyaḥ || 11.70 || {V71}
ap11.­71
dhārmiko sādhakodyukto prasanne buddhaśāsane |
praviśed grāmāntaraṃ maunī śaucācārarato sadā || 11.71 ||
ap11.­72
gṛhe tu dhārmike sattve praviśed bhikṣāṃ japī sadā |
niṣprāṇodakasaṃsiddhe vāke śucisammate || 11.72 ||
ap11.­73
samyag dṛṣṭisapatnīke prasanne buddhaśāsane |
tathāvidhe kule nityaṃ bhikṣārthī bhikṣam ādadet || 11.73 ||
ap11.­74
yathā yodhaḥ susaṃnaddho praviśed raṇasaṅkaṭam |
arīn mardayate nityaṃ ripubhir na ca hanyate || 11.74 ||
ap11.­75
evaṃ mantrī sadā grāmaṃ praviśed bhikṣānujīvinaḥ |
rañjanīyaṃ tathā dṛṣṭvā rūpaṃ śabdāṃs tu vai śubhām || 11.75 ||
ap11.­76
rāgapraśamanārthāya bhāvayed aśubhā śubhā |
dṛṣṭvā kalevaraṃ strīṣu yauvanācārabhūṣitām || 11.76 || {S100}
ap11.­77
bhāvayed aśucidurgandhān pūtimūtrādikutsitam |
krimibhiḥ klinnaḥ śmaśānasthaṃ anityaṃ duḥkhaṃ kalevaram || 11.77 ||
ap11.­78
bāliśā mantramūḍhā4581 vai bhramanti gatipañcake |
grathitā karmasūtrais tu cirakālābhiśobhinaḥ || 11.78 ||
ap11.­79
ajñānāvṛtamūḍhās tu jātyandhā duḥkhahetukāḥ |
viparītadhiyo yatra saktāḥ sīdanti jantavaḥ || 11.79 ||
ap11.­80
vividhaiḥ karmanepatthair anekākārarañjitāḥ |
dīrghadolābhirūḍhās tu gamanāgamaneṣu ceṣṭitāḥ4582 || 11.80 ||
ap11.­81
nṛtyatāyaiva yuktas tu caraṇākāraceṣṭitāḥ |
sīdanti ciram adhvānaṃ yatra sattvā 'śuce4583 ratāḥ || 11.81 ||
ap11.­82
araghaṭṭaghaṭākāraṃ bhavārṇavajalodbhavāḥ |
na kṣayaṃ janma teṣāṃ vai duḥkhavārisamaplutām || 11.82 ||
ap11.­83
duḥkhamūlaṃ tathā hy ukto striyā buddhais tu kevalaḥ |
śrāvakair bodhi­sattvais tu pratyekamunibhis tathā || 11.83 ||
ap11.­84
etan mahārṇavaṃ duḥśoṣam akṣobhyaṃ bhavasāgaram |
yatra sattvāni majjante strīṣu cetanavañcitāḥ || 11.84 ||
ap11.­85
narakaṃ tiryalokaṃ ca pretalokaṃ ca sāsuram |
mānuṣyaṃ lokaṃ vai divyaṃ divyaṃ caiva gatiḥ sadā || 11.85 ||
ap11.­86
paryaṭanti samantād vai • aśaktāḥ strīṣu vañcitāḥ |
nimajjante mahāpaṅkāt saṃsārārṇavacārakāt || 11.86 || {V72}
ap11.­87
strīṣu saktā narā mūḍhāḥ kuṇapeṇaiva4584 kroṣṭukāḥ |
yatra sattvā ratā nityaṃ tīvrān duḥkhān sahanti vai || 11.87 ||
ap11.­88
nirnaṣṭaśukladharmāṇāṃ praviṣṭā buddhaśāsane |
nivārayanti sarvāṇi duḥkhā naiva bhavārṇave || 11.88 ||
ap11.­89
mantrajāparatodyuktāḥ • maheśākṣā manasvinaḥ |
tejasvino jitamitrās teṣāṃ duḥkho na vidyate || 11.89 || {S101}
ap11.­90
saṃyatā brahmasatyajñā gurudevatapūjakāḥ |
mātṛpitṛbhaktānāṃ strīṣu4585 duḥkhaṃ na vidyate || 11.90 ||
ap11.­91
anityaṃ duḥkhato śūnyaṃ paramārthānusevinām |
gaṇḍaśalyaṃ tathābhūtaṃ jāpināṃ strīkalevaram || 11.91 ||
ap11.­92
rāgī bāliśadurbuddhiḥ saṃsārād apalāyitaḥ |
strīprasakto bhaven nityaṃ tasya siddhir na vidyate || 11.92 ||
ap11.­93
na tasya gatir utkṛṣṭā na cāpi gatimadhyamā |
kanyasā nāpi siddhiś ca duḥśīlasyeha jāpine || 11.93 ||
ap11.­94
duḥśīlasya munīndreṇa mantrasiddhir na coditā |
na cāpi mārgaṃ digdeśaṃ4586 vai nirvāṇapuragāminam || 11.94 ||
ap11.­95
kutaḥ sidhyanti mantrā vai bāliśasyeha kutsite |
na cāpi sugatis tasya duḥśīlasyeha jantunaḥ || 11.95 ||
ap11.­96
na cāpi nākapṛṣṭhaṃ vai na ca saukhyaparāyaṇaḥ |
kaḥ punaḥ siddhim evaṃ syān mantrāṇo jinabhāṣitām || 11.96 ||
ap11.­97
chinno vā tālavṛkṣas tu mastake tu yadā punaḥ |
abhavye haritatvāya • aṅkurāya punaḥ kāryā || 11.97 ||
ap11.­98
evaṃ mantrasiddhis tu mūḍhasyeha prakīrtitā |
duḥśīlo pāpakarmas tu strīṣu saṅgī punaḥ sadā |
akalyāṇamitrasamparkī kutaḥ sidhyanti mantrarāṭ || 11.98 ||
ap11.­99
tasmā dānto sadā jāpī strīdoṣam avicārakaḥ |
saṅgaṃ teṣu varjīta siddhis teṣu vidhīyate || 11.99 ||
ap11.­100
nānyeṣāṃ kathitā siddhir bāliśāṃ strīṣu mūrchitām |
avyagrarato dhīmāñ śucir dakṣamasaṅgakṛt || 11.100 ||
ap11.­101
kulīno dṛḍhaśūraś ca sauhṛdo priyadarśanaḥ |
dharmādharmavicārajño siddhis teṣāṃ na durlabhā || 11.101 || {V73}
ap11.­102
evaṃ pravṛtto mantrajño grāmaṃ bhikṣārtham āviśet4587 |
yathābhirucitaṃ gatvātra sthānaṃ pūrvakalpitam || 11.102 || {S102}
ap11.­103
bhuñjīta gatvā deśe tu kalpikaṃ + + + + + + + + + |
śucau deśe tu saṃsthāpya bhikṣābhājanaśuddhadhīḥ || 11.103 ||
ap11.­104
pādau prakṣālya bahir gatvā tasmād āvasathāt punaḥ |
niḥprāṇake tadā ambhe prathamaṃ jaṅgham eva tu || 11.104 ||
ap11.­105
dvitīya vāmahastena jaṅghaṃ cāśliṣya cāghṛṣet4588 |
apasavyaṃ punaḥ kṛtvā hastaṃ prakṣālya mṛttikaiḥ || 11.105 ||
ap11.­106
pūrvasaṃsthāpitaiḥ śuddhaiḥ śucibhiḥ sapta eva tu |
mantrapūtaṃ tato caukṣaṃ śucinirmalabhājane || 11.106 ||
ap11.­107
gṛhya gomayasudhaṃ4589 tu kapilāgauparisrute4590 |
niṣprāṇakāmbhasaṃyukte kuryāt4591 śāstur maṇḍamaṇḍalam || 11.107 ||
ap11.­108
prathamaṃ munivare kuryāt hastamātraṃ viśeṣataḥ |
dvitīyaṃ sumantranāthasya tṛtīyaṃ kuladevate || 11.108 ||
ap11.­109
yaj4592 jāpino yadā mantrī tat kuryāt tu sadā punaḥ |
caturthaṃ sarvasattvānām upabhogaṃ tu kīrtyate || 11.109 ||
ap11.­110
dakṣiṇe lokanāthasya maṇḍale tu sadā • iha |
ratnatrayāya kuryāt taṃ maṇḍalaṃ caturasrakam || 11.110 ||
ap11.­111
dvitīyaṃ pratyeka­buddhānāṃ tṛtīyaṃ daśabalātmajaiḥ |
ity ete maṇḍalāḥ sapta caturasrāḥ samantataḥ || 11.111 ||
ap11.­112
hastamātrārdhahastaṃ vā kuryāc4593 cāpi dine dine |
gupte deśe tadā jāpī pratyahaṃ pāpanāśanā || 11.112 ||
ap11.­113
tatotthāya punar mantrī hastau prakṣālya yatnataḥ |
upaspṛśya jale caukṣe śuddhe prāṇakavarjite || 11.113 ||
ap11.­114
nirmale śucine yatnāc chucibhāṇḍe tadāhṛte |
mahāsare prasravaṇe vāpi audbhave saritāsṛte || 11.114 ||
ap11.­115
śucideśasamāyāte śucisattvakaroddhṛte |
upaspṛśya punar mantrī dve trayo vā sadā punaḥ || 11.115 ||
ap11.­116
āmṛśeta tato vaktraṃ karṇaśrautrau tathaiva ca |
+ + + + + + + + + + + akṣṇau nāsāpuṭau bhujau || 11.116 || {S103}
ap11.­117
mūrdhni nābhideśe ca saṃspṛśet śubhavāriṇā |
vārāṃ pañcasaptaṃ vā kuryāt sarvaṃ yathāvidhim || 11.117 || {V74}
ap11.­118
śaucācārasampanno śucir bhūtvā tu jāpinaḥ |
bhikṣābhājanam ādāya gacchet salilālayam || 11.118 ||
ap11.­119
yatra pratiṣṭhitā vārinimnagā codbhave tathā |
nadīprasravaṇādibhyo bhikṣāṃ prakṣālayet sadā || 11.119 ||
ap11.­120
tatotthāya punar gacchet4594 vihāram āvasathaṃ tu vai |
pūrvasaṃniśrito yatra vase4595 tatra tu taṃ vrajet || 11.120 ||
ap11.­121
gatvā taṃ tu vai deśaṃ nyaset pātraṃ taṃ japī |
upaspṛśya tataḥ kṣipraṃ gṛhya pātraṃ tathā punaḥ || 11.121 ||
ap11.­122
pātre mṛnmaye parṇe rājate hemna eva vā |
tāmre valkale vāpi dadyāt śāstur nivedanam || 11.122 ||
ap11.­123
nivedyaṃ śāstuno dadyāt svamantraṃ mantrarāṭ punaḥ |
ekam atithim4596 āgamya duḥkhitebhyo 'pi śaktitaḥ || 11.123 ||
ap11.­124
nātiprabhūtaṃ dātavyaṃ nivedyaṃ caiva sarvataḥ |
nātmānupāyā mantrajño kuryād yuktā tu sarvataḥ || 11.124 ||
ap11.­125
kukṣimātrapramāṇaṃ tu sthāpyamānaṃ dadau sadā |
na bubhukṣāpipāsārtā śakto mantrārthasādhane || 11.125 ||
ap11.­126
nātyāśī-m-alpabhojī vā śakto mantrānuvartane |
ata eva jinendreṇa kathitaṃ sarvadehinām || 11.126 ||
ap11.­127
āhārasthitisattvānāṃ yena jīvanti mānuṣāḥ |
devāsuragandharvanāgayakṣāś ca kiṃnarāḥ || 11.127 ||
ap11.­128
rākṣasāḥ pretapiśācāś ca bhūtotsāraka4597sagrahāḥ |
nāsau saṃvidyate kaścid bhājane yo 'vahitapekṣiṇaḥ || 11.128 ||
ap11.­129
audārika-m-ākārakavaḍīkāhāraś ca kīrtitāḥ |
sūkṣmāhārikasattvā vai ity uvāca tathāgataḥ || 11.129 ||
ap11.­130
dhyānāhāriṇo divyā rūpāvacaraceṣṭitāḥ4598 |
ārūpyāś ca devā vai samādhiphalabhojinaḥ || 11.130 || {S104}
ap11.­131
antarābhavasattvāś ca gatvāhārāḥ prakīrtitāḥ |
kāmadhātau tathā sattvā vicitrāhārabhojanāḥ |
kāmiko 'suramartyānāṃ kabalikāhārabhojanāḥ || 11.131 ||
ap11.­132
ata eva jinendrais tu kathitaṃ karma4599hetubhiḥ |
āhārasthitiḥ4600 sattvānāṃ sarveṣāṃ ca prakīrtitā || 11.132 ||
ap11.­133
jāpino nityayuktas tu mātrā eva bhujakriyā | {V75}
śakto hi sevituṃ mantrā bhojane 'smiṃ pratiṣṭhitaḥ || 11.133 ||
ap11.­134
ācārapariśuddhas tu kuśalo brahmacāriṇaḥ |
mātrajñatā ca bhukte 'smiṃ siddhis tasya na durlabhā || 11.134 ||
ap11.­135
yathaiva • akṣam abhyajya4601 śākaṭī śakaṭasya tu |
cirakālābhisthityarthaṃ bhārodvahanahetavaḥ || 11.135 ||
ap11.­136
tathaiva mantrī mantrajña āhāraṃ sthitaye dadau |
kalevarasya yāpyayāvyarthaṃ poṣayeta sadā japī || 11.136 ||
ap11.­137
mantrāṇāṃ sādhanārthāya bodhisambhārakāraṇā |
japen mantraṃ tathā martye lokānugrahakāraṇāt || 11.137 ||
ap11.­138
ata eva muniḥ śreṣṭho ity uvāca mahādyutiḥ |
kāśyapo nāma nāmena purā tasmin sadā bhuvi || 11.138 ||
ap11.­139
śreyasārthaṃ hi bhūtānāṃ idaṃ mantraṃ prabhāṣata |
duḥkhināṃ sarvalokānāṃ dīnāṃ dāridryakhedinām || 11.139 ||
ap11.­140
āyāsoparatāṃ kliṣṭāṃ teṣām arthāya bhāṣitam |
śreyasāyaiva bhūtānāṃ saṃsṛtānāṃ tathā punaḥ |
āhārārthaṃ tu bhūtānāṃ idaṃ mantravaraṃ vadet || 11.140 ||
ap11.­141
śṛṇvantu śrāvakāḥ sarve bodhisaṃniśritāś4602 ca ye |
mahyedaṃ vacanaṃ mantraṃ gṛhṇa tvaṃ vyādhināśanam || 11.141 ||
ap11.­142
kṣudvyādhipīḍitā ye tu ye tu sattvā pipāsitāḥ |
sarvaduḥkhopaśāntyarthaṃ śṛṇvadhvaṃ bhūti4603kāṃkṣiṇaḥ || 11.142 ||
ap11.­143
ity evam uktvā muniprakhye kāśyapo 'sau mahādyutiḥ |
śrāvakās tuṣṭamanasaḥ prārthayām āsa taṃ vibhum || 11.143 || {S105}
ap11.­144
vadasva mantraṃ dharmajño dharmarājā mahā­muniḥ |
sattvānukampakaḥ • agraḥ samayaḥ pratyupasthitaḥ || 11.144 ||
ap11.­145
ity uktvā muninām4604 agro mantraṃ bhāṣeta vistaram |
kalaviṅkarutāghoṣā dundubhīmeghanisvanaḥ || 11.145 ||
ap11.­146
brahmasvaro mahā­vīryo brahmaṇo hy agraṇī jinaḥ |
śṛṇvantu bhūtasaṅghā vai ye kecid ihāgatāḥ || 11.146 ||
ap11.­147
apadā bahupadāś cāpi dvipadāś cāpi catuṣpadāḥ |
saṃkṣepato sarvasattvārthaṃ mantraṃ bhāṣe sukhodayam || 11.147 ||
ap11.­148
atītānāgatāḥ sattvā vartamānā ihāgatāḥ |
saṃkṣepato nu vakṣyāmi śṛṇvadhvaṃ bhūti4605kāṃkṣiṇam || iti || 11.148 || {V76}
ap11.­149

namaḥ sarvabuddhānām apratihataśāsanānām | tadyathā |

oṁ gagane gaganagañje • ānaya sarvaṃ lahu lahu | samayam anusmara | ākarṣaṇi mā vilamba mā vilamba4606 | yathepsitaṃ me sampādaya svāhā |

ity evam uktvā bhagavān kāśyapas tūṣṇī • abhūt || 11.149 ||

ap11.­150

atrāntare bhagavatā kāśyapena samyak sambuddhena vidyāmantrapadāni savistarāṇi sarvaṃ taṃ gaganaṃ mahārhabhojanaparipūrṇameghaṃ saṃdṛśyate sma | sarvaṃ taṃ trisāhasraṃ mahā­sāhasraloka­dhātuṃ bhojanameghasañchannagaganatalaṃ saṃdṛśyate sma | yathāśayasattvabhojanam abhikāṃkṣiṇaṃ yathābhirucitam āhāraṃ tat tasmai pravartate sma | yathābhirucitaiś cāharaiḥ bhojanakṛtyaṃ kṣudduḥkhapraśamanārthaṃ pipāsitasya pānaṃ pānīyaṃ cāṣṭāṅgopetaṃ vāridhāraṃ tatraiva manīṣitaṃ nipatati sma || 11.150 ||

ap11.­151

sarvasattvāś ca tasmiṃ samaye tasmiṃ kṣaṇe sarva­kṣudvyādhipraśamana­sarva­tṛṣāpanayanaṃ ca kṛtām abhūt | sā ca sarvāvatī parṣad āścaryaprāpta audvilyaprāptau bhagavato bhāṣitam abhinandya anumodya bhagavataḥ pādau śirasā vanditvā tatraivāntarhitā | bhagavān kāśyapaś ca tathāgatavihāraiḥ vihāriyur iti mayā ca bhagavatā śākya­munināpy etarhi bhāṣitā cābhyanumoditā ca • asmiṃ kalparājottame4607 || 11.151 || {S106}

ap11.­152

sarvasattvānām arthāya kṣutpipāsāpanayanārthaṃ sarvamantrajāpināṃ ca viśeṣataḥ pūrvaṃ tāvaj jāpinā imaṃ mantraṃ sādhayitavyam | yadi notsahed bhikṣām aṭituṃ parvatāgram abhiruhya ṣaḍ lakṣāṇi japet triśuklabhojī kṣīrāhāro vā || 11.152 ||

ap11.­153

tato tatraiva parvatāgre • ārya­mañjuśriyasya madhyamaṃ paṭaṃ pratiṣṭhāpya pūrvavan mahatīṃ pūjāṃ kṛtvā • udārataraṃ ca bali nivedyam | anenaiva kāśyapasamyaksambuddhair bhāṣitena mantreṇa khadirasamidbhir agniṃ prajvālya • audumbarasamidhānāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ sārdrāṇāṃ vitastimātrāṇāṃ śrīphalasamidhānāṃ vā • aṣṭasahasraṃ juhuyāt || 11.153 ||

ap11.­154

tato 'rdharātrakālasamaye mahākṛṣṇameghavātamaṇḍalī • āgacchati | na bhetavyam | nāpyotthāya prakramitavyam | ārya­mañjuśriyāṣṭākṣarahṛdayena • ātmarakṣā kāryā maṇḍalabandhaś ca sahāyānāṃ ca pūrvavat | tato sā kṛṣṇavātamaṇḍalī • antardhīyate | striyaś ca sarvālaṅkārabhūṣitāḥ | prabhāmālinī diśāś cāvabhāsyamānā sādhakasyāgrato kurvate |

uttiṣṭha bho mahā­sattva | siddhāsmīti || 11.154 ||

ap11.­155

tataḥ4608 sādhakena gandhodakena jātī­kusumasaṃmiśreṇa • argho deyaḥ | tataḥ sā tatraivāntardhīyate | tadaha eva • ātmapañcaviṃśatim asya sahāyair vā yathābhirucitaiḥ kāmikaṃ bhojanaṃ prayacchati | yatheṣṭāni copakaraṇāni saṃdadhāti | tataḥ sādhakena visarjyārghaṃ dattvā paṭaṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya paṭam ādāya sarvabuddhabodhisattvān praṇamya yatheṣṭaṃ sthānaṃ sādhanopayikaṃ pūrvanirdiṣṭaṃ mahāraṇyaṃ parvatāgraṃ vā nirmānuṣaṃ vā sthānaṃ gantavyam | tatrātmanaḥ sahāyair vā • uḍayaṃ kṛtvā prativastavyam | prativasatā ca tasmiṃ sthāne • ākāśagamanādikarmāṇi kuryāt || 11.155 ||

ap11.­156

tato sādhakena pūrvavat kuśaviṇḍakopaviṣṭena madhyamaṃ paṭaṃ pratiṣṭhāpya4609 pūrvavat khadirakāṣṭhair agniṃ prajvālya trisandhyaṃ śvetapuṣpāṇāṃ dadhimadhughṛtāktānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt divasāny ekaviṃśati || 11.156 || {V77}

ap11.­157

tato 'rdharātrakālasamaye homānte • ārya­mañjuśriyaṃ sākṣāt paśyati | īpsitaṃ varaṃ dadāti | ākāśagamanam antardhānaṃ bodhi­sattvabhūmipratyeka­buddhatvaṃ {S107} śrāvakatvaṃ pañcābhijñatvaṃ vā dīrghāyuṣkatvaṃ vā mahā­rājyamahā­bhogatāyair vā nṛpapriyatvaṃ vā • ārya­mañjuśriyā sārdham antravicaratā | saṃkṣepato vā yan manīṣitaṃ tat sarvaṃ dadāti | yaṃ vā yācate tam anuprayacchati | siddha4610dravyāṇi vā sarvāṇi labhate | ākarṣaṇaṃ ca mahā­sattvānāṃ ca karoti | saṃkṣepato yathā yathā ucyate tat sarvaṃ karoti | prāktanaṃ vā karmāparādhaṃ vā saṃśodhayatītyāha bhaga­vāñ śākya­muniḥ || 11.157 ||

ap11.­158

aparam api karmopayikamadhyamasādhanaṃ bhavati | ādau tāvad tathā viśiṣṭe sthāne śucau deśe nadyāḥ pulinakūle vā pūrvavat sarvaṃ kṛtvā paścānmukhaṃ paṭaṃ pratiṣṭhāpya • ātmanaś ca pūrvābhimukho bhūtvā kuśaviṇḍakopaviṣṭaḥ peyālaṃ vistareṇa kartavyam | trisandhyaṃ ṣaḍ lakṣāṇi japet | japaparisamāpte ca karṇikārapuṣpāṇāṃ śuklacandanamiśrāṇāṃ kuṅkumamiśrāṇāṃ vā śatasahasrāṇi juhuyāt pūrvavat tathaivāgniṃ prajvālya || 11.158 ||

ap11.­159

homaparyavasāne ca paṭaprakampane mantritvaṃ paṭaraśmyavabhāse niścarite ca raśmau rājyaṃ paṭasamanta­jvālamālākule caturmahā­rājakāyikarājyatvaṃ vākniścaraṇe paṭe trayastridaśeśvaratvaṃ śakratvaṃ paṭadharmadeśananiścaraṇe bodhi­sattvatribhūmeśvaratvaṃ paṭabāhumūrdhniṃ sparśane pañcābhijñāsaptabhūmim anuprāpaṇadaśabalaniyatam anupūrvaprāpaṇam iti || 11.159 ||

ap11.­160

atha sādhakena bhagavat4611kāśyapabhāṣitena mantre sādhite kṣutpipāsāpratighātārtham anuprāpte tenaiva vidhinā tenaivopakaraṇena mantracaryārthasādhanopayike dharme samanuṣṭheyam | nānyathā siddhir || iti || 11.160 ||

ap11.­161

evam anupūrvamantracaryāvṛttiḥ samāsato 'nuṣṭheyā4612 | niyataṃ sidhyati dravyopakaraṇauṣadhy api śeṣāṇi (aśeṣāṇi?) maṇiratnāni yathāpūrvanirdiṣṭānīti || 11.161 ||

ap11.­162
mantrajño mantrajāpī ca vidhi-r-ākhyātamānasaḥ |
tasmiṃ deśe tadā mantrī śucijaśvetadodanam || 11.162 ||
ap11.­163
bhuktvā tu tuṣṭamanaso paripuṣṭendriyaḥ sadā |
gṛhya taṃ pātraśeṣaṃ tu sarid gacchec4613 chubhodake || 11.163 ||
ap11.­164
ekānte chorayitvā4614 tu tiryebhyo dadau vratī |
tiryebhyo tu dattvā vai pātraṃ prakṣālya yatnataḥ || 11.164 || {S108}
ap11.­165
mṛnmayaṃ tu punaḥ pākaṃ tataḥ kurvata yatnataḥ |
śeṣapātraṃ tu kurvīta nisnehaṃ nirāmiṣam || 11.165 ||
ap11.­166
gandhaṃ caiva saṃtyājya śeṣapātraṃ munir varaḥ |
yasmin pātre • aṭed4615 bhikṣāṃ na jagdhet4616 tatra bhojanam || 11.166 ||
ap11.­167
na bhakṣet4617 tatra bhakṣāṇi phaladravyāṇi tu sadā |
na bhuñjet padmapattreṇa na cāpi kuvalayodbhavaiḥ || 11.167 || {V78}
ap11.­168
saugandhikeṣu varjīta na bhuṅkte tatra mantriṇaḥ |
kaumudā ye ca pattrā vai plakṣodumbarasambhavā || 11.168 ||
ap11.­169
na cāpi vaṭapattrais tu karṇaśāko gaulmiṇām |
na cāpi • āmrapattreṣu tathā pālāśa-m-udbhavaiḥ || 11.169 ||
ap11.­170
śālapatraiḥ śirīṣaiś ca bodhivṛkṣasamudbhavaiḥ |
yatrāsau bhagavān buddhaḥ śākyasiṃho niṣaṇṇavān || 11.170 ||
ap11.­171
taṃ vṛkṣaṃ varjayed yatnāt tatkāṣṭhaṃ cāpi na khanet |
nāgakesaravṛkṣeṣu na kuryāt pattraśātanam || 11.171 ||
ap11.­172
nāpi bhuṅkte kadā kasmin sarve te varjitā budhaiḥ |
nāpi laṅghet kadā mohā munīnāṃ parṇaśālinām || 11.172 ||
ap11.­173
samayād bhraśyate mantrī teṣāṃ parṇeṣu bhojane |
anyaparṇair na bhuñjīta bhojanaṃ tatra mantriṇaḥ || 11.173 ||
ap11.­174
mṛnmaye tāmranirdiṣṭais tathā rūpyaiḥ śāta-m-udbhavaiḥ |
sphaṭikaiḥ śailamayair nityaṃ tathā bhojanam ādade || 11.174 ||
ap11.­175
na bhuṅkte parṇapṛṣṭhais tu tathā hastatale tathā |
nivedyasambhavā ye parṇā mārārer daśabalātmajāṃ || 11.175 ||
ap11.­176
pratyekakhaḍgiṇāṃ ye ca tathā śrāvakapuḍgalām |
varjayet4618 taṃ japī parṇaṃ padbhyāṃ caiva na laṅghayet || 11.176 ||
ap11.­177
vividhān bhakṣapūpān tu tathā pānaṃ ca bhojanam |
na mantrī ādaded4619 yatnāt sarvaṃ caiva niveditam || 11.177 || {S109}
ap11.­178
jinānāṃ jinacārāṇāṃ ca tathā śrāvakapuḍgalām |
ratnatraye 'pi dattaṃ vai taṃ jāpī varjayet sadā || 11.178 ||
ap11.­179
mantrās tasya na sidhyante svalpamātrāpi dehinām |
kaḥ punaḥ śreyasā divyaṃ sarvamaṅgalasaṃmatām || 11.179 ||
ap11.­180
pauṣṭikaṃ śāntikaṃ caiva sarvāśāparipūriṇam |
na sidhyanti tadā tasya nivedyabalibhojinaḥ || 11.180 ||
ap11.­181
śucino dakṣaśīlasya ghṛṇino dhārmiṇas tathā |
sidhyanti mantrāḥ sarvatra śaucācāraratasya vai || 11.181 ||
ap11.­182
annaṃ4620 sarveṣu dattvādyaṃ na bhuṅkte tatra jāpinaḥ |
anyam annaṃ na bhuñjīta • anyebhyo4621 pratipāditam || 11.182 ||
ap11.­183
bhojanaṃ svalpamātraṃ tu svadattaṃ cāpi • ādaded4622 |
ya evaṃ4623 pravṛtto mantrajñas tasya siddhiḥ kare sthitā || 11.183 || {V79}
ap11.­184
anena vidhinā taṃ jāpī bhojanaṃ ādaded vratī |
munibhiḥ sampraśastaṃ tu sarvamantreṣu sādhane || 11.184 ||
ap11.­185
vidhidṛṣṭān4624 samāsena sarvabhojanakarmasu |
ataḥ paraṃ pravakṣyāmi mantraṃ sarvaśodhane || 11.185 ||
ap11.­186
upaspṛśya tato jāpī idaṃ mantraṃ paṭhet sadā |
saptavārāṃ tato mantrī japitvā kāyaśodhanam || 11.186 ||
ap11.­187
śṛṇu tasyārthavistāraṃ bhūtasaṅghānudevatā |
sarvakāyaṃ parāmṛśya idaṃ mantraṃ vaden munī || 11.187 ||
ap11.­188

namaḥ sarvabuddhānām apratihataśāsanānām | tadyathā | oṁ sarvakilbiṣanāśani nāśaya nāśaya sarvaduṣṭaprayuktān samayamanusmara hūṃ jaḥ svāhā || 11.188 ||

ap11.­189

anena mantreṇa bhikṣaudanaṃ yaṃ vā • anyaṃ paribhuṅkte sa mantrābhimantritaṃ kṛtvā paribhoktavyaḥ | bhuktvā copaspṛśya pūrvavan mūrdhnaprati sarvaṃ kāyaṃ parāmṛjya tato viśrāntavyam | viśrāmya ca muhūrtam ardhārdheha yāmaṃ vā tataḥ paṭam abhivandya sarvabuddhānāṃ saddharmapustakān vācayet || 11.189 ||

ap11.­190

āryaprajñāpāramitā•āryacandrapradīpasamādhi•āryadaśabhūmika•āryasuvarṇaprabhāsottama•āryamahā­māyūrī•āryaratnaketudhāraṇīm | {S110} eṣām anyatamānyatamaṃ vācayed yugamātrasūryapramāṇatālam | tato parināmya yathāpariśaktitaś ca vācayitvā pustakām utsārya śucivastrapracchannāṃ vā kṛtvā saddharmaṃ praṇamya tato snānāya-m-avatere nadīkūlaṃ mahāhradaṃ vā gatvā niṣprāṇakāṃ mṛttikāṃ gṛhya saptamantrābhimantritāṃ kṛtvā • anena mantreṇa jalaṃ kṣipet | katamena || 11.190 ||

ap11.­191

namaḥ samanta­buddhānām apratihataśāsanānām | tadyathā | oṁ sarvaduṣṭān4625 stambhaya hūṁ • indīvaradhāriṇe4626 kumārakrīḍarūpadhāriṇe4627 bandha bandha samayam anusmara phaṭ phaṭ4628 svāhā || 11.191 ||

ap11.­192

anena tu rakṣāṃ kṛtvā diśābandhaṃ ca sahāyānāṃ ca maṇḍalabandhaṃ tuṇḍabandhaṃ sarvaduṣṭapraduṣṭānāṃ sarvākarṣaṇaṃ ca śukrabandhaṃ saptajaptena sūtreṇa kaṭipradeśāvabaddhena sarvataś ca paryaṭet | japakāle ca sarvasmin sarvakālasnānakāle ca duṣṭavighnavināśanam upaśamanārtham4629 asya mantrasya lakṣam ekaṃ japet | tataḥ sarva­karmāṇi karoti | pañca­śikha­mahā­mudropetaṃ nyaset sarva­karmasu | sarvān karoti nānyathā bhavatīti || 11.192 ||

ap11.­193

tataḥ sādhakena mṛdgomayacūrṇādīn gṛhya snāyīta yathāsukham | niṣprāṇakenodakena snātavyam | sarvatra ca sarvakarmasu niṣprāṇakenaiva kuryāt | tato snātvā mṛdgomayānulepanair anyair vā sugandhagandhibhiś copakaraṇaviśeṣair nāpi salile kheṭamūtrapurīṣādīn utsṛjet | salila†pīka†dhārāṃ vā notsṛjet4630 | nāpi krīḍet | karuṇāyamānaḥ sarvasattvānām ātmanaś ca pratyavekṣya • anātma­śūnya­duḥkhoparuddhavedanā†bhinunnaṃ† †rūrṇam† iva mātṛviprayogaduḥkhitasattvo | evaṃ sādhanarahito mantrajño hi tathāvidhaṃ śatanapatanavikaraṇa4631vidhvaṃsanādibhiḥ duḥkhopadhānair uparuddhyamānaṃ saṃsārārṇavagahanastham ātmānaṃ paśyet | alayanam atrāṇam4632 aśaraṇaṃ dīnamanasam4633 ātmānam avekṣya | dhyāyīta kaṇṭhamātram udakastho nābhimātram udakasthito vā tatraiva tu jalamadhye cittaikāgratām upasthāpya || 11.193 || {V80}

ap11.­194

prathamaṃ tāvan mahā­padmaviṭapaṃ mahā­padmapuṣpopetaṃ mahā­padmapattropaśobhitaṃ cārudarśanaratnamayaṃ vaidūrya­kṛtagaṇḍaṃ marakatapattraṃ padmakesaraṃ sphaṭikasahasrapattram ativikasitaṃ †tadā na jāta†sphaṭikapadmarāgapuṣpopaśobhitaṃ {S111} tatrasthaṃ siṃhāsanaṃ ratnamayam anekaratnopaśobhitaṃ dūṣya4634yugapraticchannaṃ tatrasthaṃ buddhaṃ bhagavantaṃ dhyāyīta dharmaṃ deśayamānaṃ kanakāvadātaṃ samanta­jvālamālinaṃ vyāma4635prabhāmaṇḍalamaṇḍitaṃ mahā­pramāṇaṃ vyomnir iva • ullikhamānaṃ paryaṅkopaniṣaṇṇam || 11.194 ||

ap11.­195

dakṣiṇataś ca • ārya­mañjuśrīḥ sarvālaṅkāravaropetaṃ padmāsanasthaṃ cāmaragrāhī bhagavataḥ sthitako no niṣaṇṇo raktagaurāṅgaiḥ piṣṭakuṅkumavarṇo vā | vāmataś ca • āryāvalokiteśvaraḥ śaratkāṇḍagauraś camaravyagrahastaḥ | evam aṣṭau bodhisattvā ārya­maitreyaḥ samanta­bhadraḥ kṣitigarbho gaganagañjaḥ sarvanīvaraṇaviṣkambhī • apāyajaha ārya­vajrapāṇiḥ sudhanaś cety ete daśa bodhisattvāḥ || 11.195 ||

ap11.­196

dakṣiṇataḥ pratyeka­buddhā aṣṭau dhyāyīta | candano gandhamādanaḥ ketuḥ suketuḥ sitaketur ṛṣṭa•upāriṣṭanemiś ceti | aṣṭau mahā­śrāvakās tatraiva sthāne | tadyathā | ārya­mahā­maudgalyāyanaḥ śāriputro gavāmpatiḥ piṇḍolo bharadvājaḥ pilindavatsa ārya­rāhulo mahā­kāśyapa āryānandaś ceti || 11.196 ||

ap11.­197

ity eṣāṃ mahā­śrāvakāṇāṃ samīpe • anantaṃ bhikṣusaṅghaṃ dhyāyīta | pratyeka­buddhānāṃ samīpe • anantān pratyeka­buddhān dhyāyīta | mahā­bodhisattvānāṃ cāṣṭāsu sthāneṣv anantaṃ bodhi­sattvasaṅghaṃ dhyāyīta | evaṃ śastaṃ nabhastalaṃ mahā­parṣanmaṇḍalopetaṃ dhyāyīta || 11.197 ||

ap11.­198

ātmanaś ca nābhimātrodakastho nānāvidhaiḥ puṣpair divyamānuṣyakair māndāravamahā­māndāravapadmamahā­padmadhātuḥ kārika•indīvara­kusumaiś ca nānāvidhair mahā­pramāṇair mahā­kūṭasthaiḥ puṣpapuṭair bhagavataḥ pūjāṃ kuryāt4636 | sarvaśrāvakapratyeka­buddhabodhisattvānāṃ cūrṇacchatradhvajapatākair divyamānuṣyakaiḥ prabhūtaiḥ pradīpakoṭīnayutaśatasahasraiś ca pūjāṃ kuryān manoramām | evaṃ ca balidhūpanivedyādisarvapūjopasthānāny upakaraṇāni divyamānuṣyakāny upahartavyāni || 11.198 ||

ap11.­199

bhagavataś ca śākyamuner ūrṇakośād raśmim abhiniścarantaṃ cātmānam avabhāsyamānaṃ sarvāsāṃ dhyāyīta | samanantaradhyānagatasya jāpino brāhmapuṇyaphalāvāptiḥ | niyataṃ bodhiparāyaṇo bhavatīti || 11.199 ||

ap11.­200
ityevamādayo dhyānāḥ kathitā lokapuṅgavaiḥ |
śreyasaḥ sarvabhūtānāṃ hitārthaṃ caiva mantriṇām || 11.200 || {S112}
ap11.­201
ādimukhyo tadā dhyāno hitārthaṃ sarvamantriṇām |
kathayām āsa sattvebhyo muniḥ śreṣṭho 'tha saptamaḥ4637 || 11.201 ||
ap11.­202
maṇḍalākāratadveṣaprathame munibhāṣite |
dvitīyaṃ maṇḍalaṃ cāpi tṛtīyaṃ mantram ataḥ param || 11.202 ||
ap11.­203
prathame uttamā siddhir madhyame tu tathāparam |
kanyase kṣudrasiddhis tu nigamya munipuṅgavaḥ || 11.203 ||
ap11.­204
paṭākāraṃ tathā dhyānaṃ jyeṣṭhamadhyamakanyasām |
samāsena tu taddhyānaṃ sarvakilbiṣanāśanam || 11.204 || {V81}
ap11.­205
nātaḥ paraṃ prapadyeta dhyānākāramanīṣiṇaḥ |
sidhyanti tasya mantrā vai dhyāne 'smiṃ supratiṣṭhitāḥ || 11.205 ||
ap11.­206
yatheṣṭaṃ vidhinākhyātaṃ dhyānaṃ dhyātvā tu jāpinaḥ |
visarjya tatra vai mantram arghaṃ dattvā yathāsukham || 11.206 ||
ap11.­207
uttīrya tasmāj jalaughāt tu tato gacched yathāsukham |
sthānaṃ pūrvanirdiṣṭaṃ vidhidṛṣṭaṃ susaṃyatam || 11.207 ||
ap11.­208
japen mantraṃ tadā mantrī pūrvakarma yathodite |
visarjya mantraṃ vai tatra • āhūtā yāś ca devatāḥ || 11.208 ||
ap11.­209
tato nikṛtvā rakṣā sahāyānāṃ vā tathaiva ca |
kuśalo karmatattvajño vidhikarmarato mataḥ (°ratamatiḥ?) || 11.209 ||
ap11.­210
vividhaiḥ stotropahārais tu saṃstutvā • agrapuṅgalam |
svamantraṃ mantranāthaṃ ca śrāvakān pratyekakhaḍgiṇā || 11.210 ||
ap11.­211
bodhisattvān mahā­sattvān trailokyānugrahakṣamān |
tatotthāya punas tasmād āsanān mantrajāpinaḥ || 11.211 ||
ap11.­212
dūrād āvasathād gatvā bahir vātāntavarjitām |
visṛjec chaṭasiṅghāṇaṃ mūtraprasravaṇaṃ tathā || 11.212 ||
ap11.­213
divā • udaṅmukhaṃ caiva rātrau dakṣiṇāmukham |
na tatra cintayed arthān mantrajāpī kadācana || 11.213 || {S113}
ap11.­214
na japet tatra mantraṃ vai svakarmakulabhāṣitam |
praśastā gaticihnādyair upaviṣṭo tadā bhuvi || 11.214 ||
ap11.­215
upaspṛśya jale śuddhe śucivastrāntagālite |
prakṣālya caraṇau jānor mṛttikaiḥ sapta • eva tu || 11.215 ||
ap11.­216
prasruto4638 sapta gṛhṇīyāt + + + + + + + + + + |
purīṣasrāvaṇe triṃśad ubhayānte kare • ubhau |
kheṭacchoraṇe caiva siṅghāṇe dvayaṃ tathā || 11.216 ||
ap11.­217
upaspṛśya tato yatnād4639 dūrād āvasathā bhuvi |
śabdamātraṃ tathā gatvā adhvānādiṣu kṣepaṇā || 11.217 ||
ap11.­218
tato pare yatheṣṭaṃ tu dakṣiṇāṃ tāṃ diśāṃ bahiḥ |
śvabhrakedāra-m-auṣarye sikatāstīrṇe tathaiva ca || 11.218 ||
ap11.­219
nadīvarjāṃ tu pāraṃ ca tyajed4640 avaskaradāśucim |
pracchanne rahasi viśrabdho prānte janavivarjite || 11.219 || {V82}
ap11.­220
tadā bhave tu binmantrī kuryāt pūticchoraṇam |
na mantrajāpī kālajño kuryād vegavidhāraṇam || 11.220 ||
ap11.­221
yatheṣṭaṃ tato gatvā deśaṃ vai śuciṃ prānte yathāvidhi |
kuṭiḥ prasravaṇaṃ kṛtvā tasmin deśe yathāsukham || 11.221 ||
ap11.­222
uḍaye vā rahasi cchanne gupte vā caiva bhūtale |
maunī saṅgavarjīta kuryāt prasravaṇaṃ sadā || 11.222 ||
ap11.­223
vigate mūtrapurīṣe tu kuryāt śaucaṃ sadā vratī |
sukumārāṃ susparśapiṣṭāṃ tu mṛttikāṃ prāṇavarjitām || 11.223 ||
ap11.­224
gṛhya tisraṃ tathā caikaṃ gudau sadā • ubhayānte ca karau tathā |
gṛhya pūrvaṃ tu nirdiṣṭamantriṇā ca sadā bhuvi || 11.224 ||
ap11.­225
pādau prakṣālya yatnena dakṣiṇaṃ tu tataḥ param |
anyonya naivaṃ saṃśliṣya pādā caiva sadā japī || 11.225 ||
ap11.­226
vistaraḥ kathitaṃ pūrvaṃ śaucaṃ mantrajāpinām |
gandhanirlepaśaucaṃ tu kathitaṃ śucibhiḥ purā | {S114}
etat saṃkṣepato hy uktaṃ śaucaṃ mantravātinām || 11.226 ||
ap11.­227
gandhanirlepataś śaucaṃ śucir eva sadā bhavet |
dṛśyate sarvatantre 'smin ity uvāca muniprabhuḥ || 11.227 ||
ap11.­228
upaspṛśya tato jāpī siddhakarmarato yatiḥ |
vidhinā pūrvam uktena • antaḥśuddhena mānasā || 11.228 ||
ap11.­229
śaucaṃ pañcavidhaṃ proktaṃ sarvatantreṣu mantriṇām |
kāyaśaucas tathā pā + + dhyānaś caiva kīrtyate |
caturthaṃ satyaśaucaṃ tu • āpaḥ pañcama ucyate || 11.229 ||
ap11.­230
satyadharmā jitakrodho tantrajñaḥ śāstradarśinaḥ |
sūkṣmatattvārthakuśalāḥ mantrajñaḥ karmaśālinaḥ || 11.230 ||
ap11.­231
†hetud† adhyātmakuśalāḥ siddhis teṣu na durlabhā |
na bhāṣed vitathāpūjāṃ satyadharmavivarjitām || 11.231 ||
ap11.­232
krūrāṃ krūratarāṃ caiva sarvasatyavivarjitām |
vidveṣaṇīṃ saroṣāṃ karkaśāṃ marmaghaṭṭanīm || 11.232 ||
ap11.­233
satyadharmavihīnāṃ tu parasattvānupīḍanīm |
piśunāṃ kliṣṭacittāṃ ca sarva­dharmavivarjitām || 11.233 ||
ap11.­234
hiṃsātmakīṃ tathā nityaṃ kuśīlāṃ dharmacāriṇīm |
mantrajāpī sadā varjyā grāmyadharmaṃ tathaiva ca || 11.234 || {V83}
ap11.­235
mithyā†saṃva†krodhaṃ vai paralokātibhīruṇā |
garhitaṃ sarvabuddhais4641 tu bodhi­sattvais tu dhīmataiḥ || 11.235 ||
ap11.­236
pratyekakhaḍgibhir nityaṃ śrāvakaiś ca sadā punaḥ |
mṛṣāvādaṃ tathā loke siddhikāmārthināṃ bhuvi || 11.236 ||
ap11.­237
narakā ghorataraṃ yāti mṛṣāvādopabhāṣiṇaḥ |
punas tiryagbhyo tathā prete yamaloke sadā punaḥ || 11.237 ||
ap11.­238
vasate tatraiva nityaṃ mṛṣāvādopajīvinaḥ |
tapane durmatir ghore kālasūtre pratāpane || 11.238 || {S115}
ap11.­239
sañjīve 'sipattre ca tathaiva śālmalīvane |
bahukalpān vaset tatra mṛṣāvādī tu jantunaḥ || 11.239 ||
ap11.­240
kutas tasya tu sidhyante mantrā vai mithyabhāṣiṇaḥ |
udvejayati bhūtāni mithyāvācena mohinaḥ4642 |
tato 'sau mūḍhakarmā vai mantrasiddhim apaśyayam || 11.240 ||
ap11.­241
evaṃ ca vadate vācāṃ nāsti siddhis tu mantriṇām |
kutas tasya bhavet siddhir bahukalpā na koṭibhiḥ || 11.241 ||
ap11.­242
pratikṣipta yena buddhānāṃ śāsanaṃ tu mahītale |
tato 'sau padyate ghore • avidyāṃ tu mahābhaye || 11.242 ||
ap11.­243
sañjīve kālasūtre ca narake ca pratāpane |
mahā­kalpaṃ vaset tatra saddharmo me vilopanāt || 11.243 ||
ap11.­244
niraye ghoratamase pacyante bāliśā janāḥ |
saddharmāvamanyaṃ tu • andhena tamasā vṛtā || 11.244 ||
ap11.­245
ajñānā bālabhāvād vā mūḍhā mithyābhimāninaḥ |
patanti narake ghore vidyārājāvamanya vai || 11.245 ||
ap11.­246
tasmāt pāpaṃ na kurvīta mithyākāryaṃ ca garhitam |
saddharmaṃ nāvamanyaṃ4643 vai mithyādṛṣṭiś ca garhitāḥ || 11.246 ||
ap11.­247
tasmāt • śrāddho sadā bhūtvā seven mantravidhiṃ sadā |
satyavādī ca mantrajño sattvānāṃ ca sadā hitaḥ |
bhajeta mantraṃ mantrajño dhruvaṃ siddhis tu tasya vai || 11.247 ||
ap11.­248
karoti vividhān karmān4644 utkṛṣṭādhamamadhyamān4645 |
kriyā hi kurute karma nākriyā hi hitaṃ sadā |
kriyākarmasamāyukto siddhis tasya sadā bhavet || 11.248 || {V84}
ap11.­249
kriyārthasarvam arthatvāt karma-m-arthaṃ4646 sadā kriyā |
akriyārthaṃ kriyārthaṃ ca kriyā karma ca yujyate |
saphalaṃ caiva kriyā yasya kriyāṃ caiva sadā kuru || 11.249 || {S116}
ap11.­250
kṛtyaṃ karma phalaṃ caivaṃ kṛtyakarmaphalaṃ sadā |
aphalaṃ phalatāṃ yāti4647 phalaṃ caiva sadā phalam || 11.250 ||
ap11.­251
aphalā saphalāś caiva sarve caiva phalodbhavāḥ |
saṃyogāt sādhyate mantraṃ saṃyogo mantrasādhakaḥ |
asaṃyogaviyogaś ca viyogo 'saṃyogasādhakaḥ4648 || 11.251 ||
ap11.­252
sādhyasādhanabhāvas tu siddhis teṣu na sidhyate |
siddhidravyās tu sarvatra viruddhāḥ siddhihetavaḥ || 11.252 ||
ap11.­253
aprasiddhāḥ4649 siddhamantrāṇāṃ mantrāḥ sādhanakāraṇāḥ |
kartur īpsitatamaṃ karma karmaripsukriyābhavaḥ || 11.253 ||
ap11.­254
akarmaṃ sarvakarmeṣu na kuryāt karmahetavaḥ |
mantratantrārthayuktaś ca sakalaṃ karmam ārabhet || 11.254 ||
ap11.­255
ārabhyam4650 ārabhet karma • akarmāṃ caiva nārabhet |
anārambhakriyā mantrā na sidhyante sarvadehinām || 11.255 ||
ap11.­256
purā gītaṃ munibhiḥ śreṣṭhaiḥ sarvasaddharmabhāṣibhiḥ |
samayaṃ jinaputrāṇāṃ mantravāde tu darśitam || 11.256 ||
ap11.­257
sādhakaḥ sarvamantrajñaḥ kalparāje ihāpare |
deśitaṃ mantrarūpeṇa mārgaṃ bodhikāraṇam || 11.257 ||
ap11.­258
sidhyanti mantrāḥ sarve ye4651 yatra yuktiḥ4652 sadā bhavet |
so 'cireṇaiva kālena siddhiṃ gacchen manīṣitām || 11.258 ||
ap11.­259
śivārthaṃ sarvabhūtānāṃ sambuddhais tu pra + + + |
+ + + + + + rūpeṇa nirvāṇapuragāminām || 11.259 ||
ap11.­260
bodhimārgaṃ tathā nityaṃ sarvakarmārthapūrakam |
buddhatvaṃ prathamaṃ sthānaṃ niṣṭhaṃ tasya parāyaṇam || 11.260 ||
ap11.­261
anābhoge tathā siddhiḥ prāpnuyāt saphalān iha |
vicitrakarmadharmajñā mantrāṇāṃ karaṇaṃ bhavet || 11.261 ||
ap11.­262
śīladhyānavimokṣāṇāṃ prāptir eṣā samāsataḥ |
kathitā jinamukhyais tu sarvārthasādhanā || 11.262 || {S117}
ap11.­263
puṣkalān4653 prāpnuyād arthān uttamāṃ gatiniśrayām |
yakṣādhyakṣa tathā nityam adhamā rājyakāraṇā || 11.263 || {V85}
ap11.­264
nṛsurāsuralokānāṃ prāpnuyāt sarvamantriṇaḥ |
ādhipatyaṃ tathā teṣāṃ kurute saphalāṃ kriyām || 11.264 ||
ap11.­265
śaucācārasamāyukto śīladhyānarataḥ sadā |
japen mantraṃ tato mantrī sarvatantreṣu4654 bhāṣitām || 11.265 ||
ap11.­266
citrān kurute karmān tathā cottamamadhyamān |
kanyasāṃś caiva kurvīta bhūtim ākāṅkṣya mantriṇaḥ || 11.266 ||
ap11.­267
kanyase bhogavṛddhis tu madhyame cordhvadehinām |
utkṛṣṭaṃ cottamenaiva samprāpnoti jāpinaḥ || 11.267 ||
ap11.­268
japānte viśramen mantrī yāvat kālam udīkṣayet |
sādhanaṃ tatra kurvīta prāptakāle tu jāpinaḥ || 11.268 ||
ap11.­269
sidhyanti sarvakarmāṇi tathāpi tatra nityaṃ jāpī pāpakṣayāc ca puṃsām |
karoti mantrī vidhipūrvakarma yattat kṛtaṃ karmaparamparāsu || 11.269 ||
ap11.­270
siddhiḥ sthitā tasya bhavet4655 kadād vā samagratāṃ yāval4656 labheta puṃsaḥ |
japeta mantraṃ punar4657 mantrajāpī pāpakṣayārthaṃ tata karmanāśanā || 11.270 ||
ap11.­271
sidhyantu mantrās tu tathottamāni ye madhyamā kanyasalokapūjitā |
japena pāpaṃ kṣapayanty aśeṣaṃ yattat kṛtaṃ janmaparamparāsu || 11.271 ||
ap11.­272
naśyanti pāpā tathā sarvadehināṃ karoti citrāṃ vividhāṅgabhūṣaṇām |
manoramāṃ sarvaguṇānuśālināṃ yakṣe samāvāsanṛpatva nityam |
sarvārthasiddhiṃ samavāpnuvanti mantraṃ japitvā tu tathāgatānām iti || 11.272 ||
ap11.­273

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­yānavaipulyasūtrād ārya­mañjuśrīmūlakalpād ekādaśamapaṭalavisarāc caturthaḥ sādhanopayika­karma­sthāna­japaniyamahoma­dhyāna­śaucācāra­sarva­karma­vidhi­sādhana­paṭalavisaraḥ samāpta iti ||

{S118} {V86}

ap12.

Chapter A12

ap12.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api sarvāvantaṃ śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma ||

śṛṇu tvaṃ mañjuśrīs tvadīyaṃ vidyāmantrānusāriṇāṃ sakalasattvārthasamprayuktānāṃ sattvānāṃ yena jāpyante mantrā yena vā jāpyante • akṣasūtravidhiṃ sarvatantreṣu sāmānyasādhanopayikasarvamantrāṇām | taṃ śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru | bhāṣiṣye || 12.1 ||

ap12.­2

evam ukte mañjuśrīḥ kumara­bhūto bhagavantam etad avocat |

sādhu bhagavāṃs tad vadatu • asmākam anukampārthaṃ sarva­mantra­caryā­samayānupraviṣṭānāṃ4658 sattvānām arthāya sarvasattvānāṃ ca || 12.2 ||

ap12.­3

evam ukte mañjuśriyā kumara­bhūtena bhagavān asyaitad avocat ||

śṛṇu tvaṃ mañjuśrīḥ | bhāṣiṣye vistaravibhāgaśo yena sarvamantracaryābhiyuktāḥ sattvāḥ sarvārthān sādhayanti | katamaṃ ca tat | ādau tāvan mantraṃ bhavati | namaḥ samanta­buddhānām acintyādbhutarūpiṇām | tadyathā |

oṁ kuru kuru sarvārthān sādhaya sādhaya sarvaduṣṭavimohani gaganāvalambe viśodhaya svāhā || 12.3 ||

ap12.­4

anena mantreṇa sarvākṣasūtreṣu karmāṇi kuryāt | śodhanavedhanagṛhṇanavirecanādīni karmāṇi kuryāt || 12.4 ||

ap12.­5
prathamam akṣasūtreṣu vṛkṣaṃ ca • abhimantrayet |
saptatriṃśativārāṇi kṛtarakṣo vratī tadā || 12.5 ||
ap12.­6
ekarātraṃ svapet4659 tatra svapne caiva sa paśyati |
amanuṣyaṃ rūpasampannaṃ virūpaṃ vā vikarālayam4660 |
bruvate4661 tasya saumitrī gṛhyam artha yathāvanaḥ || 12.6 ||
ap12.­7
tato 'sau sādhako gacchet prātar utthāya taṃ tarum |
na cāpi4662 paśyate svapnaṃ virūpaṃ vā mahotkaṭam || 12.7 ||
ap12.­8
varjayet taṃ taruṃ mantrī • anyatraṃ vātha gaccheya4663 |
prathamaṃ rudra-m-akṣaṃ tu indra-m-akṣam ataḥ param || 12.8 || {S119}
ap12.­9
{A56r6}4664 putrañjīvakam iṣṭaṃ4665 vā • anyaṃ vā phalasambhavaṃ4666 |
vṛkṣārohasusampannaiḥ sahāyaiś cāpi-m-āruhet || 12.9 ||
ap12.­10
sahāyānām abhāvena svayaṃ vā • āruhej japī |
ūrdhvaśākhāphalasthāne4667 {A56v1} + + +ṃ †ganye† vratī4668 || 12.10 ||
ap12.­11
apramattaḥ sadā4669 tasminn ūrdhvaśākhāvinirgataḥ |
ūrdhvaśākhāphalaṃ4670 gṛhya • ūrdhvakarma4671 prayojayet || 12.11 ||
ap12.­12
ūrdhve • uttamā siddhiḥ kathitaṃ hy agrapuṅgalaiḥ |
madhyame madhyamā siddhiḥ kanyase hy adhamaiva4672 tu || 12.12 ||
ap12.­13
phalaṃ teṣu samādāya • ajugupsāṃ4673 prāṇibhiḥ sadā |
paścime śākhināṃ prāpya sidhyante dravyahetavaḥ || 12.13 || {V87}
ap12.­14
uttare yakṣayonyādīm ānayed devatāṃ sadā4674 |
kṛtyam ākarṣaḥ4675 khyātaḥ sarvabhūtārthaśāntaye || 12.14 ||
ap12.­15
devatāsuragandharvā kinnarā-m-atha rākṣasā |
vidheṣu kurute4676 karmaṃ sarvabhūtārthapuṣṭaye || 12.15 ||
ap12.­16
saphalān kurute karmān aśeṣān bhuvi ceṣṭitān4677 |
pūrvāyāṃ diśi yā4678 śākhā tatrasthā phalasambhavā || 12.16 ||
ap12.­17
teṣu kuryāt sadā4679 yatnād dīrghāyuṣyārthahetavaḥ |
karoti vividhākārāṃ mantrasiddhiṃ4680 phalaiḥ sadā || 12.17 ||
ap12.­18
yā tu dakṣiṇato gacchet śākhā parṇānuśālinī |
tāṃ4681 japī varjayed yatnāt4682 sattvānāṃ prāṇahāriṇī || 12.18 ||
ap12.­19
dakṣiṇāsṛtaśākhāsu phalā ye tu samucchritā |
akṣais taiḥ samaṃ japyā4683 śatrūṇāṃ prāṇanāśanam4684 || 12.19 ||
ap12.­20
taṃ jāpī varjayed yatnād bahva4685puṇyānuhetavaḥ |
adhaḥśākhāvalambasthā phalā ye tu prakīrtitā || 12.20 ||
ap12.­21
gacched rasātalaṃ tais tu dānavānāṃ ca yoṣitām |
taiḥ phalair akṣasūtraṃ tu gṛhītvā4686 samprakīrtitā || 12.21 || {S120}
ap12.­22
adhoyātā4687 tu nilayāḥ pātālaṃ tena taṃ vrajet |
praviśya tatra vai divyaṃ saukhyām āsādya jāpinaḥ || 12.22 ||
ap12.­23
āsurībhiḥ samāsaktas tiṣṭhet kalpaṃ vasec casau |
gṛhya akṣaphalān sarvān4688 tataḥ • avatarej japī || 12.23 ||
ap12.­24
kṛtarakṣaḥ sahāyais tu tato gacched yathāsukham |
gatvā tu dūrataḥ sthānaṃ śucau deśe tathā nityam4689 || 12.24 ||
ap12.­25
tiṣṭhet tatra tu mantrī śodhayed akṣa-m-udbhavām4690 | {A57r1}
gṛhya • akṣaphalān yuktaḥ4691 saṃśodhyaṃ vātha sarvataḥ || 12.25 ||
ap12.­26
saṃśodhya sarvataḥ • akṣān vedhayen mantraśālinaḥ |
tṛsapta-r-aṣṭa ekaṃ vā vārāṃs te • ekaviṃśati || 12.26 ||
ap12.­27
śodhayen mantratattvajñaḥ4692 pūrvamantreṇa tu4693 sadā |
saptajapte 'tha-m-aṣṭair vā tato śuddhiḥ samiṣyate || 12.27 ||
ap12.­28
kanyākartitasūtreṇa padmanālāsamutthitaiḥ |
triguṇaiḥ pañcabhir yuktaḥ kuryād vartitakaṃ vratī || 12.28 ||
ap12.­29
taṃ grathen mantratattvajñaḥ phalān sūkṣmān suvartulān |
acchidrān prāṇakair nityam avyaṅgāñ cāpy4694 akutsitān || 12.29 || {V88}
ap12.­30
śobhanān cāruvarṇāṃs tv acchidrān asphuṭitān4695 tathā |
rudrākṣaṃ sutajīvaṃ vā • indrākṣaphalam eva tu || 12.30 ||
ap12.­31
ariṣṭāṃ śobhanāṃ nityam avyaṅgāṃ phalasammatām |
grathen mantrī tadā yuktaḥ4696 • akṣamālāṃ tu yatnataḥ || 12.31 ||
ap12.­32
sauvarṇam atha rūpyaṃ vā māṇikyaṃ sphāṭikasambhavam4697 |
śaṅkhaṃ musāragalvaṃ ca4698 mauktaṃ vāpi vidhīyate || 12.32 ||
ap12.­33
pravālair vividhā mālā kuryād akṣamālikām |
anyaratnāṃś ca vai divyāṃ4699 kuryāt śubhamālikām || 12.33 ||
ap12.­34
pārthivair vartulair gulikair grathet sūtre samāhitaḥ |
anyān4700 vā gulikān kiñcit phalair vā dhātusambhavaiḥ || 12.34 || {S121}
ap12.­35
kuśāgragrathikān caiva kuryād yatnānujāpinaḥ |
śatāṣṭaṃ pañcaviṃśaṃ vā pañcāśaṃ caiva madhyamām || 12.35 ||
ap12.­36
etatpramāṇamālāṃ tu grathen mantrī samāhitaḥ |
sahasraṃ sāṣṭakaṃ caiva kuryān mālāṃ tu jyeṣṭhikām || 12.36 ||
ap12.­37
etaccaturvidhāṃ mālāṃ grathitaṃ4701 nitya mantribhiḥ |
tato grathi tu kṛtvā4702 vai trimātrāṃ dvika eva vā || 12.37 ||
ap12.­38
puṣpalohamayaiḥ kaṭakaiḥ sauvarṇai rajatais tathā |
tatas tāmramayair vāpi grathen mālāsamāsataḥ4703 || 12.38 ||
ap12.­39
tato 'nte pāśakaṃ kṛtvā nyaset tatrānupūrvaśaḥ4704 |
veṣṭayet taṃ bhṛśaṃ yatnād4705 yathā baddho4706 'vatiṣṭhati || 12.39 ||
ap12.­40
parisphuṭaṃ tu tataḥ kṛtvā maṇḍalākāradarśanam | {A57v}
sarpa4707bhogatathākāraṃ pariveṣṭyābhibhūṣitam || 12.40 ||
ap12.­41
muktāhārasamākāraḥ kaṇṭhikākāranirmitaḥ |
tataḥ snātvā4708 śubhe • ambhe sarite vāpi nirmale || 12.41 ||
ap12.­42
snātvā ca yathāpūrvam uttiṣṭhet4709 salilālayāt |
upaspṛśya yathāyuktyā gṛhyam akṣāṇusūtritam4710 || 12.42 ||
ap12.­43
prakṣālya pañcagavyais tu tathā mṛttikacūrṇikaiḥ |
prakṣālya śubhe • ambhe4711 sugandhaiś cānulepanaiḥ || 12.43 ||
ap12.­44
praśastair varṇakaiś cāpi śvetacandanakuṅkumaiḥ |
prakṣālya yatnatas tasmāt tato gacched uḍayaṃ tathā || 12.44 ||
ap12.­45
yathāsthānaṃ4712 tu gatvā vai yatrāsau paṭamadhyamaḥ |
jinaśreṣṭho munir mukhyaḥ śākyasiṃho narottamaḥ || 12.45 || {V89}
ap12.­46
śāstur bimbe tathā nityaṃ bhuvi dhātudhare4713 jine |
tasyāgrataṃ tu taṃ mālāṃ nyaset tatra4714 samīpataḥ || 12.46 ||
ap12.­47
saṃsthāpya paṭe tasminn agrate samupasthite4715 |
sahasrāṣṭaśataṃ japtaṃ śataṃ caikatra sāṣṭakam || 12.47 || {S122}
ap12.­48
ahorātroṣito4716 bhūtvā dadau mālāṃ munisattame |
kṛtajāpī tathā pūrvaṃ pramāṇenaiva tatsamaḥ || 12.48 ||
ap12.­49
parijapya tato mālāṃ rātrau tatraiva saṃnyaset |
svapet tatraiva mantrajñaḥ kuśasaṃstaraṇe bhuvi || 12.49 ||
ap12.­50
svapne yady asau paśyec4717 chobhanān svapnadarśanān4718 |
saphalān svapnanirdiṣṭān siddhis tasya vidhīyate || 12.50 ||
ap12.­51
buddhaśrāvakakhaḍgīṇāṃ svapne yadi4719 dṛśyate |
saphalaṃ sidhyate mantrī dhruvaṃ tasya vidhikriyā || 12.51 ||
ap12.­52
kumārarūpiṇaṃ bālaṃ vicitraṃ cārudarśanam |
svapne yady asau dṛṣṭvā mālāṃ dadyāt4720 tathaiva ca |
amoghaṃ tasya sidhyante mantrāḥ sarvārthasādhakāḥ4721 || iti || 12.52 ||
ap12.­53

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­yānavaipulyasūtrād ārya­mañjuśriyamūlakalpān madhyamapaṭavidhānavisarād dvādaśamo 'kṣasūtravidhipaṭalavisaraḥ parisamāpta iti4722 ||

{S123} {V90}

ap13.

Chapter A13

ap13.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api4723 śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma | asti mañjuśrīḥ tvadīya4724mantra­paṭala­samasta­vinyasta­viśeṣavidhinā homakarmaṇi prayuktasya vidyāsādhakasya • agnyupacaryā4725viśeṣavidhānato yatra pratiṣṭhitā sarvavidyācaryāniyuktāḥ sattvāḥ prayujyante | katamaṃ ca tat | rahasyavidyāmantrapadāni | tadyathā ||4726 13.1 ||

ap13.­2

{A27v3}4727 oṁ uttiṣṭha4728 haripiṅgala lohitākṣa dehi dadāpaya hūṃ phaṭ phaṭ sarvavighnān vināśaya svāhā ||

eṣa saḥ mañjuśrīḥ paramāgnihṛdayaṃ sarvakarmakaraṃ sarvakāmadam || 13.2 ||

ap13.­3

ādau tāvat sādhakena • anenāgnihṛdayena sakṛjjaptaṃ ghṛtāhutitrayam agnau hotavyam | agnir āhvānito bhavati | tathāprayuktasya śāntikapauṣṭikaraudrakarmeṣu tridhā samidhākāṣṭhāni bhavanti || 13.3 ||

ap13.­4
aśokakāṣṭhaṃ śāntyarthe sārdraṃ caiva viśiṣyate |
vitastihastamātraṃ vā tryaṅgulaṃ vāpi cocchritam4729 || 13.4 ||
ap13.­5
snigdhākāraṃ praśastaṃ4730 tu vidhir eṣā vidhīyate |
akoṭaram asuṣiraṃ cāpi4731 śukapatranibhaṃ tathā || 13.5 ||
ap13.­6
haritaṃ śuklavarṇaṃ vā kṛṣṇavarṇaṃ vivarjayet |
kṛmibhir4732 bhakṣitaṃ varjya-m-akoṭaraṃ cāpi4733 saṃdadhet || 13.6 ||
ap13.­7
anyavarṇo 'prakṛṣṭās4734 tu • adhamāś4735 caiva varjitā |
nātiśuṣkā na cārdrāpi na ca dagdhaṃ samārabhet4736 || 13.7 ||
ap13.­8
apūtim vakraṃ4737 caiva • atyuccaṃ cāpi varjayet |
agnikuṇḍaṃ tataḥ4738 kṛtvā catuḥkoṇaṃ samantataḥ || 13.8 ||
ap13.­9
adhaś caiva4739 khaned yatnāc caturhastaṃ pramāṇataḥ |
trihastaṃ dve tu hastāni ekahastaṃ tathaiva ca || 13.9 ||
ap13.­10
prāṇibhir varjitaṃ4740 nityaṃ sikatā4741saṃskṛtaṃ4742 {A28r1} ca tat |
padmākāraṃ tato vediṃ4743 samantān maṇḍalākṛtim4744 || 13.10 || {S124}
ap13.­11
caturasraṃ cāpi yatnena kuryāc cāpākṛtiṃ tathā |
vajrākārasaṅkāśam ubhayāgraṃ trisūcikam || 13.11 ||
ap13.­12
kuryād agnikuṇḍe 'smin dvihastaṃ4745 tiryaṃ4746 ca tat |
śucau deśe tathā mṛṣṭe4747 nadīkūle tathā vare || 13.12 ||
ap13.­13
ekasthāvaradeśe ca śmaśāne śūnyaveśmani |
kuryād dhomaṃ4748 susaṃrabdhaḥ parvatāgre tathaiva ca || 13.13 || {V91}
ap13.­14
śūnyadevakule nityaṃ mahāraṇye tathaiva ca |
yāni sādhanadeśāni kathitāny agrapuṅgalaiḥ || 13.14 ||
ap13.­15
etāni sthānāny uktāni homakarme tu4749 sarvataḥ |
kuśaviṇḍakopaviṣṭena sthitvā hastamātraṃ tataḥ4750 || 13.15 ||
ap13.­16
kuryāt tatra mantrajño homakarma viśeṣataḥ |
kṣipram ebhiḥ sthitā4751 siddhiḥ sthāneṣv eva na saṃśayaḥ || 13.16 ||
ap13.­17
prāṅmukha udaṅmukho vāpi kuryāc chāntikapauṣṭike |
dakṣiṇena tu raudrāṇi tāni mantrī tu varjayet || 13.17 ||
ap13.­18
prāṅmukhe śāntikā4752 siddhiḥ pauṣṭikā4753 cāpy udaṅmukhe4754 |
ebhir mantrī sadākālaṃ4755 mantrajāpaṃ tu m-ārabhet || 13.18 ||
ap13.­19
bilvāmraplakṣanyagrodhaiḥ kuryāt karma tu4756 pauṣṭikam |
ābhicārukakāṣṭhāni śuṣkakaṭvāmlatīkṣṇakāḥ || 13.19 ||
ap13.­20
tāni sarvāṇi varjīta niṣiddhā munibhiḥ sadā |
śāntike pauṣṭike karme sārdrakāṣṭhaḥ4757 praśasyate || 13.20 ||
ap13.­21
raudrakarme tathā śuṣkā4758 varjitā munibhiḥ sadā |
teṣām abhāve samidhānāṃ kāṣṭhaṃ teṣāṃ tu kalpayet || 13.21 ||
ap13.­22
samantāt4759 kuśasaṃstīrṇam ubhayāgraṃ tu kalpayet |
haritaiḥ4760 snigdhasaṅkāśair mayūragrīvasannibhaiḥ || 13.22 ||
ap13.­23
tathāvidhaiḥ kuśair nityaṃ kuryāt śāntikapauṣṭikam |
marakatākārasaṅkāśais4761 tathā śuṣkaiḥ tṛṇaiḥ sadā || 13.23 || {S125}
ap13.­24
kuryāt pāpakakarmāṇi4762 niṣiddhā4763 jinavarair iha |
nirmale cāmbhaso4764 śuddhe kṛmibhir varjite sadā || 13.24 ||
ap13.­25
tato 'bhyukṣya samantād4765 vai kuryāc cāpi pradakṣiṇam | {A28v}
jvālayed vahni yuktātmā upaspṛśya4766 yathāvidhi || 13.25 ||
ap13.­26
śucinā tṛṇamūlena kuryād ulkāṃ pramāṇataḥ |
muṣṭimātraṃ tataḥ kṛtvā jvālayed vahni yatnataḥ || 13.26 ||
ap13.­27
na cāpi mukhavātena vastrāntena vā sadā |
nivāsanaprāvaraṇābhyāṃ varjitā nānya-m-ambare4767 || 13.27 ||
ap13.­28
na cāpi hastavātena upahanyābhiratena4768 vā |
śucivyajanena4769 tathā vastre parṇe vāpi4770 pravātayet4771 || 13.28 ||
ap13.­29
samīrite kṛte vahnau • ebhir udbhūtamārute |
jvālayed agnimantrajño4772 homārthī susamāhitaḥ4773 || 13.29 || {V92}
ap13.­30
trīn vārān tato 'bhyukṣet4774 kṛtvā vā • apasavyakam |
āhutitrayaṃ tato dadyād4775 ājye gavye tu tatra vai || 13.30 ||
ap13.­31
tato kuryāt praṇāmaṃ vai sarvabuddhānāṃ4776 tāyinām |
svamantramantranāthaṃ ca tato vanded4777 yatheṣṭataḥ || 13.31 ||
ap13.­32
agnihṛdaye tato mantre japte japtena vai sadā |
āhvayed vahni yuktātmā puṣpair eva sugandhibhiḥ || 13.32 ||
ap13.­33
āhvayati nityaṃ mantrajño sthānaṃ dadyād vicakṣaṇaḥ |
āsanaṃ sthānaṃ datvā tu tena mantreṇa nānyavai || 13.33 ||
ap13.­34
dadhiplutam ājyamiśraṃ tu madhvāktaṃ samidhāṃ trayam |
juhuyād agnipūjārthaṃ mantrakarmeṇa sarvataḥ || 13.34 ||
ap13.­35
ubhayasthaṃ tadā kuryāt samidhānāṃ dravyamiśritam |
ājyamadhvaktasaṃyuktāṃ dadhyamiśre tathaiva ca || 13.35 ||
ap13.­36
sahasraṃ lakṣamātraṃ vā śatāṣṭaṃ cāpi kalpayet |
guhyamantrī tathā mantraṃ sakṛj japtvā kṣipet śikhau || 13.36 || {S126}
ap13.­37
jvālāmāline vahnau • ekajvāle tathaiva ca |
śāntikarmaṇi juhvīta nirdhūme cāpi pauṣṭikam || 13.37 ||
ap13.­38
sadhūme raudrakarmāṇi garhite jinavarṇite |
homakarma prayuktas tu agnau varṇo bhaved yadi || 13.38 ||
ap13.­39
śāntike sitavarṇas tu śastaṃ jinavaraiḥ sadā |
sidhyanti tatra mantrā vai site 'gnau juhvato yadi || 13.39 ||
ap13.­40
raktavarṇaṃ tathā nityaṃ pauṣṭikāt siddhim iṣyate |
kṛṣṇe vā dhūmavarṇe ca kapile cāpi pāpikam4778 || 13.40 ||
ap13.­41
ity eṣā trividhā siddhis tridhā varṇapravartitā |
anyavarṇābhravarṇā vā vividhākāravarṇitā || 13.41 ||
ap13.­42
na siddhis teṣu mantrāṇāṃ punar astīha mahītale |
tādṛśaṃ varṇasaṅkāśaṃ vividhākāravarṇitam || 13.42 ||
ap13.­43
śikhiṃ jvalantaṃ dṛṣṭvā tu punaḥ karmaṃ samārabhet |
bhūyo 'pi kṛtajāpas tu mantrasiddhir bhaved yadi || 13.43 ||
ap13.­44
punar homaṃ pravartīta vidhidṛṣṭena karmaṇā |
visarjyāhvānanā caiva vahniṃ mantram udīrayet || 13.44 ||
ap13.­45
pūrvaprakalpitenāpi maṇḍale 'smiṃ yathāvidhi |
tenaiva kuryād dhomaṃ vai visarjanāhvānanakarmaṇām || 13.45 || {V93}
ap13.­46
sarvakarmāṇi tenaiva kuryāt tatraiva karmaṇi |
agnicaryā tathārūpaṃ paṭasyāgrata m-ārabhet || 13.46 ||
ap13.­47
sidhyanti tatra mantrā vai pūrvam uktaṃ tathāgataiḥ |
jinavarṇitakarmāṇi kuryān na ca tatra vai sarvataḥ || 13.47 ||
ap13.­48
nānyakarmāṇi kurvīta pāpakāni viśeṣataḥ |
garhītā jinavarair yadva viruddhāṃ lokakutsitām || 13.48 ||
ap13.­49
uttiṣṭhaṃ cakravartir vā bodhisattvo 'tha bhūmipaḥ |
pañcābhijñaṃ tathā lābhed4779 devatvaṃ vātha sidhyati || 13.49 || {S127}
ap13.­50
paṭe 'smin nityayuktajño homakarmaviśāradaḥ |
pātālāṃdhipatyaṃ vā antarīkṣacarāmatha || 13.50 ||
ap13.­51
bhaumyadevayakṣatvaṃ yakṣī-m-ākarṣaṇe sadā |
rājye • ādhipatye vā viṣaye 'smiṃ grāma eva vā || 13.51 ||
ap13.­52
vidyādharam asuratvaṃ sarvasattvavaśānuge |
ākarṣaṇe ca bhūtānāṃ mahā­sattvāṃ mahātmanām || 13.52 ||
ap13.­53
bodhisattvān mahā­sattvān daśabhūmisamāśritān |
ānayed dhomakarmeṇa kiṃ punar mānuṣaṃ bhuvi || 13.53 ||
ap13.­54
senāpatyaṃ tathā loke • aiśvarye ca viśeṣataḥ |
sarvabhūtasamāvaśyaṃ nṛpatatvaṃ tathāpi ca || 13.54 ||
ap13.­55
vaśyārthaṃ sarvabhūtānāṃ nṛpater vāpi samaṃ bhuvi |
sarvakarmān tathā nityaṃ kuryād dhomena sarvataḥ || 13.55 ||
ap13.­56
sarvato sarvayuktātmā sarvakarma samāśrayet |
niyataṃ sidhyate tasya karma śreyo 'rtham uttamam || 13.56 ||
ap13.­57
madhyamāś caiva sidhyante karmā kanyasa eva vā |
sarvadravyāṇi tatraiva siddhi-m-uktā tridhā punaḥ || 13.57 ||
ap13.­58
dṛśyate saphalā siddhir homakarme pravartite |
mudrā pañcaśikhāṃ baddhvā mantrāṃ caiva keśinīm || 13.58 ||
ap13.­59
kuryāt sarvakarmāṇi • ātmarakṣāvān †udhīḥ† |
homakarme pravṛttas tu paṭhen mantram imaṃ tataḥ |
saptajaptāṣṭajaptaṃ vā karme 'sminn idaṃ sadā || 13.59 ||
ap13.­60

namaḥ sarvabuddhabodhisattvānām apratihataśāsanānām4780 | tadyathā |

oṁ jvala tiṣṭha hūṁ ru ru viśvasambhava sambhave svāhā || 13.60 ||

ap13.­61
anena mantraprayogeṇa japet4781 kāṣṭhaṃ punaḥ punaḥ |
dvijaptaṃ saptajaptaṃ vā juhyād4782 agnau sa mantravit || 13.61 || {V94}
ap13.­62
puṣpadhūpagandhaṃ vā sarvaṃ caiva samantataḥ |
vāriṇā mantrajaptena anenaiva tu prokṣayet || 13.62 || {S128}
ap13.­63
tato sarvakarmāṇi • ārabhed vidhihetunā |
pūrvaprayogeṇaiva kartavyo sarvakarmasu || 13.63 ||
ap13.­64
pūrvapañcaśikhāṃ baddhvā mahā­mudrāṃ yaśasvinīm |
kṛtarakṣas tato bhūtvā keśinyā caiva sadā japī || 13.64 ||
ap13.­65
ārabhet sarvakarmāṇi siddhihetor4783 viśāradāḥ |
śakunā yadi dṛśyante śabdā caiva śubhā sadā || 13.65 ||
ap13.­66
saphalās tasya mantrā vai varadāne yathepsataḥ |
ādi karmeṣu prayuktas tu pravṛttā mantrahetunā || 13.66 ||
ap13.­67
saphalā sakalā caiva siddhis teṣu vidhīyate |
jayaśabda paṭaho vā dundubhīnāṃ ca nisvanam || 13.67 ||
ap13.­68
siddhiḥ sarvatra hy uktā homakarme samāśritaḥ |
anyā vā śakunā śreṣṭhā pakṣiṇānāṃ vā śubhā rutāḥ || 13.68 ||
ap13.­69
vividhākāranirghoṣā śabdārthā jinavarṇitāḥ |
praśastā divyā maṅgalyā divyā manojñā vividhā rutāḥ || 13.69 ||
ap13.­70
chatradhvajapatākāṃś ca yoṣitā cāpy alaṅkṛtāḥ |
pūrṇakumbhaṃ tathā • argha4784darśanaṃ siddhihetavaḥ || 13.70 ||
ap13.­71
anekākāravarṇā vā praśastā lokapūjitā |
teṣāṃ darśana sidhyante mantrā vividhagocarā || iti || 13.71 ||
ap13.­72

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­yānavaipulyasūtrād ārya­mañjuśrīmūlakalpāt trayodaśamapaṭalavisaraḥ parisamāpta iti ||

{S129} {V95}

ap14.

Chapter A14

ap14.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma |

asti mañjuśrīs tvadīyavidyā­rahasya­sādhanopayika­sarva­mantrāṇāṃ samanujñas tathāgatadharmakośavisṛta dharmameghānupraviṣṭa gagana­svabhāva sarva­mantrāṇāṃ laukika­lokottarāṇāṃ prabhur jyeṣṭhatamo yathā kumāraḥ sarvasattvānām | tathāgato 'tra •ākhyāyate jyeṣṭhatamaḥ śreṣṭhaḥ | devamanuṣyāṇāṃ puruṣaṛṣabho buddho bhagavān evaṃ hi kumāra sarvamantrāṇām ayaṃ vidyārājā • agram ākhyāyate śreṣṭhatamaḥ | pūrvanirdiṣṭaṃ tathāgatair anabhilāpyair gaṅgānadīsikatapuṇyair buddhair bhagavadbhī ratnaketos tathāgatasya paramahṛdayaṃ paramaguhyaṃ sarva­maṅgalasammata­sarva­buddha­saṃstuta­praśastaṃ sarvabuddha sattvasamāśvāsakaṃ sarvapāpapraṇāśakaṃ sarvakāmadaṃ sarvāśāparipūrakam | katamaṃ ca tat || 14.1 ||

ap14.­2

atrāntare bhagavataḥ śākyamuner ūrṇākośāt sarvabuddhasañcodanī nāma raśmir niścarati sma | yeyaṃ daśadikṣūrdhvam adhaḥ sarvāvantaṃ buddhakṣetrāṇy avabhāsya sarvasattvāṃ manāṃsi cāhlādya • upari bhagavataḥ śākyamuner uṣṇīṣā • antardhīyate sma | uṣṇīṣāc ca bhagavataḥ samanta­jvālārcitamūrtir anavalokanīyaḥ sarvasattvaiḥ durdharṣo mahā­prabhāvasa-m-udgataḥ prabhā­maṇḍalālaṅkṛtadeho vividhākārarūpī mahā­cakravarti­rūpī vidyārājā • ekākṣaro nāma niścarati sma || 14.2 ||

ap14.­3

niścaritvā sarvaṃ gaganatalam avabhāsya sarva­vidyā­rāja­parivṛto 'neka­vidyā­koṭī­nayuta­śata­sahasra­puras­kṛtaḥ pūjya­māno sarva­lokottarair vidyā­cakra­varti­rājānair abhiṣṭūya­mānaḥ sarva­mantraiḥ prabhāvya­mānaḥ sarva­buddha­bodhi­sattvair daśa­bhūmi­pratilabdhair mahātmabhiḥ sarva­gagana­talam āpūrya divya­ratnopaśobhita­mahā­maṇi­ratnālaṅkṛtadehaś cārurūpī prabhāsvarataro vividha­rūpa­nirmāṇa­koṭī­nayuta­śata­sahasram utsṛjamāna ekākṣaraṃ śabdam udīrayamāno mahā­raśmi­jālaṃ pramuñcamāno 'ntarikṣe sthito 'bhūd bhaga­vataḥ śākya­muner upariṣṭāt sammukham avalokaya­mānaḥ sarvāvantaṃ śuddhāvāsa­bhavanaṃ mahā­parṣanmaṇḍalaṃ cāvabhāsya­mānaḥ || 14.3 || {S130}

ap14.­4

atha bhaga­vāñ śākya­munir ekākṣaraṃ vidyā­cakra­vartinaṃ sarva­tathāgata­hṛdayaṃ ratna­ketur nāma tathāgatasya parama­hṛdaya­parama­guhyatamaṃ sarva­tathāgatair bhaga­vato ratna­ketoḥ saṃniviṣṭaṃ sālendra­rāja amitābha duḥprasaha sunetra suketu puṣpendra supinānta­loka­muniḥ kanakādyais tathāgatair bhāṣitaṃ cābhyanumoditaṃ4785 ca sarvaiś cātītaiḥ samyaksambuddhair lapitaṃ cānumanyaṃ ca | katamaṃ ca tat || 14.4 ||

ap14.­5

tadyathā | bhrūṁ ||

eṣa sa mañjuśrīḥ paramahṛdayaḥ sarvatathāgatānām asarvaguṇāṃ vidyā­cakra­vartina ekākṣaraṃ nāma mahāpavitram | anena sādhyamānaḥ sarvamantrā sidhyante | tvadīyaṃ ye kumāra kalparājavare sarvamantrānukūlaṃ paramarahasya • agraḥ samanujñaḥ sarvakarmāvaraṇaviśodhakaḥ • avaśyaṃ tāvat sādha + + + + + + + + + + + + + karmāṇi sarvamantreṣv asmin kumāra tvadīyakalparāje sarvalaukikalokottarāṇi ca mantratantrāṇi sādhayitavyāni | anena kṛtarakṣo 'dhṛṣyo bhavati sarvabhūtānām iti | sarvavighnaiś ca laukikalokottarair nābhibhūyata iti || 14.5 ||

ap14.­6

samanantara4786bhāṣite ca bhagavatā śākya­muninā sarvo 'pi trisāhasramahā­sāhasro loka­dhātuḥ ṣaḍvikāraṃ prakampitā abhūvan4787 | sarvāṇi ca buddhakṣetrāṇy avabhāsitāni sarvaś ca buddhā bhagavantaḥ {V96} saṃnipatitā bhaveyus tasmin parṣanmaṇḍale śuddhāvāsabhavanopaniṣaṇṇa | sarve ca bodhisattvā daśabhūmipratilabdhā avaivartikā hy anuttarāyāṃ samyaksambodhau sarvaśrāvakapratyeka­buddhāś ca sarvasattvā maharddhikā vidyārājaraśmisañcoditā āgaccheyur vaśībhūtāḥ | anye ca sattvā bahavo 'nantāparyantaloka­dhātuvyavasthitā narakatiryakpretaduḥkhagatisaṃniśritās tena mahatā raśmyavabhāsena spṛṣṭā avabhāsitā duḥkhapratiprabuddhavedanāsannasthaḥ sukhahlāditamanaso niyataṃ tridhāyānasaṃniśritā bhaveyur iti || 14.6 ||

ap14.­7

atha bhaga­vāñ śākya­munis taṃ mahā­parṣanmaṇḍalam avalokya4788 mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma || {S131}

śṛṇu mañjuśrīr imaṃ vidyārājaṃ maharddhikam ekavīraṃ sarvakarmikaṃ sarvavidyārājacakravartinaṃ sarvasattvānām āśāpāripūrakaṃ sarvakalpavistare tvadīya­mantra­tantra­kalpa­vistara­samanupraviṣṭaṃ sarvamantrāṇāṃ sādhakaḥ sādhāraṇabhūtaṃ maheśākhya mahotsāha­sattva­sādhakaviśeṣa­prajñopāya­kauśala­sarva­bodhi­mārga­saṃśodhaka­nirvāṇa­pratiṣṭhāpanākramaṇa­bodhi­maṇḍaniṣadanākra­maṇa­kuśala­sambhārabhūtam || 14.7 ||

ap14.­8

asyaivaṃ samāsataḥ kalpavistaraṃ paṭavidhānamaṇḍalaṃ saṃsādhanopayikaṃ pūrvamantracaryānucaritaṃ yatra pratiṣṭhitāḥ sattvāḥ sādhayiṣyanti mahā­cakra­vartinaṃ vidyārājaṃ mahadbhūtaṃ sarvamantrāṇāṃ parameśvaraṃ prabhaṅkaraṃ sarvāśāpāripūrakaṃ vināyakaṃ sarvajagaddhitaṃ buddham iva sākṣāt pratyupasthitaṃ svayambhuvam uttamottiṣṭha­madhyamakanyasa­sarva­karmikam || 14.8 ||

ap14.­9
kṣemaṃgamaṃ śivaṃ śāntaṃ sarvapāpapranāśanam |
devānām api taṃ devaṃ munīnāṃ munipuṅgavam || 14.9 ||
ap14.­10
buddham ādityataṃ baddhaṃ viśuddhaṃ lokaviśrutam |
sarva­karma­svabhāvajñaṃ bhūta­koṭi-r-anāvilam || 14.10 ||
ap14.­11
vakṣye kalpavaraṃ tasya śṛṇudhvaṃ bhūtikāṅkṣiṇām |
ādau tāvat paṭe4789 divye vikeśe śleṣavarjite || 14.11 ||
ap14.­12
nave śukle viśeṣeṇa sadaśe caivam ālikhet |
dvihastamātrapramāṇena hastamātraṃ ca tiryak || 14.12 ||
ap14.­13
tathāvidhe śubhe caiva nirmale cārudarśane |
site daumye tathā śukle suvrate picivarjite || 14.13 ||
ap14.­14
śaṅkārāpakare śuklaṃ paṭe caiva dukūlake |
ātasye vālkalai caiva śuddhe tantuvivarjite || 14.14 ||
ap14.­15
krimānila•asambhūte jantūnāṃ cānupāyane4790 |
akauśeye tathā cānye yatkiñcit sādhuvarṇite || 14.15 ||
ap14.­16
tādṛśe ca paṭe śreṣṭhe kuryād ālekhyam ālayam |
śāstur bimbam ālikhya prabhāmaṇḍalamālinam || 14.16 || {S132}
ap14.­17
hemavarṇaṃ tadālikhya jvālāmālinaṃ vidum |
ekākinaṃ guhyalīnaṃ parvatasthaṃ mahāyaśam || 14.17 || {V97}
ap14.­18
ratnamālāvanaddhaṃ vai kuryāt paṭṭavitānakam |
upariṣṭād ubhau devau dhāryamāṇau nu-m-ālikhet || 14.18 ||
ap14.­19
parvatasyopariṣṭād4791 vai kuryād ratnamālakām |
samantataś ca vitānasya muktāhārārddhabhūṣitam || 14.19 ||
ap14.­20
upariṣṭāc chailarājasya sarvam ālikhya yatnataḥ |
adhaś caiva tathā śaile mahodadhisamaplutam || 14.20 ||
ap14.­21
paṭānte caiva puṣpāṇi samantāc caivam ālikhet |
nāgakesarapuṃnāgabakulaṃ caiva yūthikām || 14.21 ||
ap14.­22
mālatī­kusumaṃ caiva priyaṅgukurabakaṃ sadā |
indīvaraṃ ca saugandhī puṇḍarīkam ataḥ param || 14.22 ||
ap14.­23
vividhāni puṣpajātāni4792 tathānyāṃ gandham āśritām4793 |
eteṣām eva puṣpāṇi + + + + + + + + + + || 14.23 ||
ap14.­24
+ + caiva pūjārthaṃ dadyuḥ śāstur manoramam |
pūrvanirdiṣṭavidhinā paṭe jyeṣṭhe tathā paṭe || 14.24 ||
ap14.­25
sūtraṃ tantuvāyaṃ ca tathā citrakaraṃ matam |
prātihārakapakṣe ca • ālikhec chuddhatame 'hani || 14.25 ||
ap14.­26
tathā pravṛtte ca kāle ca jāpe caiva vidhīyate |
sarvaṃ sarvam evāsya pūrvam uktaṃ samācaret || 14.26 ||
ap14.­27
raṅgojjvalaṃ vicitrāḍhyaṃ śāstur viśvaṃ4794 samālikhet |
anekākārasampannaṃ karṇikārasamaprabham || 14.27 ||
ap14.­28
campakābhāsam ābhāsam ālikhed dhemavarṇitam |
ebhir ākārasampannaṃ munim4795 ālikhya ratnajam || 14.28 ||
ap14.­29
ratnaketuṃ mahābhāgaṃ śreṣṭhaṃ vai munipuṅgavam |
sarva­dharmavaśiprāptaṃ buddharatnaṃ tam ālikhet || 14.29 || {S133}
ap14.­30
ratnaparvata-m-āsīnaṃ guhāratnopaśobhitam |
paryaṅkopariviṣṭaṃ tu dattadharmānudeśanam || 14.30 ||
ap14.­31
īṣismitamukhaṃ vīraṃ dhyānālambanacetasaḥ |
guhābahiḥ samālikhya adhaś caiva samantataḥ || 14.31 ||
ap14.­32
paṭāntakoṇe sanniviṣṭaṃ sādhakaṃ jānukūrparam4796 |
dhūpavyagrakaraṃ caiva īṣitkāyāvanāmitam || 14.32 ||
ap14.­33
uttarāsaṅginaṃ kuryād yathāveṣānuliṅginam |
dakṣiṇe bhagavato 'dhaḥ4797 • mahodadhitalād api || 14.33 || {V98}
ap14.­34
ālikhen nityayuktātmā mantriṇaṃ śreyasārthinam |
etat paṭavidhānaṃ tu kathitaṃ lokapūjitaiḥ |
maṇḍalaṃ tasya devasya sāmprataṃ tu pravakṣyate || 14.34 ||
ap14.­35
yuktamantras tadā mantrī tasmin kāle sumantravit |
kṛtasevaḥ sadā mantre • abhyastā jāpasampade || 14.35 ||
ap14.­36
abhiṣiktas tadā mantre kalpe 'smin mañjubhāṇite |
maṇḍalācārasampanne nityaṃ cābhiṣecite || 14.36 ||
ap14.­37
abhiṣiktaḥ sarvamantrāṇāṃ maṇḍale 'smiṃ viśāradaḥ |
yuktimantaḥ sadā tantre • ātmarakṣe hite mataḥ || 14.37 ||
ap14.­38
sahāyāṃś caiva rakṣaghnaiḥ suparīkṣya mahā­dyutiḥ
ācāryaḥ susaṃrabdhaḥ • ārabdhā vratasevinaḥ || 14.38 ||
ap14.­39
mahā­prajño 'tha susnigdhaḥ śrīmān kāruṇikaḥ sadā
sahāyānāṃ ca sarveṣāṃ tathā lakṣaṇam ādiśet || 14.39 ||
ap14.­40
ekadvau trayo vāpi tathā cāṣṭam athāparām |
kuryāc chiṣyān susampannān prabhūtāṃś cāpi varjayet || 14.40 ||
ap14.­41
pūrvadṛṣṭavidhānaṃ tu maṇḍale 'smin sadā caret
prathamā ye tu nirdiṣṭā maṇḍalā daśabaloditā |
mañjughoṣasya nānyaṃ tu • ālikhet4798 nānyakarmaṇā || 14.41 || {S134}
ap14.­42
pramāṇaṃ tu pravakṣyāmi maṇḍalasya mahā­dyuteḥ |
caturhastaṃ dvihastaṃ vā tathā cāṣṭam ataḥ parām || 14.42 ||
ap14.­43
śucau deśe nadīkūle parvatāgre viśeṣataḥ |
pañcaraṅgikacūrṇena pūrvadṛṣṭena karmaṇā || 14.43 ||
ap14.­44
caturaśraṃ caturdvāraṃ catustoraṇabhūṣitam |
catuḥkoṇaṃ samaṃ divyaṃ divyāvāra4799samaprabham || 14.44 ||
ap14.­45
raṅgojjvalaṃ vicitraṃ ca cāruvarṇaṃ suśobhanam |
sasugandhaṃ sarūpaṃ ca susahāyaḥ samārabhet || 14.45 ||
ap14.­46
maunī vratasamācāraḥ • aṣṭaṅga•upasevinaḥ |
akliṣṭacitto mātrajñaḥ • dhārmiko 'tha japī sadā || 14.46 ||
ap14.­47
apāpakarmasamārabdhaḥ śāntikapauṣṭika |
madhyasthā te tato viśya • ālikhet śāstuvarṇibhiḥ || 14.47 ||
ap14.­48
prathamaṃ sarvaṃ taṃ lekhyaṃ nānāratnavibhūṣitam |
guhāsīnaṃ mahā­tejaṃ ratnaketuṃ tathāgatam || 14.48 || {V99}
ap14.­49
paryaṅkopaviṣṭaṃ tu dharmacakrānuvartakam |
paṭe yathaiva tat sarvaṃ ālikhec chāstupūjitam || 14.49 ||
ap14.­50
tripaṅktibhis tathā rekhaiḥ mudrāiś cāpy alaṅkṛtam |
kuryāt sañchāditān sarvān paṅktiś caiva samantataḥ || 14.50 ||
ap14.­51
avyastān samastān ca anākulitatadgatān |
teṣāṃ tu madhye kurvīta cakravartī mahā­prabhum || 14.51 ||
ap14.­52
uditādityasaṅkāśaṃ kumārākāram arciṣam |
ālikhed yatnam āsthāya mahā­cakrānuvartinam || 14.52 ||
ap14.­53
mahā­rājasamākāraṃ mukuṭālaṅkārabhūṣitam |
kirīṭinaṃ mahā­sattvaṃ sarvālaṅkārabhūṣitam || 14.53 ||
ap14.­54
cārupaṭṭārdhasaṃvītaṃ citrapaṭṭanivāsinam |
sragmiṇaṃ saumyavarṇābhaṃ mālyāmbaravibhūṣitam || 14.54 || {S135}
ap14.­55
jighranto dakṣiṇenaiva kareṇa bakulamālakam |
īṣismitamukhaṃ devaṃ mahā­vīryaṃ prabhaviṣṇuvam || 14.55 ||
ap14.­56
surūpaṃ cārurūpaṃ vai bālavṛddhavivarjitam |
vāmahastasadācakraṃ dīptamālinaparāmṛṣyantam || 14.56 ||
ap14.­57
tadālekhyam ardhaparyaṅkasuniviṣṭam ardhena bhujasaṃniśritam |
ālikhed divyavarṇābhaṃ surūpaṃ rūpam āśritam || 14.57 ||
ap14.­58
niṣaṇṇaṃ ratnakhaṇḍe 'smin sarvatāno mahā­dyuteḥ |
śreyasaḥ sarvamantrāṇāṃ pravṛtto varadaḥ sadā || 14.58 ||
ap14.­59
jvalantaṃ vahni-r-ākāraṃ + + + maṇḍalaśobhinam |
samanta­jvālāmālopajvalate4800 vāyu-m-īritaḥ || 14.59 ||
ap14.­60
evaṃ mantraprayogais tu jvālyante mānuṣaṃ bhuvi |
tathāvidhaṃ mahā­vīryaṃ sarvamantraprasādhakam || 14.60 ||
ap14.­61
paśyed yo hi sa dharmātmā mucyate sarvakilbiṣāt |
pañcānantaryakārī pi duḥśīlo mandamedhasaḥ || 14.61 ||
ap14.­62
sarvapāpapraśāntā vai mucyate darśanād vibhoḥ |
maṇḍalaṃ dṛṣṭamātraṃ tu devadevasya cakriṇe |
tatkṣaṇā mucyate pāpā ye 'nye parikīrtitāḥ || 14.62 ||
ap14.­63
tataḥ pūrvadvāraṃ saṃśodhya mantreṇaiva samaṃ vibhoḥ |
parikṣiptaṃ toraṇaiḥ sarvaṃ kadalyābhiś copaśobhitam |
parisphuṭaṃ maṇḍalaṃ kṛtvā • aśeṣaṃ cārurūpiṇam || 14.63 || {V100}
ap14.­64
baliṃ dhūpaṃ pradīpaṃ ca gandhamālyaṃ sadā śubham |
pūrveṇaiva vidhānena kuryāt sarvam ādarāt || 14.64 ||
ap14.­65
madhyasthaṃ pūrṇakumbhaṃ tu cakriṇasyāgrato nyaset |
tatkumbhaṃ vijayetyākhyā4801 mantrajñas taṃ na cālayet || 14.65 ||
ap14.­66
tathāgnikuṇḍaṃ pūrvaṃ tu vidhidṛṣṭena karmaṇā |
homakarmasamārambho vibhumantreṇa nānya vai || 14.66 || {S136}
ap14.­67
homaṃ cāṣṭasahasraṃ tu khadirendhanavahninā |
pālāśaṃ cāpi śrīkaṇḍaṃ4802 bilvodumbara cākṣakam || 14.67 ||
ap14.­68
apāmārgaṃ tathā juhuyāt sarvakarmeṣu yatnataḥ |
tilaṃ vā • ājyasaṃpṛktaṃ dagdhagandhasamaplutam4803 || 14.68 ||
ap14.­69
juhuyāt sarvakarmeṣu sahasraṃ sāṣṭakaṃ sadā
trisandhyaṃ pūrvanirdiṣṭaṃ snānaṃ celāvadhāraṇam || 14.69 ||
ap14.­70
triśuklaṃ4804 śubhanakṣatraṃ kathitaṃ ca manīṣibhiḥ |
pūrvanirdiṣṭakarmāṇi jāpaṃ homaṃ tathāparam || 14.70 ||
ap14.­71
kuryān mantrayuktena cakravartikulena vā |
ekākṣareṇeva sarvāṇi kuryāt sarvakarmasu || 14.71 ||
ap14.­72
mahā­prabhāvārthayukto 'sau • ekavīra sadāparam |
ācaret sarvamantrāṇāṃ kalpaṃ teṣu sadā japī || 14.72 ||
ap14.­73
sidhyante sarvakalpāni laukikā lokasammatā |
lokottarāś ca mahā­vīryā vidyārājāś ca mahā­tapāḥ || 14.73 ||
ap14.­74
sidhyante sarvamantrā vai • asmin kalpe tu †tānyataḥ† |
munibhiḥ kathitaṃ ye vai mantraṃ tathā daśabalātmajaiḥ || 14.74 ||
ap14.­75
śakrādyair lokapālais tu viṣṇurīśānabrahmaṇaiḥ |
candrasūryais tathānyair vā yakṣendrai rākṣasais tathā || 14.75 ||
ap14.­76
mahoragaiḥ kinnaraiś cāpi tathā ṛṣivarair bhuvi |
garuḍair mātarair lokais tathānyaiḥ sattvasaṃjñibhiḥ || 14.76 ||
ap14.­77
bhāṣitā ye tu mantrā vai siddhiṃ gacchanti te • iha |
ākṛṣṭāḥ4805 sarvamantrāṇāṃ praṇetā sarvakarmaṇām || 14.77 ||
ap14.­78
vaśitā sarvamantrāṇāṃ praṇetā sarvakarmaṇām |
vaśitā sarvabhūtānāṃ tantramantra sa vistarām || 14.78 ||
ap14.­79
eṣa ekākṣaro mantraḥ karoti sarvamantriṇām |
saphalaṃ japtamātras tu • ākṛṣṭā sarvadevatām || 14.79 || {S137} {V101}
ap14.­80
vaśitā sarvakalpānāṃ svāmī4806 • ekākṣaro mahān4807 |
karoti vividhākārān vicitrān sādhuvarṇitān || 14.80 ||
ap14.­81
laukikān lokamantrān4808 tu sādhayet samyak prayojitaḥ |
parisphuṭaṃ tu paṭaṃ kṛtvā • aśeṣaṃ cārudarśanam || 14.81 ||
ap14.­82
śucau deśe nadīkūle parvatāgre ca taṃ nyaset |
pūrvakarmaprayogeṇa kuryāt paścānmukhaṃ sadā || 14.82 ||
ap14.­83
sādhakaḥ prāṅmukho bhūtvā vidhidṛṣṭena karmaṇā |
darbhaviṇḍopaviṣṭas tu kuryāj japam anākulam || 14.83 ||
ap14.­84
noccaśabdo na mṛdur nāpi cittaparasya tu |
adūṣayaṃ sarvabhūtān4809 kṣiprasiddhir bhaved iha || 14.84 ||
ap14.­85
maitracittaḥ sadā loke duḥkhitāṃ kṛpaṇāṃ sadā |
anāthāṃ dīnamanasāṃ vyasanārttāṃ sudurbalām || 14.85 ||
ap14.­86
patitāṃ saṃsāraghore 'smin kṛpāviṣṭo 'tha sidhyati |
paṭasyāgrato yatnena mahā­pūjāṃ nyaset sadā || 14.86 ||
ap14.­87
mānasī mānuṣīṃś cāpi divyāṃ hṛdaya-m-udbhavām |
cintayet kuryād vāpi jinendraviśvapaṭasya tu || 14.87 ||
ap14.­88
tatraivāgnikuṇḍaṃ kuryāt4810 tattvavidhānataḥ |
susamṛddhaṃ sādhako hy agni juhuyāt tatra-m-āhutiḥ || 14.88 ||
ap14.­89
śvetacandanakarpūraṃ kuṅkumaṃ miśrapūjitaḥ |
śatāṣṭam āhutiṃ juhvaṃ ṣaḍbhau dīptitu mantravitu || 14.89 ||
ap14.­90
khadire plakṣyanyagrodhe pālāśe cāpi nityataḥ |
eṣā samudbhave kāṣṭhe jvālayed vahnim ūrjitaḥ || 14.90 ||
ap14.­91
eṣām abhāve kāṣṭhānām anyaṃ kāṣṭhaṃ samāharet |
picumardaṃ kadvam amlaṃ ca tathaiva madanodbhavam || 14.91 ||
ap14.­92
sarvakaṇṭakino varjyāḥ pāpakarmeṣu kīrtitāḥ |
ekākṣareṇaiva mantreṇa kuryāc chāntikapauṣṭikam | {S138}
āśu siddhir bhavet tasya pāpaṃ karma samācaret || 14.92 ||
ap14.­93
sarvamantradharā hy atra sakarmā kalpavistarā |
prayoktavyā nirvikalpena siddhiṃ gacchanti te sadā |
ākṛṣyante tadā mantrā varadā caiva bhavanti ha || 14.93 ||
ap14.­94
palāśodumbarasamidhānāṃ plakṣanyagrodha eva vā |
ghṛtāktānāṃ dadhnasaṃyuktāṃ madhvopetāṃ samāhitām || 14.94 || {V102}
ap14.­95
juhuyāt sarvato mantrī rājyakāmo mahītale |
devīṃ rājyam ākāṃkṣaṃ juhuyāt kuṅkumacandanam || 14.95 ||
ap14.­96
vidyādharāṇāṃ devānām ādhipatyam ākāṃkṣayan4811 |
juhuyāt padmalakṣāṇi ṣaṭtriṃśat sakesarām || 14.96 ||
ap14.­97
homānte vai tatra kurvīta • arghyaṃ śāstunivedanam |
samantāj4812 jvalate tatra paṭaśreṣṭho jināṅkitaḥ || 14.97 ||
ap14.­98
taṃ ca spṛṣṭamātraṃ tu utpated brahma-m-ālayam |
akaniṣṭhā yāvad4813 devās tu yāvāc cāpātālasañcayam || 14.98 ||
ap14.­99
atrāntare sarvasiddhānāṃ rājāsau bhavate sadā |
vidrāpayati bhūtāni mahā­vīryo dṛḍhavrataḥ || 14.99 ||
ap14.­100
kramaḥ vidyādharāṇāṃ sadā rājā bhavitā karmasādhane |
punaś ca kalpamātraṃ tu sa jīved dīrgham adhvanam || 14.100 ||
ap14.­101
cyutas tasmiṃ mahākāle niyato bodhiparāyaṇaḥ |
aparaṃ karman ity eṣa kathitaṃ saṃkṣepavistaram || 14.101 ||
ap14.­102
śvetapadmāṃ samāhṛtya śvetacandanasaṃyutām |
juhuyāc chatalakṣāṇi ratnaketuṃ sa paśyati || 14.102 ||
ap14.­103
dṛṣṭvā taṃ jinaṃ śreṣṭhaṃ pañcābhijño bhavet tadā |
mahā­kalpaṃ ciraṃ jīved buddhasyānucaro bhavet || 14.103 ||
ap14.­104
paśyate ca tadā buddhāṃ anantāṃ diśi saṃsthitām |
teṣāṃ pūjayen nityaṃ tayair eva ca saṃvaset || 14.104 || {S139}
ap14.­105
ratnāvatī nāma dhātvaika yatrāsau bhagavān vaset |
muniḥ śreṣṭho varaḥ • agro ratnaketus tathāgataḥ || 14.105 ||
ap14.­106
tatrāsau vasate nityaṃ mantrapūto na saṃśayaḥ |
aparaṃ karmam iṣṭaṃ ca kathitaṃ hy agrapudgalaiḥ || 14.106 ||
ap14.­107
nāgakesarakarpūraṃ candanaṃ kuṅkumaṃ samam |
ekīkṛtya tadā mantrī juhuyāl lakṣāṣṭasaptati || 14.107 ||
ap14.­108
homāvasāne tadā deva āyātīha sacakriṇaḥ |
tuṣṭo varado nityaṃ mūrdhni spṛśati sādhakam || 14.108 ||
ap14.­109
spṛṣṭamātras tadā mantrī saptabhūmyādhipo bhavet |
jinānām aurasaḥ putro bodhi­sattvaḥ sa ucyate || 14.109 ||
ap14.­110
niyataṃ bodhiniṣṭhas4814 tu vyākṛto 'sau bhaviṣyati |
tataḥ prabhṛti yatkiñcid jñānaṃ jñeyaṃ jinātmajam || 14.110 || {V103}
ap14.­111
jānāti sarvamantrāṇāṃ gatimāhātmam ūrjitam |
pañcābhijño bhavet tasmin dṛṣṭamātreṇa mantrarāṭ || 14.111 ||
ap14.­112
karoti vividhākārām ātmabhāvaṃ sadā yadā |
sarvākāravaropetāṃ pūjākarmi sadā rataḥ || 14.112 ||
ap14.­113
bhavate tatkṣaṇād eva udyukto bodhikarmaṇi |
kṣaṇamātre tadā lokān buddhakṣetrān4815 sa gacchati || 14.113 ||
ap14.­114
loka­dhātusahasrāṇi • aṇḍā hiṇḍanti sarvataḥ |
buddhānāṃ bodhisattvānāṃ paśyante caritāṃ tadā || 14.114 ||
ap14.­115
dharmaṃ śṛṇoti tat teṣāṃ pūjāṃ karme samudyataḥ |
aparaṃ karmam astīha cakravartijinodbhave || 14.115 ||
ap14.­116
pradīpalakṣaṇaṃ dadyāc chucivartirghṛtaḥ same |
sauvarṇe bhājane raupye tāmre mṛttikame 'pi vā || 14.116 ||
ap14.­117
te tu prajvalite dīpe puruṣair lakṣapramāṇibhiḥ |
gaṇamātrasaṃnyaste śatasāhasranāvikaiḥ || 14.117 || {S140}
ap14.­118
strīvarjaiḥ puruṣaiś cāpi pradīpahastaiḥ samantataḥ |
paṭaṃ śāstubimbākhye4816 dadyāt pūjā ca karmaṇi || 14.118 ||
ap14.­119
samaṃ sarvapravṛttās tu mantre kaikasamantrite4817 |
dadyāc chāstuno mantrais tatkṣaṇāt siddhim ādiśet || 14.119 ||
ap14.­120
samantād garjitanirghoṣaṃ dundubhīnāṃ ca niḥsvanam |
devasaṅghā hy anekā vai sādhukāraṃ pramuñcayet || 14.120 ||
ap14.­121
buddhā bodhisattvāś ca gaganasthaṃ tasthure tadā |
sādhu sādhu tvayā prājña sukṛtaṃ karma kāritam || 14.121 ||
ap14.­122
na paśyasi punar duḥkhaṃ saṃsārārṇavasaṃplutam |
kṣeme śive ca nirvāṇe • abhaye buddhatva-m-āśritaḥ || 14.122 ||
ap14.­123
mārge śubhe ca vimale • aṣṭāṅge sādhuceṣṭite |
prapannas tvaṃ mantrarūpeṇa cakri-m-ekākṣarākṣite || 14.123 ||
ap14.­124
aparaṃ karma-m-evāsti • uttamāṃ gatiniśritaḥ |
mahāprabhāvārthavijñātaṃ sarvabuddhaiḥ samprakāśitam || 14.124 ||
ap14.­125
gṛhya nimbamayaṃ kāṣṭhaṃ kuryād vajraṃ triśūcikam |
ubhayāgraṃ madhyapārśvaṃ tu kuryāt kuliśasambhavam || 14.125 ||
ap14.­126
mantrapūtaṃ tataḥ kṛtvā paṭasyāgrataḥ †ka† nyaset4818 |
parāmṛśya tato mantrī japen mantrān samāhitaḥ || 14.126 || {V104}
ap14.­127
lakṣaṣoḍaśakāṣṭaṃ4819 ca samāpte siddhir iṣyate |
ekajvālī tato vajraḥ samantāt prajvalate hi saḥ || 14.127 ||
ap14.­128
ujjahāra tato 'cintyam ūrdhvasaṃkramate hi saḥ |
brahmalokaṃ tato yāti • anyāṃ vā devasammitim || 14.128 ||
ap14.­129
ākāśena tato gacchet4820 sarvasiddheṣu • agraṇīḥ |
kurute • ādhipatyaṃ vai siddhavidyādharādiṣu || 14.129 ||
ap14.­130
cakravartis tato rājā bhavate devasannidhau |
karoti vividhākāram ātmabhāvaviceṣṭitam || 14.130 || {S141}
ap14.­131
daśa cāntarakalpāni ciraṃ tiṣṭhan na cālayet |
saukhyabhāgī sadā pūjyaḥ surūpo rūpavān sadā || 14.131 ||
ap14.­132
bodhicittaḥ samācāro janmaduḥkhavivarjitaḥ |
bhavate surasiddhas tu sarvapāpavivarjitaḥ || 14.132 ||
ap14.­133
cyutas tasmād bhaven martyo bahusaukhyaparāyaṇaḥ |
gatiṃ sarvāṃ vicerusthaḥ bhavate bodhiparāyaṇaḥ || 14.133 ||
ap14.­134
anantā vividhā karmā bahulokārthapūjitam |
paṭhyante mantrarāje 'smin sakalpā kalpavistarāt || 14.134 ||
ap14.­135
bhaumyādhipatyaṃ śakratvaṃ cakravartitvaṃ ca vā punaḥ |
vidyādharāṇāṃ tathā devāṃ kurute cādhiceṣṭitam || 14.135 ||
ap14.­136
anekākārarūpaṃ vā + + + yad ihocyate |
sarvasiddhim avāpnoti suprayuktas tu mantriṇā || 14.136 ||
ap14.­137
rātrau paryaṅkam āruhya + + acchindyaṃ4821 japato vratī |
prabhāte siddhim āyāti pañcābhijño bhavej japī || 14.137 ||
ap14.­138
śmaśāne śavam ākramya niścalo taṃ japed vratī |
ekākṣaraṃ mahārthaṃ tu prabhāte siddhim iṣyate || 14.138 ||
ap14.­139
śmaśānastho yadi yapyeta vidyārājamaharddhikaḥ |
ṣaṇmāsaiḥ siddhim āyāti yatheṣṭaṃ kurute phalam || 14.139 ||
ap14.­140
yatra vā tatra vā sthāne japyamāno maharddhikaḥ |
tatrasthaḥ sidhim āyāti suprayuktas tu mantribhiḥ || 14.140 ||
ap14.­141
sitaṃ chatraṃ tathā khaḍgaṃ maṇipādukakuṇḍalam |
hārakeyūra paṭakaṃ + + + cāṅgulīyakam || 14.141 ||
ap14.­142
kaṭisūtraṃ tathā vastraṃ daṇḍakāṣṭhakamaṇḍalum |
yajñopavītam uṣṇīṣaṃ kavacaṃ cāpi carmiṇam || 14.142 || {V105}
ap14.­143
ajinaṃ kalaśaṃ4822 caiva akṣasūtraṃ ca pāduke |
sarve te bhūṣaṇā śreṣṭhā loke 'smiṃ samatāv ubhau || 14.143 || {S142}
ap14.­144
surair martyais tathā cānyaiḥ + + + bhūṣaṇāniha4823 |
sarve siddhim āyānti paṭasyāgrato jāpine || 14.144 ||
ap14.­145
sarvadravyaṃ tathā dhātuṃ bhūṣaṇaṃ maṇayo 'pi ca |
anekapraharaṇāḥ sarve vinyastā paṭam agrate || 14.145 ||
ap14.­146
sakṛj japtātha saṃśuddhā lakṣa-m-aṣṭau bhimantritā |
jvalate sarva saṃyuktā uttiṣṭhet4824 spṛśanāj japī || 14.146 ||
ap14.­147
sattvaprakṛtayo vāpi vividhākārarūpiṇaḥ |
bhūṣaṇāḥ praharaṇāś cāpi mṛnmayā vā svabhāvikā || 14.147 ||
ap14.­148
surūpaceṣṭaprakṛtayaḥ nānāpakṣigaṇād api |
sarvabhūtās tu ye khyātā kṛtrimā vā hy akṛtrimā || 14.148 ||
ap14.­149
sattvasaṃjñātha niḥsaṃjñā sidhyante mantrapūjitā |
vividhadravyavinyastā vividhā dhātukāritā || 14.149 ||
ap14.­150
+ + + + + + + vāpi gatiyonisupūjitā |
vinyastā paṭa-m-agre 'smiṃ pūrvadṛṣṭavidhānataḥ || 14.150 ||
ap14.­151
āmṛṣya taṃ japen mantrī ṣaḍ lakṣāṇi ca sapta ca |
japānte jvalite teṣu siddhiṃ prāpnoti puṣkalām || 14.151 ||
ap14.­152
spṛṣṭamātreṣu tat teṣāṃ utpatet tu caturdiśam |
ciraṃ jīvec ciraṃ saukhyaṃ prāpnotīha divaukasām || 14.152 ||
ap14.­153
yathā yathā prayujyete vidyārājamaharddhikaḥ |
tathā tathā ca tuṣyeta varado ca bhavet sadā || 14.153 ||
ap14.­154
anyakarmapravṛttās tu karmabhiḥ kalpavistaraiḥ |
tair eva sidhyante kṣipraṃ vidyārājamaharddhikaḥ || 14.154 ||
ap14.­155
śucinā śucicittena śucikarme4825 sadā rataḥ |
śucau deśe 'tha mantrajñaḥ śucisiddhiṃ4826 samṛcchati || 14.155 ||
ap14.­156
yatkarma4827 tatphalaṃ vindyād adhikād adhikaṃ bhavet |
madhye madhyamakarme tu kanyasaṃ tu-m-ataḥ param || 14.156 || {S143}
ap14.­157
karmā prabhūtam artha dattvā karoti bhūtaceṣṭitam |
asādhitaḥ karmasiddhis tu phalaṃ dadyālpamātrakam || 14.157 ||
ap14.­158
nityaṃ ca jāpamātreṇa mahābhogo 'tha mahā­balaḥ |
rājñā priyatvamantritvaṃ karoti japinaḥ sadā || 14.158 || {V106}
ap14.­159
pāpaṃ praṇaśyate tasya sakṛj japtas tu mantrarāṭ |
dvijaptaḥ saptajapto vā • ātmarakṣā bhaven mahān || 14.159 ||
ap14.­160
sahāyānāṃ sarvato rakṣā • aṣṭajaptaḥ karoti saḥ |
vastrāṇām abhimantrīta ubhau mantrī tadā punaḥ || 14.160 ||
ap14.­161
mucyate sarvarogāṇām ubhau vastrābhimantritau |
sparśanaṃ teṣu mantreṣu jvaraṃ naśyati dehinām || 14.161 ||
ap14.­162
mukhaṃ4828 cābhimantritaḥ • akṣṇī vā cāpi yatnataḥ |
kruddhasya naśyate kruddho dṛṣṭamātras tu mantribhiḥ || 14.162 ||
ap14.­163
ye ca bhūtagaṇā duṣṭā hiṃsakā pāpakarmiṇaḥ |
mukhaṃ teṣu nirīkṣeta triṃśaj japtena mantrarāṭ || 14.163 ||
ap14.­164
hastaṃ cābhimantrīta svakaṃ caiva punaḥ punaḥ |
teṣāṃ prahāram āvarjyā mucyate sarvadehinām || 14.164 ||
ap14.­165
bālānāṃ nitya kurvīta snapanaṃ pānabhojanam |
ṣaṣṭi japtavare mantre • utkṛṣṭe devapūjite || 14.165 ||
ap14.­166
tyajante sarvaduṣṭās tu kravyādā mātarā grahāḥ |
mantrabhītās tu naśyante tyajante bāliśān sadā || 14.166 ||
ap14.­167
evaṃprakārāny anekāni karmāṃ caiva mahītale |
mānuṣāṇāṃ tathā cakre kṣipraṃ caiva sadā nyaset || 14.167 ||
ap14.­168
sarisṛtā ye tu bhūtā vai vividhā sthāvarajaṅgamāḥ |
saviṣā nirviṣāś caiva naśyante mantradīritā || 14.168 ||
ap14.­169
ye kecid vividhā duḥkhā yā kācit sattvavedanā |
vinyastā mantrarājena śāntim āśu prayacchati || 14.169 || {S144}
ap14.­170
vividhā yā saduḥkhāni mahāmāryopasargiṇaḥ4829 |
naśyante kṣipram evaṃ tu mantrajaptena ṣaṭchatam || 14.170 ||
ap14.­171
kuryād dhomakarmāṇi madhvamadhvājyamiśritam |
nīlotpalaṃ sugandhaṃ vai sahasraṃ cāṣṭa pūjitam || 14.171 ||
ap14.­172
śāntiṃ tilena bhūtāni prajagmuḥ svasthatāṃ janaḥ |
evaṃprakārāny anekāni bahukalpasamudbhavām || 14.172 ||
ap14.­173
sarvāṃ karoti kṣipraṃ vai suprayuktas tu mantribhiḥ |
japamātreṇa kurvīta • arīṇāṃ krodhanāśanam || 14.173 ||
ap14.­174
anekamantrārthayuktānāṃ kalpānāṃ bahuvistarām |
vidhidṛṣṭā bhavet teṣāṃ teṣu siddhir ihocyate || 14.174 || {V107}
ap14.­175
avaśyaṃ kṣudrakarmāṇi mantrajapto karoti ha |
sarvāny eva tu japtena kṣipram arthakaraḥ sadā || 14.175 ||
ap14.­176
vaśyārthaṃ sarvabhūtānāṃ trisandhyaṃ japam iṣyate |
homakarmaṃ ca kurvīta mālatyāḥ kusumaiḥ sadā || 14.176 ||
ap14.­177
śvetacandanakarpūrakuṅkumāc ca vidhīyate |
varajāpine mantraḥ saphalāṃ kurute sadā || 14.177 ||
ap14.­178
manīṣitān sādhayed arthā nityahomena jāpinam |
karpūrādibhir4830 yuktais tu nityahomaṃ prakalpitam || 14.178 ||
ap14.­179
sādhayed vividhān karmān yatheṣṭaparikalpitān |
alpād alpataraṃ karma prabhūtā bhūti-m-udbhavam || 14.179 ||
ap14.­180
madhye madhyakarmāṇi sadā siddhir udāhṛtā |
tasmāt sarveṣu karmeṣu kuryād dhomaṃ viśeṣataḥ || iti || 14.180 ||
ap14.­181

bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­yānavaipulyasūtrād ārya­mañjuśriyamūlakalpāc caturdaśamaś cakravartipaṭa4831vidhāna­maṇḍala­sādhanopayika­visaraḥ parisamāpta iti ||

{S145} {V108}

ap15.

Chapter A15

ap15.­1

atha khalu vajrapāṇir bodhisattvo mahā­sattvas tatraiva parṣanmadhye saṃnipatito 'bhūt | saṃniṣaṇṇaḥ sa utthāyāsanād bhagavantaṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya bhagavataś caraṇayor nipatya bhagavantam etad avocat || 15.1 ||

ap15.­2

sādhu sādhu bhagavan | sudeśitaṃ suprakāśitaṃ paramasubhāṣitaṃ vidyāmantraprayogamahā­dharmameghavinisṛtaṃ sarvatathāgatahṛdayaṃ mahā­vidyārājacakravartinamahā­kalpavistarasarvārtha4832pāripūrakaṃ saphalaṃ sampādakabodhimārganiruttaraṃ kriyābheda­saṃdhya­japa­homa­vidya­caryānuvartināṃ mārgaṃ dṛṣṭa­phala­karma­pratyayajanitahetunimitta­mahādbhuta­daśa­balākramaṇa­kuśala­bodhi­maṇḍa-m-ākramaṇaniyataparāyaṇam | tat sādhu bhagavān vadatu śāstā mantrasādhanānukūlāni svapnasaṃdarśanakālanimittam yena vidyāsādhakānuvartinaḥ sattvāḥ siddhinimittaṃ karma • ārabheyuḥ saphalāś ca sarvavidyāḥ karmanimittāni bhavanti-r-iti || 15.2 ||

ap15.­3

evam ukte bhaga­vāñ śākya­munir vajrapāṇiṃ bodhi­sattvam etad avocat |

sādhu sādhus tvaṃ yakṣeśa | bahujanahitāya tva pratipanno bahujanasukhāya lokānukampāyai mahato janakāyasyārthāya hitāya sukhāya sarvavidyāsādhakānām arthāya | taṃ śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru | bhāṣiṣye 'haṃ te || 15.3 ||

ap15.­4

ādau tāvat pūrvakarmārambhaṃ sarvakarmeṣu niḥsaṅgaṃ sthānaṃ gatvā parvatāgre nadīkūle vā guhācatvarakeṣu4833 vā śucau deśe • uḍayaṃ kṛtvā paṭe pratiṣṭhāpya mahatīṃ pūjāṃ kṛtvā tenaiva vidhinā pūrvavat sarvakarmeṣu śuklapakṣe prātihārapakṣe vā • avaśyaṃ śubhe 'hani rātrau prathame yāme śvetacandanakarpūrakuṅkumaṃ cekīkṛtya khadirakāṣṭhair agniṃ prajvālya paṭasyāgrataś caturhastapramāṇam āgrathita āhutiṃ sahasrāṣṭaṃ juhuyān nirdhūme vigatajvāle cāṅgāre | tadā4834 homānte padmapuṣpāṣṭasahasraṃ juhuyāc chvetacandanābhyaktām | homānte ca bhadrapīṭhaṃ mudrāṃ baddhvā • āsanaṃ dadyāt svamantrasya svamantreṇaiva | anena mantreṇa tu homaṃ kuryāt || 15.4 ||

ap15.­5

namaḥ samanta­buddhānām apratihataśāsanānām | tadyathā | oṁ kumārarūpiṇa4835 darśaya darśaya4836 • ātmano bhūtisamudbhāvāya4837 svapnaṃ me niveda yathābhūtam | hūṃ hūṃ phaṭ phaṭ svāhā || 15.5 || {S146}

ap15.­6

anena mantreṇa kṛtarakṣo homakarmaṇi sarvāny asmin karma kuryāt | tata ubhayāgrān4838 kuśān saṃstīrya kuśaviṇḍakaśiropadhānapūrvaśiraḥ paṭasyāgrato nātidūre nātyāsanne svapet | prathamaṃ yāmaṃ jāgarikāyoga-m-anuyuktaḥ sarvabuddhabodhisattvānāṃ praṇamya pāpaṃ ca pratideśya ātmānaṃ • niryātayet sarvabuddhānām | tato nidrāṃ vaśam āgacched yathā sukham iti || 15.6 ||

ap15.­7
prathame yāme tu ye svapnās tān viduḥ śleṣmasambhavān |
dvitīye pitta-m-utthānād garhitā lokasambhavāḥ || 15.7 ||
ap15.­8
tṛtīye vātikaṃ vindyāc caturthe satyasambhavān |
śleṣmike svapnamukhye tu • īdṛśān paśya vai4839 sadā || 15.8 || {V109}
ap15.­9
maṇikūṭān muktāhārāṃś ca samantataḥ prabhūtān |
ambharāśiṃ tu plutaṃ4840 cātmānaṃ sa paśyati || 15.9 ||
ap15.­10
samantāt saritā kīrṇaṃ mahodadhisamaplutam |
yatrastha4841 ātmadehasthaḥ4842 paśyec4843 caiva yatra vai || 15.10 ||
ap15.­11
tatra taṃ deśam ākīrṇaṃ puṣkariṇyo samantataḥ |
plavaṃ codyānaṃ4844 ca pānāgāraṃ ca veśmanam || 15.11 ||
ap15.­12
udakaughai4845 ruhyamānaṃ tu paśyec4846 caiva samantataḥ |
himālayaṃ tathādriṃ vā sphaṭikasthaṃ mahānadam || 15.12 ||
ap15.­13
nagaṃ śailaṃ ca rājaṃ ca sphaṭīkābhiḥ samaṃ citam |
muktājālasañchannaṃ muktārāśiṃ ca paśyati || 15.13 ||
ap15.­14
mahāvarṣaṃ jalaughaṃ ca paśyate 'sau kahāvahaḥ |
śvetaṃ sitaṃ chatraṃ pāṇḍaraṃ vāpi bhūṣaṇam || 15.14 ||
ap15.­15
kuñjaraṃ śuklarūpaṃ vā kaphine svapnam ucyate |
sitaṃ cāmarapuruṣaṃ vā • ambaraṃ vāpi darśanam || 15.15 ||
ap15.­16
sparśanaṃ saindhavādīnāṃ lavaṇānāṃ ca sarvataḥ |
karpāsaṃ kṣaumapaṭṭaṃ vā loharūpyaṃ tathāgurum || 15.16 ||
ap15.­17
sparśane grasane caiva śleṣmike svapnam iṣyate |
māṣādhmātakāś caiva tilapiṣṭā guḍodanā || 15.17 || {S147}
ap15.­18
vividhā māṣabhakṣās tu kaphine svapnam iṣyate |
svastikāpūpikā cānye kṛsarā pāyasāpare || 15.18 ||
ap15.­19
teṣāṃ bhakṣaṇā svapne śleṣmikasya vidhīyate |
śaṅkulyā parpaṭā khādyā vividhā sūpajātayaḥ || 15.19 ||
ap15.­20
sparśanād bhakṣaṇāc4847 caiva svapne śleṣmāghabṛṃhaṇam |
anekaprakārapūrvās tu khādyabhojyānusammatā || 15.20 ||
ap15.­21
bhakṣaṇāsparśanāt teṣāṃ kaphine svapnaceṣṭitam |
āsanaṃ4848 śayanaṃ4849 yānaṃ vāhanaṃ sattvasambhavam || 15.21 ||
ap15.­22
sparśanārohaṇā caiva prathame yāme tu darśanam |
svapnā yadi dṛśyeran kaphine sarvam ucyate || 15.22 ||
ap15.­23
evaṃ prakārā ye svapnā jalasambhavaceṣṭitā |
vividhā vā khādyabhojyānāṃ śleṣmikānāṃ ca darśanam || 15.23 ||
ap15.­24
teṣāṃ svapne dṛṣṭvā vai śleṣmikānāṃ tu ceṣṭitam |
acintyo hy anekā4850 kathitā svapnā lokanāyakaiḥ || 15.24 || {V110}
ap15.­25
paittikasya tu svapnāni dvitīyayāme hi dehinām |
jvalantam agnirūpaṃ vā nānāratnasamudbhavām || 15.25 ||
ap15.­26
agnidāhaṃ maholkaṃ vā jvalantaṃ sarvato diśaḥ |
svapne paśyate jantuḥ pittasammūrchito hy asau || 15.26 ||
ap15.­27
padmarāga tathā ratnaṃ anyaṃ vā ratnasambhavam |
svapne darśanaṃ vindyāt4851 paittikasya tu dehinaḥ || 15.27 ||
ap15.­28
agnisaṃsevanād †āgh↠sparśanād bhakṣaṇād api |
vividhāṃ pītavarṇānāṃ svapne pittamūrchitaiḥ || 15.28 ||
ap15.­29
tapantaṃ nityam ādityam ātapaṃ kaṭukaṃ sadā |
svapne yāni paśyeta pittāntadehamūrcchitaḥ || 15.29 ||
ap15.­30
hemavarṇaṃ tadākāśaṃ pītavarṇaṃ mahītalam |
svapne yo 'bhipaśyeta pittaglānyasambhavā || 15.30 || {S148}
ap15.­31
samantāj jvalitaṃ vahniṃ dyotamānaṃ nabhastalam |
paśyate svapnakāle 'smin pittākrānto hi dehinaḥ || 15.31 ||
ap15.­32
hemavarṇaṃ tadā bhūmiṃ parvataṃ vā śiloccayam |
mahānāgaṃ tathā yānaṃ sarvaṃ hemamayaṃ sadā || 15.32 ||
ap15.­33
paśyate nityasvapnastho pittaceṣṭābhimūrcchitaḥ |
sarvaṃ hemamayaṃ bhāṇḍaṃ yānaṃ bhūṣaṇavāhanam || 15.33 ||
ap15.­34
āsanaṃ śayanaṃ cāpi jātarūpasamudbhavam |
sparśanārohaṇāc caiva paittikaṃ svapnadarśanam || 15.34 ||
ap15.­35
pītamālyāmbarasaṃvītaḥ pītavastropaśobhitaḥ |
pītanirbhāsagandhāḍhyo pītayajñopavītinaḥ || 15.35 ||
ap15.­36
pītākāraṃ ca ātmānaṃ svapne yo 'bhipaśyati |
pittamūrcchāsamutthānād dvitīye yāme tu darśanāt || 15.36 ||
ap15.­37
evaṃprakārā vividhā vā yebhyaḥ svapnānuvarṇitāḥ |
vividhā pītanirbhāsā svapnā pittasamudbhavā || 15.37 ||
ap15.­38
madhyame yāmanirdiṣṭā pittakāntā nu dehinām |
anekākārarūpās tu pītābhāsasamudbhavāḥ || 15.38 ||
ap15.­39
kathitā loka-m-agrais tu svapnāḥ pittasamudbhavāḥ |
vātikā ye tu svapnā vai tṛtīye yāme nu kathyate || 15.39 ||
ap15.­40
prabhāsvarā samantād vai diśaḥ sarvā nu dṛśyate |
ākāśagamanaṃ cāpi tiryaṃ cāpi nabhastale || 15.40 || {V111}
ap15.­41
samantād dhy4852 aṭate nityam ākāśe ca nabhastalam |
vātikaṃ svapnam ity uktam īdṛśaṃ tu vidhīyate || 15.41 ||
ap15.­42
plavanaṃ laṅghanaṃ caiva tarūṇāṃ cābhirohaṇam |
paṭhanaṃ sarvaśāstrāṇāṃ mantrāṇāṃ ca viśeṣataḥ || 15.42 ||
ap15.­43
bhāṣaṇaṃ jalpanaṃ cāpi prabhūtaṃ cāpi vātike |
rohaṇaṃ kaṇṭakavṛkṣāṇāṃ bhakṣaṇaṃ vātitiktakam || 15.43 || {S149}
ap15.­44
kaṭvamlaṃ sarvakhādyānāṃ bhakṣaṇaṃ cāpi vātike |
vātaskandha4853mukhyānāṃ phalānāṃ vātikopitām || 15.44 ||
ap15.­45
teṣāṃ tu bhakṣaṇe svapne nirdiṣṭā vātasambhavā |
bhakṣāhāraviśeṣāṇāṃ dravyāṇāṃ ca vātalam || 15.45 ||
ap15.­46
kṣiptacittā tathā jantu sparśanād bhakṣaṇād api |
bhṛtyatā sarvabhūtānāṃ darśanāc cāpi ātmanām || 15.46 ||
ap15.­47
svapne yo hi paśyeta tādṛśaṃ vātikaṃ viduḥ |
vividhākāraceṣṭāṃ tu vividhaliṅganabhāṣitā || 15.47 ||
ap15.­48
vividhā ghorabhāṣās tu vātike svapnadarśane |
evamādīni svapnāni kathitā lokapuṅgavaiḥ || 15.48 ||
ap15.­49
tridhā prayogāny uktāni4854 rāgadveṣamohinām |
rāgiṇāṃ vindyāc chleṣmajaṃ paittikaṃ dveṣa-m-udbhavam || 15.49 ||
ap15.­50
mohajaṃ vātikaṃ cāpi vyatimiśraṃ vimiśritaḥ |
svapnopaghātaṃ rāgākhyaṃ grāmyadharmaṃ tu darśanam || 15.50 ||
ap15.­51
strīṣu saṅkhyā bhavet tatra svapne śleṣmasamudbhave |
dveṣiṇāṃ kalahaśīlākhyaṃ svapne pittasamudbhave || 15.51 ||
ap15.­52
mohajaṃ stimitākāraṃ smṛtinaṣṭopadarśane |
vyatimiśreṇa saṃyuktās4855 tu svapnā dṛśyanti vai sadā || 15.52 ||
ap15.­53
tasmāt sarvaprakāreṇa svapnākhyaṃ sattvavarjitam |
kriyākālasamaś caiva nirdiṣṭas tattvadarśibhiḥ || 15.53 ||
ap15.­54
śleṣmikāṇāṃ kathitā sattvā varṇavantaḥ priyaṃvadā |
dīrghāyuṣo 'tha durmedhā snigdhavarṇā viśāradā || 15.54 ||
ap15.­55
gaurāḥ prāṃśuvṛttāś ca strīṣu saṅge sadā ratāḥ |
dharmiṣṭhā nityaśūrāś ca bahumānābhiratāḥ sadā || 15.55 ||
ap15.­56
nakṣatre jātinirdiṣṭo matsarā syād acihnite |
mahīpālā tathā cānye senāpatyārthasaṃsthite || 15.56 || {S150}
ap15.­57
jāyate bhogavatyāś ca yathākarmopajīvinaḥ | {V112}
svakarmaphalanirdiṣṭaṃ na mantraṃ karmavarjitam |
na karmaṃ mantramukhyaṃ tu kathitaṃ lokanāyakaiḥ || 15.57 ||
ap15.­58
tasmāt śleṣmike sattve siddhir uktā mahītale |
bhūmyādhipatyaṃ mahābhoge siddhim āyātu tasya tu || 15.58 ||
ap15.­59
āhārāñ śleṣmikān sarvān nātisevī bhavej japī |
atyarthaṃ sevitā hy ete svapnā śūnyārtha4856sambhavā || 15.59 ||
ap15.­60
tā na sevet4857 tadā mantrī na siddhyarthā4858 tu varṇitaḥ |
nāpi svapet4859 tadā kāle yuktimanto vicakṣaṇaḥ || 15.60 ||
ap15.­61
paittikasya4860 tu sattvasya kathyate caritaṃ sadā ||
dveṣākārakruddhaṃ tu kṛṣṇavarṇo 'tha durbalaḥ |
krūraḥ krūrakarmā tu sadā vakro vidhīyate || 15.61 ||
ap15.­62
śūraḥ sāhasiko nityaṃ balabuddhisamanvitaḥ |
bahvabhāṣye bahumitrā bahuśāstrasamādhigaḥ || 15.62 ||
ap15.­63
dhārmikaḥ sthirakarmāntaḥ dveṣa-m-utthānavarṇitaḥ |
manasvī bahuśakraś ca jāyate dveṣalakṣitaḥ || 15.63 ||
ap15.­64
śūradveṣī ca bahvārtho lokajño priyadarśanaḥ |
nirmukto niḥspṛhaś cāpi dhīro duḥsahaḥ sadā || 15.64 ||
ap15.­65
mānī matsaraḥ kruddhaḥ strīṣu kānto sadā bhavet |
mahotsāhī dṛḍhamantrī ca mahābhogo 'tha jāyate || 15.65 ||
ap15.­66
ākramya carate sattvāṃ yathākarmānulabdhinām |
nityaṃ tasya siddhyante mantrāḥ prāṇoparodhinaḥ || 15.66 ||
ap15.­67
kṣipraṃ sādhayate hy arthāṃ dāruṇāṃ muni-r-ūrjitām |
sattvopaghāto yaḥ karmāḥ sidhyante tasya dehinaḥ || 15.67 ||
ap15.­68
vividhaprayogās tu ye karmāḥ prayuktā sarvamantriṇām |
ādarā te tu sidhyante nānyasattveṣu karmasu || 15.68 || {S151}
ap15.­69
dveṣikā ye tu mantrā vai parasattvānupīḍinaḥ |
paramantrā tathā cchinde krodhasattvasya sidhyati || 15.69 ||
ap15.­70
paradravyāpahārārthaṃ paraprāṇoparodhinaḥ |
sidhyante krodhamantrās tu nānyamantreṣu yojayet || 15.70 ||
ap15.­71
kurute cādhipatyaṃ vai eṣa sattvo 'tha dveṣajaḥ |
kṛṣṇavarṇo 'tha śyāmo vā gauro vātha vimiśritaḥ || 15.71 || {V113}
ap15.­72
jāyate krodhano martyo hemavarṇavivarjitaḥ |
rūkṣavarṇo 'tha dhūmro vā kapilo vā jāyate naraḥ || 15.72 ||
ap15.­73
śūraḥ krūraḥ tathā lubdhaḥ vṛścikārāśi-m-udbhavaḥ |
aṅgāragrahakṣetrasthaḥ śleṣmaṇāya bṛhaspateḥ || 15.73 ||
ap15.­74
jāyate hy alpabhojī syāt kaṭvamlarasasevinaḥ |
āyuṣyaṃ tasya dīrghaṃ tu smṛtimantro 'tha jāyate || 15.74 ||
ap15.­75
vātikasya tu vakṣye 'haṃ caritaṃ sattvaceṣṭitam |
vivarṇo rūkṣavarṇas tu pramāṇo nātidurbalaḥ || 15.75 ||
ap15.­76
naṣṭabuddhiḥ sadāprājño4861 'hṛtsthiro4862 hy anavasthitaḥ |
gātrakampaṃ bhramiś cāpi chardi prasravaṇaṃ bahuḥ || 15.76 ||
ap15.­77
bahvāśī nityabhojī ca bahvā vāco bhavet4863 hi saḥ |
viruddhaḥ sarvalokānāṃ bahvamitro 'tha jāyate || 15.77 ||
ap15.­78
duḥśīlo duḥkhitaś cāpi jāyato 'sau mahītale |
antardhānikamantrā vai tasya siddhi-m-udāhṛtam || 15.78 ||
ap15.­79
vātaprakopanā ye bhakṣās te tasyānuvartinaḥ |
taṃ na sevet sadā jāpī karmasiddhim ākāṃkṣayan4864 || 15.79 ||
ap15.­80
mohā-m-udbhavam eṣāṃ tu sattvānāṃ vātakopinām |
mohajā kathitā hy ete mūḍhamantraprasādhitā || 15.80 ||
ap15.­81
nityaṃ teṣu mūḍhānāṃ mohānāṃ siddhir iṣyate |
nakṣatre jalajā rāśau grahasatyārtham īkṣite || 15.81 || {S152}
ap15.­82
nācarec chubhakarmāṇi vātike sattvamūrcchite |
vaśyākarṣaṇa bhūtānāṃ mohanaṃ jambhanaṃ tathā || 15.82 ||
ap15.­83
vātikeṣv api sattveṣu mohajaiḥ pāpa-m-udbhavaiḥ |
kathitā lakṣaṇā hy ete svapnānāṃ satyadarśanā || 15.83 ||
ap15.­84
munibhir varṇitā hy ete purā sattvārtha4865sādhakā |
meṣo vṛṣo mithunaś ca karkaṭaḥ siṃha eva tu || 15.84 ||
ap15.­85
tulā kanyā tathā vṛścīś ca dhanur makara eva tu |
kumbhamīnā gajaḥ divyaṃ vānaram asura eva tu || 15.85 ||
ap15.­86
siddhagandharvayakṣādyā manujānāṃ ye prakīrtitā |
rāśayo bahusattvānāṃ kathitā hy agrapuṅgavaiḥ || 15.86 ||
ap15.­87
bahuprakārā vicitrārthā vividhā karma varṇitā |
teṣu sarveṣu karme ca phalanti guṇavistarāḥ || 15.87 || {V114}
ap15.­88
na karma guṇanirmuktaṃ paṭhyate khalu dehinām |
guṇe ca karmasaṃyuktaḥ karoti punarudbhavam || 15.88 ||
ap15.­89
guṇaṃ dharmārtha4866saṃyuktaṃ siddhir4867 mantreṣu jāyate |
jāpī guṇatattvajñaḥ karmabandhaguṇāguṇam || 15.89 ||
ap15.­90
na hitāṃ kurute karma yad guṇeṣv api satkriyām |
kriyā hi kurute karma na kriyā guṇavarjitā || 15.90 ||
ap15.­91
kriyākarmaguṇāṃ caiva saṃyuktaḥ sādhayiṣyati |
vidhipūrvaṃ kriyākarma uktaṃ daśabalaiḥ purā || 15.91 ||
ap15.­92
kriyākarmaguṇā hy ete draṣṭā sattvopaceṣṭitā |
vividhā svapnarūpās tu dṛśyante karma-m-udbhavāḥ || 15.92 ||
ap15.­93
tasmāt svapnanimittena prayojyāḥ karmavistarāḥ |
vidhākāracitrāś ca manojñāḥ priyadarśanāḥ || 15.93 ||
ap15.­94
vighnarūpāḥ • arūpāś ca dṛśyante svapnahetavaḥ |
mahotsāhā mahā­vīryā siddhim ākāṃkṣiṇo narāḥ || 15.94 || {S153}
ap15.­95
uttamādhamamadhyeṣu siddhis teṣu prakalpyate |
raudrāḥ krūrakarmās tu svapnā sadyaphalā sadā || 15.95 ||
ap15.­96
uttamā dhruvakarmāsu cirakāleṣu siddhaye |
laukikā lokamukhyānāṃ guṇotpādanasambhavāḥ || 15.96 ||
ap15.­97
dṛśyante vividhāḥ svapnā jāpināṃ mantrasiddhaye |
asiddhyarthaṃ tu mantrāṇāṃ nidrā tandrī prakalpyate || 15.97 ||
ap15.­98
vighnaghātanamantraṃ tu tasmin kāle prakalpyate |
yuktirūpā tadā mantrā jāpināṃ taṃ prayojayet || 15.98 ||
ap15.­99
ṣaḍbhujo 'tha mahā­krodhaḥ ṣaṇmukhaś caiva prakalpite |
caturakṣaro mahā­mantraḥ kumāre mūrtinisṛtaḥ || 15.99 ||
ap15.­100
ghorarūpo mahā­ghoro varāhākārasambhavaḥ |
sarvavighnavināśārthaṃ kālarātraṃ sa devarāṭ4868 || 15.100 ||
ap15.­101
vyāghracarmanivastas tu sarpābhogavilambitaḥ |
asihasto mahā­sattvaḥ kṛtāntarūpī mahaujasaḥ || 15.101 ||
ap15.­102
nirghṛṇaḥ sarvavighneṣu vināya­kānāṃ prāṇahantakṛt |
śṛṇvantu sarvabhūtā vai mantraṃ tantre sudāruṇam || 15.102 ||
ap15.­103
nāśako dṛṣṭasattvānāṃ sarvavighnopahārikaḥ |
sādhakaḥ sarvamantrāṇāṃ devasaṅghā śṛṇotha me || 15.103 || {V115}
ap15.­104

namaḥ samanta­buddhānām apratihataśāsanānām | tadyathā |

he he mahā­krodha ṣaṇmukha ṣaṭcaraṇa sarvavighnaghātaka hūṃ hūṃ | kiṃ cirāyasi vināya­kajīvitāntakara duḥsvapnaṃ me nāśaya laṅgha laṅgha samayam anusmara phaṭ phaṭ svāhā || 15.104 ||

ap15.­105

samanantarabhāṣito 'yaṃ mahā­krodha­rājā sarva­vighna­vināyakāḥ • ārtāḥ • bhītāḥ • bhinnahṛdayās trastamanaso bhagavantaṃ śākya­muniṃ mañjuśriyaṃ kumara­bhūtaṃ namaskāraṃ kurvate sma | samaye ca tasthuḥ || 15.105 || {S154}

ap15.­106

atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvaṃ taṃ śuddhāvāsabhavanam avalokya taṃ ca mahā­parṣanmaṇḍalam evam āha |

bho bho devasaṅghāḥ | ayaṃ krodharājā | sarvalaukikalokottarāṇāṃ mantrāṇāṃ sādhyamānānāṃ yo hi duṣṭasattvo jāpinaṃ viheṭhayet tasyāyaṃ krodharājā sakulaṃ damayiṣyati | śoṣayiṣyati | na ca prāṇoparodhaṃ kariṣyati | paritāpya pariśoṣya vyavasthāyāṃ sthāpayiṣyati | jāpinasya rakṣādharaṇaguptaye sthāsyati | anubṛṃhayiṣyati | yo hy evaṃ samayam atikramet krodharājena kṛtarakṣaṃ sādhakaṃ viheṭhayet || 15.106 ||

ap15.­107
saptadhāsya sphuṭen mūrdhā • arjakasyeva mañjarī |
ity evam uktvā muniśreṣṭho mañjughoṣaṃ tad ābravīt || 15.107 ||
ap15.­108
kumāra tvadīyamantrāṇāṃ sakalārthārthavistarām |
mantratantrārthayuktānāṃ4869 sādhakānāṃ viśeṣataḥ || 15.108 ||
ap15.­109
krodharāṭkathitaṃ tantre sarvavighnapranāśanam |
lokanāthaiḥ4870 purā hy etat tathaiva saṃniyojitam || 15.109 ||
ap15.­110
duṣṭavighnavināśāya • arīṇāṃ krodhanāśanam |
jāpināṃ satataṃ hy etan niśāsu paṭhayet sadā || 15.110 ||
ap15.­111
eṣa rakṣārtha sattvānāṃ duḥsvapnānāṃ ca nāśanam |
kathitaṃ lokamukhyais tu sarvamantrārthasādhane || 15.111 ||
ap15.­112
ataḥ paraṃ pravakṣyāmi puruṣāṇāṃ lakṣaṇaṃ śubham |
yeṣu mantrāṇi sidhyante • uttamādhamamadhyamā || 15.112 ||
ap15.­113
tejasvī ca manasvī ca kanakābho mahodaraḥ |
viśālākṣo 'tha susnigdho mandarāgī krodhavarjitaḥ || 15.113 ||
ap15.­114
raktāntanayana priyābhāṣī • uttamaṃ tasya sidhyati |
tanutvaco 'tha śyāmābho tanvaṅgo nātidīrghakaḥ || 15.114 ||
ap15.­115
mahotsāhī mahojaskaḥ saṃtuṣṭo sarvataḥ śubhaḥ |
utkṛṣṭo yonitaḥ śuddhaḥ • alpecchetha durbalaḥ || 15.115 ||
ap15.­116
tasya siddhir dhruvā śreṣṭhā dṛśyate sarvakarmasu |
ahīnāṅgo 'tha sarvatra dūrva4871śyāmo mahaujasaḥ || 15.116 || {S155} {V116}
ap15.­117
akliṣṭacitto manasvī ca brahmacārī sadā śuci |
+ vāsābhirato nityaṃ lokajño dharmaśīlī ca || 15.117 ||
ap15.­118
bahumitro sadā tyāgī mātrā ca carato sadā |
śucinaḥ dakṣaśīlaś ca śaucācārarataḥ sadā || 15.118 ||
ap15.­119
satyavādī ghṛṇī caiva • uttamā tasya sidhyati |
avyaṅgaguṇavistāraḥ kulīno dhārmikaḥ sadā || 15.119 ||
ap15.­120
mātṛpitṛbhaktaś ca brāhmaṇātithipūjakaḥ |
atikāruṇiko dhīras tasyāpi siddhir uttamā || 15.120 ||
ap15.­121
śyāmāvadātaḥ snigdhaś ca alpabhāṣī sadā śuciḥ |
mṛṣṭānnabhojanākāṃkṣī śucidārābhigāminaḥ || 15.121 ||
ap15.­122
lokajño bahumataḥ sattvas tasyāpi siddhir uttamā |
nātihrasvo na cotkṛṣṭo bhinnāñjanamūrdhajaḥ || 15.122 ||
ap15.­123
snigdhalocanavarṇaś ca śuciḥ snānābhirataḥ sadā |
ratnatraye ca prasanno 'bhūt tasyāpi siddhir uttamā || 15.123 ||
ap15.­124
utkṛṣṭakarmaprayuktā ca sattvānām āśayatadvidaḥ |
sahiṣṇuḥ priyavākyaś ca prasanno jinasūnunā |
lokottarī tadā siddhiḥ saphalā tasya-m-iṣyate4872 || 15.124 ||
ap15.­125
mahā­sattvo mahā­vīryo mahaujasko mahāvratī |
mahābhogī ca mantrajñaḥ sarvatantreṣu tattvavit || 15.125 ||
ap15.­126
varṇataḥ kṣatriyo hy agro brāhmaṇo vā manasvinaḥ |
strīṣu sevī sadā rāgī kanakābho 'tha varṇataḥ || 15.126 ||
ap15.­127
dṛśyate prāṃśugauraś ca tuṅganāso mahā­bhuja |
pralambabāhu śūraś ca mahā­rājyābhikāṃkṣiṇaḥ || 15.127 ||
ap15.­128
prasanno jinaputrāṇāṃ stryākhyo4873 devī4874pūjakaḥ |
ratnatraye ca bhaktaś ca bodhicittavibhūṣitaḥ |
atikāruṇiko dhīraḥ kvacid roṣo mohajaḥ4875 kvacit || 15.128 || {S156}
ap15.­129
mahā­bhogī mahātyāgī mahojasko durāsadaḥ |
strīṣu vallabha śūraś ca tasyāpi siddhir utamā || 15.129 ||
ap15.­130
atipānarataḥ4876 śūraḥ strīṣu saṅgī sadā punaḥ |
kanakābhaḥ svalpabhojaś ca vistīrṇakaṭinaḥ4877 śuciḥ || 15.130 ||
ap15.­131
ghṛṇī kāruṇikaḥ dakṣo lokajño bahumato guṇaiḥ |
mantrajāpī sadā bhakto jinendrāṇāṃ prabhaṅkaram || 15.131 || {V117}
ap15.­132
teṣu śrāvakaputrāṇāṃ khaḍgināṃ ca sadā punaḥ |
prabhaviṣṇu lokamukhyaś ca varṇato dvitīye śubhe || 15.132 ||
ap15.­133
avyaṅgaḥ sarvataḥ aṅgaiḥ krūraḥ sāhasikaḥ sadā |
tyāgaśīlī jitāmitro dharmādharmavicārakaḥ || 15.133 ||
ap15.­134
nātisthūlo nātikṛśo nātidīrgho na hrasvakaḥ |
madhyamo manujaḥ śreṣṭhaḥ siddhis tasyāpi uttamā || 15.134 ||
ap15.­135
ātāmra4878nakhasusnigdho raktapāṇitalaḥ śuciḥ |
caraṇāntaṃ raktataḥ snigdhaś cakrasvastikabhūṣitaḥ || 15.135 ||
ap15.­136
dhvajatoraṇamatsyāś ca patākā padma-m-utpalāḥ |
dṛśyante pāṇicaraṇayor manujo lakṣalakṣaṇaiḥ || 15.136 ||
ap15.­137
tādṛśaḥ puruṣaḥ śreṣṭhaḥ • agrasiddhis tu kalpyate |
śukladaṃṣṭro • asuṣiras tuṅgaḥ śikhariṇaḥ samāḥ || 15.137 ||
ap15.­138
tuṅganāso viśālākhyaḥ saṃhatabhrūcibuke śubhāḥ |
gopakṣmalokacihnas tu kṛṣṇadṛk tārakāñcitaḥ || 15.138 ||
ap15.­139
lalāṭaṃ yasya vistīrṇaṃ chatrākāraśiraḥ śubhaḥ |
uṣṇīṣākāraśiraś caiva karṇau śobhanataḥ śubhau || 15.139 ||
ap15.­140
siṃhākārahanuḥ sadā • adharau pakvabimba4879samaprabhau |
padmapattraraktābhā jihvā yasya dṛśyate tālukā cābhiraktikā || 15.140 ||
ap15.­141
grīvā kambusadṛśā pīnaskandhā samudbhavā |
kakṣavakṣaḥ śubhaḥ śreṣṭhaḥ vistīrṇoras tathaiva ca || 15.141 || {S157}
ap15.­142
svalpato nābhideśaś ca vistīrṇakaṭhinaḥ4880 śubhaḥ |
gambhīrapradakṣiṇā nābhī sirājāla • akurvatā || 15.142 ||
ap15.­143
pralambabāhur mahā­bhujaḥ kaṭisiṃhoracihnitaḥ |
ūrū cāsya vartulakau kaurparau †kharta†varjitau || 15.143 ||
ap15.­144
eṇeyajaṅghaḥ susampannavartulāś ca prakīrtitāḥ |
caraṇau māṃsalaupetau • aṅgulībhiḥ samunnatau || 15.144 ||
ap15.­145
raktau raktanakhau snigdhau unnatau māṃsaśobhitau |
atha śiro mahītalā varṇau śobhanau priyadarśanau || 15.145 ||
ap15.­146
aśliṣṭau varṇataḥ śuddhau praśastau lokacihnitau
upariṣṭāt tu teṣāṃ vai śirājāla • anunnatau || 15.146 ||
ap15.­147
purīṣaprasravaṇau mārgau gambhīrāvartadakṣiṇau |
praśastau svalpatarau nityaṃ vṛṣaṇau vartulau śubhau || 15.147 || {V118}
ap15.­148
avadhau • akhaṇḍau ca • anekaś caiva kīrtyate |
aṅgajāte yadā śuddhyā rāgānte ca samāśritaḥ || 15.148 ||
ap15.­149
svapnakāle cāhāre vṛṣyāṇāṃ khādyabhojanaiḥ |
prasruto varṇato nīlo rakto vā yadi dṛśyate || 15.149 ||
ap15.­150
prabhūtasrāvī snigdhaś ca śubhalakṣaṇalakṣitaiḥ |
tathāvidheye sattvākhye • uttamā siddhir iṣyate || 15.150 ||
ap15.­151
tripurīṣī ṣaṇmūtrī ca śaucācārarataḥ śuciḥ |
śayate yo hi yāmānte prātar utthāti jantavaḥ |
tasya siddhiḥ4881 sadā śreṣṭhā dṛśyate sarvakarmikā || 15.151 ||
ap15.­152
phalāṃ vividhākārāṃ sampadā bahu vā punaḥ |
anubhoktā bhaven madhyair lakṣaṇair abhilakṣitaḥ |
nakṣatraiś ca tathā jātaḥ puṣyai revatiphalgunaiḥ || 15.152 ||
ap15.­153
maghāsu • anurādhāyāṃ citrārohiṇikṛttikaiḥ |
janakaḥ teṣu dṛśyasthaḥ samartho grahacihnitaḥ | {S158}
prabhātakāle yo jātaḥ siddhis teṣu pradṛśyate || 15.153 ||
ap15.­154
madhyāhne prātaraś cāpi atrānte ca śucigrahāḥ |
śuklā somaśuklāś ca pītako budho bṛhaspati |
sāmarthyakāryasiddhyarthaṃ nirīkṣyante sarvajantūnām || 15.154 ||
ap15.­155
atrāntare ca ye jātā manujaḥ śubhakarmiṇaḥ |
teṣāṃ sidhyanty ayatnena mantrāḥ sarvārthasādhane || 15.155 ||
ap15.­156
madhyāhnāpara tenaiva ravāv āstamane sadā |
atrāntare sadā krūrāḥ • grahāḥ paśyanti dehinām || 15.156 ||
ap15.­157
ādityāṅgārakaḥ krūrāḥ keturāhuśaniścaraḥ |
ye ca grahamukhyās tu kampanirghāta•ulkinaḥ || 15.157 ||
ap15.­158
tārā ghoratamaś caiva kṛṣṇāriṣṭasamas tathā |
kālamārakuruḥ • raudro dṛśyate tasmin4882 kālataḥ || 15.158 ||
ap15.­159
ādityodayakāle ca budhaḥ paśyati medinīm |
yugamātre rathatyucce paśyate 'sau bṛhaspatiḥ || 15.159 ||
ap15.­160
śukraḥ pareṇa dhanādhyakṣo paśyate 'sau yuge ravau |
madhyāhnād āpūryate candro darśanaṃ candradehinām || 15.160 ||
ap15.­161
budhakāle bhaved rājyaṃ bṛhaspato 'rthabhogakṛt |
śukre dhananiṣpattir mahā­rājyaṃ bhogasampadam || 15.161 || {V119}
ap15.­162
dīrghāyuṣmaṃ tathā candre • aiśvaryaṃ cāpi sāphalam |
madhyaṃdine tathā bhāno madhyadṛṣṭi samoditā |
madhyāhne vigate nityam ādityo diśam īkṣate || 15.162 ||
ap15.­163
yugamātre hrāsitā nocce ketur evam udāhṛtāḥ |
rāhuḥ śanaiścaraś caiva tamakālayugāntakaḥ |
tataḥ pareṇa hrāsyāyāṃ4883 niṣṭariṣṭolkakampakaḥ || 15.163 ||
ap15.­164
ātāmre 'staṃgate bhānau sindūrapuñjavarṇite |
yo 'sau grahamukhyas tu bāladārakavarṇino rūpiṇaḥ || 15.164 || {S159}
ap15.­165
śaktihasto mahākrūraḥ • aṅgārasyeva darśane |
tato yugāntārpite bhāno śubhānāṃ grahayonayaḥ || 15.165 ||
ap15.­166
ādityadarśanāj jātaḥ krūraḥ sāhasiko bhavet |
satyakāṅgārake jātaḥ kruddhalubdho 'bhimāninaḥ || 15.166 ||
ap15.­167
keturiṣṭātidhūmrāṇāṃ janyante4884 vyādhisambhavā |
daridrā vyādhino lubdhā mūḍhāś4885 caiva janā sadā || 15.167 ||
ap15.­168
kālas tamakampānām ulkikāṃ grahakutsitām |
kampanirghātatārāṇām aśaniścaiva pratāpina || 15.168 ||
ap15.­169
vajroriṣṭa tathā cānyām ṛkṣādīnāṃ prakalpate |
rāhudarśanaghoras tu dṛśyate sarvajantunām || 15.169 ||
ap15.­170
daridrānāthaduḥśīlā pāpacauranarā sadā |
jāyante duḥkhitā martyā janā vyādhi-m-āṇayā |
kuṣṭhino bahurogāś ca kāṇakhañjasadajulā || 15.170 ||
ap15.­171
ṣaṇḍapaṇḍe 'napatyāś ca durbhagāḥ strīṣu kutsitā |
narā nāryas tathā cānye darśanāgrahakutsitām || 15.171 ||
ap15.­172
jāyante bahudhā lokāṃ jātakeṣv eva jātakā |
śuklapītagrahāḥ śreṣṭhā teṣu jātiśubhodayāḥ || 15.172 ||
ap15.­173
varṇataḥ śuklapītābhāḥ praśastā jinavarṇitāḥ |
catvāro grahamukhyās tu śukracandragururbudhaḥ || 15.173 ||
ap15.­174
teṣāṃ darśana siddhyarthaṃ jāpinā sarvakarmasu |
bāliśānāṃ ca sattvānāṃ jātir eva sadā śubhā || 15.174 ||
ap15.­175
sarvasampat sadā-m-iṣṭāḥ kathitā lokapuṅgavaiḥ |
kṣaṇamātraṃ tathonmeṣanimeṣaṃ cāpi • acchaṭam || 15.175 ||
ap15.­176
eṣāṃ saṃkṣepate jāti kathitā lokapuṅgavaiḥ |
etanmātraṃ pramāṇaṃ tu grahāṇāṃ lokacintinām || 15.176 || {V120}
ap15.­177
udayante tathā nityaṃ etatkālaṃ tu tattvataḥ |
śreyasā pāpakā hy ete bhramante cakravat sadā || 15.177 || {S160}
ap15.­178
śubhāśubhakarā te 'tra mantram ekavat sadā |
te devalokasamāsṛtā nu + + + + + + + + + + || 15.178 ||
ap15.­179
eteṣāṃ kvacit kiñcit pāpabuddhis tu jāyate |
śubhāśubhaphalā sattvāj jāyante bahudhā punaḥ || 15.179 ||
ap15.­180
sa eṣāṃ darśanam ity āhur grahāṇāṃ karmabhojinām |
sattvānāṃ satvaram4886 āyānti śīghragāmitvasatvarāḥ || 15.180 ||
ap15.­181
dṛśyādṛśyaṃ kṣaṇān meṣam acchaṭāṃ tvaritā gatiḥ |
tataḥ kālaṃ prakalpyete + + + + + + + + + + + |
etatkālapramāṇaṃ tu darśitam agrabuddhibhiḥ || 15.181 ||
ap15.­182
ataḥ paraṃ pravakṣyāmi niyate jātake sadā |
muhūrtā dvādaśāś caiva kālam akālaṃ cānuhetavaḥ4887 |
apātraṃ caiva vakṣyante siddhihetur na vā punaḥ || 15.182 ||
ap15.­183
śakunaṃ caiva lokānāṃ dṛṣṭyādṛṣṭya punaḥ punaḥ |
rāṣṭrabhaṅgaṃ ca durbhikṣaṃ + + + nṛpateḥ śubham || 15.183 ||
ap15.­184
kālākālaṃ tadā māryaḥ śivaṃ cakret4888 sadā jana |
ketukampo 'tha nirghātam ulkaṃ caiva sadhūminam4889 || 15.184 ||
ap15.­185
nakṣatravāratārāṇāṃ caritaṃ ca śubhāśubham |
caritaṃ sarvabhūtānāṃ śivāśivaviceṣṭitam || 15.185 ||
ap15.­186
kravyādāṃ mātarāṃś caiva raudrasattvopaghātinām |
duṣṭasattvāṃ tathā vakṣye caritaṃ piśitāśinām || 15.186 ||
ap15.­187
prasannānāṃ4890 devatā yatra ratnadharmāgrabuddhinām |
śubhakarmasadāyuktāṃ maitracittadayālavām || 15.187 ||
ap15.­188
sādhuceṣṭārthabuddhīnāṃ parapūrtisamāśritām |
ākṛṣṭā mantra-m-uktibhir4891 opadhyāhārahetunām || 15.188 ||
ap15.­189
vistaraṃ caritaṃ vakṣye lakṣaṇaṃ yatra • āśritāḥ |
paradeha samāśritya tiṣṭhante mānuṣāśritā4892 || 15.189 || {S161}
ap15.­190
devā puṇyatām4893 ity āhur asurā mānahetunā |
dvividhā te 'pi tatrasthā pārṣadyā surāsurā || 15.190 ||
ap15.­191
te 'pi tatra dvidhā yānti krūra sādhāraṇā punaḥ |
te 'pi tatra dvidhā yānti śubhāśubhagatipañcakam || 15.191 || {V121}
ap15.­192
tatrasthā trividhā yānti viṃśatriṃśadasaṅkhyakam |
akaniṣṭhā yāva devendrā yāmāsaṅkhyamabhūpakāḥ || 15.192 ||
ap15.­193
aparyantaṃ yāva dhātūnāṃ lokānāṃ ca śubhāśubham |
yāvāṃ saṃsārikā sattvā yāvāṃ cāryaśrāvakāḥ || 15.193 ||
ap15.­194
buddhapratyeka­buddhānāṃ tadaurasāṃ ca sūnunām |
bodhisattvāṃ mahā­sattvāṃ daśabhūmipratiṣṭhitām || 15.194 ||
ap15.­195
sarvasattvā tathā nityaṃ sattvayonisamāśritām |
sarvabāliśa4894jantūnāṃ gatiyonisamāśritām |
vinirmuktānāṃ saṃsār†āhe†4895 buddhānāṃ sarvāryām || 15.195 ||
ap15.­196
sarvato nityaṃ lakṣaṇaṃ caritaṃ sadā |
vācām iṅgitatattvaṃ tu teṣāṃ vakṣye savistaram || 15.196 ||
ap15.­197
ākṛṣṭā sarvabhūtās tu mantratantrasayuktibhiḥ |
āviṣṭākṛṣṭamantrajño paradehasamāśritām || 15.197 ||
ap15.­198
kuśalākuśalakarmajñair4896 apramattaiḥ sajāpibhiḥ |
amūḍhacaritaiḥ sarvair nigrahānugrahakṣamaiḥ |
ākṛṣṭā bhūtale loke4897 mānuṣye mantrajāpibhiḥ || 15.198 ||
ap15.­199
teṣāṃ siddhinimittaṃ tu sarvaṃ vakṣye tu tattvataḥ |
teṣāṃ dehānurodhārthaṃ mānuṣāṇāṃ sadārujām || 15.199 ||
ap15.­200
nityam atyantadharmārthaṃ mokṣārthaṃ tu prakalpyate |
nigrahaṃ teṣu duṣṭānāṃ viśuddhānāṃ tu pūjanā || 15.200 ||
ap15.­201
nigrahānugrahaṃ caivaṃ mantratantraṃ prakalpyate |
vātaḥ śleṣmapittānāṃ trividhātra tridhā kriyā || 15.201 || {S162}
ap15.­202
teṣāṃ tu prakalpayec chānti trividhaiva kramo mataḥ |
tatra mantraiḥ sadā kuryān mānuṣāṇāṃ cikitsitam || 15.202 ||
ap15.­203
mahā­bhūtavikalpas tu bhūto bhūtādhikaḥ smṛtaḥ |
abhibhūtaṃ tathābhūtair adhibhūtaḥ sa ucyate || 15.203 ||
ap15.­204
adhibhūto yadā jantur asvāsthyaṃ janayet tadā |
bhūtaṃ bhūtaprakāraṃ tu dvividhaṃ tu prakalpyate || 15.204 ||
ap15.­205
sattvabhūtas tathā nityam asattvaś caiva prakalpyate |
pittaśleṣma tathā vāyur4898 ye cānye + + + + + + + || 15.205 ||
ap15.­206
catvāraś ca mahā­bhūtāḥ pañca mamākāśam iṣyate |
āpas tejo-samāyuktaṃ pṛthivī vāyusamāyutā || 15.206 || {V122}
ap15.­207
asattvasaṅkhyam ity āhur buddhimantaḥ sadā punaḥ |
lokāgrādhipati hy agraḥ • ity uvāca mahā­dyutiḥ || 15.207 ||
ap15.­208
asattvasaṅkhyaṃ hy amānuṣyaṃ + + + + + + + + |
mānuṣaṃ sattvam ity āhur agradhīr vadatāṃ varaḥ || 15.208 ||
ap15.­209
amānuṣaṃ mānuṣaṃ vāpi sattvasaṅkhyaṃ sadaivatam |
sattvānāṃ śreyasārthaṃ tu sārvajñaṃ vacanaṃ punaḥ || 15.209 ||
ap15.­210
atītānāgatair buddhaiḥ pratyutpannais tathaiva ca |
bhāṣitaṃ karmam evaṃ tu śubhāśubhaphalodayam || 15.210 ||
ap15.­211
kevalaṃ vacanaṃ buddhānām avaśyaṃ karma karoti |
tannimittaṃ gotrasāmānyāt siddhir eva pradṛśyate || 15.211 ||
ap15.­212
sarvajñaṃ jñānam ity āhuḥ kṣemaṃ śāntaṃ sadā śucim |
niṣṭhaṃ śuddhanairātmyaṃ paramārthaṃ mokṣam iṣyate || 15.212 ||
ap15.­213
tad eva vartma sattveṣu • idaṃ sūtram udāhṛtam |
tatra mantrasadoṣadhyā • aśeṣaṃ vacanaṃ jage || 15.213 ||
ap15.­214
bhūtaṃ bhaviṣyam atyantaṃ sarvaśāstrasupūjitam |
lokāgryaṃ dharmanairātmyaṃ sadā śāntaśivaṃ padam || 15.214 || {S163}
ap15.­215
etat sārvajñavacanaṃ niṣṭhaṃ tasya paraṃ padam |
kevalaṃ tu prakalpyete sarvajñajñāna-m-udbhavam || 15.215 ||
ap15.­216
prabhāvaṃ sarvabuddhānāṃ bodhisattvānāṃ ca dhīmatām |
mantrāṇāṃ sarvakarmeṣu siddhiḥ sarvatra darśitā |
ata eva munīndreṇa kalparājaḥ prabhāṣitaḥ || 15.216 ||
ap15.­217
anena vartmanā gacchan mantrarūpeṇa dehinām |
nirvāṇapuram āpnoti śāntanirjarasampadam |
aśokaṃ virajaṃ kṣemaṃ bodhiniṣṭhaṃ sadāśivam || 15.217 ||
ap15.­218
ya eṣa sarvabuddhānāṃ śāsanaṃ mantrajāpinām |
kathitaṃ4899 bhūtale tantram aśeṣaṃ mantrajāpinām || 15.218 ||
ap15.­219
sarvajñajñānajñeyaṃ4900 ca karmahetunibandhanam |
sarvam etaṃ tu mantrārthaṃ trividhā bodhinimnagā || 15.219 ||
ap15.­220
aśeṣajñānaṃ tu buddhānām iha kalpe pradarśitam |
sattvānāṃ ca hitārthāya sarvalokeṣu pravartitam || 15.220 ||
ap15.­221
ye hāsti kalparāje 'smin nānyakalpeṣu dṛśyate |
yo 'nyakalpeṣu kathitaṃ muniputrais tu munivaraiḥ || 15.221 || {V123}
ap15.­222
te hāsti sarvamantrāṇāṃ kalpaṃ vistaram eva tu |
ata eva jinendreṇa kathitaṃ sarvadehinām || 15.222 ||
ap15.­223
mahītale ca triloke • asmin4901 na sau vidyate4902 |
yo 'smin kalparājendre nānīto na vaśīkṛtaḥ || 15.223 ||
ap15.­224
astaṃgate municandre śūnye bhūtalamaṇḍale |
iha kalpe sthite loke śāsanārthaṃ kariṣyati || 15.224 ||
ap15.­225
kumāraḥ sarvabhūtānāṃ mañjughoṣaḥ sadā śubhaḥ |
buddhakṛtyaṃ tathā loke śāsane 'smin kariṣyati || 15.225 ||
ap15.­226
prabhāvaṃ kalparājasya cirakālābhilāṣiṇām |
śrutvā sakṛd adhimucyante teṣu siddhiḥ sadā bhavet || 15.226 || {S164}
ap15.­227
abandhyaṃ4903 sarvabhūtānāṃ vacanedaṃ sadā śubham |
mantriṇāṃ sarvabhūteṣu jāpahoma sadā ratām || 15.227 ||
ap15.­228
tryadhvikeṣu4904 jñāneṣu jñānaṃ yatra pravartate |
sa eva pravartate 'smiṃ kalparāje varottame || 15.228 ||
ap15.­229
mantrapratiṣṭhā buddhānāṃ śāsanaṃ sa ihoditam |
nirvikalpas tu taṃ mantraṃ vikalpe 'smiṃ tad ihocyate || 15.229 ||
ap15.­230
karoti sarvasattvānām arthānarthaṃ śubhāśubham |
gatibuddhis tathā sattvaṃ lokānāṃ ca śivāśivam || 15.230 ||
ap15.­231
sa eṣa prapañcyate kalpe niḥprapañcās tathāgatā |
lokātītā svasambuddhā lokahetor ihocyate || 15.231 ||
ap15.­232
adhikaṃ sarva­dharmāṇāṃ lokadharmā hy atikramā |
karoti vividhāṃ karmī vicitrāṃ lokapūjitām || 15.232 ||
ap15.­233
mantrarāṭ karmasūdyuktaḥ sattvarāśes tathā hitaḥ |
kumāro mañjughoṣas tu buddhakṛtyaṃ karoti saḥ || 15.233 ||
ap15.­234
tasyārthaṃ guṇaniṣpattir4905 lokādhānaṃ śubhāśubham |
adhyeṣṭāhaṃ pravaktā vai nādhyeṣṭādharma-m-ucyate || 15.234 ||
ap15.­235
kevalaṃ sarvasattvānāṃ hitārthaṃ buddhabhāṣitam |
atītaiḥ sarvabuddhais tu bhāṣitaṃ tu pravakṣyate || 15.235 ||
ap15.­236
buddhavaṃśam avicchinnaṃ bhaviṣyaty adhimucyate |
te sarvajñajñāna-m-udbhava mantriṇāṃ sarvakarmasu || 15.236 ||
ap15.­237
sarvajñajñānapravṛttaṃ tu karmam ekaṃ praśasyate |
pūrvakarma svakaṃ loke tad adhunā paribhujyate || 15.237 || {V124}
ap15.­238
tasmāt karma prakurvīta • iha janmasu duṣkaram |
mantrāḥ siddhyanty ayatnena karmabandha ihāpi tam || 15.238 ||
ap15.­239
janme siddhiḥ syād iha karme 'pi dṛśyate |
tasmāt sarvabuddhais tu karmam ekaṃ praśaṃsitam || 15.239 || {S165}
ap15.­240
vidhiyuktaṃ tu tat karma kṣipraṃ siddhi • ihāpi tat |
bhramanti sattvā vidhihīnā bāliśās tu pramohitāḥ || 15.240 ||
ap15.­241
tasmāt sarvaprakāreṇa karma • ekaṃ praśaṃsitam |
vidhiṃ karmasamāyuktaṃ saṃyuktaḥ sādhayiṣyati |
vidhihīnaṃ tathā karma sucireṇāpi na sidhyati || 15.241 ||
ap15.­242
na hi dhyānair vinā mokṣaṃ na mokṣaṃ dhyānavarjitam |
tasmād dhyānaṃ ca mokṣaṃ ca saṃyukte bodhi-m-ucyate || iti || 15.242 ||
ap15.­243

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­yānavaipulyasūtrāt pañcadaśamaḥ4906 sarvakarmakriyārthaḥ paṭalavisaraḥ parisamāpta | iti ||

{S166} {V125}

ap16.

Chapter A16

ap16.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya4907 mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma |

śṛṇu mañjuśrīḥ | tvadīye sarvārthakriyākarmapaṭalavisaraṃ pūrvanirdiṣṭaṃ parṣanmaṇḍalamadhye savistaraṃ vakṣye 'ham | pṛṣṭo 'yaṃ yakṣarājena vajrahastena dhīmatā || 16.1 ||

ap16.­2
sarvamantrārthayuktānāṃ svapnānāṃ ca śubhāśubham |
ata prasaṅgena sarvedaṃ kathitaṃ mantrajāpinām || 16.2 ||
ap16.­3
yakṣarāṭ tuṣṭamanaso mūrdhni kṛtvā tu • añjalim |
praṇamya śirasā śāstur abhyuvāca girāṃ tadā4908 || 16.3 ||
ap16.­4
anugrahārthaṃ tu lokānāṃ kathitaṃ hy agrabuddhinā |
mamaivam anukampārthaṃ sattvānāṃ ca sukhodayā || 16.4 ||
ap16.­5
jāpināṃ sarvamantrāṇāṃ svapnānāṃ ca śubhāśubham |
caritaṃ guṇavistāraṃ sattvādhi†ṣṭa†nikṛṣṭinām |
uttamā gatiyonibhyo hetujñānaviceṣṭitam || 16.5 ||
ap16.­6
atītānāgataṃ jñānaṃ vartamānaṃ śubhāśubham |
sarvaṃ sarvagataṃ jñānaṃ sarvajñajñānaceṣṭitam || 16.6 ||
ap16.­7
anābhāsyam anālambyaṃ niḥprapañcaṃ prapañcitam |
sarvākāra4909varopetaṃ śivaṃ śāntim udīritam || 16.7 ||
ap16.­8
prabhāvaṃ sarvabuddhānāṃ varṇitaṃ hy agrabuddhinā |
sarvamantrārthayuktānāṃ jāpināṃ ca viśeṣataḥ || 16.8 ||
ap16.­9
karma karmaphalaṃ sarvaṃ kriyākālaṃ tathaiva ca |
pātraṃ sthānaṃ tathāveṣaṃ svapnaprasaṅge pracoditam || 16.9 ||
ap16.­10
yakṣarāṇ munivaraṃ śreṣṭhaṃ saptamaṃ tu4910 tathāgatam |
bhadrakalpe tu ye buddhāḥ saptamo 'yaṃ śākyapuṅgavaḥ || 16.10 ||
ap16.­11
śākyasiṃho jitāmitraḥ saptamo 'yaṃ prakalpitaḥ |
yugādhame 'bhisaṃbuddho lokanātho prabhaṅkaraḥ || 16.11 ||
ap16.­12
mahā­vīryo mahā­prājño mahāsthāmodito muniḥ |
vajrapāṇis tu taṃ yakṣo bodhisattvo 'namasya4911 tam || 16.12 || {S167}
ap16.­13
svakeṣu āsane tasthus tūṣṇīmbhūto 'tha buddhimān |
mañjuśriyo 'tha mahā­prājñaḥ pṛṣṭo 'sau muninā tadā || 16.13 ||
ap16.­14
adhyeṣayati taṃ buddhaṃ kanyasaṃ munisattamam |
sādhu bhagavān sambuddhaḥ karmajñānasavistaram || 16.14 || {V126}
ap16.­15
jātakaṃ + + + + + + + + + + + + + + + + sadā śubham |
caritaṃ bahusattvānāṃ karmajñānasahetukam || 16.15 ||
ap16.­16
niviṣṭāviṣṭaceṣṭānāṃ śreyasārthārthayuktinām |
jāpināṃ siddhinimittāni sādhyasādhyavikalpitām || 16.16 ||
ap16.­17
bhūtikāmā tathā loke aiśvaryābhogakāṅkṣiṇām |
rājyahetuprakṛṣṭānāṃ siddhidhāraṇakāminām || 16.17 ||
ap16.­18
sarvaṃ sarvagataṃ jñānaṃ saṃkṣepeṇa prakāśatu |
ity uvāca muniḥ śreṣṭho adhyeṣṭo jinasūnunā || 16.18 ||
ap16.­19
kalaviṅkaruto dhīmān divyadundubhinādinaḥ |
brahmasvaro mahā­vīryaparjanyo ghoṣaniḥsvanaḥ |
buddhavācoditaḥ śuddho vāce gāthāṃ saptamo muniḥ || 16.19 ||
ap16.­20
eṣa kumāra parārthagatānāṃ siddhim ajāyata lokahitānām |
śreyasi sarvahite jagati praṇetāro4912 • śuddhyatu tiṣṭhatu mokṣavibhūnām4913 || 16.20 ||
ap16.­21
satyākṣaya4914vīryavāṃ hi taccittāmadamaitraratā satataṃ dānaratā4915 ye |
siddhir bhavet4916 sada teṣu janeṣu nānya kathañcana siddhim upeṣye || 16.21 ||
ap16.­22
mantravare sadā4917 tuṣṭiratā ye śāsani cakradhare tathā mañjuvare4918 vā |
dharṣayi māraṃ4919 pravartayi cakraṃ so 'pi ha cakradharo iha yuktaḥ || 16.22 ||
ap16.­23
vācā divyamanorama yasyā bāliśajantu vivarjita nityā |
divyamanoramakarṇasukhā ca premaṇīyā madhurā anukūlā || 16.23 ||
ap16.­24
cittaprahlādanasaukhyapradā ca mañjur iti samudīraya buddhā |
yasya na śakya-m-abhāva-m-ajānaṃ te 'pi tathāgatajñānaviśeṣaiḥ || 16.24 ||
ap16.­25
teṣu sutātha ca bhūmipraviṣṭā divyaprakṛṣṭa daśa tathā4920saṅkhyā |
te 'pi sureśvara lokaviśiṣṭādivyaprabhāva-m-ajāna-m-aśakyā || 16.25 || {S168}
ap16.­26
rūpyaḥ • arūpyā tathā • abhūmā kāmikadivyaṃ nṛjā manujā vā |
yogina siddhiṃ gatā atha loke sarvaviśiṣṭa tathā naramukhyā || 16.26 ||
ap16.­27
sattvam asau na sa vidyati kaścid yo pratijāni tu tasya śriyām4921 |
eṣa siriparikalpitatulyaṃ mañjuśrīti4922 pratijāni tu buddhāḥ || 16.27 ||
ap16.­28
mañjuśriyaṃ parikalpitatulyaṃ nāma-m-iyaṃ tatha pūrvajinebhiḥ |
eṣa kṛtā tava saṃjñitakalpe divya • anāgatabuddha-m-atītaiḥ || 16.28 ||
ap16.­29
nāma śruṇi • aparyastam aśuddho4923 nāsya mano bhavi • ekamano vā |
tasya-m-imaṃ śivaśānti bhaveyaṃ4924 bodhi varā bhavi • agraviśiṣṭā || 16.29 ||
ap16.­30
mantra • aśeṣa tu siddha bhaved yā4925 uttamayoni gati lebhe |
uttamidharmi samāśrayi nitya vighnavivarjita siddhi bhaveyā || 16.30 || {V127}
ap16.­31
īpsitamantra prasādhayi sarvāṃ kṣipra sa gacchati bodhi ha mañjum |
lapsyati bodhigato munimukhyaḥ gatva niṣīdati sattvahitārtham || 16.31 ||
ap16.­32
buddhayi bodhi pravartayi cakraṃ eṣa guṇo kathito jinamukhyaiḥ |
mañjur iti śirīṃ tvayi saṃsmari nāmam acintyaguṇāḥ kathitā jinamukhyaiḥ || 16.32 ||
ap16.­33
darśatu nitya prabhāva tvadīyaṃ pūrvakasarvagatair jinamukhyaiḥ |
kalpa bhaṇeyā na śakyam asaṅkhyaiḥ mantraśatā tava śuddhakumāra || 16.33 ||
ap16.­34
mañjuśriyaṃ tava mantracaryaṃ bhāṣita sarvam aśeṣakabuddhaiḥ |
eṣaṃ kumāra tha sarvagatā vai śāsana tubhya ratottama vīrāḥ || 16.34 ||
ap16.­35
śuddhāvāsaniṣaṇṇajanā vai sattva-m-aśeṣa ta īhaya sattā |
na krami mantra tvadīya4926 kadāciṃ nāpi kathañci ha ye tava mantram || iti || 16.35 ||
ap16.­36

āryamañjuśrīmūlakalpān mahā­yānavaipulyasūtrāc ṣoḍaśamo4927 gāthāpaṭalanirdeśavisaraḥ parisamāptam || iti ||

{S169} {V128}

ap17.

Chapter A17

ap17.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvatathāgatavikurvitaṃ nāma samādhiṃ samāpadyate sma | samanantarasamāpannasya bhagavataḥ śākyamuner ūrṇākośād raśmayo niścarati sma | nīlapītāvadātamāñjiṣṭhasphaṭikavarṇaḥ | sarvaṃ cedaṃ budhakṣetram avabhāsya sarvalokadhātvantarāṇi cālokayitvā sarvagrahanakṣatrāṃś ca muhūrtamātreṇa jihmīkṛtyākṛṣṭavān4928 | ākṛṣṭā ca svakasvakā sthānāni saṃniyojya tat parṣanmaṇḍalaṃ buddhādhiṣṭhānenākṛṣya ca tatraiva bhagavataḥ śākyamuner ūrṇākośāntardhīyate sma | sarvaṃ ca grahanakṣatratārakāḥ • jyotiṣo-r-uparudhyamānā ārtā bhītā bhagavantaṃ śākya­muniṃ prajagmuḥ | kṛtāñjalayaś ca tasthure prakampayamānā muhur muhuś ca dharaṇitale prapatanamānāḥ || 17.1 ||

ap17.­2

atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarveṣāṃ grahanakṣatratārakājyotiṣāṇāṃ ca bāliśopajānitabuddhīnāṃ ca dehinām anugrahārthaṃ vācam udīrayate sma || 17.2 ||

ap17.­3

śṛṇvantu bhavanto mārṣāḥ devasaṅghā samānuṣāḥ | karma eva sattvānāṃ vibhajate lokavaicitryam | yaś ca buddhānāṃ4929 bhagavatāṃ vajrakāyaśarīratā-m-abhiniṣpattir yaś ca sasurāsurasya lokasya bhramatsaṃsārāṭavī kāntārapraviṣṭasya lokasya vicitraśarīratā-m-abhiniṣpattiḥ sarvedaṃ karmajaṃ śubhāśubhaṃ nibandhanam | na tatra kartā kārakaḥ īśvaraḥ pradhāno vā puruṣā sāṅkhyāpasṛṣṭo vā pravartate kiñcid varjayitvā tu karmajam | sarvakarmapratyayajanito hetum apekṣate | sa ca hetupratyayam apekṣate | evaṃ pratītyasamutpattipratyayānyonyam4930 upaśliṣyate śleṣmāṇāṃ ca bhūtābhiniṣpattir4931 mahā­bhūtāṃ janayate || 17.3 ||

ap17.­4

te ca mahā­bhūtā skandhāntaram anādigatikāt pratipadyante | prapannāś ca gatideśāntaraṃ vistaravibhāgaśo 'bhyupapadyante | kālāntaroparodhavilomatājñānavahni-m-īritā karmoparacitavāsanā aśeṣam api nirdahyante4932 | tridhāyānasamatā niḥprapañcatāṃ samatinirharante | mahā­yānadīrghakāloparacitakarma svakam | madhyakālapratyekakhaḍgināṃ svayambhujñānaṃ pravartate | paraghoṣānupravṛttiśravaśrāvakānāṃ hrasvakālācirādhirājyam | tenātyapravṛttidharmāntaraṃ buddhir eva pravartate bāliśānāṃ vimohitānām || 17.4 || {S170}

ap17.­5

atha ca punar vicitrakarmajanito 'yaṃ lokasanniveśadeśaveṣoparataḥ śivaṃ nirjarasampadam aśokaviraja karma lokasiddhim apekṣate vimalam mārgavinirmuktam aṣṭāṅgopetasuśītalam | karma eva kurute karma nānyaṃ karmāpekṣate || 17.5 ||

ap17.­6
karmākarmavinirmukto niḥprapañcaḥ sa tiṣṭhati |
tridhā yānapravṛttas tu nānyaṃ śāntim ajāyate || 17.6 ||
ap17.­7
trividhaiva bhaven mantraṃ tridhā karma prakīrtitā |
trividhaḥ phalaniṣpattis trividhaiva vicāraṇā || 17.7 ||
ap17.­8
viparītaṃ tridhā karma trividhaiva pradṛśyate |
kuśalaṃ tat trividhaṃ proktaṃ punas tantre pradṛśyate || 17.8 ||
ap17.­9
punar evaṃvidhaṃ4933 gotraṃ mantrāṇām āspadaṃ śāntam |
śāntaṃ nirvāṇagotraṃ tu buddhānāṃ śuddhamānasām || 17.9 || {V129}
ap17.­10
tad eva karma pratyaṃśaṃ mantrāṅge prakīrtitaḥ |
jyotiṣāṅgaṃ tathā loke siddhihetoḥ prakalpitam |
tad eva aṃśaṃ karmaṃ vai pratyayāṃśe pravartate || 17.10 ||
ap17.­11
yathā hi śālī vrīhīṇām aṅkureṇa vibhāvyate |
tathā hi siddhadravyāṇāṃ lakṣaṇena vibhāvyate || 17.11 ||
ap17.­12
yathā hi śuklo varṇas tu vyavahāreṇa prakalpyate |
tathā hi jyotiṣayuktīnāṃ vyavahārthaṃ prakalpyate |
sarvataḥ sarvayuktīnāṃ karma eva4934 praśaṃsitam || 17.12 ||
ap17.­13
na tat karma vinā cihnaiḥ kvacid dehaḥ saṃsthitaḥ |
cihnaiś ca caritaiś cāpi jātakair gotram āśritaiḥ || 17.13 ||
ap17.­14
vividhaiḥ śakunair nityaṃ tat karmaṃ copalabhyate |
na kvacid vigrahī karma antalīno 'nyallakṣyate4935 || 17.14 ||
ap17.­15
jvaritaḥ sarvato jantur vikāraiś copalakṣyate |
evaṃ dehe samāśritya4936 karma dṛśyate4937 dehinām || 17.15 ||
ap17.­16
śubhāśubhaphalāś4938 cihnajātakās tu prakīrtitāḥ |
vividhā śakunayaḥ sattvā vividhā karma-m-udbhavā || 17.16 || {S171}
ap17.­17
balakāla tathā yātrā vividhā prāṇināṃ rutā |
śubhāśubhaphalā + + + + + + + + + + + + sadā || 17.17 ||
ap17.­18
siddhyasiddhinimittaṃ tu pratyayārtham avekṣate |
nimittaṃ caritaṃ cihnaṃ pratyayeti prakalpitam || 17.18 ||
ap17.­19
tasmāt sarvaprayatnena pratyayaṃ tu apekṣate |
yaj jāpinā satā mantre sidhihetor apekṣayet || 17.19 ||
ap17.­20
karma svakānya tāny avyaṅgāni lakṣayet |
alakṣitaṃ tu sarvaṃ vai vighnakarmaiḥ sudāruṇaiḥ |
tasmāt sarvāṇi • etāni • aṅgānīti muner vacaḥ || 17.20 ||
ap17.­21
sālendrarājaḥ sarvajño bodhimaṇḍe samāviśet |
mantram udīrayām āsa sarvavighnapranāśanam |
duḥsvapnaṃ durnimittaṃ tu duḥsahaṃ ca vināśanam || 17.21 ||
ap17.­22
tasya bodhigataṃ cittaṃ sarvajñasya mahātmane |
māreṇa duṣṭacittena kṛto vighno mahābhayaḥ4939 || 17.22 ||
ap17.­23
animittaṃ tena dṛṣṭaṃ vai taror mūle mahābhayam |
animittāt tasya jāyante anekākārabhīṣaṇāḥ || 17.23 ||
ap17.­24
tasya puṇyabalādhānā cirakālābhilāṣiṇā |
tena mantrabalam4940 tasya bhagnāsau namucis4941 tadā || 17.24 || {V130}
ap17.­25
ṛddhimanto mahā­vīryaḥ4942 saṃvṛto 'sau mahā­dyutiḥ |
tasya mantraprabhāvena lipse bodhim uttamām || 17.25 ||
ap17.­26
sa eva vakṣyate mantraḥ durnimittopaghātanam |
duḥsvapnaṃ duḥsahaṃ caivaṃ duṣṭasattvanivāraṇam || 17.26 ||
ap17.­27
śṛṇvantu devasaṅghā vai grahanakṣatrajyotiṣām |
mantrarāṭ bhāṣitaḥ pūrvaṃ śālendreṇa jinena vai || 17.27 ||
ap17.­28
nigrahārthaṃ ca duṣṭānāṃ grahanakṣatratārakām |
bhūtāṃ caiva sarveṣāṃ saumyacittāṃ prabodhanām || 17.28 || {S172}
ap17.­29
śṛṇvantu bhūtagaṇāḥ sarve ye kecit pṛthivīcarāḥ |
apadā bahupadā vāpi dvipadā vāpi catuḥpadā |
sarve saṃkṣepataḥ sattvā ye kecit triṣu sthāvarāḥ || 17.29 ||
ap17.­30

namaḥ samanta­buddhānām apratihataśāsanānām ||

oṁ kha kha khāhi khāhi huṁ huṁ | jvala jvala prajvala prajvala | tiṣṭha tiṣṭha | ṣṇīḥ phaṭ phaṭ svāhā ||

eṣa buddhād dhyuṣito mantraḥ jvāloṣṇīṣeti prakīrtitaḥ || 17.30 ||
ap17.­31
yāni karmasahasrāṇi • aśīti nava pañca ca |
karoti vividhāṃ karmāṃ sarvamaṅgalasammataḥ |
duḥsvapnān durnimittāṃs tu sakṛjjāpena nāśayet || 17.31 ||
ap17.­32
karoti aparāṃ karmāṃ sarvamantreṣu svāminaḥ |
vaśitā sarvasattvānāṃ buddho 'yaṃ prabhavo guruḥ || 17.32 ||
ap17.­33
smaraṇād asya mantrasya sarve vighnāḥ praṇaśyire |
devātidevasambuddha ity uktvā munisattamaḥ || 17.33 ||
ap17.­34
muhūrtaṃ tasthure tūṣṇīṃ yāvat kālam udīkṣayet |
tasthure devasaṅghāś ca śuddhāvāsoparis tadā || 17.34 ||
ap17.­35
sarveṣāṃ devamukhyānāṃ nakṣatragrahatārakām |
samayaṃ jagmu te bhītā uṣṇīṣo mantrabhāṣitāḥ || 17.35 ||
ap17.­36
tulyavīryo mahā­vīrya uṣṇīṣākhyo mahā­prabhāḥ |
śatapañcacatuṣkāṃ vā saptāṣṭā navatis tathā || 17.36 ||
ap17.­37
dviṣaṣṭi pañcasaptānyā uṣṇīṣendrāḥ prakīrtitāḥ |
etat saṅkhya-m-asaṅkhyeyā rājāno mūrdhajā śubhā |
teṣa tulyo ayaṃ mantraḥ jinamūrdhajajā iti || 17.37 ||
ap17.­38

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahā­yānavaipulyasūtrāt saptadaśamaḥ4943 karmasvakapratyayapaṭalavisaraḥ parisamāpta iti |

{S264} {V205} {R1v}4944

ap24.

Chapter A24

ap24.­1

4945atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvanakṣatragrahatārakajyotiṣāṃ sarvaloka­dhātuparyāpannānāṃ sarvadigvyavasthitān sarvamaharddhikotkṛṣṭatarāṅ grahān4946 āmantrayate sma || 24.1 ||

ap24.­2

śṛṇvantu bhavanto mārṣāḥ sarva­graha­nakṣatra­prabhāva­svavākyaṃ4947 | prabhāvaṃ nirdeśayituṃ4948 bhavantaḥ | sarvamantrakriyārthāṃ sādhayantu4949 bhavantaḥ | samaye ca tiṣṭhantu bhavantaḥ4950 | iha kalparāje mañjughoṣasya śāsane siddhiṃ parataś cānyāṃ kalparājāṃsi • autsukyamānā bhavantu bhavanta iti || 24.2 ||

ap24.­3

atha bhaga­vāñ śākya­munir grahāṇāṃ caritaṃ sarvasattvārthaṃ4951 vakṣye4952 | hitārthaṃ4953 sarvajāpināṃ mantrārthaṃ ca prasādhitam4954 + + + + + + + +4955 vakṣye sarvaṃ sa sarvavit || 24.3 ||

ap24.­4
{A36r2}4956 aśvinyā bharaṇyā kṛttikā |
nakṣatrā trividhā hy ete • aṅgāragrahacihnitā || 24.4 ||
ap24.­5
meṣarāśe4957 prakathyete teṣu siddhir na jāyate |
uttamā madhyamāś caiva kanyasā siddhir dṛśyate |
na gacchet sarvapanthānāṃ4958 krūragrahanivāritaḥ || 24.5 ||
ap24.­6
rohiṇī mṛgaśirāś4959 caiva • sārdraṃ4960 nakṣatram ucyate |
punarvasupuṣyanakṣatrau • aśleṣaś{R2r} ca prakīrtitaḥ || 24.6 ||
ap24.­7
maghāphalgunyau • ubhau cāpi hastacitrau tathaiva ca |
svātyaviśākha-m-anurādhajyeṣṭhamūlas tathaiva ca || 24.7 ||
ap24.­8
āṣāḍhau tau śubhapraśastau jāpināṃ hitau |
śravaṇadhaniṣṭhanakṣatrau praśastau4961 krūrakarmaṇi || 24.8 ||
ap24.­9
śatabhiṣabhadrapadau • ubhau4962 siddhihetavaḥ |
revatyā jāyate śrīmān yuddhaśauṇḍo4963 viśāradaḥ4964 || 24.9 ||
ap24.­10
śeṣā nakṣatramukhyās tu na jāyante yugādhame |
abhijit sucaritaś caiva siddhipuṇyā prakīrtitā |
tiṣya upapadaś caiva kaniṣṭho niṣṭha eva tu || 24.10 ||
ap24.­11
bhūtaḥ satyas tathā loka4965ālokaś ca prakīrtyate | {S265}
bhogadaḥ śubhadaś caiva • aniruddho ruddha eva tu |
yaśodas tejarāḍ rājā lokas tathaiva ca || 24.11 ||
ap24.­12
nakṣatrā bahudhā proktāś catuḥṣaṣṭisahasrakāḥ |
na ca teṣāṃ4966 prabhāvo 'yam asmin kāle yugādhame |
kathitā kevalaṃ jñāne kalparāje sukhodaye || 24.12 ||
ap24.­13
svayambhuprabhāvās tu sattvā vai tasmin kāle kṛtayuge4967 {V206}
ākāśagāminaḥ sarve jarāmṛtyuvivarjitāḥ || 24.13 ||
ap24.­14
asmin kāle na nakṣatrā nārkacandrā4968 na tārakā |
na devatā nāsurā loke • ādau kāle yugottame || 24.14 || {R2v}
ap24.­15
na saṃjñā nāpi gotraṃ vai na tithir na ca jātakam |
nopavāso na mantrā vai na ca karma śubhāśubham4969 || 24.15 ||
ap24.­16
svacchandā vicaranty ete na bhojyaṃ nāpi bhojanam |
śuddhā nirāmayā hy ete sattvā4970 bahudhā sadā4971 || 24.16 ||
ap24.­17
lokabhājanasaṃjñā vai grasyāyāṃ pravartate |
tatas te pūrveṇa karmeṇa • ākṛṣṭā yānti bhūtalam || 24.17 ||
ap24.­18
bhūmau vimānadivyasaṃsthāḥ4972 sasurāsura4973sambhavam |
tato madhyame4974 tu yuge prāpte mānuṣyaṃ tanum āśritāḥ || 24.18 ||
ap24.­19
āhārapānalubdhānāṃ sā prabhā praṇāśitā |
gātre khakkhaṭatvaṃ4975 vai śubhāśubhaviceṣṭitam || 24.19 ||
ap24.­20
tato divasamāsā vai saṃvṛtā vai grahajyotsnayā |
tataḥ prabhṛti yat kiñcit jyotiṣāṃ jñānam eva vā || 24.20 ||
ap24.­21
mayā hi kathitaṃ4976 sarvaṃ sattvānām anugrahakṣamā |
ṛṣibhir veṣaḥ purā hy āsīt brahmaveṣo 'tha dhīmataḥ || 24.21 ||
ap24.­22
maheśvaraṃ tanum āśritya viṣṇuveṣo 'thavā punaḥ |
gāruḍītanum4977 ābhujya yakṣarākṣasacāriṇām4978 || 24.22|| {S266}
ap24.­23
paiśācītanur4979 eva syāj jāto jāto vadāmy aham |
kuśalā bodhisattvās tu tāsu tāsu ca jātiṣu || 24.23 ||
ap24.­24
upapattivaśān4980 nityaṃ bodhicaryārthakāraṇāt4981 |
bodhi­sattvaḥ purāsīd aham {R3r} eva tadā yuge || 24.24 ||
ap24.­25
ajñānatamasāvṛto bāliśo 'haṃ purā hy asau |
yāvanti kecil loke 'smin vijñānā śilpa4982ceṣṭitā || 24.25 ||
ap24.­26
śāstre nītipurāṇāṃ ca vedavyākaraṇaṃ tathā |
chandaṃ ca jyotiṣaṃ4983 caiva gaṇitaṃ kalpasammatam || 24.26 ||
ap24.­27
mithyājñānaṃ tathājñānaṃ4984 mithyācāraṃ tathaiva ca |
sarvaśāstraṃ tathā loke purā gītaṃ mayā cirā4985 || 24.27 || {V207}
ap24.­28
na ca jñānaṃ mayā labdhaṃ yathā śānto munī hy ayam |
bodhikāraṇamuktyarthaṃ mokṣahetos tathaiva ca || 24.28 ||
ap24.­29
saṃsāracārake ruddho na ca mukto 'smi karmabhiḥ |
buddhatvaṃ virajaṃ śāntaṃ nirvāṇam acyutaṃ4986 padam || 24.29 ||
ap24.­30
samyaksambodhir4987 labdho me cirakālābhilāṣitam |
prāpto 'smi vidhinā karmair yuktimanto 'dhunā svayam || 24.30 ||
ap24.­31
prāptaḥ svāyambhuvaṃ jñānaṃ jinaiḥ pūrvadarśitam |
na taṃ paśyāmi taṃ sthānaṃ bahirmārgeṇa labhyate || 24.31 ||
ap24.­32
bhrāntaḥ saṃsārakāntāre bodhikāraṇadurlabhām |
na ca prāpto mayā jñānaṃ yādṛśo 'yaṃ4988 svayambhuvaḥ || 24.32 ||
ap24.­33
adhunā prāpto 'smi nirvāṇaṃ karmayuktā śubhe rataḥ |
kevalaṃ tu mayā hy etad vakṣyate śāstrasaṅgrahaḥ || 24.33 ||
ap24.­34
na ca karmavinirmuktaṃ {R3v} labhyate siddhihetavaḥ |
dīrghaḥ saṃsārasūtro 'yaṃ karmabaddho nibandhanaḥ || 24.34 ||
ap24.­35
tasyaitad gati4989māhātmyaṃ pacyate ca śubhāśubham |
kevalaṃ sūcayanty ete nakṣatragrahajyotiṣāḥ4990 || 24.35 || {S267}
ap24.­36
nānyeṣāṃ dṛśyate cihnam adharmiṣṭhāṃ4991 manujāṃ tathā |
ata eva grahādy uktā sānugrāhyā śubhāśubhe || 24.36 ||
ap24.­37
catvāro lokapālās tu • āpobhumyanilajyotiṣaḥ4992
khadyotibhūtāḥ prakīrtitāḥ |
ity ete ca mahā­bhūtā bhūtasaṅgrahakāraṇā || 24.37 ||
ap24.­38
pracoditās tu karma4993 vai sattvasaṅgrahakāraṇāt |
teṣāṃ kālaniyamāc ca mantrasiddhir ajāyate4994 || 24.38 ||
ap24.­39
teṣu jātiṣu4995 yatne vai rakṣaṇīyo4996 • śubhāśubhaiḥ |
prakṛṣṭā lokamukhyās4997 tu śakrādyāś ca sureśvarāḥ |
te 'pi tasmin tadā kāle yugānte parikalpitā || 24.39 ||
ap24.­40
mantrā siddhiṃ prayatnena sidhyante ca yugādhame |
ata eva hi jinendrais tu kumāraḥ4998 parikalpitaḥ || 24.40 ||
ap24.­41
mañjughoṣo mahā­prājño bāladārakarūpiṇaḥ |
bhramate sarvaloke 'smin sattvānugrahatatkṣamaḥ4999 || 24.41 ||
ap24.­42
tasmin kāle tadā siddhir mañjughoṣasya dṛśyate |
nakṣatraṃ jyotiṣajñānaṃ tasmin kāle bhaviṣyati || 24.42 || {A36r5}5000
ap24.­43
saptāviṃśatinakṣatrā {R4r} muhūrtāś ca prakīrtitāḥ |
rāśayo dvādaśaś caiva tasmin kāle yugādhame || 24.43 || {V208}
ap24.­44
te grahā saṃvibhājyaṃ vai nakṣatrāṇāṃ rāśim āśritā |
pṛthubhūtāni5001 sarvāṇi saṃśrayanti pṛthak pṛthak || 24.44 ||
ap24.­45
jātakaṃ caritaṃ caiva sattvā rāśe pratiṣṭhitā |
mohajā viparītās tu śubhāśubhaphalodayā5002 || 24.45 ||
ap24.­46
ata eva karmavādinyo5003 rāśayas te muhur muhuḥ |
sattvānāṃ siddhiyātraṃ5004 tu kalpayanti {A36v} śubhāśubham || 24.46 ||
ap24.­47
jātake yukta5005nakṣatro rohiṇyāṃ parikalpitaḥ |
śrīmāṃ kṣāntisampanno bahuputraś cirāyuṣaḥ || 24.47 ||
ap24.­48
arthabhāgī tathā nityaṃ senāpatyaṃ karoti saḥ | {S268}
vṛṣarāśir bhaved eṣa vṛṣe ca parimardate5006 |
mṛgaśire caiva lokajño dhārmikaḥ5007 priyadarśanaḥ || 24.48 ||
ap24.­49
kṛttikāṃśe tathā nityaṃ rājā dṛśyati medinīm |
trisamudrādhipatir nityaṃ vyakte5008 jātakam āśrite || 24.49 ||
ap24.­50
prādeśike 'tha durge vā • ekadeśe nṛpo bhavet |
yadi jātakasampanno5009 grahe ca gurucihnite || 24.50 ||
ap24.­51
samantād vasudhāṃ kṛtsnāṃ anubhoktā bhaviṣyati |
daśa varṣāṇi pañca vai tasya5010 rājyaṃ vidhīyate || 24.51 ||
ap24.­52
aśvinyā bharaṇī caiva kṛttikāṃśaṃ vidhīyate | {R4v}
meṣarāśiḥ5011 samartho vai vaṇijyārthārthasampadāṃ5012 || 24.52 ||
ap24.­53
yadi jātakasampanna aiśvaryaṃ5013 bhogasampadam |
jātakam asya5014nakṣatre rakte bhāskaramaṇḍale || 24.53 ||
ap24.­54
astaṃ gate tathāditye5015 vikṛtis tasya jāyate |
krūraḥ sāhasikaś caivāsatyalāpī ca jāyate || 24.54 ||
ap24.­55
tanutvaco 'tha raktābho dṛśyate 'sau mahītale |
asya jātikṣaṇonmeṣanimiṣaṃ5016 ca prakīrtitam || 24.55 ||
ap24.­56
atrāntare ca yo5017 jātas tasyaite guṇavistarāḥ |
acchaṭāpadamātraṃ tu jātir eṣāṃ prakīrtitā || 24.56 ||
ap24.­57
ato jātito5018 bhraṣṭā grahāṇāṃ dṛṣṭivarjitā |
jāyante vividhā sattvā vyatimiśre prajātake5019 || 24.57 ||
ap24.­58
vyatimiśrā gatiniṣpattir vyatimiśrā bhogasampadā |
ata eva na jāyante jātikeṣv eva varṇitaiḥ5020 || 24.58 || {V209}
ap24.­59
jātakā kathitā triṃśac chubhāśubhaphalodayā |
krūrajātir bhave hy eṣāṃ aṅgāragrahacihnitā || 24.59 ||
ap24.­60
mahodaro 'tha snigdhābho viśālākṣaḥ priyaṃvadaḥ |
jāyate nityaṃ dhṛtimān bṛhaspate graha-m-īkṣite5021 || 24.60 || {S269} {A37r}
ap24.­61
yugamātre tathā bhānau • uditau candrārkadevatau |
ahorātre {R5r} tathā nityaṃ samyajjātakam iṣyate5022 || 24.61 ||
ap24.­62
viparītair jātakair anyair viparītās tu prakalpitāḥ |
grahadarśanaṃ5023 sidhyantu mithyājātiśubhāśubhe || 24.62 ||
ap24.­63
mithyāphalaniḥṣpattiḥ samyajjñāna5024śubhodayaḥ |
gatiyoni samāśritya kṣetre jātipratiṣṭhitāḥ || 24.63 ||
ap24.­64
avadāto mahā­sattvo bhārgavair5025 grahacihnite5026 |
ārdraḥ punarvasuś caiva • āśleṣasyāṃśa ucyate || 24.64 ||
ap24.­65
eṣa jāto mahātyāgī śaṭhaḥ sāhasiko naraḥ |
strīṣu saṅgī sadā lubdho • arthānartha sa vidviṣaḥ || 24.65 ||
ap24.­66
paradārābhigāmī syāt kṛṣṇābhaḥ śyāma eva vā |
varṇato jāyate dhūmro ugro vai maithunapriyaḥ5027 || 24.66 ||
ap24.­67
maithunaṃ rāśim āśritya jāyate 'sau śanaiścare5028 |
śaniś carati tatrastho5029 divā rātrau muhur muhuḥ || 24.67 ||
ap24.­68
eṣa jātakamadhyāhne prabhāvodbhavamānasaḥ |
tasmin kāleti5030 yo jātas tatpramāṇam udāhṛtam || 24.68 ||
ap24.­69
sa bhave dhananiṣpattir aiśvarya bhuvi cihnitam |
puṣye tathaiva nakṣatre • āśleṣe ca vidhīyate || 24.69 ||
ap24.­70
etat karkaṭako5031 rāśir guruyukto maharddhikaḥ |
pītako varṇato hy agro jātakaḥ samprakīrtitaḥ || 24.70 || {R5v}
ap24.­71
arddharātre tathā nityaṃ jātako 'yam udāhṛtaḥ5032 |
tatkālaṃ tu pramāṇena yadi jātaḥ sattvam iṣyate || 24.71 ||
ap24.­72
sarvārthasādhako hy eṣa vidhidṛṣṭena hetunā |
rājya5033dhananiṣpattir ābālyād dhi karoti saḥ || 24.72 ||
ap24.­73
pītābhāso 'tha śyāmo vā dṛśyate varṇapuṣkalaḥ |
śaucācārarataḥ śrīmāṃ jāyate 'sau viśāradaḥ || 24.73 || {S270}
ap24.­74
maghaḥ phalgunīś caiva sāṃśa-m-uttaraphalgunī |
bhāskarasya bhavet kṣetraṃ5034 siṃho rāśir vidhīyate || 24.74 || {V210}
ap24.­75
tatra jātā mahāśūrā māṃsatatparabhojanā |
giridurgaṃ samāśritya rājyaiśvaryaṃ karoti vai || 24.75 ||
ap24.­76
yadi jātakasampannaḥ {A37v} kṣetrasthā niyatāśritā |
udyante5035 tathā bhānau jātaka eṣu5036 kīrtyate || 24.76 ||
ap24.­77
uttarā phalgunī sāṃśā5037 hastacitrā tathaiva ca |
nakṣatreṣv eṣu5038 jātastho śūraś cauro bhaven naraḥ || 24.77 ||
ap24.­78
asaṃyamī paradāreṣu senāpatyaṃ karoti saḥ |
yadi jātakasampannaḥ niyataṃ rājyakāraṇam || 24.78 ||
ap24.­79
kanyārāśir bhavet5039 hy eṣā yatraite tārakāśritāḥ |
ubhau5040 bhaved eṣāṃ svāmī syād anyo vātra kvacit punaḥ || 24.79 ||
ap24.­80
eteṣāṃ tārakāṃ śreṣṭhāṃ5041 graho {R6r} rakṣati dāruṇaḥ |
saumyo vā punar bhadraś ca pramudrāḥ sadā pati || 24.80 ||
ap24.­81
madhyāhnāpūraṇāj jātir5042 jātakaṃ eṣu dṛśyate |
citrāṃśa5043svātinaś caiva viśākhāsyārddhasādhikam || 24.81 ||
ap24.­82
tulārāśiḥ prakṛṣṭārtha somaś carati dehinām |
etad dāruṇaṃ kṣetraṃ śanir bhārgav†an†ālayam || 24.82 ||
ap24.­83
jātakaṃ hy eṣu jātasthaḥ praharānte niśāsu vai |
eṣu jātā bhaven martyā bahupānaratāḥ sadā |
apragalbhā tathā hrījyā5044 mahāsammatapūjitā || 24.83 ||
ap24.­84
kvacid rājyaṃ kvacid bhogān prāpnuvanti kvacid dhanam5045 |
aniyatā jātake dṛṣṭā mātrā bālyavivarjitā |
yadi jātakasampannā bahvapatyā sukhodayāḥ || 24.84 ||
ap24.­85
anurādhe dṛṣṭanakṣatre5046 prakṛṣṭaḥ karmasādhanam5047 |
maitrātmako bahumitraḥ śūraḥ sāhasikaḥ sadā || 24.85 || {S271}
ap24.­86
jyeṣṭhā kathitaṃ loke jātaḥ pracaṇḍo hi mānavaḥ |
bahuduḥkhaḥ sahiṣṇuś ca krūro jāyati mānavaḥ || 24.86 ||
ap24.­87
vṛścikāṃ rāśim ity āhus tīkṣṇaḥ sāhasikaḥ sadā |
eteṣv eva sadā jātir5048 jātakaṃ ca • udāhṛtam || 24.87 ||
ap24.­88
madhyandine tathāditye yadi jantuḥ prajāyate |
tīvro vijitasaṅgrāmo5049 rājāsau {R6v} bhavate dhruvam || 24.88 ||
ap24.­89
bāladārakarūpās tu graho-m-īkṣati tatkṣaṇam |
yo 'sāv aṅgārakaḥ proktaḥ pṛthivīdevatāśubhaḥ || 24.89 || {V211} {A38r}
ap24.­90
ata eva pṛthivīṃ bhuṅkte svasutasyaiva5050 pālitaḥ5051 |
tato 'nyo viparītās tu jātir eva śubhāśubhā |
dīrghāyuṣo5052 'tha tejasvī manasvī caiva jāyate || 24.90 ||
ap24.­91
jāto5053 hi • anurādhāyāṃ mahā­prājño mitravatsalaḥ |
etad aṅgārakakṣetraṃ vyatimiśrair grahaiḥ sadā |
mūlanakṣatrasañjātaḥ pūrvāṣāḍhās tathaiva ca || 24.91 ||
ap24.­92
āṣāḍhe • uttare • aṃśe dhanūrāśiḥ prakīrtitā |
etad bṛhaspateḥ kṣetraṃ jātakaṃ tasya jāyate || 24.92 ||
ap24.­93
aparāhne tathā sūrye śaśine vā5054 niśāsu vai |
tasya jātakam ity āhur yo jāto rājyahetavaḥ || 24.93 ||
ap24.­94
svakulaṃ nāśayen mūle • ante5055 śobhanam ucyate5056 |
madhyajanmasthito bhogān prāpnuyāt sa na saṃśayaḥ5057 || 24.94 ||
ap24.­95
atikrānte tu tāruṇye5058 yathā bhāskaramaṇḍale |
vārddhikye bhavate rājā mahā­bhogo mahādhanaḥ || 24.95 ||
ap24.­96
nimnadeśe sasāmarthyo nānyadeśeṣu kīrtyate |
tato 'nye viparītās tu dṛśyante vividhā janā5059 || 24.96 ||
ap24.­97
uttarāṣāḍham {R7r} evaṃ syāc chravaṇā5060 caiva kīrtyate5061 |
dhaniṣṭhaḥ śreṣṭhanakṣatro5062 rāśir eṣā makaro bhavet || 24.97 || {S272}
ap24.­98
etat śāniścarakṣetraṃ tadanyair vā grahacihnitam |
jātakam eṣu5063 nityastho dṛśyate ca mahītale || 24.98 ||
ap24.­99
nirgate5064 rajanībhāge prathamānte ca madhyame |
eṣu jātā mahā­bhogā dṛśyante5065 ca samantataḥ || 24.99 ||
ap24.­100
nīcānīcakulāvasthā mahīpālā bhavanti te |
pracaṇḍā kṛṣṇavarṇābhāḥ śyāmavarṇā bhavanti te || 24.100 ||
ap24.­101
raktalocanā5066 mṛdavaḥ śūrāḥ sāhasikāḥ sadā5067 |
jalākīrṇe tathā deśe nṛpatitvaṃ karoti vai || 24.101 ||
ap24.­102
dīrghāyuṣo hy anapatyā bahuduḥkhā sahiṣṇavaḥ |
tato 'nye viparītās tu daridravyādhito5068 {A38v} janā || 24.102 ||
ap24.­103
dhaniṣṭhā śatabhiṣaś caiva pūrvabhadrapadaṃ5069 tathā |
aṃśam etad bhaved rāśiḥ kumbhasaṃjñeti • ucyate || 24.103 ||
ap24.­104
etad grahamukhyena kṣetram adhyuṣitaṃ sadā |
vyatimiśrais tathā5070 candraiḥ śukrai naiva5071 tu dhīmatā5072 || 24.104 || {V212}
ap24.­105
eṣu jātir bhaved rātrau pratyūṣe ca pradṛśyate |
prakṛṣṭo 'yaṃ jātako nityo loke ceṣṭitaśuddhitaḥ5073 || 24.105 ||
ap24.­106
krūrakarme5074 {R7v} bhaven martyo5075 buddhimanto5076 • udāhṛtaḥ5077 |
vicitrāṃ bhogasampattim anubhoktā mahītale || 24.106 ||
ap24.­107
tadanye viparītās tu daridravyādhito janā |
bhadrapadaś caiva nakṣatraḥ revatī ca prakīrtitā || 24.107 ||
ap24.­108
pūrvabhadrapade aṃśe mīnarāśiḥ5078 prakalpitā |
jātakam eṣu5079 nityastho5080 dṛśyate ca samantataḥ || 24.108 ||
ap24.­109
rātryāṃ5081 madhyame yāme tu5082 divā vā savitotthite5083 |
ardhayāmagate bhānau madhyāhne • īṣadanusthitam5084 || 24.109 ||
ap24.­110
stokamātravinirgataṃ5085..............5086 |
hastamātrāvaśeṣe5087 tu • ekakālaṃ tu jātakam |
śuddhaḥ śuklataraś caiva śukreṇaiva5088 suyojitaḥ5089 || 24.110 || {S273}
ap24.­111
śukrakṣetram iti devā taṃ vidur brahmacāriṇaḥ5090 |
pītakaiḥ śuklanirbhāsair grahaiś cāpi-r-adhiṣṭhitaḥ |
tat kṣetraṃ śreyaso nityaṃ dhārmikaṃ paramaṃ śubham || 24.111 ||
ap24.­112
eṣu jātā bhaven martyā sarvāṅgāś ca suśobhanā |
rājyakāmā mahā­vīryā dṛḍhasauhṛdabāndhavā || 24.112 ||
ap24.­113
dīrghāyuṣo mahā­bhogā nimnadeśe samāśritā |
prācīṃ diśam5091 āśritya vṛddhiṃ yāsyanti te sadā || 24.113 ||
ap24.­114
na teṣāṃ5092 jaṅgale deśe vṛddhir jāyati {R8r} vā na vā |
na matsyā sthalacāriṇyo5093 dṛśyante ha kathañcana |
jalaughe5094 cābhivardhante jhaṣāṇām5095 ālayo 'mbhasi || 24.114 ||
ap24.­115
teṣu jāti prakīrtyete rāśir eva5096 prakīrtitā |
teṣu jātā hi martyā vai nimnadeśe 'tivarddhakā || 24.115 ||
ap24.­116
mahīpālā mahā­bhogā {A39r} prācyāvasthitā sadā |
grahāḥ śreṣṭhābhivīkṣyante5097 bṛhaspatyādyāḥ śanaiścarāḥ || 24.116 ||
ap24.­117
prācyādhipatyaṃ5098 kurvanti • eṣu jātaṃ na saṃśayaḥ |
rāśayo bahudhā proktā nakṣatrāś ca • anekadhā5099 || 24.117 ||
ap24.­118
trividhā5100 grahamukhyās tu cirakāle tu nādhunā |
mānuṣāṇām ato jñānaṃ tithayaḥ pañcadaśas tathā || 24.118 || {V213}
ap24.­119
triṃśatiś caiva divasāni • ato māsaḥ prakīrtitaḥ |
pakṣaḥ pañcadaśāhorātro5101 dvipakṣo māsa ucyate || 24.119 ||
ap24.­120
tato dvādaśame māse varṣam ekaṃ prakīrtitam |
etat kālapramāṇaṃ tu yugānte parikalpitam || 24.120 ||
ap24.­121
prāpte kaliyuge kāle eṣā saṅkhyā prakīrtitā |
mānuṣāṇāṃ tathāyuṣyaṃ śatavarṣāṇi kīrtitā || 24.121 ||
ap24.­122
teṣāṃ saṃvatsare prāktaḥ5102 • ṛtavaḥ ṣaṭ5103 prakīrtitāḥ |
ādi-m-ante tathā madhye trividhā {R8v} te parikīrtitāḥ || 24.122 || {S274}
ap24.­123
antarā uccanīcaṃ syād āyuṣaṃ mānuṣeṣv iha |
teṣāṃ manuṣyaloke 'sminn utpātāś ca prakīrtitāḥ5104 || 24.123 ||
ap24.­124
amānuṣyā jīvaloke 'smin vidravanti itas tataḥ |
vitrastā te 'pi bhītā vai vicaranti itastataḥ || 24.124 ||
ap24.­125
devāsuramukhyānāṃ yadā yuddhaṃ pravartate |
tadā te manuṣyaloke 'smiṃ kurvante vyādhisambhavam |
ketukampās tatholkāś ca • aśani-r-vajra eva tu || 24.125 ||
ap24.­126
dhūmrā diśaḥ samantād vai dhūmaketuḥ pradṛśyate |
śaśimaṇḍala bhāno5105 vai kabandhākārakīlakā || 24.126 ||
ap24.­127
chidraṃ ca dṛśyate bhānau candre caiva5106 maharddhike |
evaṃ hi vividhākārā dṛśyante bahudhā punaḥ || 24.127 ||
ap24.­128
durbhikṣaṃ ca • anāyuṣyaṃ rāṣṭrabhaṅgaṃ tathaiva ca |
nṛpater maraṇaṃ caiva yatīnāṃ ca mahad bhayam || 24.128 ||
ap24.­129
lokānāṃ caiva sarveṣāṃ tatra deśe bhayānakam |
maghāsu calitā bhūmir aśvinyāṃ ca punarvasū || 24.129 ||
ap24.­130
madhyadeśāś ca {A39v} pīḍyante caurāḥ sāhasikās tadā |
mahā­rājyaṃ vilumpete5107 dakṣiṇāpathasaṃśṛtaiḥ5108 || 24.130 ||
ap24.­131
bharaṇiḥ kṛttikāś caiva rohiṇyā mṛgaśirās5109 yadā |
kampo mahā­bhayo {R9r} loko tatra śaṅkā prajāyate || 24.131 ||
ap24.­132
paścimāṃ diśim āśritya rājāno mriyate tadā |
ye 'pi5110 pratyantavāsinyo mlecchās5111 taskarajīvinaḥ || 24.132 ||
ap24.­133
vindhyapṛṣṭhe tathā5112 kukṣau • antarlīnajaneśvarāḥ5113 |
te 'pi tasmin tadā kāle pīḍyante vyādhimūrchitāḥ || 24.133 || {V214}
ap24.­134
arīṇāṃ sambhavas teṣām anyonyātiśayā janāḥ |
ārdraḥ puṣyanakṣatra āśleṣāś caiva phalgunī || 24.134 || {S275}
ap24.­135
ubhāv uttarapūrvakau |
eteṣu calitā bhūmir5114 nakṣatreṣu narādhipām5115 || 24.135 ||
ap24.­136
sarvāṃ ca kurute vyagrām anyonyāparundhanām5116 |
vadhabandhaprapīḍāś ca durbhikṣaś ca prajāyate || 24.136 ||
ap24.­137
hastacitra tathā svāti5117 • anurādhā jyeṣṭha5118 eva tu |
eṣu kampo yadā jāto bhūri 'smin5119 • lokabhājane || 24.137 ||
ap24.­138
himavantagatā mlecchā taskarāś ca samantataḥ |
nepālādhipateś5120 caiva khaśadroṇisamāśritāḥ || 24.138 ||
ap24.­139
sarve nṛpatayas tatra parasparavirodhinaḥ |
saṅgrāmaśīlinaḥ sarve bhavante nātra saṃśayaḥ || 24.139 ||
ap24.­140
mūlanakṣatre5121 kampo 'yam āṣāḍhau tau pūrva-m-uttarau |
nakṣatreṣv eva5122 dṛśyante calanaṃ vasudhātale || 24.140 ||
ap24.­141
pūrvaṃ deśā manuṣyāś ca pauṇḍrodrāḥ kāmarūpiṇaḥ5123 | {R9v}
vaṅgālādhipatī rājā mṛyate nātra saṃśayaḥ || 24.141 ||
ap24.­142
gauḍānām adhipatiḥ śrīmān rudhyate pararāṣṭrakaiḥ |
glāno vā bhavate sadyaṃ mṛtyur vā jāyate kvacit || 24.142 ||
ap24.­143
samudrānte5124 tathā lokā5125 gaṅgātīre samāśritāḥ |
plāvyante • udake sarvaṃ bahuvyādhiprapīḍitāḥ || 24.143 ||
ap24.­144
śravaṇe yadi dhaniṣṭhāyāṃ śatabhiṣā bhadrapadau tathā |
pūrvam uttaram eva syād revatyāṃ yadi jāyate || 24.144 ||
ap24.­145
mahāprakampo madhyāhne {A40r} lokabhājana5126sañcalam |
prakampate vasumatī sarvā parvatāś ca sakānanā || 24.145 ||
ap24.­146
sarve te vyastavinyastā5127 dṛśyate gagane sadā |
uttarāpathadeśāś ca paścādeśasamāśritā || 24.146 ||
ap24.­147
dakṣiṇāpathe sarvatra sarvāṃ diśi samāśritā |
nṛpavarā bhūtibhūyiṣṭhā anyonyāparundhinā5128 || 24.147 || {S276}
ap24.­148
mahāmāryo5129 ca sattvānāṃ durbhikṣaṃ rāṣṭrabhedanaṃ5130 |
pratyūṣe ca śivā śāntir dehināṃ ca prakampane || 24.148 ||
ap24.­149
tatotkṛṣṭavelāyāṃ raudrakampaḥ prajāyate |
tatotkṛṣṭataraś cāpi māgadhānāṃ vadhātmakāḥ || 24.149 || {V215}
ap24.­150
aṅgadeśāś ca pīḍyante māgadho nṛpatis tathā |
tato hrāsita5131 madhyāhne • aparāhṇe divākare || 24.150 || {R10r}
ap24.­151
yadi kampaḥ pravṛtto 'yaṃ kṛtsne caiva mahītale |
sarvapravrajitā nityaṃ prāpnuyād vyādhisambhavam || 24.151 ||
ap24.­152
jvarārogaśūlais5132 tu vyādhibhiḥ5133 sphoṭakais tathā5134 |
kliśyante saptarātraṃ5135 tu śreyas teṣāṃ tataḥ pare || 24.152 ||
ap24.­153
tato5136 hrāsi5137gate bhānoḥ kṣmākampo yadi jāyate |
caturvarṇatarotkṛṣṭā brāhmaṇāḥ somapāyinaḥ || 24.153||
ap24.­154
kliśyate5138 naśyate cāpi mantrī rājño na saṃśayaḥ |
purohito 'tha5139 dharmiṣṭho • amātyo vā rājasevakaḥ || 24.154 ||
ap24.­155
anyo vā vratino mukhyo5140 mantratantrārtha5141kovidaḥ |
brāhmaṇaḥ kṣatriyo vāpi vaiśya śūdras tathaiva ca || 24.155 ||
ap24.­156
nipuṇaḥ5142 paṇḍitaś cāpi śāstratattvārtha5143nītimān5144 |
hanyate naśyate cāpi vyādhinā vā prapīḍyate5145 || 24.156 ||
ap24.­157
smṛtimāñ śruti5146tattvajña itihāsapracintakaḥ |
hanyate vyādhinā kṣipraṃ vajreṇeva sa pādapaḥ || 24.157 ||
ap24.­158
tato 'staṃ gate bhānau tatotkṛṣṭatarātha5147 pṛṣvate |
aparāhṇe yugānte ca yadi kampaḥ prajāyate || 24.158 || {A40v}
ap24.­159
vyatimiśrās tathā sattvās tiryagyonisamāśritā |
mānuṣā lokamukhyās tu tasmin kampe vinaśvarāḥ5148 || 24.159 ||
ap24.­160
tato rātreḥ prathame {R10v} yāme yadi kampaḥ prajāyate |
mahāvṛṣṭiḥ pradṛśyate śilāpātanasambhavā5149 || 24.160 || {S277}
ap24.­161
tato hrāsiyāme vai calite vasumatī tadā |
tasya cihnaṃ tadā dṛṣṭvā vātavarṣaṃ mahad bhavet || 24.161 ||
ap24.­162
tato hrāsiyāmānte dṛśyate kampa5150dāruṇam |
paracakrāgamanaṃ vindyā5151 pāścānyaṃ5152 tu narādhipam || 24.162 ||
ap24.­163
tato dvitīyayāmādye yadi5153 kampaḥ prajāyate |
mṛtyuvyādhiparacakrakukṣirogaṃ ca dāruṇam || 24.163 ||
ap24.­164
pittaśleṣmagatāṃ5154 vyādhiṃ sa kopayati jantunām |
saṃvejayanti5155 bhūtāni deśād deśe gamaṃ5156 tadā5157 || 24.164 ||
ap24.­165
tato dvitīyamadhye tu yāme kampaḥ prajāyate |
mahāvātaṃ tato vindyād vṛkṣadevakulān bhindet5158 || 24.165 || {V216}
ap24.­166
aṭṭaprākāraśṛṅgāś ca parvatānāṃ na saṃśayaḥ |
vihārāvasathān ramyān mandirāṃś ca satoraṇān |
pātayaty āśu bhūtānām āvāsān tiryaggatān tathā || 24.166 ||
ap24.­167
tato5159 'rdharātrakāle tu yadi5160 kampa prajāyate |
hanyate nṛpavaro mukhyaḥ5161 prācyānām adhipatis tadā5162 |
suto vā naśyate tasya durbhikṣaṃ vā samādiśet || 24.167 ||
ap24.­168
tato hrāsimadhye tu • ante yāme {R11r} prajāyate |
kampo mahītale kṛtsne5163 śāntim ārogyaṃ nirdiśet || 24.168 ||
ap24.­169
tato 'nte 'rddharātre tu yadi5164 kampaḥ prajāyate |
anūpā madhyadeśāś ca nṛpatayo5165 vyādhipīḍitāḥ |
mriyante dāruṇaiḥ duḥkhaiḥ parasparavirodhinaḥ || 24.169 ||
ap24.­170
tṛtīye yāme5166 samprāpte bāliśānāṃ sukhodayam |
maśadaṃśapataṅgāśca sarve naśyanti taskarāḥ || 24.170 ||
ap24.­171
āyurārogyasaubhikṣaṃ {A41r} kuryāt pratyūṣakampane |
agnidāhaṃ vijānīyān5167 nagarāṇāṃ tu sarvataḥ || 24.171 ||
ap24.­172
udayantaṃ yadāditye bhūmikampa prajāyate | {S278}
madhyadeśo5168 'tha sarvatra taskaraiś ca • upadrutaḥ |
dṛśyate nṛpater mṛtyuḥ saptāhāt paratas tadā || 24.172 ||
ap24.­173
yasmin sthāne yadā kampo dṛśyate prabalo yadā5169 |
tasmiṃ sthāne tadā dṛṣṭaḥ śubhāśubhaviceṣṭitam || 24.173 ||
ap24.­174
ulkā5170nirghātabhūkampam ekakāle5171 samādiśet |
jvalanaṃ sitam ulkāyāḥ yad vakraṃ5172 nāśayet tu tam || 24.174 ||
ap24.­175
sitavarṇās5173 tathā nityaṃ praśastaḥ śubhadas tathā5174 |
raktavarṇo mahāghoraḥ • agnidāho 'padiśyate5175 || 24.175 ||
ap24.­176
dhūmravarṇo 'tha kṛṣṇo vā rājño mṛtyuṃ5176 samādiśet |
pītavarṇo 'tha kapilo {R11v} vā vyatimiśro5177 vātha varṇataḥ || 24.176 ||
ap24.­177
vyatimiśraṃ tadā karma-m-5178utpātaṃ5179 caiva nirdiśet |
nirghātaś caiva kīrtyate yasyāṃ diśi tasyām ādiśet || 24.177 ||
ap24.­178
yadi madhyaṃ tadā madhye deśeṣv eva prakīrtitam |
sasvaro5180 madhuraś caiva kṣemam ārogyam ādiśet || 24.178 ||
ap24.­179
krūraghorataro5181 loke śubhado5182 dundubhisvanaḥ |
bhīṣaṇo hy atibhīmaś ca durbhikṣaṃ tatra nirdiśet || 24.179 || {V217}
ap24.­180
evamādyāḥ prayogās tu grahāṇāṃ vai tadā sadā |
siddhikarma tadā kuryān nakṣatreṣv eṣu śobhane || 24.180 ||
ap24.­181
aśvinī bharaṇī5183 caiva puṣyā bhadrapadā ubhe |
revatyā cānurādhaś ca jāpakāle praśasyate |
sidhyante eṣu mantrā vai siddham arthaṃ5184 dadanti te || 24.181 ||
ap24.­182
maṇḍalaṃ caiva • ālekhyam eteṣv eva tārakaiḥ |
vāragrahamukhyānāṃ pītaśuklāvabhāsinām || 24.182 ||
ap24.­183
tithayaḥ śobhane5185 hy ete pūrṇamī pañcadaśī sadā5186 |
pravāsaṃ naiva5187 kurvīta maṇḍalaṃ tu samālikhet || 24.183 ||
ap24.­184
prathamā tṛtīyapañcamyā daśamī caiva saptamī | {S279}
trayodaśyāṃ tathā yātrāṃ5188 kalpayantu narādhipāḥ | {A41v}
śubhadaḥ {R12r} sarvajantūnāṃ yātrāyānaṃ praśasyate || 24.184 ||
ap24.­185
na likhet sarvamantrāṇāṃ maṇḍalaṃ tantramantrayoḥ |
na sidhyante • eṣu mantrā vai vighnahetum udāhṛtā || 24.185 ||
ap24.­186
yātrāṃ homataḥ siddhis tithiśliṣṭair5189 grahottamaiḥ |
bṛhaspatiḥ śukracandraś ca budhaḥ śreṣṭhaḥ sarvakarmasu || 24.186 ||
ap24.­187
ete grahā varā nityaṃ catvāras tithim āśritāḥ5190 |
siddhiyātrāṃ tathā loke5191 kurvante 'tha mahītale || 24.187 ||
ap24.­188
duṣṭāriṣṭa5192vinirmuktā chedabhaṅgāyataṃ tvaram5193 |
eteṣv eva vinirmuktā divasāṃś caiva prakalpayet || 24.188 ||
ap24.­189
dvādaśaiva muhūrtāni tasmiṃ kāle prayojayet |
śveto maitra evaṃ syād raktākṣāḥ prakīrtitāḥ || 24.189 ||
ap24.­190
raudro mahendraḥ śuddhaś ca • abhijiś5194 caiva suśobhanaḥ5195 |
bhramaṇo bhrāmaṇaś5196 caiva kīrtyate ca śubhapradaḥ || 24.190 ||
ap24.­191
saumyo 'tha varadaścaiva kīrtyate ca śubhapradaḥ |
somo 'pi varadaś caiva5197 • ity ete dvādaśā lakṣaṇāḥ5198 || 24.191 ||
ap24.­192
bahudhā5199 lakṣaṇā proktā muhūrtānāṃ tṛṃśatsaṃjñakā5200 |
daśamyāṃ5201 vṛṣṭir evaṃ syāc caturdaśyāṃ5202 rātrāv eva ca || 24.192 ||
ap24.­193
aṣṭamī dvādaśī caiva caturthī caiva5203 varjitāḥ |
tvarādyā5204 gaṇite yukto • asite pakṣe tu rātritaḥ || 24.193 ||
ap24.­194
vighna­kāraṇam eṣāṃ tu vināyako ha5205 {R12v} caturthitaḥ5206 |
etad gaṇanayā5207 yuktaṃ kālam etat prakīrtitam || 24.194 || {V218}
ap24.­195
eṣonmeṣanimeṣaś5208 ca • acchaṭā tvaritā gatiḥ |
etat kālapramāṇaṃ tu vistaraṃ vakṣyate punaḥ || 24.195 ||
ap24.­196
acchaṭāśatasaṅghātaṃ nāḍikā5209 ca prakīrtitā |
caturnāḍiyo5210 ghaṭīty uktā caturghaṭyāḥ5211 praharaḥ smṛtaḥ || 24.196 || {S280}
ap24.­197
catuḥpraharo divasas tu rātryā5212 • ebhiḥ prakīrtitāḥ |
ebhir aṣṭais tathā yuktaḥ • ahorātraṃ prakalpitam || 24.197 ||
ap24.­198
daśonmeṣanimeṣaṃ tu kṣaṇa5213mātraṃ prakalpitam |
daśatāla5214pramāṇaṃ tu kṣaṇa5215mātraṃ tu vakṣyate || 24.198 ||
ap24.­199
daśa kṣaṇā5216 nimityāhur muhūrtaṃ parikalpitam5217 |
caturmuhūrttaḥ praharas tu mantrajñaiḥ parikalpitaḥ || 24.199 || {A42r}
ap24.­200
etat5218 kālapramāṇaṃ tu trisandhye parikalpayet |
homakāle tathā5219 jāpe siddhikāle tu yojayet || 24.200 ||
ap24.­201
svapnakāle tathā5220 jāgraṃ snānayāne5221 'haniḥ sadā |
ahorātraṃ tu divasaṃ vai saṃjñā eṣā prakīrtitā || 24.201 ||
ap24.­202
divasāni pañcadaśaś caiva pakṣam ekaṃ prakīrtitam |
dvipakṣaṃ māsam ity āhur gaṇitajñā viśāradāḥ5222 || 24.202 ||
ap24.­203
ṣaḍbhir māsais tadā5223 {R13r} candraḥ5224 • rāhuṇā grasyate punaḥ |
tato dvādaśame māse varṣaśabdaḥ prakīrtitaḥ || 24.203 ||
ap24.­204
tato dvādaśa varṣāṇi mahāvarṣaṃ tad ucyate |
viparītā grahanakṣatrā dānavendrāś ca sarvadā5225 |
tato dvādaśame • abde kurvantīha śubhāśubham || 24.204 ||
ap24.­205
ekapakṣe yadā rāhur asurendraḥ pradṛśyate |
samastaṃ5226 vyastavinyastaṃ śaśibhāskaramaṇḍalau5227 |
mahāntaṃ śastrasampātaṃ dṛśyate vasudhātale || 24.205 ||
ap24.­206
evam ādyāṃ sadā nityaṃ kāle kāle5228 prayojayet |
aneke bahudhā caiva vighnā dṛśyanti dāruṇāḥ || 24.206 ||
ap24.­207
prāpte kāle yugānte vai • adhārmiṣṭhe lokabhājane5229 |
samastaṃ candramasaṃ grastaṃ5230 mūlanakṣatram āśritam || 24.207 ||
ap24.­208
rātrau sagrahaś5231 caiva astam eti sa candramā |
divā vā yadi vā bhānor astam eti sa pīḍitaḥ || 24.208 || {S281}
ap24.­209
raviṇe5232 candramasaś caiva • ardharātre tu sagrahe5233 |
astamanti yadā5234 bhītā dānavendrasya chāyayā || 24.209 || {V219}
ap24.­210
hanyate5235 pūrvadeśastho5236 rājā duṣṭo na saṃśayaḥ |
svakaṃ vā mṛtyubhayaṃ tasya parair vā sa vilupyate || 24.210 ||
ap24.­211
mlecchānām adhipatiś caiva pūrvadeśaṃ {R13v} vilupyate5237 |
udrā5238 janapadāḥ5239 sarve • udrāṇām5240 adhipatis tathā || 24.211 ||
ap24.­212
aśvinyāṃ5241 yadi dṛśyeran5242 rohiṇyāṃ5243 bharaṇīs tathā |
kṛttikāsu5244 yadā5245 dṛśyau grahau candradivākarau || 24.212 ||
ap24.­213
vividhāḥ śleṣmikā rogā paittikā vātamudbhavā | {A42v}
vyatimiśrās tathā cānye5246 jāyante sarvadehinām || 24.213 ||
ap24.­214
vividhā rogamutthānā dṛśyante5247 sarvabāliśām |
maghāsu yadi phalgunyau5248 • uttarā pūrvam eva5249 tau || 24.214 ||
ap24.­215
hastacitre5250 tathā svātyāṃ5251 viśākhāsu tathaiva ca |
eṣu5252 candro yadā gṛhyed5253 bhāskaro vā5254 na saṃśayaḥ || 24.215 ||
ap24.­216
rāhuṇā grasyate pūrvaṃ śaśibhāskaram eva tau |
prācyānṛpatiś caiva lāḍa5255deśādhipatis tathā
vaṅgāṅgamāgadho rājā5256 • akṣiśūlena gṛhyate || 24.216 ||
ap24.­217
putro vā mṛyate teṣāṃ mṛtyur vā patnito bhayam |
arīṇāṃ duṣṭacittānāṃ saṅghāto vā bhavet tadā || 24.217 ||
ap24.­218
mṛgaśirārdrapunarvasvā5257 puṣyāśleṣau tathaiva ca |
eṣu5258 dṛśyate5259 rāhur vai sūrye śaśine5260 tathā || 24.218 ||
ap24.­219
māgadho nṛpatiḥ pīḍyate māgadhā janapadās {R14r} tathā5261 |
amātyā vyādhibhayaṃ5262 vindyād bandhakleśāṃ5263 sapaurajām || 24.219 ||
ap24.­220
anurādhājyeṣṭhayoḥ sarvaṃ5264 dṛśyeran5265 dānaveśvaraḥ |
sarvān janapadān vyādhiṃ janayet sarvagataṃ tadā || 24.220 ||
ap24.­221
vadhabandhaparikleśām āyāsāṃ vividhāṃs tathā5266 | {S282}
bandharundhas5267 tatas teṣu janamukhyais tu vardhate || 24.221 ||
ap24.­222
pūrvāṣāḍhe śravaṇe ca • uttarāṣāḍhe tathaiva ca |
bhānor maṇḍalaṃ vyasto 'sau śaśine raktabhāvatā |
grahasyāgamaṃ nityaṃ durbhikṣaṃ copajāyate || 24.222 ||
ap24.­223
śravaṇadhaniṣṭhanakṣatraṃ5268 pūrvabhadrapadaṃ tathā5269 |
śatabhiṣeṣu yadā candra bhāno5270 vā yadi gṛhyate5271 || 24.223 || {V220}
ap24.­224
kṛṣṇa5272bhāvaṃ samāśritya grahasyāgamanaṃ viduḥ |
mahāntaṃ5273 śokam āyāsaṃ durbhikṣaṃ ca samantataḥ |
sarvāṃ janapadāṃ vindyā rājacauramahadbhayam || 24.224 ||
ap24.­225
revatyām atha nakṣatre • uttarā bhadrapadā yadā |
rāhuṇā grasyate pūrvaṃ śaśino5274 bhāskaramaṇḍalam5275 |
paścād bhāno 'tha vinyastaḥ pakṣenekena5276 dṛśyate5277 || 24.225 ||
ap24.­226
rājyād bhraśyate sarvaḥ5278 • māgadho nṛpatiḥ patiḥ |
ete ca kathitā {R14v} cihnā rāhor āgamanaṃ yadā || 24.226 ||
ap24.­227
diśāsu yāsu gṛhṇāti śaśi5279bhāskaramaṇḍalam5280 |
teṣu teṣu tadā deśe • utpadyante śubhāśubham || 24.227 ||
ap24.­228
ya eva bhūtale kampā kathitā lokacihnitā |
grahoparāge taṃ vindyāt tatra tatra śubhāśubham || 24.228 ||
ap24.­229
dhūmikā vṛṣṭihetuḥ syād divasātye 'tha5281 pañca vai |
tato 'rdhaṃ lokataś cintā tīrabhuktisamāśritā5282 || 24.229 || {A43r}
ap24.­230
naśyante janapadāḥ sarvā5283 vyādhisambhava-m-ālayā |
nṛpatiś cāpi naśyeta gaṅgāyās5284 tīra uttare || 24.230 ||
ap24.­231
himavantas tathā kukṣau5285 durgagahvaram5286 āśritā |
bhūpālā cāpi vinyastā koṭṭa5287 pālāḥ samantataḥ || 24.231 ||
ap24.­232
gaṅgāyā • uttare tīre tīrabhuktipatis tadā |
vividhaiḥ śokasantāpair mriyate5288 'sau narādhipaḥ | {S283}
saputrabhāryayā sārddhaṃ naśyate 'sau narādhipaḥ || 24.232 ||
ap24.­233
nakṣatreṣu yeṣu kampo vai teṣu dhūmaṃ samādiśet |
diśaḥ sarvā sadhūmāś5289 ca ghorā vardalavarjitā |
pañcāhā samatikrāntā bahudevasike sadā || 24.233 ||
ap24.­234
na paśyante5290 parasparā martyā gocarā mānuṣodbhavā5291 |
na dṛṣṭis tatra pravartate5292 mānuṣāṇāṃ parasparam || 24.234 || {R15r}
ap24.­235
vindyān mahadbhayaṃ tatra sarāṣṭraṃ nṛpatiṃ hanet |
yeṣu • evaṃ bhavet kampaḥ • ulkāpāta samantataḥ || 24.235 ||
ap24.­236
paryeṣaś5293 cāpi vinyasto5294 dvitriś caiva dāruṇaḥ |
rātrau • indradhanuś caiva śvetapakṣaṃ yadi vāyasam || 24.236 ||
ap24.­237
śuklavarṇo 'tha kṛṣṇo vai kṛṣṇo śuklo 'tha dṛśyate |
viparītā pakṣiṇo varṇā viparītā ṛtunisvanā || 24.237 || {V221}
ap24.­238
viparītāḥ pakṣiṇaḥ santi yatra tatra mahad bhayam |
dvipadāś catuṣpadāś caiva • apadāś caiva bahupadāḥ5295 || 24.238 ||
ap24.­239
pakṣiṇaḥ tiryak prāṇā viparītās tu mahābhayam |
ūrdhvatuṇḍā tathā śvānā ravante ca muhurmuhuḥ |
divā vā yadi vā rātrau yatra5296 tatra mahābhayam || 24.239 ||
ap24.­240
evaṃprakārā anekāś ca bahudhā yatra prakalpitāḥ5297 |
anāvṛṣṭir bhavet tatra rājñaś5298 cakraṃ vinaśyati || 24.240 ||
ap24.­241
yathā hi jātakam5299 ākhyātaṃ prāṇināṃ ca śubhāśubham |
tathotpātā5300 tato5301 jātā kurvantīha śubhāśubham || 24.241 ||
ap24.­242
nānyathā dṛśyate kiñcin nimittaṃ pūrvahetunā |
nāhetukaṃ pravartante vighnā utpātasambhavā iti5302 || 24.242 ||
ap24.­243

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrād caturviṃśatitamo5303 nimittajñānajyotiṣapaṭalavisaraḥ parisamāpta iti5304 ||

{S284} {V222}

ap25.

Chapter A25

ap25.­1

atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api grahanakṣatratārakajyotiṣagaṇān āmantrayate sma || 25.1 ||

ap25.­2

+ + + + śṛṇvantu bhavantaḥ sarve | anatikramaṇīyo 'yaṃ kalparājā mañjuśriyaḥ kumara­bhūtasya mantratantrābhiṣekamaṇḍalavidhānaṃ | na ca5305 japahomaniyamavidyāsādhanapravṛttānām asmiṃ kalpavare vidyādharāṇāṃ tithinakṣatracaritagaṇitām abhijñānāṃ nakṣatrabhavadbhiḥ vighnaṃ kartavyam | pravṛttānāṃ śāsane 'smin sarvaiś ca devasaṅghais tatra rakṣā kāryā | sarve ca duṣṭasattvāni niṣeddhavyāni roddhavyāni śāsayitavyāni | sarve sarvaṃ na ghātayitavyāni | vyavasthāsu ca sthāpayitavyāni śāsane 'smin daśabalānām || 25.2 ||

ap25.­3

atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvatathāgatoṣṇīṣābhyunnataṃ nāma samādhiṃ samāpadyate sma sarvaduṣṭanivāraṇārthaṃ sarvasattvānām | samanantarasamāpannasya bhagavataḥ śākyamuneḥ sarve ca te tathāgatāḥ daśadigloka­dhātuvyavasthitā bhagavantaṃ śākya­muniṃ tathāgataṃ śuddhāvāsabhavanasthaṃ vyalokyopasaṅkramante | upasaṅkramya acintyabuddhasvakādhiṣṭhānena bhagavantaṃ śākya­muniṃ tathāgatam āmantrayate sma || 25.3 ||

ap25.­4
bhāṣa bhāṣa bho mahāvīra lokānāṃ ca hitodayam |
pravṛtte sarvamantrāṇāṃ samantratantrayathāvidhi || 25.4 ||
ap25.­5
bhāṣitaḥ sarvabuddhais tu vidyārājā maharddhikaḥ |
ekākṣaraḥ pravaro hy agro naṣṭe kāle kalau yuge || 25.5 ||
ap25.­6
pravaraḥ sarvamantrāṇāṃ sarvabuddhais tu bhāṣitam |
uṣṇīṣarājā mahāvīryaḥ sarvabhūtanivāraṇam || 25.6 ||
ap25.­7
niṣeddhā grahanakṣatrāṃ mātarāṃ duṣṭacetasām |
vighnāḥ sarve tathā loke ye cānye duṣṭacetasā || 25.7 ||
ap25.­8
anugrahārthaṃ tu sattvānāṃ jāpināṃ ca sukhodayām |
sakale 'smiñ śāsane hy agraḥ cakravarti-r-maharddhikaḥ || 25.8 || {S285}
ap25.­9
uṣṇīṣarājā mahāvīryaḥ sarvasmiṃ parameśvaraḥ |
bhāṣa tvaṃ kālam etasya yasyedānīṃ tathāgataḥ || 25.9 ||
ap25.­10
evam uktās tu te buddhās tūṣṇīmbhāvā hy avasthitā || 25.10 ||
ap25.­11

atha teṣāṃ buddhānāṃ sannipātā sarvaṃ trisāhasramahāsāhasro lokadhātavaḥ sarvasattvānāṃ ca lokabhājanāni • ekajvālībhūtāni | na ca eka sattvānāṃ pīḍo 'abhūt5306 | buddhādhiṣṭhānena mahāntaś cāvabhāsāḥ sandṛśyante sma || 25.11 ||

ap25.­12

atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvaṃ taṃ śuddhāvāsabhavanam avalokya tāṃś ca bodhisattvān mahā­sattvān tatrasthitāni ca deva­putrāṃ sarvaśrāvakapratyeka­buddhāṃś ca bhagavataḥ mahāparṣatsannipātān āmantrayate sma || 25.12 || {V223}

ap25.­13

samanvāharantu buddhā bhagavantaḥ sarvapratyeka­buddhāryaśrāvakāḥ kalpam ekākṣarasya vidyācakravartinaḥ sarvatathāgatoṣṇīṣāṇām uparyuparivarta­mānasyā­pratihata­śāsanasyā­parimita­bala­parākramasya bhagavataḥ • uṣṇīṣarājacakravartinaḥ | punar api kalpaṃ bhāṣe 'ham asmiṃ kāle kalau yuge | atha bhagavato duratikramaśāsanasya trailokyaguroḥ sarva­deva­nāga­yakṣa­gandharvāsura­garuḍa­kinnara­mahoragasatkṛtasya sarvakarmārthasādhakasya mantraṃ5307 vakṣye punar api kalau yuge kāle || 25.13 ||

ap25.­14

śāsanāntardhānakāle samaye śāsanārakṣako bhagavān uṣṇīṣacakravartī bhaviṣyati | siddhiṃ ca yāsyate | sarvakālaṃ sarvabuddhānāṃ ca śāsanāntardhānakālasamaye buddho 'yaṃ bhagavān sattvārthaṃ kariṣyati | ārakṣako 'yaṃ bhagavān sarvatathāgatadharmakośasaṃsṛṣṭaḥ | śṛṇvantu bhavanto devagaṇāḥ sarvasattvāś ca || 25.14 ||

ap25.­15
bhrūṁ ||
eṣa bhagavān sarvajñaḥ buddhair mantrarūpeṇa vyavasthitaḥ |
mahākāruṇikaḥ śāstā viceruḥ sarvadehinām || 25.15 ||
ap25.­16
mantrāṇām adhipatiḥ śrīmān khyātā5308 uṣṇīṣasammataḥ |
karuṇādhaḥ5309 samāgamya sthito 'yam eṣam akṣaraḥ | {S286}
sa dharmadhātuṃ niḥsṛtya sthito 'yaṃ viśvarūpiṇaḥ || 25.16 ||
ap25.­17
yathā hi buddhānāṃ śarīrā pravṛttā dhātavo jane |
sāmiṣā lokapūjyās te nirāmiṣāḥ tu5310 viśeṣataḥ || 25.17 ||
ap25.­18
saddharmadhātavaḥ proktā nirāmiṣā lokahetavaḥ |
sāmiṣā kalevare proktā jinendrāṇāṃ maharddhikā || 25.18 ||
ap25.­19
vividhā dhātavaḥ proktāḥ municandrā nirāsravāḥ5311 |
sāmiṣā nirāmiṣāś caiva prasṛtā lokahetavaḥ || 25.19 ||
ap25.­20
dharmadhātuṃ sanmiśraṃ sattvānāṃ karuṇāvaśāt |
tiṣṭhate mantrarupeṇa lokanāthaṃ prabhaṅkaraṃ5312 || 25.20 ||
ap25.­21
sa viśvarūpī sarvajñaḥ dṛśyate ha mahītale |
sarvārthasādhako mantraḥ sarvabuddhais tu bhāṣitaḥ || 25.21 ||
ap25.­22
eṣa saṃkṣepato mantraḥ • japto 'yaṃ vidhinā svayam |
karoti sarvakarmaṃ vai • īpsitāṃ saphalāṃ sadā || 25.22 ||
ap25.­23
asya kalpaṃ samāsena punaḥ kāle pracakṣyate |
yugānte munivare loke • astaṃ yāte tathāgate |
kalpasiddhis tadā kāle mantrasiddhir udāhṛtā || 25.23 ||
ap25.­24

atha bhagavataś cakravartinas tathāgatoṣṇīṣasya parakarma­prayoga ­vidhvaṃsana­karasyājitaṃjayasya sarva­mantrādhipateḥ sarva­buddha­bodhi­sattvānunītasyoṣṇīṣa­cakra­vartinaḥ saṃkṣepataḥ kalpam ekākṣarasya pravartitapūrvaṃ5313 vistarataḥ || 25.24 || {V224}

ap25.­25

ādau tāvad yasmiṃ sthāne 'yaṃ japyate tasmin sthāne pathe yojanābhyantareṇa sarvaduṣṭagrahāḥ prapalāyanti sarvamantrāḥ siddhā api na prabhavanti sarvadevāḥ sānnidhyaṃ tyajanti anyatra | sādhakasyecchayānyeṣāṃ laukikalokottarāṇāṃ sādhakānāṃ siddhim apaharati, paraprayogamantrāṃ chinnabhinna•utkīlanatāṃ mocayati || 25.25 ||

ap25.­26

svayaṃ vidyācchedaṃ kartukāmaḥ kuśānāṃ haritānāṃ muṣṭiṃ gṛhītvā • aṣṭaśatābhimantritaṃ kṛtvā śastreṇa chindyāt tāṃ vidyām uddiśya sā chinnā bhavati | anena pratikṛtiṃ kṛtvā hṛdaye kīlakena tāḍayet | kīlitā bhavate | saptajaptena sūtreṇa kusumbharaktena granthiṃ kuryāt | baddhā bhavati | śarāveṇāṣṭaśatajaptena {S287} pithayed | ruddhā bhavati | śastreṇa hṛdayaṃ dvidhā kuryād | bhinnā bhavati | rājikābhir viṣarudhiraraktābhiḥ • rañjayet | śiṣṭitā bhavati | karavīralatayā • āhanet | pīḍitā bhavati | sarvavidyābhicārukam icchayā karoti sarvatra || 25.26 ||

ap25.­27

pūrvikaṃ5314 karma muktvā5315 kṣīreṇa snāpayitvā homaṃ kuryāt | śāntiḥ | ghṛtahomena sarveṣāṃ śānti-r-āpyāyanaṃ kṛtaṃ bhavati | muṣṭibandhena sarvamantrāṃ stambhayati | manasā mokṣayati | mantrasādhayitukāmas tam anenaivoparuddhya sādhayet | anyakalpaṃ sādhayitum icchati tam anenaiva sādhayet | siddhyati | anenaiva mantreṇāvāhanaṃ bhavati | punar anenaiva visarjanaṃ bhavati | anenaiva yasya rakṣā kriyate, so 'py adhṛśyo5316 bhavati || 25.27 ||

ap25.­28

yo mantro na sidhyati pratyādeśaṃ vā na dadāti anenaiva saha japet | śīghraṃ siddhyati pratyādeśaṃ vā dadāti | yadi na siddhyati pratyādeśaṃ prayacchati so mṛyate || 25.28 ||

ap25.­29

dadhimadhughṛtāktānāṃ tilānām aṣṭaśataṃ juhuyāt trisandhyaṃ saptāhaṃ | yaṃ mantram uddiśya so 'sya vaśo bhavati | yad ucyate tat karmaṃ karoti pratyādeśaṃ vā prayacchati5317 || 25.29 ||

ap25.­30

devā vaśīkartukāmo devadārusamidhānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | saptarātreṇa vaśyo bhavati | nāgāṃ vaśikartukāmas trimadhuraṃ juhuyāt | vaśyā bhavanti | yakṣāṃ vaśīkartukāmo dadhibhaktaṃ juhuyāt | vaśyā bhavanti | yakṣiṇī vaśīkartukāmena dadhibhaktaṃ juhuyāt | sarvagandhair gandharvaṃ vaśīkaroti aśokapriyaṅgusamidbhiḥ kusumair vā || 25.30 ||

ap25.­31

yakṣiṇīnāgināgagrahāṇāṃ rājikābhiḥ | rājānaṃ5318 siddhārthakaiḥ | brahmāṇaṃ puṣpahomena | veśyaṃ dadhikṣīraghṛtena | śūdraṃ tuṣapāṃsubhiḥ | striyāṃ lavaṇahomena | raṇḍāṃ māṣajambūlikāhomena | kanyāṃ lājāhomena | sarvān ghṛtatailahomena vaśyāṃ karoti sarvatra trisandhyaṃ saptarātram ||

ity uktvā tūṣṇīmbhūto jinottamaḥ || 25.31 ||

ap25.­32

devasaṅghāṃ tad āmantre saptamo munipuṅgavaḥ |
prahasya lokadharmajñaḥ • mukto 'sau yatadhīs5319 tadā || 25.32 ||

ap25.­33

muniḥ śreṣṭhas tadā jyeṣṭhaṃ buddhaputraṃ tadālapet |
mañjughoṣaṃ tadā vavre bodhi­sattvaṃ maharddhikam || 25.33 || {S288}

ap25.­34

eṣa kalpo mayā proktaḥ • ekadeśo hi cakriṇe |
vistīrṇa yasya nāthasya devadevasya dhīmataḥ || 25.34 || {V225}

ap25.­35

kalpair yasya pramāṇaṃ tu na śakyaṃ bhāṣituṃ jinaiḥ |
saṃkṣepeṇa pravakṣye te māṇuṣāṇāṃ hitodayā || 25.35 ||

ap25.­36

evam ukte tadā śrīmān mañjughoṣo maharddhikaḥ |
adhyeṣayati taṃ buddhaṃ śuddhāvāsopari sthitam || 25.36 ||

ap25.­37

bhāṣa bhāṣa mahāvīra sambuddha dvipadottama |
naṣṭe kāle yugānte vai mānuṣāṇāṃ sukhodayam || 25.37 ||

ap25.­38

katham asya mahātejā mahāvīrasya mantrarāṭ |
paṭasiddhiḥ pradṛśyete kṣipraṃ paṭavidhiḥ katham || iti || 25.38 ||

ap25.­39

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrāt pañcaviṃśatitama5320 ekākṣaracakravartyudbhavapaṭalavisaraḥ parisamāpta iti ||

{S289} {V226}

ap26.

Chapter A26

ap26.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma | śṛṇu mañjuśrīr ekākṣaracakravartinasya mahānubhāvasya saṃkṣepeṇa paṭavidhānaṃ bhavati | vistaraśaḥ pūrvam udīritam adhunā saṃkṣepeṇa || 26.1 ||

ap26.­2

yugādhame sattvā alpavīryā bhavanti • alpaprajñā mandacetasaḥ | na śakyante vistaraśaḥ paṭapramāṇaprayogaṃ sādhayitum || 26.2 ||

ap26.­3
saṃkṣepeṇa vakṣye 'haṃ sattvānāṃ hitakāmyayā |
uttamārthaṃ tu yathā siddhiṃ5321 prāpnuvanti sa jāpinaḥ || 26.3 ||
ap26.­4

uttamasādhanaṃ kartukāmena • anāhate paṭe • acchinnadaśe keśāpagate aśleṣakair varṇair bhagavān citrāpayitavyaḥ | dharmarājā dharmacakrapravartakaḥ sarvalokādhipatiḥ puruṣottamo dvipadānām agryas tathāgataratno ratnaketur nāmā jinottamo dharmaṃ deśayamānaḥ samanta­jvālaprabhāmaṇḍalaḥ || 26.4 ||

ap26.­5

adhastād brahmā • ārya­vajrapāṇiś ca | upariṣṭān mālādhāriṇau deva­putrau | adhastāt sādhakaḥ | tasyāgratas trisandhyam agarudhūpaṃ dahatā daśalakṣāṇi japet | paścāt karmāṇi bhavanti || 26.5 ||

ap26.­6

prathamaṃ cakrasādhanaṃ kartukāmo dvādaśāraṃ puṣpalohamayaṃ cakraṃ kṛtvā prātihārakapakṣe bhagavato 'gratas trisandhyam agarudhūpaṃ dahatā daśa lakṣāṇi japet | ante pūrṇamāsyām udārāṃ pūjāṃ kṛtvā hastenāvaṣṭabhya tāvaj japed yāvat prajvalitam iti | taṃ gṛhītvā vidyādharacakravartī bhavati | yair dṛśyate yāṃś ca paśyati taiḥ sahotpatati || 26.6 ||

ap26.­7

atha cchatraṃ sādhayitukāmaḥ śvetacchatraṃ vicitraṃ cābhinavaṃ kārayitvā suvarṇacakracihnaṃ kauśeyavastrāvalambitaṃ tenānenaiva vidhānena śirasi kṛtvā japet | vidyā svayam evopatiṣṭhati | anena ca bhagavato 'gratas trisandhyam agarudhūpaṃ daśalakṣaṃ japet | ante pūrṇamāsyām udārāṃ pūjāṃ kṛtvā hastenāvaṣṭabhya tāvaj japed yāvat prajvalitam iti | taṃ gṛhītvā vidyādharacakravartī bhavati | māse māse paurṇamāsyāṃ pañcabhiḥ {S290} pakṣaiḥ prātihārikapakṣe sidhyati | atha siddhamātreṇa sarva­dharmā āmukhībhavanti | sarvābhijña pratilabhate | sarvabuddhabodhisattvābhinanditaḥ sarvasattvānupraveśaḥ siddho bhavati | lokadhātvantare 'pi sahasraparivāraś cakravartī bhavati || 26.7 ||

ap26.­8

athoṣṇīṣaṃ sādhayitukāmaḥ hastamātre daṇḍe sauvarṇarajatatāmramayaṃ maṇimayaṃ vā kṛtvā tāvaj japed yāvat prajvalitam iti | taṃ gṛhītvā yatheṣṭa vicarati | sattvebhyo dharmaṃ deśayati | mahākalpaṃ jīvati || 26.8 ||

ap26.­9

atha bhadraghaṭaṃ sādhayitukāmaḥ sauvarṇaṃ bhadraghaṭaṃ kṛtvā sarvabījaratnauṣadhiparipūrṇaṃ śuklavastrāvakuṇṭhitaṃ tam anena sādhayet | ekasmin prātihārakapakṣe karmārabhet | aparasmin sidhyati | tasmiṃ haste prakṣipya yam icchati taṃ labhate | akṣayaṃ bhavati || 26.9 ||

ap26.­10

atha cintāmaṇiratnaṃ sādhayitukāmaḥ sauvarṇadaṇḍo jātyamaṇiṃ sphaṭikamaṇiṃ ca sauvarṇaṃ vā vastrāvalambantaṃ kṛtvā anenaiva vidhānena sādhayet | yaṃ cintayati tat sarvaṃ sidhyati | {V227} devamanuṣyeṣu cānena gṛhītenāpratihatabalaparākramo bhavati | atha bhagavataḥ koṭiṃ japet | svaśarīreṇotpatati | divyabahumahākalpaṃ jīvati || 26.10 ||

ap26.­11

anye †vā yo r†asitātapatrapramukhyādayaḥ tad apy anena bhagavato daśalakṣajaptena karmāṇi kartavyāni sidhyanti | evam apratihataḥ tathāgatoṣṇīṣaḥ parakalpavidhānenāpi yathā yathā prayujyati tathā tathā sidhyati • acirād eva | bhagavataḥ • uṣṇīṣacakravartino daśalakṣajaptaḥ sarvaṃ sādhayati | sarvavidyāmantrādhipaticakravartī || 26.11 ||

ap26.­12

atha vajraṃ sādhayitukāmo raktacandanamayam ekasūcikaṃ vajraṃ kṛtvā • athavā puṣpalohamayaṃ kṛtvā pañcagavyena prakṣālya śuklapañcadaśyāṃ paṭasyāgrata udārāṃ pūjāṃ kṛtvā ghṛtapradīpān prajvālya gandhodakena prakṣālya yakṣā vaśyā bhavanti || 26.12 ||

ap26.­13

sarva­buddha­bodhisattvānām5322 ātmānaṃ niryātya • anenoṣṇīṣarājā parivāreṇa tejorāśisitātapatreṇa vā rakṣāṃ {S291} kṛtvā maṇḍalabandhaṃ sahāyānāṃ ca rakṣāṃ kṛtvā vajraṃ dakṣiṇena hastena gṛhītvā prathame yāme 'tikrānte dvitīye yāme • upaviśya • ekāgracittas tāvaj japed yāvat prajvalitam iti | atrāntare sarvavidyādharāḥ sarve devanāgayakṣāḥ sannipatanti | sarve ca vidyādhararājānaḥ • āgacchanti | tair abhiṣṭūyamāno vidyādharapuraṃ gacchati | vidyādharacakravartī bhavati | vajrapāṇisadṛśakāyo vajrapāṇisamabalaḥ kṣaṇalavamuhūrtenākaniṣṭhaṃ devabhavanaṃ gacchati | mahākalpasthāyī bhagavantam ārya­maitreyaṃ paśyati | dharmaṃ śṛṇoti | mṛto yatrecchati tatropapadyate | yad icchati vajrapāṇisakāśād utpadyate || 26.13 ||

ap26.­14

atha khaḍgaṃ sādhayitukāmo nirvraṇaṃ khaḍgaṃ gṛhītvā • ahorātroṣito bhagavatodārāṃ pūjāṃ kṛtvā tāvaj japed yāvaj jvalitena siddhena saparivāreṇotpatati | ākuñcitakuṇḍalakeśo dviraṣṭavarṣākṛtir apanthadāyī • agamyaḥ sarvavidyādharāṇām antarakalpaṃ jīvati || 26.14 ||

ap26.­15

atha manaḥśilāṃ sādhayitukāmo vīrakrayeṇa krītvā puṣya5323yogatrirātroṣitaḥ saṅghoddiṣṭakāṃ bhikṣāṃ bhojayitvā • ājñā dāpayitavyā | anujñātas tatra sādhanaṃ praviśet | udārāṃ pūjāṃ kṛtvā ghṛtapradīpasahasraṃ prajvālayitavyam | trirātroṣitaḥ sarvasattvānāṃ maitracittam utpādya • ātmānaṃ niryātya manaḥśilāṃ gṛhītvā tāvaj japed yāvat trividhā siddhiḥ | ūṣmadhūmajvalitapūrvam eva cintayitavyam || 26.15 ||

ap26.­16

amuktasiddhir ūṣmāyamānatilakaṃ kṛtvā sarvadevanāgayakṣabhūtapiśācādīṃ jambūdvīpanivāsinaś ca sattvā dāsabhūtā bhavanti | kiṅkarā bhavanti | varṣasahasraṃ jīvati || 26.16 ||

ap26.­17

dhūmāyamāne tilakaṃ kṛtvā • antardhīyate | yad icched devānām apy adṛśyo bhavati | kṣaṇalavamuhūrtena dṛśyate punar antardhīyate | sarvāntardhānikānāṃ rājā bhavati | trīṇi varṣasahasrāṇi jīvati || 26.17 ||

ap26.­18

jvalitena vidyādharo bhavati | saparivāra utpatati | vidyādhararājā bhavati | devakumāravapur adharṣaṇīyaḥ sarvadevānāṃ kaḥ punar vidyādharāṇām | kalpasthāyī bhavati | kālagatas tūṣite devanikāye upapadyate || 26.18 || {S292}

ap26.­19

atha triśūlaṃ sādhayitukāmaḥ puṣpalohamayaṃ triśūlaṃ kṛtvā saṃvatsaraṃ japet | tato vālukāmayaṃ hastapramāṇaṃ caityaṃ kṛtvā tasya mahatīṃ pūjāṃ kṛtvā • udāraṃ ca baliṃ nivedya dakṣiṇahastena triśūlaṃ gṛhītvā tāvaj japed yāvat paryaṅkaṃ baddhvā yāva sphurati jvalati raśmisahasrāṇi {V228} pramuñcati | atrāntare maheśvarapramukhā devā-m-āgacchanti | sarvavidyādharāḥ puṣpavarṣaṃ pravarṣanti | tatas taiḥ parivṛtaḥ yāvatāṃ paśyati yaiś ca dṛśyate taiḥ sahotpatati | trinetro dvitīya iva maheśvaraḥ sarvavidyādharanamaskṛto mahākalpasthāyī nirīkṣitamātreṇa duṣṭacittān pātayati | na kasyacid gamyo bhavati sadevake loke prāg eva vidyādharāṇām | cyutaḥ sukhāvatyāv upapadyate || 26.19 ||

ap26.­20

atha vetāḍaṃ sādhayati | akṣatāṅgaṃ puruṣaṃ gṛhītvā caturakhadirakīlakaiḥ yantritasyorasyupaviśya ratnacūrṇa juhuyāt | tasya jihvāgre cintāmaṇiratnaṃ dṛśyate | taṃ gṛhya vidyādharacakravartī bhavati | yāni praharaṇāni cintayati tāni manasaivopapadyante | yojanaśataṃ prabhayāvabhāsayati | icchayā kālaṃ karoti | yatrecchati tatra gacchati | lokadhātvantare 'pi vidyādharacakravartī bhavati | cyuto vimalāyāṃ lokadhātāv upapadyate || 26.20 ||

ap26.­21

dvitīyaṃ vetālasādhanam | akṣatāṅgaṃ vetāḍaṃ5324 gṛhītvā badarakīlakaiḥ kīlayitvā tasya mukhe lohacūrṇaṃ juhuyāt | tasya jihvā nirgacchati | taṃ chitvā śataparivāra utpatati | antarakalpaṃ jīvati | sumerumūrdhani krīḍati ramati | yadā mṛyate tadā • ekadeśiko rājā bhavati || 26.21 ||

ap26.­22

athāṅkuśaṃ sādhayitukāmaḥ kuśamayam aṅkuśaṃ kṛtvā kṛṣṇamayor ekatareṇa pañcagavyena prakṣālya • ekarātroṣitaḥ • aṅkuśasya hastaṃ pramāṇamātraṃ kartavyam | udārāṃ pūjāṃ kṛtvā vajrapāṇer ghṛtapradīpaśataṃ prajvālyayitaṃ kartavyam | vajraṃ kuryāt | tathaiva sitātapatrasya • ātmano rakṣā kartavyā | tejorāśinā maṇḍalabandhaṃ vikareṇa5325 | kīlakān saptābhimantritān kṛtvā caturdiśaṃ nikhānayitavyā | atho5326 bandhaṃ sthānaṃ ca parigrahaṃ kṛtaṃ5327 bhavati || 26.22 ||

ap26.­23

tato dvitīye prahare • ekāgramanāḥ paryaṅkaṃ baddhvā • aṅkuśaṃ gandhapuṣpadhūpair {S293} abhyarcya kṛtarakṣaḥ | sarvabuddhabodhisattvān namaskṛtya • aṅkuśaṃ hastena gṛhya tāvaj japed yāvad atrāntare narakāyikānāṃ devānāṃ vedanāny upaśāmyante | sarvabuddhabodhisattvān namaskṛtya utpatati | vidyādhararājo 'pratihatagatir aṅkuśavyagrahastaḥ | sarvadevanāgayakṣādayaś ca dṛṣṭvā dūrād eva praṇāmaṃ kurvanti | kalpasthāyī yadā mriyate tadā vajrabhavanaṃ gacchati | vajrapāṇiṃ paśyati || 26.23 ||

ap26.­24

yadi paṭaṃ sādhayati tena jvalitena vidyādharo bhavati | yam icchati kalpaṃ sādhayituṃ tasya mantrasya nāmaṃ grahāya lakṣaṃ japet | ante • ekārātroṣita udārāṃ pūjāṃ kṛtvā • arkakāṣṭhair agniṃ prajvālya tilānāṃ dadhimadhughṛtāktānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | homānte • āgacchati | dhanaṃ yam icchati taṃ dadāti | vaśaṃ tiṣṭhati kiṅkaravaśaḥ || 26.24 ||

ap26.­25

atha maheśvaraṃ kartukāmaḥ maheśvarasya mahatiṃ pūjāṃ kṛtvā dakṣiṇāyāṃ mūrtau • arkakāṣṭhair agniṃ prajvālya aṣṭasahasraṃ juhuyāt | hāhākāraśabdaṃ bhavati | na bhetavyam | tata āgacchati bravīti kiṃ kartavyā | sarve maheśvarā vidyā mama siddhā bhavantu | yad varaṃ rocati taṃ dadāti | evam astv iti kṛtvā antardhiyate || 26.25 ||

ap26.­26

evaṃ viṣṇubrahmādyam ākarṣayati | yaṃ cārocayati tasyāpy eṣo vidhiḥ kartavyaḥ | kṛtarakṣeṇa kāryam || 26.26 ||

ap26.­27

{V229} atha yakṣiṇī • ākarṣayitukāmas tasya nāmaṃ gṛhya saptāham aśokapuṣpāṇi juhuyāt | āgacchati varaṃ dadāti saptame saptāhe 'vaśyam āgacchati | mātā bhaginī bhāryā yaṃ cārocati | atha na vāgacchati5328 | mūrdhānam asya sphuṭati | nāgīm ākarṣitukāmasya nāgapuṣpāṇām eṣa eva vidhiḥ || 26.27 ||

ap26.­28

yakṣaṃ ākarṣitukāmasya māsatrayaṃ dadhibhaktaṃ juhuyāt | ante • ekarātroṣitaḥ bhagavataḥ pūjāṃ kṛtvā yakṣāṇāṃ yakṣabaliṃ codanāni nivedya yakṣākarṣaṇaṃ kariṣyāmīti manasi kṛtvā vaṭavṛkṣasamidhān dadhimadhughṛtāktānāṃ aṣṭasahasraṃ juhuyāt | atrāntare kuberādyā yakṣā āgacchanti || 26.28 ||

ap26.­29

teṣāṃ rakta­kusumair argho dīyate | vakṣyanti kiṃ kartavyaṃ te | vaktavyāḥ • {S294} ekaikaṃ dine yakṣa•ājñākaraṃ yakṣaṃ preṣayeti | tata ekaikaṃ yakṣaṃ prayacchanti | tasya • ājñā dātavyā | yojanaśatād api striyam ānayanti | prabhāte tatraiva nayante | śataparivṛtasya bhaktaṃ prayacchanti | pṛṣṭham āruhya yatrecchati tatra gacchati | nayati | rasāyanaṃ dadāti | ājñaptāḥ sarvaṃ karoti || 26.29 ||

ap26.­30

atha vajrapāṇiṃ sādhayitukāmaś caturguṇaṃ saptaguṇaṃ pūrvasevāṃ kṛtvā prātihārakapakṣe sakalām udāratarāṃ pūjāṃ kṛtvā yāvat pūrṇamāsīti pūrṇamāsyāṃ pūjāṃ kṛtvā bhikṣavaḥ saṅghoddiṣṭakān bhojayitvā • ārya­vajradharasyaiva • anumoditavyā tata udārāṃ pūjāṃ kṛtvā prathame yāme 'tikrānte dvitīye yāme paryaṅkaṃ baddhvā • upaviśyaikāgramanaso vajradharaṃ drakṣyāmīti cittaṃ saṅkalpya guggulugulikānān badarāsthipramāṇān rātrāv ekayāmaṃ juhuyāt | tato bhagavataḥ sragdāmacalanaṃ bhavati | bhūḥ prakampati | meghā gulugulāyanti | sarve vidyādharāḥ puṣpavarṣaṃ pravarṣanti | atrāntare bhagavān vajrapāṇir āgacchati5329 sarvavidyābhiḥ parivṛto vidyottamapramukhair vidyārājaiḥ parivṛtaḥ sarvadevaiḥ sarvanāgaiḥ sarvayakṣaiḥ sarvagandharvaiḥ kinnarair bodhi­sattvaiḥ parivṛta āgacchati || 26.30 ||

ap26.­31

tatkṣaṇaṃ nārakāṇāṃ sattvānāṃ tīvravedanā vyuparatā bhavanti | gandhodakena • arghyo deyaḥ | praṇipatya sthātavyam | ato vajradharo vakṣyati kiṃ te varaṃ dadāmi | vidyādharacakravartitvaṃ bilapraveśaṃ rāṣṭram antardhānaṃ yad vā rocate tasyaiva bhagavataḥ sakāśāl labhyate | yad vā rocati vidyādharacakravartitvaṃ sarvavidyādharāṇāṃ cakravartī vajrakāyo vajrapāṇisadṛśaḥ | cittamātreṇa sarvapraharaṇāny utpadyante | mahākalpasthāyī | yadā mriyate tadā vajrabhavanaṃ gacchati || 26.31 ||

ap26.­32

anyeṣām api vidyādharāṇām eṣa eva vidhiḥ saṃkṣepato | yāni vajrapāṇikalpe yāni • avalokiteśvarakalpe yāni ca bhagavatā proktāni kalpāni yāni brahmakalpe yāni maheśvarakalpe saṃkṣepato laukikalokottareṣu kalpeṣu ye śādhanīyās te • etenaiva sādhanayā sidhyante | mahāmantrāsādhyamānā na sidhyanti | anena sārdhaṃ japtavyāḥ saptarātraṃ niyataṃ darśanaṃ dadāti | atha na dadāti vinaśyati | maheśvarapramukhānāṃ devānām agrato yadi japati saptarātrābhyantareṇa darśanaṃ dadāti | yadi na {S295} dadāti trisaptadhā mūrdhnā sphuṭati || 26.32 ||

ap26.­33

candragrahe • ādityagrahe vā ghṛta­vacāñjanapavitra­daṇḍa­kāṣṭha­yajñopavīta­haritāla­manaḥśilā­dayaḥ sādhayitavyāḥ | {V230} atha dravyaṃ sādhayitukāmasya manaḥśilāṃ gṛhya mānuṣakṣīreṇa pīṣayitvā pañcagulikā kartavyā | agurusamudgake prakṣipya śvetasiddhārthakasahitān sādhayec candragrahe sūryagrahe vā | balividhānaṃ kṛtvā yadā sarṣapa ciṭiciṭīyanti tathā prathamā siddhā yā vā sarvajanavaśīkaraṇaṃ tayā sarvasya laukikeyā vidheyā bhavanti | yad ucyate tat sarvaṃ karoti | atha dhūmāyate sarvāntardhānikānāṃ rājā bhavati | antarakalpaṃ jīvati | jvalite tadā devakumāravapus taruṇārkatejo vidyādhararājā bhavati | mahākalpaṃ jīvati | evaṃ rocanāharitālādīni sādhayitavyāni || 26.33 ||

ap26.­34

athāñjanaṃ sādhayitukāmaḥ srotāñjanaṃ5330 nīlotpalaṃ kuṣṭhaṃ candanaṃ caikataḥ kṛtvā tāmrabhājane saṃsthāpya candragrahe tāvaj japed yāvad dhūmāyati | tenāñjitanayanaḥ • antardhīyate | kāmarūpī sarvāntardhānikānāṃ rājā bhavati || 26.34 ||

ap26.­35

atha khaḍgṃ sādhayitukāmo nirvraṇaṃ khaḍgam ādāya kṛṣṇāṣṭamyāṃ kṛṣṇacaturdaśyāṃ vā paṭasyodārāṃ pūjāṃ kṛtvā balividhānaṃ ca kṛtarakṣaḥ khaḍgaṃ dakṣiṇahastena gṛhītvā tāvaj japed yāva sphurati | jvalite sphurite ekākī vidyādharo bhavati | jvalitena sarvavidyādharāṇāṃ rājā bhavati • apratihatabalaparākramaḥ | yair dṛśyate yāṃś ca paśyati taiḥ sahotpatati || 26.35 ||

ap26.­36

atha vajraṃ sādhayitukāmaḥ puṣpalohamayaṃ vajraṃ kṛtvā ṣoḍaśāṅgulam ubhayatriśūcakaṃ raktacandanenānulipya prātihārakapakṣapratipadam ārabhya paṭasyodārāṃ pūjāṃ kṛtvā japet pratidinam | vardhamānā bhikṣavo bhojayitavyā | ante trirātroṣitaḥ paṭaṃ sadhātuke caitye pratiṣṭhāpya • udārāṃ pūjāṃ kṛtvā ghṛtapradīpaśataṃ prajvālya kuśaviṇḍakopaviṣṭo vajram ubhābhyāṃ pāṇibhyāṃ gṛhītvā tāvaj japed yāvaj jvalitam iti | taṃ {S296} gṛhya saptaparivāra utpatati5331 | vidyādharacakravartī bhavati vajrapāṇitulyaparākramaḥ | mahākalpe jīvati | bhinne dehe vajrapāṇibhavanaṃ gacchati || 26.36 ||

ap26.­37

evaṃ śūlacakraśaraśaktiprabhṛtayaḥ sarve praharaṇāḥ paṭapādukadaṇḍakāṣṭhayajñopavītādīni parakalpavidhānena sādhayitavyāni | sarveṣāṃ trividhā siddhiḥ || 26.37 ||

ap26.­38

śāntikaṃ kartukāmaḥ padmākāraṃ vediṃ kṛtvā yājñikaiḥ samidbhir agniṃ prajvālya sruveṇa paramānnāhutīnāṃ dadhimadhughṛtāktānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | trirātreṇa • ātmanaḥ parasya vā śāntir bhavati | saptarātreṇa grāmasya vā nagarasya vā | mahāmāri•upadrave śamīsamidhānāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ juhuyāt | udumbarasamidhānāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ juhuyād anāvṛṣṭeḥ | trimadhuraṃ juhuyāt sarvatra paramaśāntir bhavati | bhikṣāhāras triṃśal5332lakṣaṃ japet || 26.38 ||

ap26.­39

prātihārakapakṣe śuklapūrṇamāsyāṃ trirātroṣitaś candragrahe kṛṣṇagokṣīram5333 aṣṭaśatābhimantritaṃ kṛtvā pibet | rasāyanaṃ guṇopetaṃ bhavati | dūrvāpravālānāṃ dadhimadhughṛtāktānām aṣṭasahasraṃ daśarātraṃ juhuyāt | akālamṛtyuḥ praśāmyati | dīrghāyur bhavati || 26.39 ||

ap26.­40

dhvajaśaṅkhādīni abhimantrayet | {V231} dṛṣṭvā śrutvā ca parasainyaṃ stambhayati | sarvavrīhigandhodakaparipūrṇaṃ navaṃ kalaśaṃ kṛtvā • aṣṭa­śata­japtena vināya­kopa­drutaṃ spṛṣṭvā snāpayet | abhiṣikto lakṣmīvān5334 bhavati | anenābhiṣekeṇa sarvapāpaiḥ pramucyate | maṇḍalakarmāṇi karoti | grahakarmāṇi [ca] || 26.40 ||

ap26.­41

śatasahasrajaptena mayūrapicchakena sarvaviṣān nāśayati | tenaiva jvara-m-akṣiśūlarogādīn nāśayati | sūtrakeṇa sarvajvarān | mudrāsametayukto mantreṇāsurayantrāṇi ghātayati || 26.41 ||

ap26.­42

samudrāgāminīṃ nadīm avatīrya raktacandanāktānāṃ padmānāṃ śatasahasraṃ pravāhayet | padmarāśitulyaṃ nidhānaṃ labhati | dīyamānam akṣayaṃ bhavati | bilvāhutīnāṃ dadhimadhughṛtāktānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | bhogān prāpnoti || 26.42 || {S297}

ap26.­43

devān vaśīkartukāmaḥ • agarusamidhānāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ juhuyād aṣṭasahasraṃ trisandhyam ekaviṃśatirātram | tandulānāṃ dadhimadhughṛtāktānām ekīkṛtya juhuyāt | akṣayam annaṃ bhavati || 26.43 ||

ap26.­44

yakṣāṇāṃ vaśīkaraṇe guggulugulikānāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ juhuyāt | aśokasamidbhir yakṣiṇīnām | nāgānāṃ nāgapuṣpān | ārya­vajravajrapāṇir agarusamidhābhiḥ | vidyādharāṇāṃ damanakasamidhābhiḥ | agurusamidhānāṃ turuṣkatailāktānāṃ gandharvāṇām | kunduruhomena pretānām | śrīvāsakahomena kinnarāṇām | sarjarasahomena vināya­kānām | sarveṣām aṣṭaśatiko homaḥ saptāham | rājānasya rājasarṣapatailāktānām aṣṭaśataṃ juhuyāt trisandhyaṃ saptarātram | ādityābhimukhaṃ lakṣaṃ japet sarvapāpaiḥ pramucyati || 26.44 ||

ap26.­45

sarvavidyānām āpyāyanaṃ5335 kartukāmo gomūtrayāvakāhāraḥ • uśīramayīṃ pratikṛtiṃ kṛtvā śuklapuṣpair abhyarcya kṣīrāṣṭaśataṃ juhuyāt | kṣīreṇa ca snapayet | aṣṭaśatajaptena agarudhūpaṃ dadyāt | āpyāyito bhavati | sakṛduccāritena • ātmarakṣā kṛtā bhavati | dviruccāritena parasya | triruccāritena dravyasya rakṣā kṛtā bhavati || 26.45 ||

ap26.­46

chinnabhinnanaṣṭakīlitānām āpyāyanaṃ kartukāmaḥ • uśīramayīṃ pratikṛtiṃ kṛtvā śuklapuṣpair abhyarcya • anena • uṣṇīṣarājena paṭasyāgrataḥ rājasarṣapāṇāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ aṣṭasahasraṃ juhuyāt | vidyām uddiśya utkīlitā bhavati || 26.46 ||

ap26.­47

pāpijanātiriktāṃ vidyāṃ jñātvā gorocanayā bhūrjapatre likhya tataḥ • ātmamantra-m-aṣṭaśatābhimantritaṃ kṛtvā bhagavataḥ • udārāṃ pūjāṃ kṛtvā • anena bhagavatā sārdham aṣṭasahasraṃ japtvā tatraiva kuśasaṃstare svapet | ūnātiriktāṃ svapne • āgatya kathayati || 26.47 ||

ap26.­48

atha padmaṃ sādhayitukāmo raktacandanamayaṃ padmaṃ kṛtvā • udārāṃ pūjāṃ kṛtvā trirātroṣitas taṃ padmaṃ dakṣiṇena hastena gṛhītvā tāvaj japed yāvaj jvalitam iti | viṃśatiparivāraḥ • utpatati | vidyādharacakravartī bhavati | apratihatagatiḥ | yadā mriyate tadā sukhāvatyām upapadyate || 26.48 ||

ap26.­49

{V232} atha vajraṃ sādhayitukāmo valmīkamiśrayā mṛttikayā vālukamiśrayā vajraṃ kṛtvā bhikṣāhāro maunī • apatthadāyī vajraṃ gṛhya trīṇi {S298} lakṣa japet | ekasūcikaṃ vajraṃ kartavyam | taṃ vajram ante siddhārthakamadhye sthāpya candragrahe candragrahe sthātavyam | tāvaj japed yāvat sarṣapā ciṭiciṭāyanti | vajraṃ siddhaṃ bhavati | tena vajreṇa gṛhītena sarvakarmāṇi karoti | parvataśikharāṇi cūrṇayati | nāgahradaṃ śoṣayati | nadīḥ pratisrotam ānayati | nāgān vidrāpayati | viṣāṇi nirviṣīkaroti | sarve prāṇinaḥ stambhayati | mohayati | pātayati | yantrāṇi cūrṇayati | śakaṭaprabhṛtīni ca stambhayati | cūrṇayati | evam ādīni sarvakarmāṇi karoti | eṣa ekasūcikasya vajrasya sādhanam || 26.49 ||

ap26.­50

uṣṇīṣacakravartinaṃ sādhayato na kaścic chaknoti vighnaṃ kartum | sākṣān mūrdhnaṭako 'pi hi vidhinā nāvidhinā | asya ca jāpakāle satataṃ buddhalocanāṃ pūrvaṃ paścāc ca japtavyam | evaṃ saumyatvaṃ bhavati | siddhir asyābhimukhī5336bhavati || 26.50 ||

ap26.­51

atha samudrāgāminīṃ nadīm avatīrya padmānāṃ lakṣa nivedayet | śrī • āgatya varaṃ prayacchati | rāṣṭraṃ dadāti | atha trīṇi lakṣāṇi nivedayet | sārvabhaumiko rājā bhavati | jambūdvīpādhipatir bhavati | vivarasyāgrataḥ paṭaṃ pratiṣṭhāpya lakṣāṇi trīṇi japet | sarvayantrāṇi patanti | nirviśaṅkena praveṣṭavyam | praviśya rasarasāyanaṃ niḥkāśayati | atha tatraiva tiṣṭhati | vaiṣṇavacakrabhayam utpadyate | atha praviśati anusmaritamātreṇa bhasmībhavati | manasena utthāpayati | na kadācid api praviśati tasmiṃ || 26.51 ||

ap26.­52

śuklapratipadam ārabhya triḥkālaṃ jātī­kusumaiḥ sakṛjjaptena bhagavatā pādāṅguṣṭhe tāḍayitavyaṃ yāvat pādāṅguṣṭhād raśmir niścarati sādhakaśarīre 'ntardhīyati | tatkṣaṇād evākuñcitakuṇḍalakeśo bhavati | saparivāra utpatati | vidyādhararājā bhavati kalpasthāyī || 26.52 ||

ap26.­53

atha samudrataṭe paścānmukhaṃ paṭaṃ pratiṣṭhāpya nāgakāṣṭhair agniṃ prajvālya samudrasya • uddiśya nāgapuṣpāṇāṃ lakṣaṃ juhuyāt | samudre • ūrmaya āgacchanti | siddhinimittaṃ na bhetavyam | tāvad yāvat samudro brāhmaṇaveṣeṇāgacchati | bravīti kiṃ mayā kartavyam | vaktavyam | vaśyo me bhava | tato yad ucyate tat sarvaṃ karoti || 26.53 || {S299}

ap26.­54

padmaṃ bhūmyāṃ likhya sahasrapatraṃ tasyopary upaviśya śatasahasraṃ japet | bhūmiṃ bhittvā • uttiṣṭhati | sahasraparivāra utpatati | mahākalpasthāyī vidyādhararājā bhavati | aparipatthadāyī tejena pañca yojanāni avabhāsayati || 26.54 ||

ap26.­55

prātihārakapakṣe jātīpuṣpāṇāṃ bhagavataḥ • uṣṇīṣarājasyopari lakṣaṃ nivedayet | ekaikaṃ japtavyam | tāvad yāvad uṣṇīṣād raśmir niścarati | sādhakasya śarīre 'ntardhīyate | tatkṣaṇād eva pañcābhijño bhavati | daśalakṣajapto yathā yathā prayujyati tathā tathā anenaiva bhagavatā sārdhaṃ yadi vidyā japyate sā niyatam āgacchati sākṣād asya japyamānā | yadi na vāgacchati sa mūrdhnā sphuṭati | śuṣyati || 26.55 || {V233}

ap26.­56

ayaṃ ca • ekākṣara uṣṇīṣacakravartī tathāgata eva sākṣāt | ko 'nyaḥ sadevake loke sarvamantravidyānāṃ rājā tathāgata eva | sitātapatratejorāśipramukhāni • asya parivāraḥ | sarveṣām uṣṇīṣarājānāṃ sādhanavidhāna sarvam atraiva yojyam | sarve ca • uṣṇīṣarājā • anena sādhyāḥ5337 | uttamasādhanam icchatā • asthāne na5338 yojyam | yadi yujyati • uttamā siddhir na bhavati | saṃkṣepataḥ sarve devā anenākṛṣyante || 26.56 ||

ap26.­57

atha nidhānam udghāṭayati5339 | yatra nidhānaṃ tiṣṭhati tatra gatvā • akālakalaśaṃ gṛhya sarvagandhair lipya śvetacandanodakaṃ kumbhe prakṣipya • aṣṭasahasrābhimantritaṃ kṛtvā nidhānaṃ sthāpayet | yadi nidhānaṃ tiṣṭhati tadā sa bhūmiḥ sphuṭati | yadi nidhānaṃ puruṣamātre tiṣṭhati • udakena spraṣṭavyam | hastamātraṃ khatvā grahetavyaḥ || 26.57 ||

ap26.­58

atha siṃhaṃ sādhayitukāmo valmīkamṛttikayā kṛtvā gorocanayā samālabhya piṇḍikāyāṃ pratiṣṭhāpya • udārāṃ pūjāṃ kṛtvā tāvaj japed yāvac calati | calitena siddho bhavati | pṛṣṭham āruhya • ākuñcitakuṇḍalakeśaḥ • ātmapañcamotpatati | brahmāyuṣo navavarṣasahasrāṇi jīvati sarvavidyādharāṇām agamyaḥ5340 | evaṃ hastyaśvamahiṣaś ca sādhayitavyāḥ | yadā siṃhanādaṃ nadati tadā devā āsanebhyaś calanti || 26.58 || {S300}

ap26.­59

padmasaraṃ gatvā padmānāṃ lakṣaṃ nivedayet | sāmantarājyaṃ pratilabhate | raktakaravīrakalikānāṃ lakṣaṃ juhuyāt | rājakanyāṃ labhate | jātīpuṣpāṇāṃ lakṣaṃ samudrāgāminyāṃ nadyāṃ pravāhayet | kanyāṃ labhate yām icchati | sarve te • uttamasādhanāni siddhyanti || 26.59 ||

ap26.­60

anenoṣṇīṣacakravartinā sa yatra gacchati indro 'py asyāsanaṃ dadāti | sarve ca devarājāno dūrād eva dṛṣṭvā bhītā trastā bhavanti | sarveṣāṃ ca devarājānāṃ prabhāṃ prabhāṃ5341 vyāmīkaroti yojanaśatābhyantareṇa karoti || 26.60 ||

ap26.­61

ayaṃ cakravartī tathāgata eṣa devaloke | sarve ca kalpasya bhagavataḥ • uṣṇīṣacakravartinaḥ • ekākṣarasya vaśe vartanti | tannimnāś ca sarve mantratantrāḥ sakalpakāḥ savistarāḥ || 26.61 ||

ap26.­62

ity āha bhaga­vāñ śākya­muniḥ siṃho narottama || iti ||

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrāt ṣaḍviṃśatitamaḥ5342 • ekākṣara­cakra­varti­karma­vidhi­paṭa­nirdeśa­paṭala­visaraḥ parisamāpta iti ||

{S301} {V234}

ap27.

Chapter A27

ap27.­1

atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya tatrasthāṃś ca devasaṅghān sarvāṃś ca buddhabodhisattvā pratyeka­buddhāryaśrāvakān punar api mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma || 27.1 ||

ap27.­2

nirdiṣṭo 'yaṃ mañjuśrīḥ sarvatathāgatānāṃ sarvasvabhūtaṃ dharmakośaṃ cintāmaṇipratiprakhyaṃ lokānām āśayasaphalīkaraṇārthaṃ tasmin kāle yugādhame śūnye buddhakṣetre parinirvṛtānāṃ tathāgatānāṃ saddharmanetrī•antardhānakālasamaye tasmin kāle tasmin samaye sarvatathāgatānāṃ mantrakośasaṃrakṣanārthaṃ tvadīyakumāramantratantrāṇāṃ kalparāje 'smin nidhānabhūto bhaviṣyati japyamāno vidhinā sārabhūto 'yaṃ mañjuśrīḥ | sarvatathāgatamantratantrāṇāṃ tvadīye ca kumārakalparāje 'grabhūto bhaviṣyaty ayam ekākṣaracakravartī | anena japyamānena sarve tāthāgatā vidyārājānaḥ japtā bhavanti || 27.2 ||

ap27.­3

aparam api mañjuśrīs tvadīyakalparāje nidhānabhūtaṃ sārabhūtam agrabhūtaṃ jyeṣṭhabhūtam ekākṣaraṃ pūrvam āsīt | atīte kāle atīte samaye dvāṣaṣṭigaṅgānadīsikataprakhyaiḥ kalpair amitāyurjñāna­viniścaya­rājendro nāma tathāgato 'rhan samyak sambuddho vidyācaraṇasampannaḥ sugato lokavid anuttaraḥ puruṣadamyasārathiḥ śāstā devamanuṣyāṇāṃ buddho bhagavān yasya smaraṇād eva nāmagrahaṇamātreṇa pañcānantaryāṇi kṣayaṃ gacchanti | niyataṃ bodhiparāyaṇā bahavaḥ sattvāḥ • ye nāmamātraṃ śroṣyante kaḥ punarvādo ye mantrasiddhaye || 27.3 ||

ap27.­4

avaśyaṃ ca sarvamantrajāpibhir ayaṃ bhagavān amitāyurjñāna­viniścaya­rājā tathāgataḥ prathamata eva manasi kartavyaḥ | vācā ca vaktavyā namas tasmai bhagavate amitāyurjñāna­viniścaya­rājendrāya tathāgatāyārhate samyak sambuddhāya tato 'mitābhaṃ ratnaketum | tataḥ sarvabuddhānāṃ praṇāmaṃ kṛtvā yathepsitaṃ mantrā japtavyāḥ | āśu siddhiṃ prayacchanti || 27.4 ||

ap27.­5

yatkāraṇaṃ mahāpuṇyābhivṛddhaye mantrāṇāṃ tathāgatānāṃ saṃjñāparikīrtanaṃ namaskāraṃ ca sarvatathāgatānāṃ ca praṇāmaṃ5343 niyataṃ bodhiparāyaṇo 'yaṃ kuśalasambhāraparipūrito bhavati | bodhi­sattvasaṅkhyaṃ gacchati | mantrā ca tasya āśu siddhiṃ prayacchanti || 27.5 || {S302}

ap27.­6

amitāyurjñāna­viniścaya­rājendreṇa tathāgatenārhatā samyaksambuddhena • ayam ekākṣaramantraḥ sarvatathāgatahṛdayaḥ sarvamantratantrābhimataḥ sarvakarmārthasādhakaḥ | mañjughoṣa tvadīye kalparāje paramarahasyaṃ paramaguhyatamaṃ lokenātmahitāya prayoktavyam || 27.6 ||

ap27.­7
aśiṣye cāpi • adhārmike ............ |
aprasanne tathā śāstu śāsane 'smiñ jinodite || 27.7 ||
ap27.­8
duṣṭe mānine cāpi śāstuḥ śāsanacchidriṇe |
na kathañcit prayoktavyaḥ aprasanne jinasūnunām || 27.8 ||
ap27.­9
śrāvakāṃ khaḍgiṇāṃś cāpi pūjānugraham akṣame |
na tasya deyaṃ mantraṃ vai siddhis tasya na dṛśyate || 27.9 || {V235}
ap27.­10
śrāddhaḥ saumyacittaś ca prasanno jinaśāsane |
bodhisattvo tathā nityaṃ pūjānugrahatatparaḥ || 27.10 ||
ap27.­11
tasya siddhir bhaven mantre • iha kalpe5344 mayodite |
ekākṣare mahāmantre mañjughoṣaniyojite || 27.11 ||
ap27.­12
tenāsīl lokanāthena mantraṃ dattaṃ sukhāvaham |
hṛdayaṃ sarvabuddhānāṃ sarvamantrāṇāṃ ca udbhavaḥ || 27.12 ||
ap27.­13
ṣaṭsaptatyas tathā koṭyaḥ purā gītaṃ svayambhunā |
mantrāṇāṃ śreyasārthāya dehināṃ pāpamohinām || 27.13 ||
ap27.­14
sarve 'staṃ gatā mantrāḥ śāstur5345 bimbaṃ samāśritāḥ |
teṣu sārabhūto 'yaṃ vidyārājā maharddhikaḥ |
eka•akṣaravinyasto śāśvato 'yaṃ pravartate || 27.14 ||
ap27.­15
sthitaiṣā dharmakoṭisthaḥ buddhānāṃ tu jagaddhitām |
dharmanetryā samāśritya sthito 'yam eka-m-akṣaraḥ || 27.15 ||
ap27.­16
sarvārthasādhako mantro duṣṭarājñāṃ nivārakaḥ |
karoti karmavaicitryaṃ sarvakarmaprasādhakaḥ || 27.16 ||
ap27.­17
sāṣṭaṃ karmasahasraṃ ca kurute ca dhruvaṃ tathā |
vicitrāṃ sampadaṃ dadyād vidhidṛṣṭena karmaṇā || 27.17 || {S303}
ap27.­18
mañjuśriyasya hṛdayo 'yaṃ makāro mantrasaṃyutaḥ |
ukāra gatinityajñaḥ • āsīl5346 loke pravartitaḥ || 27.18 ||
ap27.­19
amitāyurjñāna­rājena viniścitārthaḥ prakāśitaḥ |
mañjughoṣasya buddhena pravṛtto 'yaṃ vaśahetunā || 27.19 ||
ap27.­20
ta imaṃ yugāntake loke śāstari5347 parinirvṛte |
siddhiṃ ca yāsyate kṣipraṃ vidhidṛṣṭena karmaṇā || 27.20 ||
ap27.­21
amitāyur nāma • āsīd5348 buddhakṣetravikalpitam |
tatrāsau bhagavān buddho dharmacakrapravartakaḥ || 27.21 ||
ap27.­22
tiṣṭhaty aparimitān kalpān āyurvasitam adhiṣṭhitaḥ |
ata eva tasya saṃjñābhūd amitāyurjñāna­viniścaya || 27.22 ||
ap27.­23
rājendraḥ sarvalokānāṃ maharddhiko 'yaṃ tathāgataḥ |
sa dadyuḥ mantravaraṃ mukhyaṃ buddhaputrasya dhīmate || 27.23 ||
ap27.­24
jyeṣṭhaḥ tanayamukhyasya mahāsthāme5349 maharddhike |
tatas tena sutenaitat samanta­bhadrasya yojitam || 27.24 ||
ap27.­25
tatas taṃ buddhaputro vai mañjughoṣasya dattavān |
adhunāhaṃ tathāgato hy agrakalpam asya-m-udīrayet || 27.25 || {V236}
ap27.­26
idaṃ tanmantramukhyaṃ vai dharmarājena bhāṣitam |
śreyasārthaṃ tu bhūtānāṃ sarveṣāṃ mantram abravīt5350 || 27.26 |
ap27.­27

namo 'mitāyurjñānaviniścayarājendrāya tathāgatāyārhate samyaksambuddhāya5351 | namaḥ sarvabuddhānāṃ śālendra­rāja-r-amitāyuramitāyuratnaketuprabhṛtīnām | ebhyo namaskṛtvā trir api mantro japtavyam ekākṣaram | katamaṃ ca tat | muṁ || 27.27 ||

ap27.­28

eṣa sa mārṣā amitāyurjñāna­viniścaya­rājendreṇa tathāgatenārhatā samyaksambuddhena bhāṣitam amitavyūhavatyāṃ lokadhātau sthitena | sarvasattvānām arthāya hitāya sukhāya lokānukampāyai mahato janasyārthāya • anāgatānāṃ ca janatām avekṣya śāsanāntardhānakālasamayaṃ viditvā • ante yugādhame ratnatrayāpakāriṇāṃ duṣṭarājñāṃ nivāraṇārthaṃ jyeṣṭham aurasaṃ putraṃ {S304} sarvatathāgatānāṃ mahā­sthāma­prāptāya bodhisattvāya mahā­sattvāya dattavān || 27.28 ||

ap27.­29

buddhādhiṣṭhānena samanta­bhadrasya dattavān | samanta­bhadro bodhisattvo mahā­sattvo mañjuśriyasya kumara­bhūtasya dattavān | tato mañjuśriyeṇa kumara­bhūtena sarvasattvānām anugrahārthaṃ mahākaruṇāvaśena hṛdayasthaḥ svamūrtau sthāpitavān || 27.29 ||

ap27.­30

anāgatakālam avekṣya yugādhame śāsanāntardhānakālasamaye • aham apaścimakas tathāgataḥ | duṣṭe kāle kalau yuge mama śāsanasaṃrakṣaṇārthaṃ kariṣyaty ayaṃ mantravaraḥ || 27.30 ||

ap27.­31

asya kalpaṃ vakṣye samāsataḥ | śṛṇu kumāra mañjusvara susvara tavaitanmāhātmyaṃ kalpavistaram | asya kalparājendrasya savistarataraṃ vakṣye || 27.31 ||

ap27.­32

ādau tāvat parvatāgram āruhya viṃśallakṣāṇi japet | pūrvasevā kṛtā bhavati | kṣīrāhāreṇa mauninā nānyatra mantragatacittena tṛśaraṇaparigṛhītena • utpāditabodhicittena ca poṣadha5352śīlasaṃvarasamādāpanābodhi­sattvasaṃvarasaṃvaraparigṛhītena japtavyam | tataḥ karmāṇi bhavanti || 27.32 ||

ap27.­33

ādau tāvat paṭaṃ likhāpayitavyam | upoṣadhikena citrakareṇa • aśleṣakair varṇair anyatareṇa śucinā celakhaṇḍena paṭṭakena5353 vā candanakarpūrakuṅkumaparyuṣitena śucau deśe | śucinā citrakareṇa triśuklabhojinā śucivastraprāvṛtena • ādityodayakālaparipūrṇapañcadaśyāṃ viśuddhanakṣatreṇa likhāpayitavyaṃ yāvan madhyāhnam | parato varjayet | evaṃ divase divase yāvat parisamāpta iti || 27.33 ||

ap27.­34

ādau tāvat paṭasya amitāyurvatīṃ loka­dhātum ālikhet | hastamātre paṭe sugatavitasticaturasre paṭṭake vā samantād amitāyurvatīṃ loka­dhātuṃ samantāt padma­rāgendra­nīla­sphaṭika­marakata­parvatair adhastād upaśobhitam upariṣṭāc ca teṣāṃ mahāratnavimānopaśobhitākāraṃ dhvajapatākopaśobhitocchritākāram || 27.34 ||

ap27.­35

tatra madhye ratnasiṃhāsanopaviṣṭam amitāyurviniścaya­rājendraṃ tathāgataṃ dharmaṃ deśayamānaṃ samanta­prabhājvālāmālinam īṣadraktāvadātam || 27.35 ||

ap27.­36

vāmapārśvaratnopalaniṣaṇṇaṃ mahā­sthāma­prāptaṃ bodhi­sattvaṃ mahā­sattvaṃ cāmaravyagrahastaṃ tathāgatadṛṣṭiṃ vāmahastabījapūrṇakaphalanyastaṃ priyaṅguśyāmāvadātaṃ {S305} sarvālaṅkārālaṅkṛtaśarīraṃ samanta­jvālam || 27.36 ||

ap27.­37

dakṣiṇapārśve bhagavantaṃ samanta­bhadraṃ bodhi­sattvaṃ mahā­sattvaṃ ratnopalasthitaṃ cāmaravyagrahastam uddhūyamānasitavinyastapāṇiṃ vāmahastena ratna­pāṇi­sarvālaṅkāra­ratna­makuṭa­vicchurita­priyaṅgu­śyāmāvadātaṃ {V237} nīlapaṭṭacalanikānivastaṃ muktikāhāraratnayajñopavītaṃ samanta­jvālāmālāvabaddham || 27.37 ||

ap27.­38

tasya dakṣiṇapārśve • ārya­mañjuśriyaṃ ratnopalasthitakaṃ kumara­bhūtaṃ pañcacīrakopaśobhitaṃ śiraṃ bāladārakālaṅkārālaṅkṛtaṃ kanakavarṇaṃ nīlapaṭṭacalanikānivastaṃ muktāvalīratnavyatimiśraṃ yajñopavītaṃ tathāgatadṛṣṭim īṣatprahasitavadanaṃ saumyākāraṃ cārurūpaṃ kṛtāñjalipuṭaṃ sarvākāravaropetaṃ likhāpayitavyam || 27.38 ||

ap27.­39

tasyādhastād yathā ce liṅgaṃ veṣī saṃsthānadhārī sādhakaḥ padmamālāṃ gṛhya jānukorparasaṃsthitaḥ • avanataśiraḥ paṭakoṇāntadeśe likhāpayitavyaḥ || 27.39 ||

ap27.­40

bhagavataḥ • upariṣṭāc catvāro buddhā bhagavanto likhāpayitavyaḥ | dakṣiṇoddeśe dvau amitābhaḥ puṇyābhaś ca | vāmapārśve • upariṣṭād dvau tathāgatau • abhilikhāpayitavyau sālendrarājā ratnaketuś ca | samanta­prabhāḥ samanta­jvālāḥ kanakavarṇāḥ sarvākāravaropetāḥ sarvapuṣpābhikīrṇā niṣaṇṇāḥ padmāsaneṣv eva nānyāsaneṣu dharmaṃ deśayamānāḥ paryaṅkopaviṣṭāḥ saumyākārāḥ || 27.40 ||

ap27.­41

bhagavataḥ • upariṣṭāt puṣpavarṣaṃ pravarṣayamānaṃ meghāntargatalīnaṃ tathāgatavigraha-m-utpatamānaṃ sunetranāmā abhilikhāpayitavyaḥ | sarvākāravaropetaṃ samanta­prabhājvālāmālinaṃ dakṣiṇahastena varapradaṃ vāmahastena cīvarakarṇakāvasaktam || 27.41 ||

ap27.­42

etad bhagavataḥ • amitāyurjñāna­viniścaya­rājendrasya tathāgatasyārhataḥ samyaksambuddhasya paṭavidhānam | etasyaiva bhagavataḥ • ayam ekākṣaro mantraḥ | uṣṇīṣarājo 'yam uṣṇīṣacakravartī pratispardhī samatulyavīryas tulyaprabhāvaḥ | acintyam asya guṇavistāraprabhāvaṃ maharddhiko 'yaṃ mahānubhāvaḥ || 27.42 ||

ap27.­43

saṃkṣepataḥ sarvatathāgatoṣṇīṣarājānaṃ mahā­cakra­vartinam ekākṣarasya ca yāni kalpavistarāṇi • uktāni tāni sarvāṇi karoti | asādhito 'pi japtamātraḥ karmāṇi kurute | kaḥ punarvādaḥ sādhitaḥ | yatheṣṭaphalasampadāṃ dadāti | īpsitaṃ bhavati manasā yad abhirucitam asya paṭasya darśanād eva | niyataṃ bodhiparāyaṇo bhavati || 27.43 || {S306}

ap27.­44

tasyaiva bhagavataḥ • amitāyurjñāna­viniścaya­rājendrasyādhiṣṭhānena sarva­tathāgata­hṛdaya ity ucyate sarva­tathāgata•uṣṇīṣarājam ity ucyate | cakravarti ity ucyate | mahācakravartirāja ity ucyate | mañjuśriyaḥ kumara­bhūtasya hṛdaya ity ucyate | ekākṣara ity ucyate | saṃkṣepataḥ • acintyam asya prabhāvaḥ | acintyā hi buddhānām adhiṣṭhānaḥ | acintyaṃ buddhavikurvitam || 27.44 ||

ap27.­45

asādhito 'pi • akṛtapuraścaraṇo 'pi sarvagṛhārambhapratiṣṭhito 'pi sarva­bhakṣa­madya­māṃsagrāmya­dharma­pratiṣeviṇo 'pi varjayitvā • aśrāddhasya • anutpāditabodhicittasya | eteṣāṃ nāsti siddhiḥ | ratnatrayopakāriṇāṃ tatpratiyatnopaghātināṃ ca | eteṣāṃ kṣudrakarmāpi na sidhyanti kaḥ punarvādo madhyamottamā siddhiḥ | sarvakāmapracārabhaktācārapracārasya sādhikāṣṭaṃ karmasahasraṃ kṣudrakarmaprayuktasya sidhyante | katame ca te? || 27.45 ||

ap27.­46

ādau tāvad ekajaptaḥ • ātmarakṣā | dvijaptaḥ pararakṣā | trijapto mahārakṣā bhavati | mahābodhisattvenāpi daśabhūmipratiṣṭhitena na śakyate saṃkṣobhayitum | kaḥ punarvādaḥ tadanyaiḥ sattvaiḥ || 27.46 ||

ap27.­47

pañcaraṅgikeṇa sūtreṇa caturjaptena kaṭyāṃ veṣṭayet | śukrabandhaḥ kṛto bhavati | svapnopaghātaṃ cāsya na bhavet varjayitvā tu svecchayā | tadaha eva rātryām eko yadi rocate dine dine kartavyaḥ | atha na rocate bhasma saptābhimantritaṃ kṛtvā nābhideśaṃ spṛśet | trisaptāhaṃ śukrabandhaṃ kṛto {V238} bhavati | pañcajapto buddhaṃ bhagavantaṃ dhyātvā yaṃ spṛśet sa vaśyo bhavati || 27.47 ||

ap27.­48

candramasagrahe śaśigrahe śaśimaṇḍale • arkakāṣṭhair agniṃ prajvālya vināpi paṭena pūrvābhimukhaḥ • ājyāhutīnāṃ daśasahasrāṇi juhuyāt | rājakulasamīpe nimnagānāntarite devāvasathe vā nāntaritaṃ yasmiṃ deśe rājā tiṣṭhati tatra samīpe homakarmaḥ prayoktavyaḥ | prabhāte rājā vaśyo bhavati | yad ucyate tat sarvaṃ karoti | yadā na paśyate tadā tasya cittaṃ nyastaṃ bhavati māndyo vā bhavati | cittavikṣepatāṃ pratipadyate || 27.48 ||

ap27.­49

bhūyo pratyāyanaṃ kartavyam | kṣīrāhutīnām aṣṭasahasraṃ juhuyād yatra vā tatra vā kāle | tataḥ prabhṛti svastho bhavati | etat karma śrāddhānāṃ ratnatrayaprasannānām utpāditabodhicittānāṃ na kartavyam | yadi karoti mahāntataram apuṇyaskandhaṃ {S307} prāpnuyāt5354 | anyeṣām apakāriṇaṃ kartavyam | duṣṭacittānāṃ raudracittānāṃ dine dine darśanaṃ ca dātavyam | saumyacittā bhavanti | yadi na bhavanti mahatā • arthena viyujyante | prāṇāvaśeṣā bhavanti || 27.49 ||

ap27.­50

punar api karma bhavati | candragrahe palāśasamidbhir agniṃ prajvālya ghṛtāhutīnām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | prabhāte deśasvāmī rājā bhavati5355 mantrāpayati mantritavyam | sadbhāvam upadarśayate | upadeṣṭavyaṃ ṣaṇmāsābhyantareṇa sahasrapiṇḍaṃ grāmaṃ dadāti | yady ardharātraṃ juhoti tribhir māsaiḥ | yadi sarvayāmikaṃ rātriṃ juhoti māsenekena labhate | yadi māsaṃ juhoti rātryāṃ rātryāṃ viṣayaṃ pratilabhate viṣayapratitulyaṃ vā grāmam anyaṃ vā yat kiñcid vitam | arayo na prabhavanti | yadi samprabhavanti punar api karma bhavati || 27.50 ||

ap27.­51

candragrahe • apāmārgakāṣṭhair agniṃ prajvālya palāśasamidhānāṃ brāhmaṇārer5356 dadhimadhughṛtāktānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | ante picumandapatrāṇāṃ kaṭutailāktānām āhutim aṣṭasahasraṃ juhuyāt | prabhāte saumyā brāhmaṇā rājā vidviṣṭo bhavati || 27.51 ||

ap27.­52

aparam api karma bhavati | candragrahe yathopapannakāṣṭhair agniṃ prajvālya ghṛtāhutīnām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | homānte ca yasyāṃ diśi prabhus tiṣṭhati tasyāṃ diśi tad bhasma kṣipet | sa vaśyo bhavati | yaṃ vā taṃ vā yasmin vā tasmin vā kāle rocate bhogān vistarataiḥ sāhāyyatāṃ ca pratipadyate | svalpam alpaṃ vā mahāntaṃ vā grāmam anuprayacchati viṣayaṃ vā | amoghā ca siddhir bhavati ṣaḍbhir māsaiḥ niyatam || 27.52 ||

ap27.­53

atha kruddhacittaś caturvarṇyo anyataraṃ vikṛtasthāne vāyāto vikṛṣṭapradhānaliṅgena vā • anyadevatābhaktaṃ laukikeṣu yasmin diśi te tiṣṭhanti tad eva veśma so 'sya deśāntaraṃ prakramate | udvignaś ca bhavati | rātrau prapalāyate vā | kuṭumbaṃ vāsya bhidyate | pratyāyanaṃ kṣīrāṣṭasahasrāhutayo hotavyāḥ | svastho bhavati || 27.53 ||

ap27.­54

aparam api karma bhavati | candragrahe tenaiva vidhinā buddhabodhi­sattvapratimāpaṭasya vā saddharmapustake vā sadhātukagarbhacaitye vā śucinā {S308} śucivastraprāvṛtena • ahorātroṣitena niṣprāṇakenodakena karma kartavyam | śuṣkapuṣpaiḥ sugandhaiś candanakuṅkumaparipūrṇaḥ karpūradhūpadhūpitoddeśaṃ taṃ kuryāt || 27.54 ||

ap27.­55

{V239} yatra karma prayujyate brāhmaṇāreḥ palāśakāṣṭhaiḥ kṣatriyāreḥ • aśvatthakāṣṭhair vaiśyāreḥ khadirakāṣṭhaiḥ śūdrāres tadanyaiḥ kāṣṭhair agniṃ prajvālya tad eva karma kuryāt | brāhmaṇasya palāśasamidha kṣatriyasyāśvatthasamidhaṃ vaiśyasya khadirasamidhaṃ śūdrasya • apāmārgasamidhaṃ tadanyair vā yathālabdhair ājyahomānte5357 kuryāt karma || 27.55 ||

ap27.­56

tathaiva mahārājñā aparājitamūlasamidhaṃ juhuyād aṣṭasahasram | ghṛtāhutīnām aṣṭasahasram | ante ca tasyāṃ tad eva bhasmaṃ kṣiped yasyāṃ diśi mahārājā tiṣṭhati duṣṭacitta āgacchati vā | uṣṇīṣacakravartī•ekākṣaramudrāṃ baddhvā kṣiped utpalamudrāṃ vā | sa vitrasto nirvartati bhagnacakro vā bhavati | anyad vā yatkiñcinmahotpātaṃ bhavati | mahopasargacittadauḥsthityaṃ5358 yena vācāsya nirvartate || 27.56 ||

ap27.­57

etāni vā parāṇi ca yatheṣṭāni karmāṇi bhavanti | vastram abhimantrya prāvaret | subhago bhavati | akṣiṇy abhimantrya • añjayet | sarvajanapriyo bhavati | saptābhimantritaṃ kuryād akṣiṇī mukhaṃ ca sarvataḥ kṛtvā kruddhasya mukhaṃ nirīkṣayet | sa vaśyo bhavati saumyaś ca | puṣpaphalam anyaṃ vā yatkiñcit sagandhaṃ saptābhimantri kṛtvā rājño nivedayet | sa cighrītamātreṇa vaśyo bhavati | anyo vā yaḥ kaścit sattvaḥ sa darśanamātreṇaiva vaśyo bhavati | sarvāṅgaśūleṣu • aṣṭaśatam abhimantritaṃ kṛtvā • uṣṇavāriṇā snāyīta | svastho bhavati || 27.57 ||

ap27.­58
etāni karmāṇi kuryān na duḥkhitebhyaḥ sattvebhyaḥ |
anāthe patite klībe vratine ceha śāsane || 27.58 ||
ap27.­59
ratnatrayaprasanne na kuryāt tat karma • īdṛśam |
strīṣu karma na kuryād vai bālavṛddhe tathāture || 27.59 ||
ap27.­60
daridre duḥkhite cāpi alpasattve viyonije |
na kuryāt karma-m-evaṃ tu mahā­sattve prayojayet || 27.60 ||
ap27.­61
śūre sāhasike lubdhe mahāpakṣe mahādhane |
atimānine pracaṇḍe ca kuryāt karma • īdṛśam || 27.61 || {S309}
ap27.­62
śāsanadveṣiṇe kruddhe paradravyāpahāriṇe |
aśrāddhe sarvamantrāṇām oṣadhīnāṃ ca yoginām || 27.62 ||
ap27.­63
pragalbhe duṣṭacitte naranṛpe5359 lokakutsite |
eteṣu karma prayuñjīta dhārmikeṣu vivarjitam || 27.63 ||
ap27.­64
aparaṃ karma-m-ity āhur buddhais tatparivarjitam |
tad eva bhasma kruddho vai yāṃ diśaṃ kṣipate japī || 27.64 ||
ap27.­65
tatrasthā arayaḥ kruddhā nṛpatiś cāpi naśyate |
dīrghaglānyatāṃ yānti5360 te 'pi janā dhruvam || 27.65 ||
ap27.­66
mahāmāryopasargaṃ ca tasmiṃ deśe tu dṛśyate |
na kuryāt karma evaṃ tu sa kṛcchrapatito 'pi hi || 27.66 ||
ap27.­67
trisaptāhād vinaśyante sarve tatra janādhipāḥ |
yāvat tatkarmaṇā pūrṇe dvisaptāhā tu saṃharet || 27.67 || {V240}
ap27.­68
prathame cittavikṣepaṃ dvisaptāhe tu glānyatām |
tṛsaptāhe tathā mṛtyus tasmāt taṃ parivarjayet || 27.68 ||
ap27.­69
prathame vidravante te dvitīye deśavibhramam |
trisaptāhe tathā nāśaṃ na kuryāt karma īdṛśam || 27.69 ||
ap27.­70
kevalaṃ sattvavaineyā nirdiṣṭaṃ lokanāyakaiḥ |
na bhṛśaṃ sampadaṃ hy ete buddhā te śuddhamānasāḥ || 27.70 ||
ap27.­71
prāṇoparodhinaṃ karma sarvabuddhais tu garhitam |
na kuryāt ta japī karma • uttamaṃ siddhim icchatā || 27.71 ||
ap27.­72
narakopapattiḥ kāmeṣu eteṣv eva pradṛśyate |
kevalaṃ tu idaṃ proktaṃ kṛṣṇa5361karmaphalodayam || 27.72 ||
ap27.­73
karmavaicitryamāhātmyaṃ yathā dṛṣṭaṃ dvipadottamaiḥ |
śaktaṃ śubhodayaṃ nityaṃ kṛṣṇaṃ cāsya śubhapradam || 27.73 ||
ap27.­74
vyatimiśraṃ tathā karma vyatimiśraṃ tu paṭhyate |
tathedaṃ karmavaicitryaṃ darśitaṃ tattvadarśibhiḥ || 27.74 || {S310}
ap27.­75
tāṃ jāpī varjayet kṛṣṇaṃ vyatimiśraṃ karma • eva vā |
śuklaṃ bhajeta kalyāṇaṃ śubhakarmaphalodayam || 27.75 ||
ap27.­76
prāṇoparodhān narakaṃ tu jāpī yāti punaḥ punaḥ |
tannivṛttes tathā dharmaḥ • ahiṃsaḥ karma-m-uttamam || 27.76 ||
ap27.­77
svarga tathā siddhiḥ • mantrāṇāṃ ca śubhā gatiḥ |
prāpyate sukṛtaiḥ karmaiḥ viruddhair viruddham ucyate || 27.77 ||
ap27.­78
dharmādharma mayā proktaṃ sarvajñatvaṃ viceṣṭitam |
śubhakarma sadā jāpī • ārabhet siddhilipsayā || 27.78 ||
ap27.­79
mantrās tasya sidhyante jāpinasya śubhe sthite |
anivartanaṃ tasya mokṣaṃ vai sitakarmaparāyaṇe || 27.79 ||
ap27.­80
mantriṇe śreyasā siddhiḥ pravadanti tathāgatāḥ |
vinayārthaṃ tu sattvānāṃ karmavaicitryam ucyate || 27.80 ||
ap27.­81
yatheṣṭaṃ sahasrakarmaṃ tu sādhikāṣṭaṃ5362 ca sidhyate |
kṣudrakarma prakurvīta • uttamaṃ tu na labhyate || 27.81 ||
ap27.­82
madhyamaṃ sidhyate kiñcid yatnāj jāpahomitam |
adhamaṃ sidhyate kṣipraṃ vidhidṛṣṭena karmaṇā || 27.82 ||
ap27.­83
trividhaṃ karma nirdiṣṭa uttamādhamamadhyamāḥ |
utkṛṣṭajāpī5363 tapasvī ca labhate • uttamaṃ tathā || 27.83 || {V241}
ap27.­84
madhyajāpī tathā madhyaṃ karmasiddhim avāpnuyāt |
svalpajāpī tathā nityaṃ svalpakarmasamāvṛtaḥ5364 || 27.84 ||
ap27.­85
labhate kṣudrasiddhiṃ tu nānyasiddhim avāpnuyāt |
kālapramāṇajāpas tu home dṛṣṭas tridhā punaḥ || 27.85 ||
ap27.­86
adhikād adhikaṃ siddhir madhyamadhyeṣu dṛśyate |
stokastokataraṃ karma labhyate kṣudrasiddhir iti || 27.86 ||
ap27.­87

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrāt saptaviṃśatitama5365 ekākṣara­mūla­mantra•ārya­mañjuśrī­hṛdaya­kalpa­paṭavidhāna­visaraḥ parisamāpta iti ||

{S311} {V242}

ap28.

Chapter A28

ap28.­1

atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma |

asti mañjuśrīr aparam api tvadīyapaṭavidhānaṃ sādhanaupayikaṃ sarvakarmārthasādhakam | etenaiva tu • ekākṣareṇa hṛdayamantreṇa ṣaḍakṣareṇa5366 vā makarāntena tvadīyena mūlamantreṇa vā ṣaḍakṣarahṛdayena • oṁkārādyena • ekākṣareṇa vā paṭasyāgrataḥ • asyaiva kalpaṃ bhavati | paścime kāle paścime samaye mayi tathāgate parinirvṛte śūnye buddhakṣetre yugādhame prāpte • atrāṇe loke • aśaraṇe • aparāyaṇe idam eva kalparājā trāṇabhūtaṃ bhaviṣyati | śaraṇabhūtaṃ layanabhūtaṃ parāyaṇabhūtam | katamaṃ ca tat || 28.1 ||

ap28.­2

ādau tāvat pūrvam evānāhate paṭe keśāpagate saptahastāyate trihastapṛthuke sadaśe kuṅkumacandanarasaparyuṣite buddhaṃ bhagavantaṃ śākya­muniṃ likhayet | padmāsanopaviṣṭaṃ dharmaṃ deśayamānaṃ mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam avalokayantam | dakṣiṇe pārśve sudhanaṃ subhūmim āryākṣayamatiṃ mañjuśriyaṃ ca bhagavato namaskāraṃ kurvantaṃ kumārarūpiṇaṃ sarvālaṅkāravibhūṣitāṅgaṃ vāmapārśve samanta­bhadram āryāvalokiteśvaraṃ bhadrapālaṃ suśobhanaṃ ca lekhayet || 28.2 ||

ap28.­3

bhagavatpratimā hrasvatarā ca lekhayitavyā | āryāvalokiteśvarasudhanau camaravyagrahastau kāryau | vasudhā cādhastāt | ratnakaraṇḍakavyagrahastā5367 pūrvakāyavinirgatā5368 lekhayitavyā | upariṣṭāc ca vidyādharakumārau mālādhāriṇau meghāś ca varṣamāṇāḥ savidyutā lekhayitavyāḥ | sarve ca bodhisattvāḥ puṣpamaṇayo5369 bhagavato mukhaṃ vyavalokayantaḥ kartavyāḥ | sālaṅkārāḥ prasannadṛṣṭayaḥ pūrvakāye niṣad iva natena5370 lekhayitavyāḥ || 28.3 ||

ap28.­4

tam īdṛśaṃ paṭaṃ sadhātuke caitye sthāpya paścānmukham akṣaralakṣaṃ japed asya mañjuśriyaḥ | kāṣṭhamaunī triḥkālasnāyī tricelaparivartī satatapoṣadhikaḥ śākayāvakayathābhaikṣabhaikṣāhāraś caturbhāgam annaṃ kṛtvā ratnatrayasya bhāgam ekam anyo mañjuśriyaḥ • anyat sarvasattvānāṃ śeṣam ātmanopayuñjīta | akṣīṇa5371kāyo manasi bhagavantaṃ kṛtvā sarvasattvān ālambanena manasā nātmārtham ahaṃ kiñcit karomi kariṣyāmy anyatra sarvasattvānām {S312} arthāyeti dhyātvā jāpaṃ kuryāt || 28.4 ||

ap28.­5

snānaṃ gandhaṃ puṣpaṃ dhūpaṃ baliṃ pradīpāṃś ca dadyāt | snāpanaṃ paṭacchāyāyāḥ • gandhān adhastāt puṣpāṇi ca baliṃ ca satataṃ dadyāt | tatraiva teṣāṃ pūrvaṃ dadyād ratnatrayasya | paścān maitreyasya | tadanantaram avalokiteśvarasya • ārya­samanta­bhadrasya • āryākāśagarbhasya • āryākṣayamateḥ kumara­bhūtasya candraprabhasya sarvanīvaraṇaviṣkambhiṇaḥ • ārya­vajradharasya • ārya­tārāyāḥ • ārya­mahāmāyūryā āryāparājitāyāḥ5372 • bhagavatyāḥ prajñāpāramitāyāś ca gandhaṃ puṣpaṃ dhūpaṃ baliṃ ca sarvam eteṣāṃ pūrvaṃ dattvā paścāt paṭasya dadyāt || 28.5 ||

ap28.­6

paścād bahir ekasmin pradeśe sarvoṣṭragardabhaśvahastirūpāṇi vināya­kāni valmīkamṛttikayā kṛtvā teṣāṃ cāśeṣaṃ dadyāt | avismṛtya piṇyāka­piṣṭaka­tila­kṛtakulatthamatsya­māṃsa­mūlakavārttāka­padma­patra­kāṃsabhājanāni ca varjayet || 28.6 ||

ap28.­7

kuśaviṇḍakopaviṣṭas tatraiva śrāntaḥ sarvabuddhānusmṛtiṃ bhāvayet | manasā jāpaṃ kuryāt | anyatra vivikte kuśasaṃstare śayyāṃ kalpayet | atipānam atibhojanam atiparyaṭanam atidarśanam atiśayyāṃ ca varjayet | triḥkālaṃ buddhānusmṛti bhāvayet | śukrabandhaṃ ca kuryāt | śobhanāni ca svapnāni nānyasya prakāśayet | bhagavato nivedayet || 28.7 || {V243}

ap28.­8

evam anupūrveṇa tvaramāṇaḥ • akṣaralakṣaṃ japet | ante ca bhagavatīṃ prajñāpāramitāṃ vācayet | japakāle bhagavato 'tha mañjuśriyaḥ kumara­bhūtasya mukham avalokya jāpaṃ kuryād anākulākṣarapadaḥ | akṣasūtrānte ca namaskāraṃ kṛtvā nivedayet | anena vidhinā pūrvasevāṃ kṛtvā paṭaṃ kvacit svasthe sthāne sthāpya karma kuryād yatra manasaḥ parituṣṭir asti ||

paṭavidhānaṃ samāptam || 28.8 ||

ap28.­9

paścād bhagavantaṃ mañjuśriyaṃ śvetacandanamayaṃ padmāsanasthaṃ bhagavatīṃ prajñāpāramitām ekahaste dadhānaṃ dakṣiṇena phalaṃ dadhānaṃ kārayet | tam ekasmiñ śucau pradeśe paścānmukhaṃ sthāpayitvā tasyāgrato 'gnikuṇḍaṃ kuryāt | sarvakarma sacaturasraṃ dvivitastipramāṇaṃ adhaś ca gandhān sarvadhānyāni ca kṣipet | tasyopari kuryāt | {S313} anena vidhinā navam agnim utpādya • aśvatthasamidbhir agnim athavāśokasya vā ghṛtatandulodanaṃ kṣīradadhi madhu ca sarvam upahṛtya tāmrabhājane sthāpayitvā • aṣṭasahasraṃ parijapya pūrṇāhutiṃ dadyāt || 28.9 ||

ap28.­10

paścād anyasmin dine śuklapratipadam ārabhya karma kuryāt | aśvatthasamidbhir agniṃ prajvālya vigatadhūmaṃ dṛṣṭvā • agnim āvāhayet | āgaccha haripiṅgala dīptajihva lohitākṣa haripiṅgala dehi dadāpaya svāhā || 28.10 ||

ap28.­11

anena mantreṇāhutitrayaṃ dadyāt | paścād bhagavantam āvāhayet | āgaccha āgaccha5373 kumara­bhūta sarvasattvārtham udyato 'haṃ sāhāyyaṃ me kalpaya gandhapuṣpadhūpaṃ ca pratigṛhṇa svāhā || 28.11 ||

ap28.­12

yad dadāti tadanena dātavyam | āgatasya cārgho deyaḥ sugandhapuṣpapānīyena paścād dhomaṃ kuryāt | saptavārān udāhṛtya ekaivāhutiṃ kṣipet | evaṃ saptadivasāni ghṛtatandulāni tilayāvakena ca pyāyanaṃ5374 kuryāt | atrāntarād avaśyam ārya­mañjuśriyaṃ kumārarūpiṇaṃ paśyati || 28.12 ||

ap28.­13

dvyaṅgulapramāṇānāṃ candanasamidhānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | dine dine śataṃ pṛthivīpatīnāṃ vaśam ānayati | jātīkusumānāṃ lakṣaṃ juhuyāt | rājā vaśyo bhavati | padmānāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ sahasraṃ juhuyāt | dravyaṃ labhate | śamīsamidbhir agniṃ prajvālya tilān juhuyāt | dhanapatir bhavati | satatam udakam udake juhuyāt prātar utthitaḥ | sarvajanapriyo bhavati | arkasamidhānāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ lakṣaṃ juhuyāt | sahasrapiṇḍaṃ grāmaṃ labhate | bahuputrikāṃ juhuyāt | kanyāṃ yām icchati tāṃ labhate | apāmārgaṃ juhuyāt | vyādhiṃ praśamayati || 28.13 ||

ap28.­14

kṣīravṛkṣakāṣṭhair agniṃ prajvālya tilāhutīnāṃ lakṣaṃ juhuyāt | yāṃ cintayitvā karoti tāṃ labhate | viṣayārthī padmānāṃ lakṣaṃ juhuyāt | viṣayaṃ labhate | yavānāṃ lakṣahomenākṣayamannamutpadyate | guggulupriyaṅguṃ ca ghṛtena saha homayet | putraṃ labhate | arkakaulīne5375 jātīkusumānāṃ pānīye juhuyāt | saptāhena grāmaṃ labhate | jātīkusumānāṃ jale ekaikaṃ puṣpaṃ gṛhītvā juhuyāt | avaśeṣaṃ khaṇḍaṃ yasya ghrāṇāya dīyate sa ghrāṇamātreṇa vaśyo bhavati | kuṅkumakastūrikālavaṅgapuṣpaṃ {S114} ca mukhe prakṣipya japet | yena saha mantrayate sa vaśyo bhavati || 28.14 ||

ap28.­15

marīcam aṣṭasahasrābhimantritaṃ kṛtvā mukhe prakṣipya kruddho 'pi vacanena priyo bhavati | śikhām anenaiva badhnīyāt | adṛśyo bhavati | śatruṃ5376 dṛṣṭvā manasānusmaret | vigatakrodho bhavati || 28.15 ||

ap28.­16

nityajāpena sarvajanapriyo bhavati | mahati pratyūṣe 'bhyutthāya jātī­kusuma­sahitaṃ pānīyaṃ śucau pradeśe bhūmau juhuyāt | mantrī bhavati • anatikramaṇīyavacanaḥ | {V244} bhaye samutpanne manasi kuryāt | bhayaṃ na bhavati | parasya kruddhasyāpi maitrīṃ bhāvayitvā • anusmṛtya mukhaṃ vyavalokayet | vigatakrodho bhavati || 28.16 ||

ap28.­17

sarvasugandhapuṣpair homaṃ kuryāt | yam uddiśya karoti sa vaśyo bhavati | saptābhimantritam udakaṃ pratyuṣasi pibet | niyatavedanīyaṃ karma kṣapayati | saptajaptenodakena mukhaṃ prakṣālayet | sarvajanapriyo bhavati | puṣpāṇy abhimantrya yasya dadāti sa vaśyo bhavati || 28.17 ||

ap28.­18

ācāryatvam ekena lakṣahomena tandulānām | viṣayapatitvaṃ tilānām | padmānāṃ sahasraṃ juhuyāt | dīnārasahasraṃ labhate | vīrakrayakrītāṃ guggulusarjarasaṃ gandharasaṃ śrīvāsakaṃ caikataḥ kṛtvā juhuyāt pañcamyāṃ pañcamyāṃ ṣaṇmāsam | pūrṇe sahasraguṇaṃ labhate || 28.18 ||

ap28.­19

sarvagandhaiḥ pratikṛtiṃ kṛtvā tīkṣṇaśastreṇaikadhāreṇa cchitvā cchitvā juhuyād dakṣiṇena pādā puruṣasya vāmapādaṃ striyaḥ | yam icchati sa vaśyo bhavati || 28.19 ||

ap28.­20

saptāhaṃ trisandhyaṃ dhuttūrakapuṣpāṇi juhuyāt | gāvo labhate | arkakāṣṭhair dhānyam | śirīṣapuṣpair aśvān | aśokapuṣpaiḥ suvarṇam | vyādhighātakapuṣpair vastrāṇi labhate | yad yad icchati tat sarvaṃ jātī­kusuma­homena karoti | yad varṇāni puṣpāṇi pānīye juhoti savitur udaye tad varṇāni vastrāṇi labhate | saptajaptaṃ bhājanaṃ kṛtvā bhikṣām aṭati | bhikṣām akṣayāṃ labhate | rātryām utthāya parijapyātmānaṃ svayaṃ śobhanāni svapnāni paśyati || 28.20 ||

ap28.­21

atha rājānaṃ vaśīkartukāmas tasya pādapāṃsuṃ gṛhītvā sarṣapais tailaiś ca miśrayitvā juhuyāt saptāhaṃ trisandhyam | vaśyo bhavati | rājñīṃ vaśīkartukāmaḥ sauvarcalāṃ śatapuṣpāṃ vārāhīṃ caikataḥ kṛtvā juhuyāt saptarātraṃ trisandhyam | vaśyā bhavati | rājāmātyaṃ5377 vaśīkartukāmo bhallātakānāṃ tilāṃ vacāṃ ca pratikṛtiṃ kṛtvā juhuyāt | saptāhaṃ saptarātraṃ ca vaśyo bhavati | {S315} purohitaṃ vaśīkartukāmo brahmadaṇḍīṃ śatapuṣpāṃ caikataḥ kṛtvā juhuyāt saptarātraṃ trisandhyam | vaśyo bhavati || 28.21 ||

ap28.­22

brāhmaṇānāṃ vaśīkartukāmaḥ pāyasaṃ ghṛtasahitaṃ juhuyāt | sarve vaśyā bhavanti | atha kṣatriyaṃ vaśīkartukāmaḥ śālyodanaṃ ghṛtasahitaṃ juhuyāt saptāham | vaiśyānāṃ vaśīkaraṇe yāvakān guḍasahitān juhuyāt | vaśyo bhavati | piṇyākaṃ juhuyāt | śūdrā vaśyā bhavanti | sarvān ekataḥ kṛtvā juhuyāt sarve vaśyā bhavanti || 28.22 ||

ap28.­23

catuḥpathe • ekaśūnye gṛhe vā baliṃ nivedya yo 'sya glānaḥ sa tasmād vinirmukto bhavati | mukhaṃ spṛśañ japet5378 jvaram apagacchati | aṣṭaśatajaptena śikhābandhena sarvavyādhibhyaḥ parimucyate | sarvarogebhyo †mūśrakaṃ† baddhvā śikhābandhaṃ kṛtvā svaptavyaṃ | sarvarogā apagacchanti | vyādhinā grasto japamātreṇa mucyate | galagrahe valmīkamṛttikāṃ japtvā lepaḥ kāryaḥ | vyādhir apagacchati | akṣiroge nīlīkalikāni juhuyāt | vyupaśāmyati || paṭavidhānasyā†rtari†karmaḥ || 28.23 ||

ap28.­24

pūrvoktena vidhānena • anāhate paṭe keśāpagate • ārya­mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ • ābhilekhyaḥ sarvālaṅkāravibhūṣitaḥ | raktavarṇaḥ kumārarūpī padmāsanasthaḥ | dakṣiṇapārśve • aryāvalokiteśvaro vāmapārśve samanta­bhadraḥ | ārya­mañjuśriyasya kiñcid ūnau | taṃ paṭaṃ sthāpayitvā koṭiṃ japet | rājā bhavati | candanasamidhānāṃ kuṅkumābhyaktānāṃ lakṣaṃ juhuyāt | rājā bhavati | agarusamidhānāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ lakṣaṃ juhuyāt | rājā bhavati | jātīkusumānāṃ ghṛtāktānāṃ koṭiṃ juhuyāt | rājā bhavati || 28.24 || {S316} {V245}

ap28.­25

yatpramāṇānāṃ padmānāṃ rāśiṃ juhoti tatpramāṇānāṃ dīnārāṇāṃ5379 rāśī labhate | yāvad yāvat tāvaj japyamānāṃ na gṛhṇāti tāvad vidyādharacakravartī bhavati | bhallātakānāṃ lakṣaṃ juhuyāt dīnārasahasraṃ dadāti | vyādhighātakaphalānāṃ lakṣaṃ juhuyāt | mahādhanapatir bhavati | aṣṭasahasrahomena guggulusamidhānāṃ dhānyaṃ labhate | satatatilahomenāvyavacchinnaṃ dhānyaṃ labhate || 28.25 ||

ap28.­26

gotaṇḍulānāṃ lakṣaṃ juhuyāt saha dadhnā | gosahasraṃ labhate | bahuputrikāphalāni śamīphalāni caikataḥ kṛtvā juhuyāt | yām icchati kanyāṃ tāṃ labhate | śamīpattrāṇi juhuyāt | sarvakāmado bhavati | agastipuṣpāṇi kṣīrāktāni juhuyāt | brāhmaṇavaśīkaraṇā | karavīrapuṣpāṇi śuklāni juhuyāt kṣatriyavaśīkaraṇe | karṇikārapuṣpāṇi juhuyād rājāvaśīkaraṇe | dhuttūrakapuṣpāṇi juhuyāc chūdravaśīkaraṇe | arkapuṣpāṇāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ lakṣaṃ juhuyāt | sarvavyādhibhyaḥ parimucyate || 28.26 ||

ap28.­27

anenaiva vidhinā puṣpāṇāṃ sugandhānāṃ lakṣaṃ pādamūle nivedayet | nityasukhī bhavati | aśvatthasamidbhir agniṃ prajvālya śamīpuṣpāṇāṃ sahasraṃ juhuyāt | nakṣatrapīḍā vyupaśāmyati | gorocanayā mantram abhilekhya śirasi baddhvā saṅgrāme 'vataret | śastrair na spṛśyate | hastiskandhe mañjuśriyam agrato balasya dattvā darśanamātreṇaiva parabalasya bhaṅgo bhavati | dhvajāgre kumārarūpiṇaṃ sauvarṇamayūrāsanasthaṃ kṛtvā saṅgrāmam avataret | darśanād eva parabalasya bhaṅgo bhavati || 28.27 ||

ap28.­28

jātīkusumānāṃ pādamūle lakṣaṃ nivedayet | tatraiva kuśasaṃstare śayyāṃ kurvīta | svapne yathābhilaṣitaṃ kathayati | pradīpānāṃ sahasraṃ dattvā • ekapradīpaṃ padmasūtravartti kṛtvā madhuyaṣṭiṃ veṣṭayitvā prajvālya paśyet | yathābhūtaṃ mañjuśriyaṃ kumara­bhūtaṃ paśyati || dvitīyaṃ paṭavidhānaṃ samāptam || 28.28 ||

ap28.­29

sauvarṇaṃ rajataṃ vā kumāraṃ kṛtvā varadaṃ dakṣiṇena pāṇinā vāmena bhagavatīṃ prajñāpāramitāṃ dadhānam | tam īdṛśaṃ sadhātukakaraṇḍakaṃ purataḥ sthāpyākṣaralakṣaṃ japet | pūjāṃ vāsariṇāṃ kuryāt | bāladārakadārikāś {S317} cāsyāgrato bhojayitavyā | gītaṃ vāditaṃ pustakavācanaṃ ca kuryāt5380 | japaparisamāptau puṣpatrayeṇārghaṃ dattvā preṣayet | pūrvoktena vidhānenāvāhanavisarjanam || 28.29 ||

ap28.­30

padmamudrāṃ baddhvā jāpaṃ kuryāt | dhvajamudrayā5381 • āvartanaṃ svastikamudrayā5382 • āsanaṃ pūrṇamudrayārgham5383 ekaliṅgamudrayā5384 puṣpāṇi manorathamudrayā5385 pradīpaṃ yamalamudrayā5386 dhūpaṃ mayūrāsanamudrayā5387 gandhaṃ yaṣṭimudrayā5388 balim | anena vidhānena rātrau dine dine kuryād yāvaj jāpaparisamāptir iti | paścāt karmāṇi kuryāt || 28.30 ||

ap28.­31

jātīkusumānāṃ samudrāgāminyāṃ nadyāṃ lakṣaṃ plāvayet | viṣayaṃ labhate | rātrau jāti­kusumaughaṃ kṛtvā bhagavataḥ purataḥ svapet | bhagavantaṃ paśyati dharma deśayamānaṃ bodhi­sattvaparivṛtam | yam uddiśya karoti tad eva karma5389 kuryāt | nānyasya kuryāt || 28.31 ||

ap28.­32

upoṣadhikena śuklapratipadam ārabhya śrīvāsakadhūpaṃ madhumiśraṃ juhuyāt | rājyaṃ labhate | koṭiṃ japet mañjuśriyaṃ svayam eva paśyati dharmadeśanāṃ ca karoti | yadi kenacit sahollāpayati sammukham avabhāsate5390 | avaivartikaś ca bodhisattvo bhavati || tṛtīyaṃ vidhānam || 28.32 || {V246}

ap28.­33

raktacandanamayaṃ kumārarūpiṇam ekena pārśvena priyaṃkaram anyena vīramatīṃ5391 sāśokavṛkṣāśrayāṃ kārayet | tam ekapārśve sthāpayitvā lavaṇasarṣaparājikāvyāmiśreṇa raktacandanapratikṛtiṃ kṛtvā cchitvā cchitvā juhuyād yasya nāmnā sa vaśyo bhavati | udumbaraphalāni yasya nāmnā juhuyāt sa vaśyo bhavati | kākodumbarikāphalāni juhuyād yasya nāmnā sa vaśyo bhavati || 28.33 ||

ap28.­34

śṛṅgāṭakaṃ juhuyād brāhmaṇavaśīkaraṇe | padmamūlāni kṣatriyavaśīkaraṇe kaśerukāṇi juhuyāt | vaiśyavaśīkaraṇe śālūkāni juhuyāt | śūdravaśīkaraṇe lavaṇaśarkarāṇām | aṣṭasahasraṃ juhuyāt trisandhyaṃ saptāhaṃ yasya nāmnā juhoti sa vaśyo bhavati | nimbapatrāṇi kaṭutailāktāni juhuyād āhutyāṣṭasahasraṃ trisandhyaṃ saptāhaṃ yasya nāmnā sa vaśyo bhavati | sarveṇa homena vaśīkaraṇam || 28.34 ||

ap28.­35

bṛhatīkusumānāṃ lakṣaṃ juhuyāt suvarṇaṃ labhate | kālāñjanikākusumānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt mahāntaṃ grāmaṃ labhate | pāṭalapuṣpāṇi {S318} juhuyād dhānyam akṣayaṃ labhate | śrīparṇīpuṣpāṇi juhuyāt suvarṇaṃ labhate | vacāṃ dadhimadhughṛtāktāṃ juhuyāt sarvavādeṣūttaravādī bhavati | brāhmīrasaghṛtasahitaṃ tāmrabhājane sthāpayitvā tāvaj japed yāvad daśasahasrāṇi | paścāt pibet | sarvavādino vijayate | yasya kruddhasyāṣṭasahasrābhimantritaṃ kṛtvā loṣṭaṃ kṣipet purataḥ sa krodhaṃ muñcati || caturthaṃ vidhānam || 28.35 ||

ap28.­36

anāhate paṭe keśāpagate • upoṣadhikena citrakareṇa aśleṣakair varṇakair ārya­mañjuśriyaś citrāpayitavyaḥ | padmāsanopaviṣṭaṃ dharmaṃ deśayamānam | dakṣiṇapārśve • ārya­mahāmekhalā vāmapārśve cāryaprajñāpāramitā jāpavatī sarvālaṅkāravibhūṣitā śuklavastranivasanā | tasyādhastāt padmasaro bahuvidhapuṣpasaṅkīrṇaḥ | nāgarājānau • akāyavinirgatau padmadaṇḍadhṛtahastau || 28.36 ||

ap28.­37

āryāparājitā caikasmiṃ vighna­vināyakān nāśayantī • agnijvālāmukhī bhṛkuṭīkṛtalocanām anyasmin pārśve • ārya­parṇaśavarī pāśaparaśuvyagrahastā kṛṣṇaraktanetrā mayūrapṛṣṭhabhirūḍhā sādhakaṃ parirakṣantī | sādhakaś ca padmamālāvyagrahasto bhagavato mañjuśriyamukhaṃ vyavalokayamānaḥ | upariṣṭāc cāmarapuṣpamālādundubhidhāriṇau deva­putrau lekhayitavyau || 28.37 ||

ap28.­38

taṃ paṭaṃ paścānmukhaṃ sthāpya sadhātuke caitye koṭiṃ japet | japānte ca mahatīṃ pūjāṃ kṛtvā bhagavatīṃ prajñāpāramitāṃ vācayitvā daśasahasrāṇi japen mañjuśriyo mukhaṃ vyavalokayamānaḥ | paścāt paṭaṃ kampate | rājyaṃ labhate | cakṣuś ca labhate | vidyādharo bhavati | hasate | cakravartī bhavati | bhāṣate5392 | bodhi­sattvaḥ prathamabhūmipratilabdho bhavati | dharmadeśanāṃ cāsya śṛṇoti || 28.38 ||

ap28.­39

tasyaiva paṭasyāgrataḥ kapilāyāḥ samānavatsāyāḥ goghṛtaṃ gṛhya tāmrabhājane sthāpya tāvaj japed yāvad ūṣmāyati | dhūmāyati | prajvalati | ūṣmāyamānaṃ pītvā paramamedhāvī bhavati śrutidharaḥ | dhūmāyamāne 'ntardhānam | jvalamāne • ākāśagamanam | āmaśarāvasampuṭe sthāpya {S319} vacāṃ jātī­kusumair veṣṭayitvā tāvaj japed yāvad aṅkurībhavati | tāṃ bhakṣayitvā śrutidharo bhavati | anyāṃ koṭiṃ japet mañjuśriyaṃ sākṣāt paśyati dharmadeśanāṃ ca śṛṇoti | tāñ5393 cādhimucyate || 28.39 || {V247}

ap28.­40

sauvarṇapadmaṃ śatapatraṃ kārayitvā dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya tāvaj japed yāvaj jvalatīti | tena gṛhītamātreṇa vidyādharāṇāṃ cakravartī bhavati parair adharṣaṇīyaḥ | manaḥśilāṃ haritālam añjanaṃ vā śrīparṇīsamudgake prakṣipya tāvaj japed yāvat khuṭkhuṭāśabdaṃ karoti | gṛhītamātreṇa bhūmicarāṇāṃ rākṣasapiśācānām adhipatir bhavaty adhṛṣyaḥ || 28.40 ||

ap28.­41

khaḍgaṃ gṛhya sallakṣaṇasaṅkīrṇam avraṇaṃ tāvaj japed yāvad ahir iva phaṇaṃ kṛtvā tiṣṭhati | taṃ gṛhya vidyādharacakravartī kalpāyur adhṛṣyaḥ | manaḥśilāṃ trilohapariveṣṭitāṃ kṛtvā mukhe prakṣipya tāvaj japed yāvac culuculāyatīti | adṛśyo bhavati khaḍgahartā | adṛśyaḥ sarvāṇi kuśalopasaṃhitāni karoti varjayitvā kāmopasaṃhitam | śamīvṛkṣarūḍhasyāśvatthasya sāraṃ gṛhya trilohapariveṣṭitaṃ kṛtvā mukhe prakṣipya tāvaj japed yāvac culuculāyati | adhṛṣyo bhavati | varṣasahasraṃ jīvati || 28.41 ||

ap28.­42

rajataṃ cakraṃ kṛtvā asuravivarasyāgratas tāvaj japed yāvac cakraṃ asurajantrāṇi bhittvā praviśati | tatkṣaṇam evāsurayuvatayo nirgacchanti | tābhiḥ saha praviśya kalpasthāyī bhavati | lohamayaṃ triśūlaṃ kṛtvā tasmin vivaradvāre jāpaṃ karoti | tatra sarvayantrāṇi sphuṭanti | yāvadbhiḥ sahecchati tāvadbhiḥ saha praviśati | kalpasthāyī bhavati | maitreyaṃ ca bhagavantaṃ paśyati || pañcamaṃ paṭavidhānam || 28.42 ||

ap28.­43

śvetārkamayam aṅguṣṭhamātraṃ bhagavantaṃ mañjuśriyaṃ kārayitvā • arkapuṣpāṇāṃ lakṣaṃ nivedayet | sāmantarājyaṃ pratilabhate | śvetakaravīramūlamayaṃ kṛtvā aṅguṣṭhamātram eva tatpuṣpāṇām ekāṃ koṭiṃ nivedayet | mantrī bhavati | karahāṭavṛkṣamayaṃ vitastipramāṇamātraṃ kārayitvā tatpuṣpāṇāṃ lakṣaṃ nivedayet | senāpatyaṃ labhate | śvetacandanamayaṃ vitastipramāṇamātraṃ bhagavantaṃ mañjuśriyaṃ kṛtvā jātīkusumānāṃ lakṣaṃ nivedayet | purohityaṃ labhate || 28.43 ||

ap28.­44

aśvatthavṛkṣamayam aṅgulamātrapramāṇaṃ bhagavantaṃ mañjuśriyaṃ kārayitvā {S320} • akākolīne pānīyakumbhaṃ nivedayet | bahujanasammato bhavati | sarvagandhamayaṃ kṛtvā sarvagandhapuṣpair niveditaiḥ yam icchati tam āpnoti | satata5394samitam agarusamidhānāṃ juhuyān mantrī | bahujanasya sammato bhavati | satatajāpena pañcānantaryāṇi vikṣipayati | maraṇakāle mañjuśriyaṃ paśyati | dharmadeśanāṃ cāsya karoti || 28.44 ||

ap28.­45

utthāyotthāya • aṣṭaśataṃ japet | sarvasattvānām adhṛṣyo bhavati | akṣiṇī parijapya svāminaṃ paśyet | prasādavān bhavati | yam uddiśya karmakaro tatrasthaṃ saptabhir divasaiḥ | grāmāntarastham ekaviṃśatibhir divasaiḥ | viṣayāntarasthaṃ caturbhir māsaiḥ | nadyantaritaṃ ṣaḍbhir māsaiḥ | svakulavidhāne nānyamantravidhānena cāśeṣaṃ karmaṃ karoti varjayitvā kāmopasaṃhitam ābhicārukaṃ ceti || ṣaṣṭho vidhānaḥ || 28.45 ||

ap28.­46
ity uktaṃ yugānte hitaṃ + + + + + + tathā |
sattvānām alpapuṇyānāṃ hitārthaṃ muninā purā || 28.46 ||
ap28.­47
śāsanāntarhite śāstuḥ śākyasiṃhasya tāpine |
siddhiṃ yāsyate tasmin kāle raudre 'tibhīrave || 28.47 ||
ap28.­48
saptamaṃ vakṣyate hy atra kalparāje sukhāvahe |
mamaitat kathitaṃ kalpaṃ tasmin kāle sudāruṇe || 28.48 || {V248}
ap28.­49
sattvānām alpapuṇyāṇāṃ mārgo hy eṣa pravartitaḥ |
bodhisambhārahetutvaṃ triyānapathanimnagam || 28.49 ||
ap28.­50
upāyakauśalya sattvānāṃ darśayāmi tadā yuge |
tṛṣṇāmūḍhā hi vai sattvā rāgadveṣasamākulā || 28.50 ||
ap28.­51
teṣāṃ darśayāmy etaṃ mārgaṃ tṛṣṇāvaśānugam |
tṛṣṇābandhanabaddhās tu kuśalaṃ vā karmahetutaḥ || 28.51 ||
ap28.­52
siddhisādhyaṃ tathā dravyaṃ mantratantraṃ samoditam |
vinayārthaṃ tu sattvānāṃ kathitaṃ lokanāyakaiḥ |
etat karmasya māhātmyaṃ sādhakānāṃ tu jāpinām || 28.52 ||
ap28.­53
ity uktvā munivaro hy agra śākyasiṃho narottamaḥ | {S321}
kathitvā mantratantrāṇāṃ balaṃ vīryaṃ savistaram |
amoghaṃ darśayet siddhiṃ tasmin kāle yugādhame || 28.53 ||
ap28.­54
śuddhāvāsaṃ tadā vavre devasaṅghā jinottamaḥ |
yam etan mārṣā proktaṃ kalparājaṃ savistaram |
sarvalokahitārthāya mañjughoṣasya śāsanam iti || 28.54 ||
ap28.­55

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrād aṣṭāviṃśatitamaḥ5395 karma­vidhānārya­mañjuśrīyaparivarta­paṭala­visaraḥ parisamāpta iti ||

{S322} {V249} {A11v4}5396

ap29.

Chapter A29

ap29.­1

atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma || 29.1 ||

ap29.­2

asti mañjuśrīs tvadīye kalpavidhānaparivarte saptamaṃ5397 paṭakarmavidhānaṃ yo5398 tasmin kāle tasmin samaye yugānte sādhayiṣyati5399 • amoghā tasya siddhir bhaviṣyati | saphalā sukhodayā sukhavipākā5400 dṛṣṭadharmavedanīyā sarvadurgatinivāraṇīyā5401 niyataṃ tasya bodhiparāyaṇīyā5402 siddhir bhaviṣyati || 29.2 ||

ap29.­3

atha bhaga­vāñ śākya­munir mañjuśriyasya kumara­bhūtasya hṛdayaṃ bhāṣate sma |
ṣaḍakṣaraṃ ṣaḍgatimocanātmakam acintyātulyāpratimaṃ maharddhikam |
vimocakaṃ sarvabhavārṇavārṇavāt5403 triduḥkhaduḥkhād5404 bhavabandhabandhanāt || 29.3 ||

ap29.­4
asahyaṃ {A12r} sarvabhūtānāṃ sarvalokānuliptakam |
adhṛṣyaṃ sarvabhūtānāṃ bhavamārgaviśodhakam5405 || 29.4 ||
ap29.­5
prāpakaṃ buddhadharmāṇāṃ sarvaduṣṭanivāraṇam |
anumoditaṃ sarvabuddhaiḥ5406 sarvasampattikārakam |
utkṛṣṭaḥ sarvamantrāṇāṃ mañjughoṣasya śāsane5407 || 29.5 ||
ap29.­6
katamaṃ ca tat | oṁ vākyeda5408 namaḥ ||

asya kalpaṃ bhavati | śākayāvakabhikṣabhaikṣāhāro vā triḥkālasnāyī tricelaparivartī • akṣaralakṣaṃ japet | pūrvasevā kṛtā bhavati | tataḥ • acchinnāgradaśake paṭe poṣadhikena citrakareṇa • aśleṣakair varṇakaiḥ ārya­mañjuśrīś citrāpayitavyaḥ padmāsanastho dharmaṃ deśayamānaḥ sarvālaṅkāravibhūṣitaḥ kumārarūpī muktottarāsaṅgaḥ || 29.6 ||

ap29.­7

tasya vāmena • āryāvalokiteśvaraḥ padmahastaś cāmaravyagrahastaḥ | dakṣiṇena • ārya­samanta­bhadraḥ • upari meghagarbhavinirgatau vidyādharau mālādhāriṇau likhāpayitavyau | adhastāt sādhako dhūpakaṭacchakavyagrahastaḥ | samantāt parvataśikharā likhāpayitavyāḥ5409 | adhastāt padmasaraḥ || 29.7 || {S323}

ap29.­8

sadhātuke caitye paṭaṃ paścānmukhaṃ pratiṣṭhāpya • udārāṃ pūjāṃ kṛtvā ghṛtapradīpāṃś ca prajvālya jātīpuṣpāṇām aṣṭasahasreṇa • ekaikam abhimantrya mañjuśrīmukhe tāḍayet5410 | tato mahāgambhīrahuṅkāraśabdaḥ śrūyate | paṭo vā prakampate | huṅkāraśabdena sārvabhaumiko rājā bhavati | paṭaprakampane sarvavādiṣūttaravādī bhavati | sarvalaukika5411śāstrajñaḥ | atha na sidhyati sarvakarmasamartho bhavati || ayaṃ prathamaḥ kalpaḥ || 29.8 ||

ap29.­9

agarusamidhānām adhyardham5412 aṅgulapramāṇānāṃ nirdhūmeṣu {A12v} khadirāṅgāreṣu kṛtsnāṃ rātriṃ turuṣkatailāktānāṃ5413 juhuyāt | aruṇodaye • ārya­mañjuśriyaṃ paśyati | so 'sya yathepsitaṃ varaṃ dadāti | varjayitvā kāmopasaṃhitam || 29.9 ||

ap29.­10

tasyaiva paṭasyāgrataś candana5414dhūpam avyavacchinnaṃ dattvā5415 kṛtsnāṃ rātriṃ japet | tataḥ • ārya­mañjuśrīḥ {V250} sākṣād5416 āgacchati gambhīrān dharmān5417 deśayati | tān5418 adhimucyati | adhimucya5419 sarvavyādhivinirmukto vaśitā prāpto bhavati || 29.10 ||

ap29.­11

raktacandanamayaṃ padmaṃ kṛtvā ṣaḍaṅgulapariṇāhaṃ sanālaṃ raktacandanena mrakṣayitvā sahasraṃ sampātāhutaṃ sahasrābhimantritaṃ kṛtvā pūrṇamāsyāṃ paṭasyāgrataḥ padmapattre sthāpya hastenāvaṣṭabhya tāvaj japed yāvat prajvalita iti | tena gṛhītena dvir5420aṣṭavarṣākṛtis taptakāñcanaprabho bhāskarasyātireka5421tejā devakumāraḥ sarvavidyādharanamaskṛto mahākalpaṃ jīvati | bhinne dehe 'bhiratyām upapadyate || 29.11 ||

ap29.­12

candragrahe śvetavacāṃ gṛhya pañcagavyena prakṣālya • aśvatthapattrair avaṣṭambhayitvā tāvaj japed yāvad ūṣmāyati dhūmāyati jvalati | sarvajanavaśīkaraṇaḥ5422 sarvavādivijayī | dhūmāyamāne • antardhānaṃ triṃśadvarṣasahasrāṇi jīvati | jvalite • ākāśagamanaṃ mahākalpaṃ jīvati || 29.12 ||

ap29.­13

kapilāyāḥ samānavatsāyāḥ • ghṛtaṃ gṛhya tāmrabhājane sthāpya5423 saptabhir aśvatthapattrair avaṣṭabhya5424 tāvaj japed yāvat trividhā siddhir iti | taṃ pītvā śrutidhara-m-antardhānākāśagamanam iti || 29.13 || {S324}

ap29.­14

puṣkarabījaṃ mukhe prakṣipya candragrahe tāvaj japed yāvac culuculāyati | trilauhapariveṣṭitaṃ kṛtvā mukhe prakṣipyāntarhito bhavati | udgīrṇāyāṃ dṛśyati || 29.14 || {A13r}

ap29.­15

lavaṅgagandhaṃ mukhe prakṣipya ṣaḍlakṣaṃ japet | yam ālapati sa vaśyo bhavati | kṣīrayāvakāhāraḥ5425 • dvādaśalakṣaṃ5426 japet | vidyādharo bhavati | bhikṣāhāraḥ kāṣṭhamaunī lakṣaṃ japet | antarhito bhavati | koṭiṃ japet | ārya­mañjuśrīs tathā dharmaṃ deśayati yathā caramabhaviko bodhisattvo bhavati | satata jāpena sarvārthasiddhir5427 bhavati || 29.15 ||

ap29.­16

sarvagandhair yasya pratikṛtiṃ kṛtvā cchitvā juhoti sa saptarātreṇa vaśyo bhavati | guggulugulikānāṃ badarāsthipramāṇānāṃ ghṛtāktānāṃ śatasahasraṃ juhuyāt | dīnāralakṣaṃ labhati || 29.16 ||

ap29.­17

samudrāgāminīṃ nadīm avatīrya padmānāṃ śatasahasraṃ nivedayet | padmarāśitulyaṃ mahānidhānaṃ paśyati | kṣayaṃ na gacchati | gaurasarṣapāṇāṃ kuṅkumābhyaktānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | rājā vaśyo bhavati | tilānāṃ dadhimadhughṛtāktānāṃ śatasahasraṃ juhuyāt | sarvandado mahāgṛhapatir bhavati || 29.17 ||

ap29.­18

apatitagomayena maṇḍalakaṃ kṛtvā muktapuṣpair abhyavakīryāṣṭaśataṃ japet | tataḥ saddharmapustakaṃ vācayet | māsena paramamedhāvī bhavati | rocanāṣṭaśataṃ japtaṃ5428 kṛtvā tilakaṃ kuryāt | sarvajanapriyo bhavati | śikhāṃ saptajaptāṃ kṛtvā sarvasattvānām avadhyo5429 bhavati || 29.18 ||

ap29.­19

kirimālānāṃ5430 daśasahasrāṇi juhuyāt | sarvavyādhir5431 mucyate | dine dine saptavārān japet | niyatavedanīyaṃ karma kṣapayati | athāṣṭaśatajapena maraṇakālasamaye samastaṃ sammukham ārya­mañjuśriyaṃ paśyati || iti saptama paṭakarmavidhiḥ5432 || 29.19 ||

ap29.­20

āryamañjuśriyamūlakalpād {A13v} bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrād ekonatriṃśo5433 mañjuśrīpaṭavidhānaparivartakarmavidhiḥ saptamakarmapaṭala5434visaraḥ parisamāpta iti ||5435

{S325} {V251}

Atha triṃśaḥ paṭalavisaraḥ ||

ap30.

Chapter A30

ap30.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma || 30.1 ||

ap30.­2

asti mañjuśrīs tvadīyamantratantre vidyārājñāṃ cakravartiprabhṛtīnāṃ sarvatathāgatoṣṇīṣapramukhānāṃ sarvamantrāṇāṃ siddhisthānāni bhavanti | tatrottarāpathe sarvatra tāthāgatīvidyārājñaḥ siddhiṃ gacchanti saṃkṣepataḥ || 30.2 ||

ap30.­3
cīne caiva mahācīne mañjughoṣaḥ sedhiṣyate5436 |
ye ca tasya mantrā vai siddhiṃ yāsyanti tatra vai || 30.3 ||
ap30.­4
uṣṇīṣarājñāṃ sarvatra siddhir dṛśyeyus5437 tatra vai |
kāviśe vakhale caiva udiyāne samantataḥ || 30.4 ||
ap30.­5
kaśmīre sindhudeśe ca himavatparvatasandhiṣu |
uttarāṃ diśi niḥsṛtya mantrā sidhyanti śreyasāḥ || 30.5 ||
ap30.­6
ye ca gītā purā buddhair adhunā ca pravartitā |
anāgatā ca sambuddhair udgīrṇā śāntihetavaḥ || 30.6 ||
ap30.­7
sarve vai tatra sidhyanti himādrikukṣisambhave |
janapade śreyase bhadre śāntiṃ kartuṃ samārabhet5438 || 30.7 ||
ap30.­8
madhyadeśe tathā mantrāḥ sidhyanty ete padmasambhavā |
gajo maṇikule5439 cāpi siddhis tatra pradṛśyate || 30.8 ||
ap30.­9
pañcikasya ca yakṣasya hārītyā yakṣayonijā |
gāndharvā ye tu mantrā vai siddhis teṣāṃ samoditā || 30.9 ||
ap30.­10
kāśipuryāṃ tato nityaṃ magadheṣu samantataḥ |
aṅgadeśe tathā prācyāṃ kāmarūpe samantataḥ || 30.10 ||
ap30.­11
lauhityāṃ tu taṭe ramye vaṅgadeśeṣu sarvataḥ |
jambhalasya bhavet siddhis tathā maṇikulodite || 30.11 ||
ap30.­12
samudrātīre dvīpeṣu sarvatatra jalāśraye |
siṃhalānāṃ purī ramyā sidhyante mantradevatā || 30.12 || {S326}
ap30.­13
bhṛkuṭī caiva + + + mahāśriyā yaśasvinī |
sitākhyāḥ sarvamantrās tu catuḥkumāryā mahodadhau || 30.13 ||
ap30.­14
sidhyante tatra vai sthāne pūrvadeśe samantataḥ |
vindhyakukṣiniviṣṭāś ca • agendre5440 ca samantataḥ || 30.14 ||
ap30.­15
kārttikeyo 'tha mañjuśrīḥ siddhyante ca samantataḥ |
śṛṅgāragahvaraḥ kukṣādreḥ kandare ca sakānane || 30.15 || {V252}
ap30.­16
siddhir vināyakāṃ tatra vighnakartā sajāpinām |
hastākārasamāyuktān ekadantāṃ mahaujasām || 30.16 ||
ap30.­17
aśvarūpā tathānekā + + + kāraśālinām |
īśānasya sutāṃ divyāṃ vividhāṃ vighnakārakām || 30.17 ||
ap30.­18
tatproktā mantrayuktāṃś ca siddhikṣetraṃ pradṛśyate |
mātarā vividhākārāṃ grahāṃś caiva sudāruṇām || 30.18 ||
ap30.­19
pretā yonisamādiṣṭā mānuṣāhāra nairṛtām |
pretarājñaḥ samādiṣṭaṃ siddhikṣetraṃ tatoditam5441 || 30.19 ||
ap30.­20
tadādyāt sarvabhūtānāṃ siddhikṣetraṃ samādiśet |
vajrakrauñco mahāvīryaḥ sidhyante tatra vai diśe || 30.20 ||
ap30.­21
āsurā mantramukhyās tu ye cānye laukikās tathā |
sidhyante tatra mantrā vai dakṣiṇāṃ diśim āśritāḥ || 30.21 ||
ap30.­22
pretarājñas tathā nityaṃ yamasyaiva vinirdiśet |
sidhyante jātyamantrāṃs tu saśaivā ca savaiṣṇavā || 30.22 ||
ap30.­23
krūrāś cākrūrakarmeṣu kṣetra-m-ādiṣv adakṣaṇam |
vajrapāṇisamādiṣṭā mantrāḥ krūrakarmiṇaḥ || 30.23 ||
ap30.­24
dakṣiṇāpatham āśritya sidhyante pāpakarmiṇām |
aśubhaṃ phalaniṣpattiṃ5442 dṛśyate tatra vai diśe || 30.24 ||
ap30.­25
ādityabhāṣitā ye mantrāḥ saumyāś caiva prakīrtitāḥ |
aindrā mantrāḥ prasidhyante paścime diśi śobhane || 30.25 || {S327}
ap30.­26
svayaṃ tatra + sidhyeta yakṣendro 'tra maharddhikaḥ |
dhanadaḥ sarvabhūtānāṃ bāliśānāṃ tu mohinām || 30.26 ||
ap30.­27
cittaṃ dadāti jantūnāṃ vidhidṛṣṭena hetunā |
sidhyante paścime deśe bhogavān arthasādhakaḥ |
dhanado nāma nāmena viśruto 'tra mahītale || 30.27 ||
ap30.­28
vajrapāṇiḥ svayaṃ yakṣaḥ bodhisattvo maharddhikaḥ |
mantramukhyo varaśreṣṭho daśabhūmādhipaḥ svayam || 30.28 ||
ap30.­29
sidhyante sarvamantrā vai vajrābjakulasambhavā |
tathāṣṭakulikā mantrā aṣṭabhyo dikṣu niśritā || 30.29 ||
ap30.­30
uttarāyāṃ diśi sidhyante mantrā vai jinasambhavā |
pūrvadeśe tathā siddhiḥ • mantrā vai padmasambhavā || 30.30 ||
ap30.­31
dakṣiṇāpathaniśṛtya sidhyante kuliśālayāḥ | {V253}
paścimena gajaḥ5443 proktā vidiśe5444 maṇikulas tathā |
paścime cottare sandhau siddhis teṣu prakalpitā || 30.31 ||
ap30.­32
paścime dakṣiṇe cāpi sandhau yakṣakulas tathā |
dakṣiṇe pūrvadigbhāge śrāvakānāṃ mahaujasām || 30.32 ||
ap30.­33
kulākhyaṃ teṣu dṛṣṭaṃ vai tatra sthāneṣu sidhyati |
pūrvottare diśābhāge pratyekānāṃ jinasambhavam5445 || 30.33 ||
ap30.­34
kulākhyaṃ bahumataṃ loke siddhis teṣu tatra vai |
adhaś caiva diśābhāge sidhyante sarvalaukikā || 30.34 ||
ap30.­35
pātālapraveśikā mantrā vai sidhyante 'ṣṭakuleṣu ca |
lokottarā tathā mantrā uṣṇīṣādyāḥ prakīrtitāḥ || 30.35 ||
ap30.­36
siddhim āyānte te • ūrdhvaṃ cakravartijinoditā |
diksamantāt sarvatra vajriṇasya tu sidhyati || 30.36 ||
ap30.­37
tathānye mantrarāṭ sarve abjayonisamudbhavā |
sidhyante sarvadā sarve sarve mantrāś ca bhogadā || 30.37 ||
ap30.­38
sidhyante sarvakāle 'smin vajrābjakulayor api |
etat kṣetraṃ tu nirdiṣṭaṃ kālaṃ tat parikīrtyate || 30.38 || {S328}
ap30.­39
utpatteḥ sarvabuddhānāṃ mantrasiddhi jinoditām |
madhyakāle tu buddhānām abjavajrasamudbhavām || 30.39 ||
ap30.­40
mantrāṇām anyakāle 'smin tadanyeṣāṃ mantraśālinām |
siddhiś ca kālataḥ proktā nānyakāle prakīrtitā || 30.40 ||
ap30.­41
tapasād uttamā siddhis tribhir janyair avāpnuyāt |
sātatyajāpināṃ mantraṃ tadbhaktāṃ gatamānasām || 30.41 ||
ap30.­42
prasannānāṃ jinaputrāṇām iha janme 'pi sidhyati |
ratnatraye ca bhaktānāṃ bodhicittavibhūṣitām || 30.42 ||
ap30.­43
saṃvarasthāṃ mahāprājñaṃ tantramantraviśāradām |
mantrāḥ siddhyanty ayatnena bodhisaṃvaratasthitām || 30.43 ||
ap30.­44
sattvānāṃ karmasiddhis tu • ātmasiddhi-m-udāhṛtā |
siddhā eva sadā mantrā asiddhā sattvamohitā || 30.44 ||
ap30.­45
ata eva jinendrais tu kalparāja udāhṛtaḥ |
savistarakriyāmantraṃ5446 buddhaśreṣṭho hi saptamaḥ || 30.45 ||
ap30.­46
sa vavre munimukhyas tu buddhacandro maharddhikaḥ |
jyeṣṭhaṃ ca buddhaputraṃ taṃ mañjughoṣaṃ5447 mahaujasam || 30.46 || {V254}
ap30.­47
śṛṇu tvaṃ kumāra mantrāṇāṃ prabhāvagatinaiṣṭhikam |
yasmin kāle sadā buddhaḥ • dhriyante lokanāyakāḥ || 30.47 ||
ap30.­48
tasmin kāle tadā siddhiḥ • uṣṇīṣādyāṃ prakīrtitā |
cakravartis tathā rājā tejorāśiḥ prakīrtitaḥ || 30.48 ||
ap30.­49
sitātapatrajayoṣṇīṣa5448 bahavaḥ varṇitā jinaiḥ |
evamādyās tathoṣṇīṣāḥ sidhyante tasmin kāle || 30.49 ||
ap30.­50
cakravartir yadā kāle jambūdvīpe bhaviṣyati |
dharmarājā ca sambuddhas tiṣṭhate dvipadottamaḥ |
tasmin kāle bhavet siddhir mantrāṇāṃ sarvabhāṣitām iti || 30.50 ||
ap30.­51

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrāt triṃśaḥ5449 kṣetrakālavidhiniyamapaṭalavisaraḥ parisamāptam iti ||

{S329} {V255}

ap31.

Chapter A31

ap31.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma |

śṛṇu mañjuśrīḥ kumāra pūrvanirdiṣṭaṃ padaṃ sattvāviṣṭānāṃ caritaṃ śubhāśubhaṃ nimittaṃ ca vakṣye || 31.1 ||

ap31.­2

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ • utthāyāsanād bhagavataś caraṇayor nipatya murdhnim añjaliṃ kṛtvā bhagavantam etad avocat ||

tat sādhu bhagavān vadatu sattvānāṃ parasattvadehasaṅkrāntānām ārya­divya †eti† siddha­gandharva­yakṣa­rākṣasa­piśāca­mahoraga­prabhṛtīnāṃ vicitrakarmakṛtaśarīrāṇāṃ vicitragatiniśritānāṃ vividhākārānekacihnānāṃ manuṣyāmanuṣyabhūtānāṃ cittacaritāni | samayo bhagavān samayaḥ sugataḥ | yasyedānīṃ5450 kālaṃ manyase || 31.2 ||

ap31.­3

evam uktvā5451 mañjuśriyaḥ kumara­bhūto tūṣṇīmbhāvena svake • āsane tasthur adhyeṣya jinavaraṃ lokanāyakaṃ jinasaptamaṃ5452 gautamam iti | atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ sattvānāṃ cittacaritanimittajñānacihnaṃ kālaṃ ca bhāṣate sma || 31.3 ||

ap31.­4
paradehagataḥ sattvaḥ • ākṛṣṭo mantrayuktibhiḥ |
kecid āhāralobhena gṛhṇante mānuṣaṃ bhuvi || 31.4 ||
ap31.­5
apare kruddhacittā vai pūrvavairātra cāpare |
gṛhṇante mānuṣāṃ loke bhūtale 'smiṃ sudāruṇāḥ || 31.5 ||
ap31.­6
vītarāgā tathā nityaṃ kāruṇyāt samayā punaḥ |
avatāraṃ martyaloke 'smiṃ gṛhṇante5453 mānuṣāṃ śubhām || 31.6 ||
ap31.­7
praśastāṃ śubha-m-avyaṅgāṃ narāṇāṃ varṇasādhikām |
udayantaṃ tathā bhāno teṣām āveśam ucyate || 31.7 ||
ap31.­8
avatārās teṣu kāle 'smiṃ bhānor astamane niśā |
rātryāṃ ca prathame yāme sitapakṣeṣu dṛśyate || 31.8 ||
ap31.­9
praśastā śubhakarmāṇāṃ ye narā dhārmikāḥ sadā |
śucidakṣasamāyuktā avatāras teṣu dṛśyate || 31.9 ||
ap31.­10
āviṣṭās tu tato martyā vītarāgair maharddhikaiḥ | {S330}
śucideśe jane ca vai śubhe nakṣatratārake || 31.10 ||
ap31.­11
praśaste divase vāre śuklapakṣe śubhe 'hani |
śuklagrahasaṃyukte tithau pūrṇasamāyute |
paripūrṇe tathā candre • avatāraṃ teṣu dṛśyate || 31.11 ||
ap31.­12
avatīrṇasya bhavet5454 cihnaḥ • vītarāgasya maharddhike |
ākāśe tālamātraṃ tu pṛthivyām utplutya tiṣṭhate || 31.12 || {V256}
ap31.­13
paryaṅkopaviṣṭo 'sau dṛśyate 'niyatāśraye5455 |
nānādivya-m-atulyādyā brāhmāḥ5456 karṇasukhās tathā || 31.13 ||
ap31.­14
vadate 'sau mahā­sattvo yatrāsau pīḍa5457dhiyo sthitaḥ |
uṣṇīṣamudrāir ākṛṣṭaḥ patate 'sau mahītale || 31.14 ||
ap31.­15
mahīm aspṛśyatas tiṣṭhed arghaṃ dadyāt tu tatkṣaṇāt |
jātī­kusumasaṃmiśraṃ śveta­candanakuṅkumam || 31.15 ||
ap31.­16
miśritam udakaṃ dadyād arghaṃ pādyaṃ tu tatkṣaṇam |
praṇipatya mahīṃ mantrī • adhyeṣyet5458 • hitakāmyayā || 31.16 ||
ap31.­17
adhyeṣṭo hi saḥ sattvo vītamatsaracetasaḥ |
vācaṃ prabhāṣate divyām anelāṃ karṇasukhāṃ tathā || 31.17 ||
ap31.­18
yathepsaṃ tu tataḥ pṛcchet5459 • mantrajñe hi viśāradaḥ |
na bhetavyaṃ tatra kāle tu mañjughoṣaṃ tu saṃsmaret || 31.18 ||
ap31.­19
mudrāṃ pañcaśikhāṃ baddhvā • anyaṃ voṣṇīṣasambhavam |
diśābandhaṃ tataḥ kṛtvā diśy5460 ūrdhvam adha eva tu || 31.19 ||
ap31.­20
tato 'sau sarvavṛttāntamadhyāntaṃ ca pravakṣyate |
ādimadhyaṃ tathā kālaṃ bhūtaṃ tathyam anāgatam || 31.20 ||
ap31.­21
vartamānaṃ yathābhūtam ācaṣṭe 'sau mahādyutiḥ |
animiṣākṣās tathā stabdhaḥ prekṣate 'bhītavidviṣaḥ5461 || 31.21 ||
ap31.­22
yas tenoditā vācā satyaṃ taṃ nānyathā bhavet |
siddhisādhyaṃ tathā dravyaṃ yoniṃ sa nicayaṃ gatim || 31.22 || {S331}
ap31.­23
pratyekabodhi-m-arhatvaṃ mahābodhiṃ niyataṃ ca tat |
buddhatvagotraniyataṃ + + + + + + + + + + + + + || 31.23 ||
ap31.­24
agotraṃ caiva kālaṃ vai bhavyasattvamaharddhikam |
sarvaṃ so kathayet5462 satyaṃ samayenābhilakṣitaḥ |
kṣaṇa5463mātraṃ kathed yogī nānyakālam udīkṣayet || 31.24 ||
ap31.­25
etatkṣaṇena yat kiñcit prārthayet5464 saumanasātmanā |
tat sarvaṃ labhate kṣipraṃ mantrasiddhiś ca kevalā |
prāpnuyāt sarvasampattiṃ yatheṣṭāṃ cābhikāṃkṣitam || 31.25 ||
ap31.­26
visarjya mantrī tat kṣipram arghaṃ dattvā tu sammatām |
pātrasaṃrakṣaṇāṃ kuryād vidhidṛṣṭena karmaṇā || 31.26 ||
ap31.­27
patitaṃ dehaṃ gatvā5465 vai śayānaṃ caiva mahītale |
uṣṇīṣamudrāyā yuktaṃ mantraṃ caiva jinoditam5466 || 31.27 || {V257}
ap31.­28
tenaiva rakṣāṃ kurvīta mudrāpañcaśikhena vā |
svasthadehas tadā sattva ucchiṣṭena mahītale || 31.28 ||
ap31.­29
sarvam āviṣṭasattvānāṃ rakṣā eṣā prakalpitā |
aśaktā duṣṭasattvā vai hiṃsituṃ pātraniśrite |
rakṣā ca mahatī hy eṣā jantūnāṃ pātrasambhavām || 31.29 ||
ap31.­30
vācā tasya madhyasthā madhyadeśe prakīrtitā |
devayoniṃ samāśritya • akaniṣṭhādyāś ca rūpiṇām |
ete 'nye tāni cihnāni dṛśyante rūpasambhavām || 31.30 ||
ap31.­31
kāmadhātveśvarā ye tu kāmināṃś caiva divaukasām |
tato hīnā gatiś cihnā vācā caiva samādhurā || 31.31 ||
ap31.­32
tato bhūniṣpannā vimānasthā sadivaukasām |
vācā kāśipurīṃ teṣāṃ yakṣāṇāṃ ca samāgadhim || 31.32 ||
ap31.­33
aṅgadeśāṃ tathā vācā mahoragāṇāṃ prakīrtitā |
pūrvīṃ vācā bhavet teṣāṃ garuḍānāṃ mahaujasām || 31.33 || {S332}
ap31.­34
tathā vaṅge samā jātā yā vācā tu pravartate |
kinnarāṇāṃ tathā vācā sā vācā parikalpitā || 31.34 ||
ap31.­35
yauḍrī5467 vācā bhaven nityaṃ siddhavidyā sakhaḍgiṇām |
vidyādharāṇāṃ tu sā vācā + + + + + + + + + + + + + || 31.35 ||
ap31.­36
ṛṣīṇāṃ tu kāmarūpī tu vācā viśvarūpiṇām |
pañcābhijñaṃ tu sā vācā ṛṣīṇāṃ parikalpitā || 31.36 ||
ap31.­37
yā tu sāmātaṭī vācā yā ca vācā harikelikā |
avyaktāṃ sphuṭāṃ caiva ḍakārapariniśritā || 31.37 ||
ap31.­38
lakārabahulā yā vācā paiśācī vācam ucyate |
karmaraṅgākhyadvīpeṣu nāḍikerasamudbhave5468 || 31.38 ||
ap31.­39
dvīpavāruṣake caiva nagnavālisamudbhave |
yavadvīpi vā sattveṣu tadanyadvīpasamudbhavā || 31.39 ||
ap31.­40
vācā rakārabahulā tu vācā • asphuṭatāṃ gatā |
avyaktā niṣṭhurā caiva sakrodhāṃ pretayoniṣu || 31.40 ||
ap31.­41
dakṣiṇāpathikā vācā • andhrakarṇāṭadrāviḍā |
kosalāḍavisattveṣu saiṃhale5469 dvīpam udbhavā || 31.41 ||
ap31.­42
ḍakāre rephasaṃyuktā sā vācā rākṣasī smṛtā |
tadanyadvīpavāstavyaiḥ mānuṣyaiś cāpi bhāṣitam || 31.42 || {V258}
ap31.­43
sa eṣa vacanam ity uktvā mātarāṇāṃ mahaujasām |
pāścamī vāca nirdiṣṭā vaidiśīś cāpi mālavī || 31.43 ||
ap31.­44
vatsa­matsārṇavī vācā śūrasenī vikalpitā |
daśārṇavī cāpi pārvatyā śrīkaṇṭhī cāpi gaurjarī || 31.44 ||
ap31.­45
vācā nirdiṣṭā • ādityādyāṃ grahottamām |
tadanyāṃ grahamukhyāṃ tu pāriyātrī vikalpitā || 31.45 ||
ap31.­46
arbude sahyadeśe5470 ca malaye parvatavāsinām |
khaṣadroṇyāṃ tu sambhūte jane vācā tu yādṛśī || 31.46 || {S333}
ap31.­47
tādṛśī vāca nirdiṣṭā kūṣmāṇḍādiyonijam5471 ||
śa-ra-ṣa-sa-sambhūtā ya-ra-la5472-va-kamudbhavā || 31.47 ||
ap31.­48
ghakāraprathitā yā vācā dānavānāṃ vinirdiśet |
kaśmīre deśasamudbhūtā kāviśe ca janālaye || 31.48 ||
ap31.­49
sarve kulodbhūtā vajrapāṇikulodbhutā5473 |
teṣāṃ mantramukhyānāṃ sarveṣāṃ vācam iṣyate || 31.49 ||
ap31.­50
tathābjamadhyadeśasthā kulayonisamāśritā |
vācā gaticihnāś ca dṛśyante abjasambhavā || 31.50 ||
ap31.­51
pūrvanirdiṣṭam evaṃ syāt • jinamantrā vikalpitā |
vītarāgāṃ tu ye cihnā te cihnā jinasambhavā || 31.51 ||
ap31.­52
yatra deśe bhaved vācā tatrasthā gaticeṣṭitā |
tad eva nirdiśet sattvaṃ tac cihnaṃ tu sarvataḥ || 31.52 ||
ap31.­53
himādreḥ kukṣisaṃviṣṭā gaṅgātīre tu cottare |
yakṣagandharvaṛṣayo jane vācā pradṛśyate || 31.53 ||
ap31.­54
vindhyakukṣyadrisambhūtā gaṅgātīre tu dakṣiṇe |
śrīparvate tathā śaile sambhūtā ye ca jantavaḥ || 31.54 ||
ap31.­55
rākṣasostārakapretā vikṛtā mātarās tathā |
ghorarūpā mahāvighnā grahāś caiva sudāruṇām || 31.55 ||
ap31.­56
paraprāṇaharā lubdhā tajjanodvācasambhavā |
yatra5474 deśe tu ye cihnā taddeśe gaticeṣṭitā || 31.56 ||
ap31.­57
tadvācavācino duṣṭā āviṣṭānāṃ viceṣṭitam |
ete cānye ca bahavo tacceṣṭāgaticeṣṭinaḥ || 31.57 ||
ap31.­58
vicitrākārarūpāś ca vividhākāracihnitā |
vividhasattvamukhyānāṃ vividhā yonim iṣyate || 31.58 || {V259}
ap31.­59
etad āviṣṭacihnaṃ tu lakṣaṇaṃ gaticihnitam |
sarveṣāṃ tu prakurvīta mānuṣāṇāṃ sukhāvaham || 31.59 || {S334}
ap31.­60
rakṣārthaṃ prayoktavyā kumāro viśvasambhavaḥ |
ṣaḍakṣareṇaiva kurvīta mantreṇaiva jāpinaḥ || 31.60 ||
ap31.­61
mahāmudrāsamāyuktaṃ + + + + + + + + + + + |
pañcacīrāsu vinyastaḥ • mahārakṣo kṛtā bhaviṣyati || 31.61 ||
ap31.­62

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrād ekona5475triṃśatimaḥ • āviṣṭaceṣṭavidhiparivartapaṭala5476visaraḥ parisamāptaḥ iti ||

{S335} {V260}

ap32.

Chapter A32

ap32.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma || 32.1 ||

ap32.­2

asti mañjuśrīs tvadīyamantrāṇāṃ sarvatantreṣu samanupraveśaṃ5477 sarvavidyārahasyam anekakālaguṇasakalaphalodayam apy anubandhanimittam | pramāṇato vakṣye siddhikāraṇāni | tadyathā || 32.2 ||

ap32.­3
janmāntaritā siddhir na siddhiḥ kālahetutaḥ |
tatpramāṇaprayogas tu pūrvasambaddham udbhavā || 32.3 ||
ap32.­4
ahitāvahito siddhir bhaved yuktivicāraṇam |
tvatkumārāśrayayuktir dṛśyate sarvadehinām || 32.4 ||
ap32.­5
atra pūrvakṛtaṃ karma yuktir ity abhidhīyate |
tadyoge yuktito dhīro prāpnuyāt siddhim uttamām || 32.5 ||
ap32.­6
asiddhaṃ sidhyate karma na siddhiḥ karmaṇā vinā |
karmakartṛsamāyuktaṃ saṃyuktaḥ siddhi kalpyate || 32.6 ||
ap32.­7
lilebha paramaṃ sthānaṃ vidhiyuktena hetunā |
na vavre mantriṇā mantram amantro mantriṇo bhavet || 32.7 ||
ap32.­8
maunakarmasamācāre siddhim āpnoti puṣkalām |
jāpī bījasamāhāra • ājahāra dhiyottamam || 32.8 ||
ap32.­9
viyataḥ śreṣṭhatamaṃ sthānaṃ prathamaṃ gatim āpnuyāt |
viyatā bhāvataḥ svastho prāpnuyān5478 nirjarasampadam || 32.9 ||
ap32.­10
nimittā kālato yasya • akāle siddhikāṃkṣiṇaḥ |
na siddhis tasya mantrāṇāṃ śakrasyāpi samāsataḥ || 32.10 ||
ap32.­11
ahito bhūtajantūnām akālākramaṇaḥ punaḥ |
na siddhis tasya dṛśyate brahmaṇasyāpi mahātmanaḥ || 32.11 ||
ap32.­12
tandrītṛṣṇāsamāyukto madāmānasamanvitaḥ |
śaithilyodīryam udvekṣī • nityaṃ grāmya5479jane rataḥ | {S336}
ālasyā mithunasaṃyogī • asya siddhiḥ kuto bhavet || 32.12 ||
ap32.­13
surāṇāṃ guravo yad ye5480 • asurāṇāṃ ca ye5481 tadā |
te 'pi sādhayituṃ mantraṃ na śakto vidhivarjitam |
vidhihīnaṃ tathā karma cittavibhramakārakam || 32.13 ||
ap32.­14
tasmāt taṃ japen mantram ayuktaṃ vidhinā vinā |
bālānāṃ dṛṣṭisammohaṃ janayanti tathāvidhā || 32.14 ||
ap32.­15
saṃmūḍhās tu tato bālā patante kaṣṭatamāṃ gatim |
tatas te mantradharās tasmād ujjahāra tataḥ punaḥ || 32.15 || {V261}
ap32.­16
anupūrvyā tataḥ siddhiṃ prayacchanti śubhāṃ gatim |
tato taṃ japinaṃ mantrā sthāpayanti śivācale || 32.16 ||
ap32.­17
evam amoghaṃ mantrāṇāṃ japam uktaṃ tathāgataiḥ |
dṛṣṭibhrānte 'pi cittasya • anugrahāyaiva yujyate || 32.17 ||
ap32.­18
ete kalyāṇamitrā vai • ete sattva­vatsalā |
eteṣāṃ siddhinirdiṣṭā triyānasamatā śivā || 32.18 ||
ap32.­19
tasmāt sarvaprayatnena japen mantraṃ samāhitaḥ |
avidhiprayogān mantrā hi prayuktā mantrajāpibhiḥ || 32.19 ||
ap32.­20
cirakālaṃ tu saṃsārāt kathañcin muktir iṣyate |
sucirāt kālataraṃ gatvā mantrāṇāṃ siddhir dṛśyate || 32.20 ||
ap32.­21
vidhiyuktā hi mantrā vai kṣipraṃ siddhim avāpnuyāt |
paśyate phalaniṣpattiṃ nāphalaṃ mantram ucyate || 32.21 ||
ap32.­22
ihaiva janme sidhyanti mantrāḥ phalasamoditā |
na niṣpattiḥ phalakarmaṇā5482 nāphalaṃ karmam iṣyate || 32.22 ||
ap32.­23
phalaṃ karmasamāyogāt saphalaṃ karma • ucyate |
tajjāpī janmajanito5483 viyatyābhāvasambhavaḥ || 32.23 ||
ap32.­24
śivaṃ lokanirdiṣṭaṃ śāntabhāvā vimucyate |
tadgataṃ gatimāhātmyaṃ buddhavartmānusevinaḥ || 32.24 || {S337}
ap32.­25
viparītakalau kāle siddhis tasyāpi dṛśyate |
ihaiva janme bhavet siddhiḥ janmānte ca pravartate || 32.25 ||
ap32.­26
yāvan niṣṭhā bhavec chānti śivavartmam asaṃskṛtam |
yat tu lokavinirdiṣṭaṃ śivaṃ sthānaṃ sunirmalam || 32.26 ||
ap32.­27
buddhatvaṃ saprakāśaṃ tu jinaiḥ5484 sarvaprakāśitam |
tadantaṃ tasya • antaṃ vai mantrasiddhir udāhṛtā || 32.27 ||
ap32.­28
aprakāśyam abhāvaṃ tu jinānāṃ pratyātmasambhavam |
mantrā tu kathitaṃ loke municandrair maharddhikaiḥ || 32.28 ||
ap32.­29
sākṣāt siddhi samādiṣṭā • iha janme 'pi dehinām |
śūnye tattvavide kṣetre mantrā buddhatvam āviśet || 32.29 ||
ap32.­30
ante kaliyuge kāle śāntiṃ tattvavide gate |
mantrā siddhiṃ na gaccheyuḥ kṣipram arthābhikāṃkṣiṇām || 32.30 ||
ap32.­31
tasmin kāle prayogena vidhidṛṣṭena karmaṇā |
sādhayen mantratantrajñaḥ śāsane 'smiṃ munir vace || 32.31 || {V262}
ap32.­32
dhriyate tathāgate siddhir uttamā kṣipram iṣyate |
madhyakāle tathā siddhir madhyamā tu udāhṛtā || 32.32 ||
ap32.­33
yugāntaṃ kālam āsādya • adhamā siddhir ucyate |
yuge śobhane kāle viyatyotpatanaṃ tathā || 32.33 ||
ap32.­34
siddhiś ca sarvamantrāṇāṃ nirdiṣṭā lokanāyakaiḥ |
tadā kāle jinendrāṇāṃ kulāgryaṃ tat prasidhyati || 32.34 ||
ap32.­35
madhye padmakule siddhir yugānte vajrakulasya tu |
praṇidhānavaśāt kecit mantrā siddhyanti sarvadā || 32.35 ||
ap32.­36
avalokiteśo mañjuśrī tārā bhṛkuṭī ca yakṣarāṭ |
sarve māṇicarā yakṣā sidhyante sarvakālataḥ || 32.36 ||
ap32.­37
rāgiṇo ye ca mantrādyā prayuktā sarvadaivataiḥ |
sidhyante kaliyuge kāle laukikā ye sucihnitāḥ || 32.37 || {S338}
ap32.­38
proktā devamanujaiḥ dānavendrair yakṣarākṣasaiḥ |
ṛṣibhir garuḍaiś cāpi piśācair bhūtagaṇair grahaiḥ || 32.38 ||
ap32.­39
mānuṣāmānuṣāś caiva kāmadhātusamāśritaiḥ |
maharddhikaiḥ puṇyavadbhiś ca krūrakarmaiḥ sudāruṇaiḥ || 32.39 ||
ap32.­40
śakrabrahmatathārudraiḥ īśānena tathāparaiḥ |
viṣṇunā sarvabhūtais tu mantra proktā maharddhikāḥ || 32.40 ||
ap32.­41
te 'pi tasmin yugānte vai siddhiṃ gacchanti jāpinām |
krūrakarme tathā siddhis tasmin kāle mahadbhaye || 32.41 ||
ap32.­42
vaśyākarṣaṇa­bhūtānāṃ kravyādānāṃ mahītale |
dṛśyate niḥphalā siddhiḥ paralokāntagarhitā || 32.42 ||
ap32.­43
ata eva jinendreṇa tasmin kāle mahadbhaye |
mañjughoṣasamādiṣṭaḥ sattvānugrahatatparaḥ || 32.43 ||
ap32.­44
vinaśyati5485 tadāsattvāṃ mantrarūpeṇa jāpinām |
śāsane 'smin prasannānāṃ tri­ratneṣv eva pūjakām || iti || 32.44 ||
ap32.­45

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrād dvātriṃśatimo5486 vidhiniyamakālapaṭalavisaraḥ parisamāptaḥ iti ||

{S339} {V263}

ap33.

Chapter A33

ap33.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvāvantaṃ śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma || 33.1 ||

ap33.­2

tvadīye mañjuśrī kalparāje nirdeśa5487samākhyāte dharma­dhātu­kośa­tathāgata­garbha­dharma­dhātu­niṣpandānucarite mahāsūtravararatnapaṭalavisare tathāgataguhyavara-m-anujñāte mantravara5488sādhyamāne nimitta­jñāna­cihnakāla­pramāṇāntarita­sādhanaupayikāni sarvabhūtarutavitāni • asattvasattvasaṃjñānirghoṣāni bhavanti || 33.2 ||

ap33.­3
śābdikaṃ jñānaṃ ity ukta aśābdikaṃ caiva kīrtyate |
vyatimiśraṃ tathā yuktir5489 mantrāṇāṃ trividhā kriyā || 33.3 ||
ap33.­4
divyaśabdasamāyuktā anityārthaprayojitā |
apaśabdāpagatā nityaṃ saṃskārārthārthabhūṣitā || 33.4 ||
ap33.­5
abahiḥ sarvasiddhānte • āryā mantrāḥ prakīrtitā |
nityaṃ padārthahīnaṃ tu tat tridhā paribhidyate || 33.5 ||
ap33.­6
gurulaghu tathā madhyair varṇaiś cāpi vibhūṣitā |
sā bhaven mantradevī tu svaracchandavibhūṣitā || 33.6 ||
ap33.­7
saṃskṛtāsaṃskṛtaṃ vākyam arthānartha tathāpare |
dhātvarthā tathā yuktir gatimantrārthabhūṣitā || 33.7 ||
ap33.­8
vikalpabahulā vācā mantrāṇāṃ sarvalaukikā |
ekadvikavarṇaṃ tu cchandaiḥ sā svaritālayaḥ5490 || 33.8 ||
ap33.­9
tricatuḥpañcaṣaṣṭhaṃ vā saptamaṃ vāṣṭamaṃ tathā |
navamaṃ daśamaṃ caiva varṇānāṃ siddhir iṣyate || 33.9 ||
ap33.­10
daśākṣarasamāyuktā varṇānāṃ hetunām |
yāvad daśaguṇā hy ete varṇā dṛśyanti mahītale || 33.10 ||
ap33.­11
śatākṣaraṃ viṃśatikaṃ yāvad ekākṣaraṃ bhavet |
etatpramāṇair varṇais tu grathitā mantrasampadā || 33.11 ||
ap33.­12
pādaiś5491 caturbhiḥ saṃyuktā mantrā sarvārthasādhakāḥ |
jyeṣṭhāḥ pravarā hy āryā mantrā ye jinabhāṣitāḥ || 33.12 || {S340}
ap33.­13
te tu madhyamā adhamā + + + + tadā |
tadātmajair jinaputrais tu bhāṣitā te tu madhyamā || 33.13 ||
ap33.­14
adhamā ye tu mantrā vai bhāṣitā sarvalaukikā |
nikṛṣṭā kathitā mantrā bhāṣitā nairṛtais tu ye || 33.14 ||
ap33.­15
daśāṣṭasaptaviṃśaṃ vā yāvad abhyadhikaṃ śatam |
etatpramāṇaṃ tu mantrāṇām āryāṇāṃ jinabhāṣitām || 33.15 || {V264}
ap33.­16
ekadvikavarṇaṃ tu sahasrārddhaṃ varṇato bhavet |
yāvat pramāṇaṃ tu mantrāṇāṃ bodhi­sattvaiḥ prakāśitā || 33.16 ||
ap33.­17
tadakṣare padavinyastaṃ mantrayuktim udāhṛtā |
chandāṃsi svarayuktānāṃ dhātvārthārthabhūṣitā || 33.17 ||
ap33.­18
vacanaṃ suprayuktaṃ vai tantrayuktisamanvitam |
bhavet kadācikāt siddhiḥ śabdasvaraviyojitā || 33.18 ||
ap33.­19
mudrāyuktaṃ tu śabdais tu mūrdhnād ūṣmāntatālukaiḥ |
dantoṣṭhakaṇṭhataḥ śabdaṃ visṛtaṃ sādhanaṃ kriyā || 33.19 ||
ap33.­20
avyaktavinivṛttaṃ tu suprayuktam udāhṛtam |
sampūrṇaṃ vākyataḥ śabdaṃ samprayuktaḥ sādhayiṣyati || 33.20 ||
ap33.­21
vidhibhraṣṭaṃ kriyāhīnaṃ śabdārthaiś ca viyojitam |
mantraṃ na sidhyate kṣipraṃ dīrghakālam apekṣate || 33.21 ||
ap33.­22
avandhyaṃ tasya siddhis tu na vṛthākāro yo5492 japī |
anyajanme 'pi dṛśyante mantrasiddhivarapradā || 33.22 ||
ap33.­23
tasya mantraprabhāvena cirakālāc ca jāpinām |
avandhyaṃ kurute karma samantrā mantravido janām || 33.23 ||
ap33.­24
nikṛṣṭā sarvamantrāṇāṃ laukikā ye samānuṣā |
sarvabhūtais tu ye proktā mantrā ye ca samatsarā |
teṣāṃ natyakṣarā5493 proktā ekadvikatrisaṅkhyakam || 33.24 ||
ap33.­25
vividhair mlecchabhāṣais tu deśa5494bhāṣaprakīrtitaiḥ |
grathitā paṅktiyuktāś ca vyatimiśrā śabdataḥ sadā |
sahasraṃ cāṣṭa śatam aṣṭa ca yāvad ekaṃ tu varṇataḥ || 33.25 || {S341}
ap33.­26
catuḥpādaṃ pādārdhaṃ tu gadyapadyaṃ nigaditam |
ślokaṃ daṇḍakamātrais tu gādhaskandhakapañcitam || 33.26 ||
ap33.­27
pratipac cārthayuktiś ca sahasratārthabhūṣitam |
apabhraṃśasaṃskṛtaṃ śabdam arthahīnaṃ vikalpate || 33.27 ||
ap33.­28
avyaktaṃ vyaktahīnaṃ tu mātrāhīnaṃ tu yujyate |
gatideśavisaṃyogān mantrasiddhis tad ucyate || 33.28 ||
ap33.­29
etat sarvamantrāṇāṃ eṣa lakṣaṇaḥ |
śakārabahulā ye mantrā oṁkārārthabhūṣitā |
takāralakṣaṇatantrasthā siddhis teṣu dhruvaṃ bhavet || 33.29 || {V265}
ap33.­30
oṁkārādayo5495 ye mantrā makārāntavinirgatāḥ |
śakārasahasaṃyuktād avandhyaṃ śobhanaṃ tathā || 33.30 ||
ap33.­31
takāracaturasrākārā pratyāhārāntavarjitā |
takārarepha5496saṃyuktā samantraṃ sādhanakriyā |
dvirephabahulam ādyaṃ huṁkāraguṇam udbhavam || 33.31 ||
ap33.­32
vakāracaturasrānte varṇā sādhanakṣamā |
kakāraṃ rephasaṃyuktaṃ makārāntaṃ mātramiśritam |
makāraṃ nakāram ādyaṃ tu sa mantraḥ śreṣṭha ucyate || 33.32 ||
ap33.­33
takārabahulaṃ yatra sarvatantreṣu dṛṣyate |
sa mantraḥ saumyam ity ukto yāmyahuṁkārabhūṣitam |
aindrāvāyavyam ity uktaṃ bhakārabahulaṃ tu yaḥ || 33.33 ||
ap33.­34
vāruṇaḥ cakāram ity āhuḥ hitaṃ loke tu pauṣṭikam |
vakārabahulo yo mantraḥ • māhendraṃ tat pradṛśyate || 33.34 ||
ap33.­35
ādyaṃ tri­ratnagamanaṃ yo mantraḥ śaraṇaṃ tathā |
namaskāraṃ pravarteṇa śāntihetuṃ sukhāvaham || 33.35 ||
ap33.­36
tad anyat sarvadevānāṃ namaskārārthaṃ prayujyate |
svamantraṃ mantranāthaṃ ca sa mantraḥ sarvakarmikam || 33.36 || {S342}
ap33.­37
ḍakārabahulo yo mantraḥ phaṭkārānta5497huṁkṛtaḥ |
ete mantrā mahākrūrā tejavanto mahaujasā || 33.37 ||
ap33.­38
prāṇoparodhinā sadyaḥ krūrasattvasuyojitā |
tasmān na kuryāt karmāṇi pāpakāni viśeṣataḥ || 33.38 ||
ap33.­39
taṃ jāpī varjayed yasmāt munibhir varjitā sadā |
ubhayārthe 'pi sidhyante mantrā śāntikapauṣṭikā || 33.39 ||
ap33.­40
kṣaṇena kurute sarvaṃ karmāṃ yāvanti bhāṣitā |
sujaptā mantrā hy ete tejavantā maharddhikā || 33.40 ||
ap33.­41
śāntikāni ca karmāṇi kuryāt tāṃ jinabhāṣitaiḥ |
pauṣṭikāni tu sarvāṇi kuryāt kokanade kule || 33.41 ||
ap33.­42
karmā pāpakā sarve • ābhicāre prayujyate |
ābhicārukasarvāṇi kuryād vajrakulena tu |
niṣiddhā lokanāthais tu yakṣendreṇa prakāśitā || 33.42 ||
ap33.­43
sattvānāṃ vinayārthāya mantramāhātmyam udbhavam |
kathitaṃ triprakāraṃ tu trikuleṣv eva sarvataḥ || 33.43 || {V266}
ap33.­44
ye tu aṣṭa samākhyātā kulāgryā muninā svayam |
teṣu siddhis tridhā yātā triprakārāḥ samoditāḥ |
uttamā madhyamā nīcā tat tridhā paribhidyate || 33.44 ||
ap33.­45
śāntikaṃ pauṣṭikaṃ cāpi • ābhicārukam iṣyate |
kevalaṃ mantrayuktis tu tantrayuktir udāhṛtā || 33.45 ||
ap33.­46
mantrāṇāṃ gatimāhātmyam ābhicāruka yujyate |
etat karma nikṛṣṭaṃ tu sarvajñais tu garhitam || 33.46 ||
ap33.­47
na kuryāt kṛcchragatenāpi karma prāṇoparodhikam |
kevalaṃ tu samāsena karmamāhātmyavarṇitaḥ || 33.47 ||
ap33.­48
tantrayuktavidhir mantraiḥ karmavistaravistaraḥ |
karmarāje ihoktaṃ tu • anyatantreṣu dṛśyate || 33.48 || {S343}
ap33.­49
na bheje karmahīnaṃ tu sarvamantreṣu yuktimān |
yāvanti laukikā mantrā sakalā niṣkalās tathā || 33.49 ||
ap33.­50
sarve lokottarāś caiva teṣām eva guṇaḥ sadā |
asaṅkhyaṃ mantrasiddhis tv asaṅkhyaṃ tat parikīrtyate || 33.50 ||
ap33.­51
ekasaṅkhyaprabhṛtyādi viṃśam uktaṃ tathāpi tu |
tatas triṃśat samāsena catvāriṃśaṃ tu cāparam || 33.51 ||
ap33.­52
tatas triguṇaṣaṣṭiṃ tu saptatiḥ5498 sadaśaṃ tathā |
daśaṃ cāparam ity āhur aśītisaṅkhyā tu cāparam || 33.52 ||
ap33.­53
sadaśaṃ navatim ity āhuḥ śataṃ pūrṇaṃ daśāparam |
śatasaṅkhyā tu saṅkhyātā taddaśaṃ sahasrāparam || 33.53 ||
ap33.­54
daśa sahasram ayutaṃ tu daśa-m-ayutāni lakṣitam |
daśa lakṣā vilakṣaṃ tu vilakṣaṃ daśa koṭim || 33.54 ||
ap33.­55
+ + + + + + ṭyo vai daśa vikoṭyo 'rbudo bhavet |
daśārbudā nirbudaḥ • uktas taddaśaṃ khaḍgam iṣyate || 33.55 ||
ap33.­56
daśa khaḍga nikhaḍgaṃ tu daśa nikhaḥ kharvam iṣyate |
daśa kharvā5499 tathā padmaḥ • daśapadmāṃ mahāpadmaḥ || 33.56 ||
ap33.­57
daśa padmāni5500 vāhas tu daśa vivāhāṃs tathāparām |
mahāvivāhas tathā dṛṣṭas taddaśaṃ māyam ucyate || 33.57 ||
ap33.­58
taddaśamāyāṃ mahāmāyaḥ • mahāmāyāṃ daśāparām |
samudrāṃ gaṇitajñāne nirdiṣṭaṃ lokanāyakaiḥ || 33.58 || {V267}
ap33.­59
mahāsamudrāṃ tataḥ paścād viṃśārdhaṃ parisādhike |
mahāsamudrās tathā hy uktaḥ sadaśaṃ sāgaraḥ tataḥ || 33.59 ||
ap33.­60
mahāsāgaram ity āhur viṃśārdhena prayujyate |
mahāsāgarā daśaguṇīkṛtya pragharā hy evam ucyate || 33.60 ||
ap33.­61
daśa pragharety5501 uktaḥ • ghareti taṃ prakīrtitam |
daśaghare nāmato 'py uktā aśeṣaṃ tu tad ucyate || 33.61 || {S344}
ap33.­62
aśeṣān mahāśeṣaṃ viṃśārdhena guṇīkṛtam |
tad asaṅkhyaṃ pramāṇaṃ tu kathitaṃ lokanāyakaiḥ || 33.62 ||
ap33.­63
saṅkhyo daśa saṅkhyām ity āhus tad asaṅkhyaṃ guṇīkṛtam iti |
tataḥ pareṇāpi tathā + + + + + + + + + + + + || 33.63 ||
ap33.­64
amitāt sahasraguṇitaṃ taṃ lokaṃ parikīrtyate |
lokāt pareṇa mahālokaṃ mahālokād guṇīkṛtam || 33.64 ||
ap33.­65
tatas5502 tamasam ity uktaṃ tamaso5503 jyotir ucyate |
jyotiṣo mahājyotsnā guṇīkṛtya rāśis5504 tad ucyate || 33.65 ||
ap33.­66
rāśyā5505 mahārāśir ity uktā rāśye gambhīram ucyate |
gambhīrāt5506 sthiram ity āhuḥ sthirāt sthirataraṃ vrajet || 33.66 ||
ap33.­67
tataḥ pareṇa bahumatyā bahumataṃ sthānam ucyate |
sthānaṃ sthānataraṃ ty āhuḥ • gaṇitajñānasūratāḥ5507 || 33.67 ||
ap33.­68
mahāsthānaṃ tato gacchen mahāsthāna mitam iṣyate |
mitān mitataraṃ5508 kṛtvā mahārthaṃ tat parikīrtyate || 33.68 ||
ap33.­69
mahārthā suśrutasthānaṃ tato gacchen mahārṇavam |
mahārṇavāt prathamam ity āhuḥ prathamāt prathamatara hi tat || 33.69 ||
ap33.­70
prathame śreṣṭham ity āhuḥ śreṣṭhāj jyeṣṭhāntam ucyate |
jyeṣṭhān mandirasanāma5509 tad acintyaṃ parikīrtyate || 33.70 ||
ap33.­71
acintya acintyārthinyatamaṃ ghoraṃ ghorāt rāṣṭratam iṣyate |
rāṣṭrāt pareṇa nidhyasto nidhyastaparataḥ śubham || 33.71 ||
ap33.­72
śubhāt pareṇa mahācetaḥ mahācetācetam iṣyate5510 |
acetaś5511 cittavikṣepa • abhilāpya tad ucyate || 33.72 ||
ap33.­73
abhilāpyā anabhilāpyās tu †viśvaraṃ† ca-m-udāhṛtam |
viśvāt pareṇa mahāviśvaḥ • asvaraṃ tu tad ucyate || 33.73 ||
ap33.­74
asvarān mahāsvarasthānaṃ kharvato 'dhigarvitas tathā |
śreyasaṃ śāntim ity uktaṃ sthāna gaṇitapāragaiḥ || 33.74 || {S345} {V268}
ap33.­75
mahādhṛṣṭas tato dhṛṣṭaḥ • odakaṃ tad ihocyate |
odakā cittavibhrāntaṃ sthānaṃ cāparam uttamam || 33.75 ||
ap33.­76
uttamāt parato buddhāṃ viṣayaṃ nādharabhūmikām |
aśakyaṃ mānuṣāṇāṃ tu gaṇanā lokakalpanam || 33.76 ||
ap33.­77
tataḥ pareṇa buddhānāṃ gocaraṃ nāparaṃ matam |
buddhakṣetram āsikatā gaṅgānadyās tu-m-ucyate || 33.77 ||
ap33.­78
sambhidya paramāṇūnāṃ kathayām āsa nāyakāḥ |
dṛṣṭāntaṃ kriyate hy etat tarkajñānaṃ tu gocaram |
hetunā sādhyate dravyaṃ na śakyaṃ gaṇanāparaiḥ || 33.78 ||
ap33.­79
etatpramāṇaṃ sambuddhā paryupāste mayā purā |
teṣām ārādhayitvā me kalpe 'smiṃ tadacittake |
etāvat kālam aparyantaṃ bodhisattvo 'haṃ purā bhavet || 33.79 ||
ap33.­80
sattvānām artha sambuddho buddhatvaṃ ca samāviśet |
tatra tatra mayā tantrā bhāṣitā kalpavistarā || 33.80 ||
ap33.­81
etat kalpavaraṃ jyeṣṭham etad buddhais tu bhāṣitam |
etatpramāṇaṃ sambuddhaiḥ kathito 'haṃ purātanam || 33.81 ||
ap33.­82
adhunā kumāra mayā prokta ante kāle tu janmike |
yāvanti laukikā mantrā kalparājāś ca śobhanā || 33.82 ||
ap33.­83
lokottarā tathā divyā mānuṣyā sasurāsurā |
sarveṣāṃ tu mantrāṇāṃ tantrayuktir udāhṛtā || 33.83 ||
ap33.­84
sammato 'yaṃ tu sarvatra kalparājo maharddhikaḥ |
teṣāṃ kalpavidhānena siddhim āyāti mañjumān5512 || 33.84 ||
ap33.­85
anenaiva tu kalpena vidhinā mañjubhāninā |
teṣāṃ siddhim ity uktā sarveṣāṃ prabhaviṣṇunā || 33.85 ||
ap33.­86
kiṃ punar mānuṣe loke ye cānye mantradevatā |
sarve lokottarā mantrāḥ • laukikā samaharddhikā || 33.86 || {S346}
ap33.­87
anena vidhiyogena kalparājena siddhitām |
vaśitā5513 sarvamantrāṇāṃ sarvakalpam udāhṛtam |
sammato 'yaṃ tu mañjuśrīḥ kalparāje ihottame || 33.87 ||
ap33.­88
ye kecic chilpavijñānā laukikā lokasammatā |
nimittajñānaśakunāḥ jyotiṣajñānacihnitāḥ |
nimittajñānacaritā rutā vaiva śubhāśubhā || 33.88 || {V269}
ap33.­89
sarvabhūtarutaś caiva caritaṃ cittacihnitam |
dhātur āyatanaṃ5514 dravyaṃ + + + + + + + + || 33.89 ||
ap33.­90
iṅgitaṃ śakunam ity āhuḥ khanyadhātukriyā tathā |
gaṇitaṃ vyākaraṇaṃ śāstrāṃ śastraṃ caiva kramo vidhiḥ || 33.90 ||
ap33.­91
adhyātmavidyā caikitsyaṃ sarvasattvahitaṃ sukham |
hetunīti tathā cānye śabdaśāstraṃ pravartitam || 33.91 ||
ap33.­92
chandabhedo 'tha gāndharvaḥ • gandhayuktim udāhṛtāḥ |
te mayā bodhisattvena sattvānām arthāya bhāṣitā || 33.92 ||
ap33.­93
purāhaṃ bodhisattvo 'smin sattvānāṃ hitakāraṇā |
bhāṣitā te mayā pūrvaṃ saṃsārārṇavavāsinām || 33.93 ||
ap33.­94
saṃsāragahane kāntāre cirakālaṃ uṣito hy aham |
yathā vaineyasattvānāṃ tathā tatra karomy aham || 33.94 ||
ap33.­95
yathā yathā ca sattvā vai hitaṃ karma samādadheḥ |
tathā tathā karomy eṣāṃ hitārthaṃ karmaśubhālayam || 33.95 ||
ap33.­96
vicitrakarmane 'vasthāḥ5515 sattvānāṃ hitayonayaḥ |
vicitraiva kriyate teṣāṃ vicitrārtha yonidūṣitā || 33.96 ||
ap33.­97
vicitrakarmasaṃyuktā vicitrārthāṃ śāstravarṇitām |
taṃ tathaiva karomy eṣāṃ vicitrāṃ rūpasampadām || 33.97 ||
ap33.­98
ahaṃ tathā veṣadhārī syād5516 vicitrāṅgaṃ nijānijām |
hitāśayena sattvānāṃ vicitraṃ rūpaṃ nirmime || 33.98 || {S347}
ap33.­99
maheśvaraḥ śakrabrahmādyāṃ viṣṇur dhanadanairṛtām |
vicitrāṃ graharūpāṃs tu nirmime 'haṃ tathā purā || 33.99 ||
ap33.­100
mahākaruṇāviṣṭamanasaḥ sattvānām āśayagocarā |
anupūrvyā tu teṣāṃ vai sthāpayāmi śive pade || 33.100 ||
ap33.­101
paryaṭāmi saṃsāre dīrghakālam avekṣitam |
sattvānām arthaniṣpattiṃ mantrarūpeṇa deśitam || 33.101 ||
ap33.­102
anupūrvaṃ mantrajñānaṃ5517 mantrakalpaṃ pravartitam |
cirā me saṃsaratā janme buddhagotre samāśrita || 33.102 ||
ap33.­103
na ca me vidyate kaścit kartā vā svāmino 'pi vā |
niyataṃ gotram āśritya buddho 'haṃ bodhim uttamāṃ || 33.103 ||
ap33.­104
kṣemo 'haṃ nirjaraṃ śāntam aśokaṃ vimalaṃ śivam |
prāpto 'haṃ nirvṛtiṃ śāntiṃ mukto 'haṃ janmabandhanā || 33.104 || {V270}
ap33.­105
adhunā pravartitaś cakraḥ • bhūtakoṭisamāśrita |
darśayām eṣa kalpaṃ vai mantravādaṃ savistaram |
na vṛthā kārayej jāpī karmakalpa savistaram || 33.105 ||
ap33.­106
yāvanti laukikā mantrāḥ kalpāś caivam udāhṛtāḥ |
pūjyā mānyāś ca sarve te • avajñā teṣāṃ tu varjitā |
nāvamanyet5518 tato mantrī teṣāṃ kalpāni vistaram || 33.106 ||
ap33.­107
nimittaṃ jñānayuktiṃ ca jyotiṣajñāna-r-oditam |
na vṛthā kārayed etāṃ maṅgalārtham udāhṛtāḥ || 33.107 ||
ap33.­108
dṛṣṭadhārmikam evaṃ tu siddhidravyādim oṣadham |
sāmiṣaṃ locanaṃ5519 siddhis tasmān maṅgalam ucyate || 33.108 ||
ap33.­109
praśastā jinagāthābhiḥ svastigāthābhibhūṣitam |
praśastair divasair mukhyaiḥ sitapakṣe sucihnitaiḥ || 33.109 ||
ap33.­110
śuklagrahavare yukte mantrasādhanam ārabhet |
evamādyāḥ śubhā yuktā aśubhāṃś cāpi varjayet || 33.110 || {S348}
ap33.­111
mayaiva kathitaṃ pūrvaṃ tasmād grāhyā tu jāpibhiḥ |
yāvanti kecil loke 'smiṃ jyotiṣajñānakauśalāḥ || 33.111 ||
ap33.­112
anye vā tatra kauśalyāḥ nītihetusahetukāḥ |
nyāyaśāstrasusambaddhā sattvānāṃ hitakārayā || 33.112 ||
ap33.­113
mayaiva kathitaṃ tat sarvaṃ grāhyate mantrajāpibhiḥ |
siddhihetur ayaṃ mārgaḥ darśitaṃ tattvadarśibhiḥ || 33.113 ||
ap33.­114
sarvaṃ hy aśeṣasiddhāntaṃ mayoktaṃ5520 mokṣakāraṇam |
tenaiva kuryān mantrāṇāṃ mārgaṃ siddhikāraṇāḥ || 33.114 ||
ap33.­115
na vṛthā kārayej jāpī mantrayuktiṃ hy aśeṣataḥ |
sarve laukikā mantrā uttamāś ca prakīrtitāḥ || 33.115 ||
ap33.­116
lokottarās tathā divyā sarveṣv eva prayojayet |
na mithyaṃ kārayec5521 cittaṃ na dūṣyet5522 tatra manaṃ kadā || 33.116 ||
ap33.­117
sarve pūjyās tu mantrā vai samayajñaḥ prakīrtitāḥ |
śāsane 'smiṃ tathā sāstur buddhānāṃ samatāhite || 33.117 ||
ap33.­118
niviṣṭā jinaputrāṇām ākṛṣṭāś ca praveśitāḥ |
maṇḍale municandrāṇāṃ samayajña ihoditāḥ || 33.118 || {V271}
ap33.­119
avandhyās te sadā mantrair ānītā viśanāśayā |
na namet5523 paramantrāṇāṃ nāpi sāvajñam ācaret |
anāryā ye tu mantrā vai · avandhyās te prakīrtitā5524 || 33.119 ||
ap33.­120
yāvanti laukikā mantrā adharā jāpasambhavā |
sakleśā dṛṣṭamārgāntā avandhyās te tu jāpibhiḥ || 33.120 ||
ap33.­121
na vṛthā kārayec5525 cittaṃ kopane roṣasaṃyutam |
rocanaṃ na caiva bhaktiṃ na kuryāt karma vṛthāphalam |
tadāyattaṃ hi cittasya na dadyāt sannatiṃ kvacit || 33.121 ||
ap33.­122
ekamantras tu yuktisthaḥ • japaṃ nityaṃ samāhitaḥ |
labhate phalam aśeṣaṃ tu yathoktaṃ vidhinā vidheḥ || 33.122 || {S349}
ap33.­123
niścalaṃ tu manaḥ kṛtvā ekamantraṃ tu taṃ japet |
ekacittasya sidhyante mantrāḥ sarvārthasādhakāḥ || 33.123 ||
ap33.­124
vyastacitto hi mūḍhātmā siddhis tasya na dṛśyate |
aśeṣaṃ phalaniṣpattiṃ prāpnuyād vipulāṃ gatim || 33.124 ||
ap33.­125
nityaśuddhaṃ mano yasya sa śrāddhasyaiva śāsane |
ratnatraye ca prasannasya siddhir iṣṭā udāhṛtā || iti || 33.125 ||
ap33.­126

āryamañjuśrīmūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrād trayastriṃśatimaḥ5526 karma­kriyāvidhi­nimitta­jñāna­nirdeśa­paṭala­visaraḥ parisamāptaḥ ||

{S350} {V272}

ap34.

Chapter A34

ap34.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api taṃ śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma || 34.1 ||

ap34.­2

śṛṇu mañjuśrīḥ tvadīyamudrāmantraṃ5527 sarahasyaṃ paramaguhyatamam | aprakāśya-m-aśrāddhasattvatathāgataśāsane 'nabhiprasannam asamayānujñātatri­ratnavaṃśānucchedanakare • akalyāṇamitraparigṛhīte puṇyākāme5528 duṣṭajanasamparkavyatimiśrite pāpamitraparigṛhīte dūrībhūte buddhadharmāṇāṃ niṣphalībhūte kalpe 'smin nācāryānupadeśe • anabhiṣikte5529 tava kumāra paramaguhyatame maṇḍale • adṛṣṭasamaye tathāgatakule • asamante jane • aprakāśya sarvabhūtānāṃ tvanmantrānuvartināṃ || 34.2 ||

ap34.­3
aśrāddho buddhadharmāṇāṃ dūrībhūto hi bodhayet5530 |
na tasya5531 dāpayen mudrāṃ tantraṃ caiva na darśayet || 34.3 ||
ap34.­4
pramādān mohasammūḍhaḥ • lobhādyā yadi dāpayet |
na sidhyante tantramantrā vai viparītasya jāpinaḥ || 34.4 ||
ap34.­5
asānnidhyaṃ kalpayen mudrāṃ mantrāś caivam anyathā |
siddhiṃ na labhate kṣipraṃś ca śarīreṇāpi hīyate || 34.5 ||
ap34.­6
saumyānāṃ śrāddhacittānāṃ samaye tattvadarśinām |
tantramantrapravṛttānāṃ mudrātantraṃ prakāśayet || 34.6 ||
ap34.­7
tri­ratnapūjakā ye ca prasannā jinaśāsane |
vidhiprayogadṛṣṭānāṃ teṣāṃ mudrā prakāśayet || 34.7 ||
ap34.­8
bodhicittavidhijñānāṃ bodhicittavibhūṣitām |
nityaṃ bodhimārgasthāṃ teṣāṃ mudrāṃ prakāśayet || 34.8 ||
ap34.­9
tantramantraprayuktānāṃ samaye dṛṣṭa parāparām |
mahābodho praticchūnāṃ teṣāṃ mudrāṃ prakāśayet || 34.9 ||
ap34.­10
prasannānāṃ jinaputreṣu teṣu śrāvakakhaḍgiṇām |
dṛṣṭadharmaphalaṃ yeṣāṃ teṣāṃ mudrāṃ prakāśayet || 34.10 ||
ap34.­11
avikalpitadharmāṇāṃ śrāddhānāṃ gatamatsarām5532 | {S351}
śāstur vacanayuktijñāṃ teṣāṃ mudrāṃ prakāśayet || 34.11 ||
ap34.­12
mudrā mudritā hy ete pramāṇasthā sāṣṭaśataṃ tathā |
na cātiriktā na conāś ca sākṣād buddhaiḥ prakāśitāḥ || 34.12 ||
ap34.­13
mañjuśriyasya kalpe vai mantrāś caiva tatsamā |
sāṣṭaṃ śatam ity uktaṃ mantrāṇāṃ tatsamoditām |
mudrāś caiva śatāṣṭaṃ tu kathitā munivaraiḥ purā || 34.13 || {V273}
ap34.­14
etatpramāṇaṃ tu kalpasya mudrāmantrasamudbhave |
kośaṃ sarvabuddhānāṃ mantrakośam udāhṛtam |
mudrā mantrasamopetāḥ saṃyuktaḥ kṣiprakarmikaḥ || 34.14 ||
ap34.­15
na cakreṇa vinā spandaṃ yuktim utpadyate rathe |
tathaiva sarvamantrāṇāṃ mudrāvarjaṃ na karmakṛt |
mantrā mudrāsamopetā saṃyuktā kṣiprakarmikā || 34.15 ||
ap34.­16
sarvam āvartayaṃ hy ete trailokyasasurāsuram |
kiṃ punar mānuṣe loke • anyakarmeṣu saṃskṛte || 34.16 ||
ap34.­17
dṛṣṭadharmaphalo hy etāṃ mudrāmantreṣu dṛśyate |
saṃyuktaḥ • ubhayataḥ śuddhāṃ vidhiyuktena darśitā || 34.17 ||
ap34.­18
āvartayanti bhūtānāṃ jināgrāṇāṃ tu sasūnutām |
mantraṃ mudrātapaścaiva tridhā karmakare sthitam || 34.18 ||
ap34.­19
yatheṣṭā sampadāṃ kṛtsnāṃ prāpnuyāj japinas tathā |
mantrāṇāṃ mudritā mudrā mantraiś cāpi mudritā || 34.19 ||
ap34.­20
na mantraṃ mudrāhīnaṃ tu na mudrā mudrāvarjitā |
mudrā mantrasamopetā saṃyuktā sarvakarmikā || 34.20 ||
ap34.­21
anyonyaphalā hy ete anyonyaphala-m-udbhavā |
sādhake yuktim āyuñjet5533 • na sādhyaṃ5534 karma na vidyate || 34.21 ||
ap34.­22
sidhyante sarvamantrā vai mudrāyuktās tu rūpinām |
vidhidṛṣṭaḥ prayuktas tu mantraṃ + +5535 samudritam || 34.22 || {S352}
ap34.­23
na sau vidyati tat sthānaṃ yatrākṛṣṭo na sidhyati |
bhavāgryāvīciparyantaṃ lokadhātvagatiṃ taram || 34.23 ||
ap34.­24
yatrāviṣṭo na cākṛṣṭaḥ • asādhyo yo na vidyate |
na sau saṃvidyate kaścit sattvo yo nivartitum || 34.24 ||
ap34.­25
maharddhikā bodhisattvāpi • ākṛṣyante vidhivāditā |
asamarthā bodhisattvāpi daśabhūmisamāśritā |
rakṣāvidhānabhettuṃ5536 vā karmasiddhi nivāritum || 34.25 ||
ap34.­26
adhṛṣyaḥ sarvabhūtānāṃ mantramudrāsamāśritāḥ |
sarvabhūtānāṃ yo hi mantre samāśritaḥ |
mudrā prayogayuktā vai • ete rakṣāsamudbhavā || 34.26 ||
ap34.­27
udbhūtiḥ sarvamantrāṇāṃ sarvamantreṣu dṛśyate |
mantrātaḥ sarvamudrāṇāṃ anyonyasamāśritāḥ || 34.27 || {V274}
ap34.­28
rūpajāpavidhir mārge homakarme prayujyate |
ato jāta tathāsiddhiḥ • mudrā mantreṣu dṛśyate || 34.28 ||
ap34.­29
jāpino nityam udyuktaḥ sadā teṣu pratiṣṭhitaḥ |
sidhyante sarvamantrā vai • avandhyaṃ munināṃ vacaḥ || 34.29 ||
ap34.­30
vacanaṃ sarvabuddhānām anyathā kāritaṃ hi taiḥ |
+ + + + + + + + + + + + mantratantreṣu yuktitaḥ |
kāritaṃ yair vidhir yuktā5537 • aśeṣaṃ mantramudrayā5538 || 34.30 ||
ap34.­31
etat kumāra mañjuśrīḥ kathayāmi punaḥ punaḥ |
aśeṣamantrayuktis5539 tu mudrā tatra hitodayam || 34.31 ||
ap34.­32
tāṃ vande kalparāje 'smiṃ naistārikaṃ phalasambhavam |
hitaṃ guhyatamaṃ loke mudrātantraṃ samuddhitam || 34.32 ||
ap34.­33
tato 'sau yuktimāñ śrīmān sahiṣṇur bālarūpiṇaḥ |
īṣasmitamukho bhūtvā kumāro viśvasambhavaḥ |
bodhisattvo mahāvīryaḥ • daśabhūmisamāpitaḥ5540 || 34.33 || {S353}
ap34.­34
prayaccha munināṃ śreṣṭhaṃ buddham ādityabāndhavam |
yad etat kathitaṃ loke bhagavan mantrakāraṇam || 34.34 ||
ap34.­35
pūrvakair api sambuddhaiḥ kathitaṃ tat purā mama |
adhunā śākyasiṃhena kim arthaṃ samprakāśitam |
etan me saṃśayo jātaḥ • ācakṣva munisattama || 34.35 ||
ap34.­36
kalaviṅkaruto dhīmān brāhmagarjitasambhavaḥ |
abravīd bodhi­sattvaṃ tu daśabhūmipratiṣṭhitam || 34.36 ||
ap34.­37
purāhaṃ bahukalpāni saṃsāre saratā mayā5541 |
labdho 'yaṃ kalparājendraḥ muneḥ saṅkusumāhvayāt || 34.37 ||
ap34.­38
tatra tatra mayā sattvā upakārakṛtaṃ bahu |
karuṇāvaśam āgatya praṇidhiṃ ca kṛtaṃ tadā |
yad āhaṃ buddha-m-agro vai sambhavāmi yugādhame || 34.38 ||
ap34.­39
śāsanārthaṃ karitvā vai dharmacakrānuvartite |
apaścime ca kāle vai nirvāsye 'haṃ yadā bhuvi |
etat tu kalparājendraṃ nirdiśe 'haṃ tavāntike || 34.39 ||
ap34.­40
mayāpi nirvṛte loke śūnye jambusamāhvaye |
dūrībhūte tathā śāstuḥ dharmakośe kalau yuge |
śāśanārthaṃ5542 tu sattvānāṃ kariṣyaty eṣa kalparāṭ || 34.40 || {V275}
ap34.­41
tavaiva sampradatto 'yaṃ kalparājā savistaraḥ |
sattvānām artham udyuktas tasmiṃ kāle bhaviṣyati || 34.41 ||
ap34.­42
adharmiṣṭhās tadā sattvās tasmiṃ kāle bhayānake |
avyavasthasthitā nityaṃ rājāno duṣṭamānasāḥ || 34.42 ||
ap34.­43
mānuṣāmānuṣāś cāpi sarve śāsanavidviṣāḥ |
nāśayiṣyanti me sarvaṃ dharmakośaṃ mayoditam || 34.43 ||
ap34.­44
teṣa vinayārthāya mantrakośam udāhṛtam |
tavaitat kumāra praṇidhānaṃ pūrvakalpān acintitām || 34.44 || {S354}
ap34.­45
yāvanti kecid buddhā vai nirvṛtā lokabāndhavā |
teṣāṃ sāśanārthāya kariṣyāmi yuge yuge || 34.45 ||
ap34.­46
bāladārakarūpo 'haṃ vicariṣyāmi sarvataḥ5543 |
mantrarūpeṇa sattvānāṃ vineṣyāmi tadā tadā || 34.46 ||
ap34.­47
etat kumāra tubhyaṃ vai praṇidhānaṃ purā kṛtam |
tat prāptam adhunā bāla nirdekṣyāmi te †naive† || 34.47 ||
ap34.­48
śūnye buddhakṣetre • aśaraṇye tadā jane |
mantrarūpeṇa sattvānāṃ bāliśas tvaṃ samādiśeḥ5544 || 34.48 ||
ap34.­49
vineṣyasi bahun sattvān sarvasampattidāyakaḥ |
varadas tvaṃ sarvasattvānāṃ tasmiṅ kāle yugādhame || 34.49 ||
ap34.­50
nirvṛte hi mayā loke śūnyībhūte mahītale |
tvayaiva bālarūpeṇa buddhakṛtyaṃ kariṣyasi || 34.50 ||
ap34.­51
mahāraṇye tadā ramye himavatkukṣisambhave |
nadyā hiraṇyavatītīre nirvāṇaṃ me bhaviṣyatīti || 34.51 ||
ap34.­52

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrāc catustriṃśatimo5545 mudrācodana­vidhi­mañjuśrī­paripṛccha­nirdeśa­parivartaḥ paṭalavisaraḥ parisamāptaḥ ||

{S355} {V276}

ap35.

Chapter A35

ap35.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya tathāgatamahāmudrākośasañcodanī nāma samādhiṃ samāpadyate sma | samanantarasamāpannasya bhagavataḥ śākyamune • ūrṇākośān mahāraśmir niścacāra | anekaraśmi­koṭī­nayuta­śata­sahasra­saṅkhyeya­parivārāḥ sā raśmijālā anekān buddhakṣetrān avabhāsayitvā sarvabuddhān sañcodya punar api bhagavataḥ śākyamuner ūrṇākośe 'ntarhitā || 35.1 ||

ap35.­2

samanantarasañcoditāś ca sarve buddhā bhagavanto gaganasvabhāvāṃ samādhiṃ samāpadya śuddhāvāsopari gaganatale pratyaṣṭhāt | atha bhaga­vāñ śākya­muniḥ sarvabuddhān abhyarcya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma |

śṛṇu mañjuśrī mudrākośapaṭalavidhānaṃ bhaviṣyasarvabuddhair adhiṣṭhitam || 35.2 ||

ap35.­3

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūto bhagavataś caraṇayor nipatya sarvabuddhān praṇamya bhagavantaṃ śākya­muniṃ tathāgatam etad avocat || 35.3 ||

ap35.­4

tat sādhu bhagavān nirdiśatu sarvatathāgatamudrākośapaṭalaṃ paramaguhyatamaṃ yasyedānīṃ kālaṃ manyase | tad bhaviṣyati bahujanahitāya bahujanasukhāya lokānukampāyai mahato janakāyasyārtthāya hitāya sukhāya | devānāṃ ca manuṣyāṇāṃ ca sarvasattvānāṃ sukhodayaṃ bhaviṣyati sukhavipākam || 35.4 ||

ap35.­5

atha bhaga­vāñ śākya­munir adhyeṣato bhagavatā mañjuśriyā kumara­bhūtena sarvabuddhān avalokya sarvasattvān samanvāhṛtya sarvabodhisattvān samprahṛṣya sarvapratyeka­buddhāryaśrāvakān sampraśāntya5546 sarvamantramantrārthodyuktamānasān samudyujya sarvaduṣṭān nivārya sarvabhītān samāśvāsya sarvavyasanasthān kṣeme śive nirvāṇe pratiṣṭhāpya sarvaduḥkhitānāṃ sukhārthāya mudrāpaṭalavidhānaṃ bhāṣate sma || 35.5 ||

ap35.­6
śṛṇu kumāra mañjuśrī vakṣye 'haṃ paṭalamudritām |
ādau pañcaśikhā bhavati mahāmudrā tu sā matā || 35.6 ||
ap35.­7
triśikhaṃ dvitīyaṃ vindyāt5547 tṛtīyaṃ ekacīrakam |
caturtham utpalam ity āhuḥ sambuddhāḥ • dvipadottamāḥ || 35.7 || {S356}
ap35.­8
pañcamaḥ svastiko dṛṣṭaḥ ṣaṣṭho dhvaja ucyate |
saptamaṃ pūrṇam ity āhuḥ mantrajñānasuśobhanāḥ || 35.8 ||
ap35.­9
aṣṭamaṃ yaṣṭinirdiṣṭā lokanāthair jitāribhiḥ |
navamaṃ chatranirdiṣṭaṃ daśamaṃ śaktir ucyate || 35.9 ||
ap35.­10
ekādaśaṃ tu sambuddhā sampuṭaṃ tu samādiśet |
dvādaśaṃ pharam ity uktas trayodaśaṃ tu gadas tathā || 35.10 ||
ap35.­11
caturdaśaṃ khaḍganirdiṣṭā ghaṇṭā5548 pañcādaśas tathā |
ṣoḍaśaḥ pāśam ity uktaḥ • aṅkuśaḥ saptadaśaḥ smṛtaḥ || 35.11 ||
ap35.­12
aṣṭādaśaṃ bhadrapīṭhaṃ tu • ūnaviṃśati pīṭhakam |
viṃśan mayūrāsanaḥ proktaḥ • ekaviṃśas tu paṭṭiśam || 35.12 || {V277}
ap35.­13
ekaliṅga dviviṃśaṃ tu dviliṅgo viṃśasatrikam |
caturviṃśas tathā mālā pañcaviṃśa dhanus tathā || 35.13 ||
ap35.­14
viṃśatṣaṣṭādhikaṃ proktaṃ nārāce tu prakalpitā |
saptāviṃśatim ity āhuḥ samaliṅge pravartitā || 35.14 ||
ap35.­15
aṣṭāviṃśas tathā śūlaḥ • ūnatriṃśaś ca mudgaraḥ |
tomaraṃ triṃśam ity āhur ekatriṃśaṃ tu daśanam5549 || 35.15 ||
ap35.­16
dvātriṃśat tathā vaktras trayastriṃśat paṭam ucyate |
catustriṃśas tathā kumbhaḥ pañcatriṃśe tu khakharam || 35.16 ||
ap35.­17
kalaśaṃ ṣaṭtriṃśatiḥ proktaḥ saptatriṃśe tu mauśalam |
aṣṭatriṃśe tu paryaṅkaḥ • ūnacatvāriṃśat paṭaham || 35.17 ||
ap35.­18
catvāriṃśatim ity āhuḥ dharmaśaṅkham udāhṛtam |
catvāriṃśaṃ sa ekaṃ ca śaṅkalā parikīrtitā || 35.18 ||
ap35.­19
dvitīyā bahumatā proktā tṛtīyā samanorathā |
caturthī jananī dṛṣṭā prajñāpāramitā mitā || 35.19 ||
ap35.­20
pañcamaṃ pātram ity āhuḥ sambuddhā dvipadottamāḥ |
toraṇaṃ ṣaṣṭham ity uktaḥ saptamaṃ tu sutoraṇam || 35.20 || {S357}
ap35.­21
aṣṭamaṃ ghoṣanirdiṣṭaḥ • japaśabdo navamaḥ punaḥ |
pañcāśad bherim ity uktā dharmabheriṃ tu sādhikā || 35.21 ||
ap35.­22
dvipañcāśad gajam ity āhuḥ varahasta trikas tathā |
catuḥpañcāśam iti jñeyaṃ mudrā tadgatacāriṇī || 35.22 ||
ap35.­23
pañcamaṃ ketum ity āhuḥ ṣaṣṭhaṃ cāpaśaras5550 tathā |
saptamaṃ paraśur nirdiṣṭam aṣṭamaṃ lokapūjitā || 35.23 ||
ap35.­24
ūnaṣaṣṭis tathā jñeyā bhiṇḍipālaṃ samāsataḥ |
ṣaṣṭiś caiva bhaved yuktā lāṅgalaṃ tu samāsataḥ || 35.24 ||
ap35.­25
ekaṣaṣṭis tataḥ padmaḥ • dviṣaṣṭiḥ vajram ucyate |
triṣaṣṭiḥ kathitaṃ loke dharmacakraṃ pravartitam || 35.25 ||
ap35.­26
catuḥṣaṣṭis tathā jñeyaḥ puṇḍarīkaṃ samāsataḥ |
pañcaṣaṣṭis tathā vindyād varadaṃ mudrām uttamam || 35.26 ||
ap35.­27
ṣaṭṣaṣṭi tathā vadhvā vajramudrā tu kīrtitā |
saptaṣaṣṭis tathā loke kuntam āhur manīṣiṇaḥ || 35.27 ||
ap35.­28
aṣṭaṣaṣṭis tathā kuryād vajradaṇḍam5551 udāhṛtam |
ūnasaptatim evaṃ syāt śataghneti prakīrtitā || 35.28 || {V278}
ap35.­29
tataḥ saptatikaṃ vindyān nāvā5552mudrāṃ samāsataḥ |
ekasaptatim ity āhur vimānaṃ mudrāvaraṃ śubham || 35.29 ||
ap35.­30
dvisaptatyā samāsena syandanaṃ sa ihocyate |
śayanaṃ lokanāthānāṃ trisaptānyā samāsataḥ || 35.30 ||
ap35.­31
pañcasaptatir ākhyātaś catuḥsaptatikas tathā |
ardhacandraṃ ca vīṇā ca ubhau mudrāv udāhṛtau || 35.31 ||
ap35.­32
ṣaṭsaptatimaṃ loke mudrā padmālayā bhavet |
saptasaptatimaḥ śreṣṭhaḥ • mudrā kuvalayodbhavā |
aṣṭasaptatimaṃ mudrā namaskārety udāhṛtā5553 || 35.32 ||
ap35.­33
. . . . . . . . . . . . . . . . . . |
. . . . . . . . . . . . . . . . . . || 35.33
ap35.­34
. . . . . . . . . . . . . . . . . . |
. . . . . . . . . . . . . . . . . . || 35.34
ap35.­35
navamaṃ navatisaṅkhyā tu ubhau mudrāu śubhottamau | {S358}
sampuṭaṃ yamalamudrā ca saṅkhyā navatimaṃ bhavet || 35.35 ||
ap35.­36
ekanavatim ity āhuḥ puṣpamudrā udāhṛtāḥ |
dvitīyā valayamudrā tu tṛtīyā dhūpayet sadā |
caturthā gandhamudrā tu pañcamī dīpanā smṛtā || 35.36 ||
ap35.­37
ṣaṣṭhyā sādhanaṃ vindyāt saptamyā • āsane smṛtā |
aṣṭamam āhvānanaṃ proktaṃ navamaṃ tu visarjanam || 35.37 ||
ap35.­38
śatapūrṇas tathā vindyāt • mudrāṃ sarvakarmikām |
sādhikaṃ śatam ity āhur mahāmudrā iti smṛtāḥ || 35.38 ||
ap35.­39
uṣṇīṣaṃ lokanāthānāṃ cakravarti sadā guroḥ |
taṃ mudrāṃ prathamataḥ proktā dvitīyā sita-m-udbhavā || 35.39 ||
ap35.­40
tṛtīyā mūlamudrā tu mañjughoṣasya dṛśyate |
caturthī dharmakośasthā dharmamudreti lakṣyate || 35.40 ||
ap35.­41
pañcamī saṅgham ity āhur mahāmudrāpi sā bhavet |
ṣaṣṭhī tu bhūtaśamanī pratyekārha-m-udbhavā || 35.41 ||
ap35.­42
saptamī bodhisattvānāṃ daśamī tu praveśinām |
mudrā padmamāleti mahāmudrāṃ tu tāṃ viduḥ || 35.42 ||
ap35.­43
varadā sarvamudrāṇāṃ mantrāṇāṃ ca salaukikām |
mahāprabhāvāṃ mahāśreṣṭhāṃ jyeṣṭhāṃ trailokyapūjitām || 35.43 ||
ap35.­44
aṣṭamīṃ samprayuñjīta mudrā tribhuvanālayām |
mudrāṇāṃ kathitā saṅkhayā asmin tantre mahodbhavā || 35.44 ||
ap35.­45
śatam eka tathā cāṣṭaṃ saṅkhyā mudreṣu kalpitā |
etatpramāṇaṃ tu sambuddhaiḥ purā gītaṃ mahītale |
nirnaṣṭe śāsane śāstuḥ pracariṣyati dehinām || 35.45 || {V279}
ap35.­46
ādau tāvat kare nyastam ubhayāgrāṃ kare sthitau |
anyonyāṅgulim āveṣṭya saṃmiśrāṃ ca punas tataḥ |
ubhau karau samāyuktau pañcacūlāsucihnitau || 35.46 || {S359}
ap35.­47
viparyastas tatas teṣām aṅgulīnāṃ tu • agrataḥ |
mudrā pañcaśikhā jñeyā pañcacīrakam eva tu || 35.47 ||
ap35.­48
mahāmudreti vikhyātā bodhi­sattvaśiras tathā |
mahāprabhāvo mudro 'yaṃ prayuktaḥ sarvakarmikaḥ || 35.48 ||
ap35.­49
mañjuśriyasya mantreṇa hṛdayair vāpi yojayet |
keśinyā caiva mantreṇa mūlamantreṇa vā sadā || 35.49 ||
ap35.­50
yojayed vidhidṛṣṭena sarvamantreṣu vā punaḥ |
kuryāt sarvāṇi karmāṇi avandhyedaṃ vacanaṃ muneḥ || 35.50 ||
ap35.­51
tathaiva hastau vinyastau kuryāt tatkarasampuṭam |
tatraiva triśikhaṃ kuryād aṅgulībhir vimiśritaiḥ || 35.51 ||
ap35.­52
ubhau hastau tu yadāṅguṣṭhau sūcyākārau5554 tu niśritau |
madhyamānāmikaṃ caiva viparītākāraveṇikau || 35.52 ||
ap35.­53
etat tat triśikhaṃ jñeyaṃ tricīrākāra iti punaḥ |
eṣā mudrā mahāmudrā mañjughoṣasya dhīmataḥ || 35.53 ||
ap35.­54
kuryāt sarvāṇi karmāṇi vidhidṛṣṭāni yāni vai |
mañjuśriyasya ye mantrās teṣu sarveṣu yojayet |
kṣipraṃ sādhayate hy arthāñ jāpibhir janmanīṣitam || 35.54 ||
ap35.­55
tad eva hastau vinyastau kuryād ekaśikhaṃ tathā |
madhyamāṅgulisaṃśliṣṭau bhaved ekaśikhā dhruvam |
eṣā mudrā mahāmudrā sambuddhais tu prakāśitā || 35.55 ||
ap35.­56
mantrā kumārasanyastā ye cānye 'pi salaukikā |
sidhyante 'nena yuktās tu kṣiprakarmaprasādhikā || 35.56 ||
ap35.­57
anena sādhyās tathā mantrā uttamā jinabhāṣitā |
kṣipraṃ sādhayate hy arthān vidhidṛṣṭena karmaṇā || 35.57 ||
ap35.­58
tad eva kara saṃyuktau vinyastam aṅgulīcitam |
ubhau tarjanya saṅkocya sūcyād añjalisādṛśam || 35.58 || {S360}
ap35.­59
vinyastāṅguṣṭhayugale madhyāṅgulyau prasāritau |
anāmikāṃ veṣṭayitvā tu • utpaleti • udāhṛtam || 35.59 || {V280}
ap35.­60
eṣā bodhi­sattvasya mūlamantreti lakṣyate |
tad eva sarvaṃ yat karma nirdiṣṭaṃ pañcacīrake || 35.60 ||
ap35.­61
sarvaṃ tat kuryāt kṣipram utpalena tu sādhayet |
eṣā varadā mudrā kṣiprabhogaprasādhakā
saṃyuktā mūlamantreṇa kṣipram arthakaro bhavet || 35.61 ||
ap35.­62
ubhau karau tathā yuktau kuryād uttānakau sadā |
tad eva sampuṭaṃ kṛtvā5555 • aṅgulībhiḥ samantataḥ |
vinyastaṃ śobhanākāraṃ svastikākārasambhavam || 35.62||
ap35.­63
madhyamāṅgulimadhye tu kanyasī tu samā bhavet |
aṅguṣṭhayugalavinyastaṃ mudrā svastikam ucyate || 35.63 ||
ap35.­64
eṣā sarvārthakarī mudrā śāntikarme prayujyate |
hṛdayaiḥ ṣaḍakṣarair yuktā sarvakarmāṃ karoti vai || 35.64 ||
ap35.­65
tad eva hastau sammiśra anyonyāṅgulimiśritam |
pūrṇamudreti-m-ity āhur gatijñānaviśeṣagāḥ || 35.65 ||
ap35.­66
ā kośād5556 añjaliṃ kṛtvā viralaṃ ca samantataḥ |
pūrṇamudreti sambuddhāḥ kathayām āsa jāpinām || 35.66 ||
ap35.­67
eṣā sarvaśamanī duḥkhadāridraduḥkhitām |
dhanāḍhyaṃ kurute kṣipraṃ mūlamantrasacoditā || 35.67 ||
ap35.­68
aparaṃ mudrām ity āhur lokajñānasuceṣṭitāḥ |
ubhau hastau tathā kṛtvā vāmatarjanim āśritam || 35.68 ||
ap35.­69
dakṣiṇaṃ tu karaṃ kṛtvā tasya-m-aṅgulitasthitam |
tarjanyā madhyamā caiva visṛte dhvajam ucyate || 35.69 ||
ap35.­70
dhvajamudrā • iti khyātā • ucchritā śakradhāraṇī |
anayā mudrāyā kuryād balihomādikaṃ kramam | {S361}
sarvakarmakarā hy eṣā mūlamantrapracoditā || 35.70 ||
ap35.­71
tad eva hastau vinyastau • aṅgulīkārasampuṭau |
sampuṭā sā bhaven mudrā sarvavighnapranāśanī || 35.71 ||
ap35.­72
krameṇa kurute karma mantrajñānasamoditā |
vidhidṛṣṭena mantrā vai kṣipram arthaprasādhikā || 35.72 ||
ap35.­73
mantrair mañjughoṣasya hṛdayasthānasamudbhavaiḥ |
saṃyuktā kurute karmāṃ aśeṣāṃ lokacihnitām || 35.73 ||
ap35.­74
tad eva hastau vinyastau vāmahasta•upari sthitam | {V281}
dakṣiṇaṃ tarjanīṃ gṛhya vāmaṃ tarjanim ucchritā |
eṣā yaṣṭir iti khyātā mudrā śakranivāraṇī || 35.74 ||
ap35.­75
sarvāñ śamayate5557 vighnān dāruṇān atibhairavān |
sarvaduṣṭavadhārthāya nirdiṣṭā mantrajāpinām |
mūlamantrasamopetā kṣipram arthakarā bhavet || 35.75 ||
ap35.­76
tad eva hastaṃ vinyastaṃ yaṣṭyākārasamucchritam |
dakṣiṇaṃ tu karaṃ kṛtvā visṛtaṃ chatram ucyate |
anena mudrayā kuryād ātmarakṣaṃ tu mūrdhitaḥ || 35.76 ||
ap35.­77
sarvamantrais tu kurvīta karma rakṣābhidhāyakam |
śatrūṇāṃ chādayed vaktraṃ stambhayed vā manīṣitam || 35.77 ||
ap35.­78
yathābhirucitān duṣṭān kārayed vā samānuṣān |
naśyante sarvavighnā vai dṛṣṭvā mudrāṃ sacchatrakām || 35.78 ||
ap35.­79
tad eva hastau kurvīta vinyastākāraśobhanam |
aṅguṣṭhāgrayuktaṃ tu madhyamāṅgulisāritam || 35.79 ||
ap35.­80
anāmikākuñcitāgraṃ tu madhyaparve tu madhyamam |
tad eva śaktinirdiṣṭā sarvaduṣṭanivāraṇī || 35.80 ||
ap35.­81
kathitā lokanāthais tu rakṣāsagrahanāśanī |
vinyastā krodharājena yamāntena tu roṣiṇā || 35.81 || {S362}
ap35.­82
kuryāt kṣiprataraṃ loke dāruṇaṃ pāpa-m-udbhavam |
prāṇoparodhinaṃ karma sarvabuddhais tu varjitam |
na kuryāt karmam evaṃ tu niṣiddhaṃ loka-m-uttamaiḥ || 35.82 ||
ap35.­83
ataḥ sarvagatair mantrair yojayec chaktim uttamam |
laukikā ye ca mantrā vai tathaiva jinabhāṣitā |
tān prayuñjīta mudre 'smiṃ śaktinā susamāhitaḥ || 35.83 ||
ap35.­84
dṛṣṭvā mudravaraṃ ghoraṃ naśyante sarvanairṛtā |
piśācās tārakapretā pūtanā saha mātarā || 35.84 ||
ap35.­85
bālāgrahavirūpākṣa bālakānāṃ prapīḍanā |
naśyante sarvaduṣṭā vai ye kecit krūrakarmiṇāḥ || 35.85 ||
ap35.­86
tad eva hastaṃ vinyastaṃ śaktikākārasambhavam |
viparītasampuṭākāraṃ anyonyāṅgulimiśritam || 35.86 ||
ap35.­87
tad eva sampuṭam ity āhuḥ sambuddhā vigatadviṣaḥ | {V282}
anena kārayet karma mantreṇaikākṣareṇa tu |
pithayet sarvavidiśāṃ kṛtsnāṃ diśābandhaṃ tad ucyate || 35.87 ||
ap35.­88
eṣa mudrā mahārakṣā sampuṭīkṛtya tiṣṭhati |
naśyante sarvaduṣṭā vai ye cānye ahitāni vai || 35.88 ||
ap35.­89
dehaṃ rakṣayate sarvaṃ parivāraṃ cāpi gocare |
aśeṣaṃ rakṣate cakraṃ yatra jāpī vaset sadā || 35.89 ||
ap35.­90
na tasya pātakaṃ kiñcid ahitaṃ cāpi sambhavet |
kṣemaṃ subhikṣam ārogyaṃ paracakrabhayaṃ kutaḥ || 35.90 ||
ap35.­91
ubhau karau samāśliṣya viparītaṃ tu kārayet |
dakṣiṇaṃ tu • adhaḥ kṛtvā vāmam uttānakaḥ sadā |
anyonyamiśritau hy etau pharam ity āhur jinottamāḥ || 35.91 ||
ap35.­92
nivārayati duṣṭānām arīṇāṃ pāpa­sambhavam |
upahṛtyākṣarair yuktā riddhi + + + + + + + + || 35.92 || {S363}
ap35.­93
eka­varṇakaiḥ sa mantrair yuktaḥ kṣipram arthakaro hy ayam |
vicitrārthāṃ kurute karmām arisambhava­pāpakām || 35.93 ||
ap35.­94
bhogināṃ viṣanāśaṃ ca mūla­mantra­prayuktikā |
anyān vā yuktikṛtān doṣān nirnāśayati dehinām |
eṣa mudrāvaraḥ proktaḥ sam­buddhair dvi­padottamaiḥ || 35.94 ||
ap35.­95
tadeva hastau vinyastau saṃśliṣṭāv aṅgulībhi tat |
gadākāraṃ tadā kuryān mūlenāpi veṣṭitam |
ubhayor aṅguṣṭhayor madhye kanyasībhi suveṣṭitam || 35.95 ||
ap35.­96
ṣaḍbhir aṅgulibhiḥ kuryāt • sūcyākāraṃ5558 suśobhanam |
etan mudrā gadaḥ proktā sarva­dānavanāśanī || 35.96 ||
ap35.­97
daityā ca duṣṭacittāś ca saumyacittā tu darśane |
naśyante udyate mudre gade vāpi supūjite || 35.97 ||
ap35.­98
mūla­mantra­prayuktās tu kṣipram arthakarī śivā |
tathaiva khaḍga­nirdiṣṭā anāmikāgraiḥ sukocitaiḥ || 35.98 ||
ap35.­99
tathaiva hastau kurvīta prasāritāgraṃ tu kuñcitam |
śarāvākārasamau kṛtvā • aṅgulībhiḥ samantataḥ |
ghaṇṭāṃ tāṃ vidur buddhāḥ prakāśayām āsa dehinām || 35.99 ||
ap35.­100
tad eva hastau sammiśrā • ubhau baddhvā tu sampuṭam |
anyonyaṃ miśrayitvā vai madhyamāṅgulibhis tathā |
kuryāt tanmaṇḍalākāraṃ pāśākāraṃ tu ta bhavet || 35.100 || {V283}
ap35.­101
tarjanīti tato nyastaṃ madhyaparvā sumiśritaiḥ |
eṣa pāśam iti khyātaḥ • mudro 'yaṃ buddhanirmitaḥ
vineyārthaṃ tu sattvā bandhamukto 'tidāruṇam || 35.101 ||
ap35.­102
ye ca duṣṭā grahāḥ krūrā ye vai sarva­rākṣasāḥ |
īṣit5559 pracoditā hy eṣā badhnātīha samātarām || 35.102 ||
ap35.­103
bandha bandhety ādi5560 hy uktā badhnātīha saśakratām | {S364}
kiṃ punar mānuṣe loke kravyādāṃ piśitāśinām || 35.103 ||
ap35.­104
tad eva hastau vinyastau • ubhau kṛtvā tu tatsamau |
vāmapāṇopari nyastaṃ dakṣiṇaṃ tu karaṃ tathā || 35.104 ||
ap35.­105
tad eva aṅkuśākāraṃ madhyamāṅgulitarjanī |
madhyamaṃ parvam āśliṣya tarjanī kārayed aṅkuśam || 35.105 ||
ap35.­106
mūla­mantra­prayukto 'yam aṅkuśo 'yaṃ pracoditaḥ |
kṣipraṃ kārayate karmāṃ jāpibhir janmanīṣitam || 35.106 ||
ap35.­107
ānayet kṣipraṃ devendrān brahmādyān saśakrakān |
prayukto mudrāvaraḥ śreṣṭhaḥ • aṅkuśākarṣaṇaṃ śubhaḥ || 35.107 ||
ap35.­108
tad eva hastau sammiśraviparītākāra­piṇḍikam |
madhyamānāmikau nāmya aṅgulyau vāmakarāśritau5561 || 35.108 ||
ap35.­109
tarjanī kanyasāṃ cāpi ubhau tarjanyau dakṣiṇā5562 |
dakṣiṇā hastanirdiṣṭā madhyamānāmikanāmitau || 35.109 ||
ap35.­110
viparyasta tato nyastaṃ śliṣṭau • aṅguṣṭhakāritau |
tad eva bhadrapīṭhaṃ tu kathitā mudrā varā śubhā || 35.110 ||
ap35.­111
āsanaṃ sarvabuddhānāṃ kruddhaśakranivāraṇam |
yojitā sarvamantrais tu jināgrāṇāṃ kulasambhavaiḥ || 35.111 ||
ap35.­112
sthāpitā sarvabuddhānāṃ bodhisattvāṃ maharddhikām |
sadevakaṃ ca lokaṃ vai sarvā niścalakārikā || 35.112 ||
ap35.­113
tad eva bhadrapīṭhaṃ tu madhyamāṅgulim āśritām |
uparisthānavinyastau madhyānām iti sāritau5563 |
tad eva pīṭhanirdiṣṭā munisiṃhair jitāribhiḥ || 35.113 ||
ap35.­114
ubhau hastau tathonmiśra • aṅgulībhir viveṣṭayet |
tato veṇisamādhaś ca kanyasāṅgulisūcikām || 35.114 ||
ap35.­115
saṅkocya madhyamataḥ kṣipraṃ padmapattrā5564yatodbhavām |
ubhayor aṅguṣṭhayor5565 miśraḥ sthāpayet sthitakaṃ sadā | {S365} {V284}
etan mayūrāsanaṃ proktaṃ sambuddhair vigatadviṣaiḥ || 35.115 ||
ap35.­116
etad bodhi­sattvasya mañjughoṣasya dhīmataḥ |
āsanaṃ munivarair hy ukto bālakrīḍanakaṃ sadā || 35.116 ||
ap35.­117
mahāprabhāveyaṃ mudrā purā hy uktā svayambhubhiḥ |
karoti karmavaicitryaṃ mañjumantrapracoditā |
vināśayati duṣṭānāṃ kravyādā piśitāśinā || 35.117 ||
ap35.­118
paripūrṇaṃ tathā viṃśanmudrāṇāṃ tu-m-ataḥ param |
kathitā lokamukhyais tu sambuddhair dvipadottamaiḥ || 35.118 ||
ap35.­119
ataḥ paraṃ pravakṣyāmi mudrāṇāṃ vidhisambhavam |
karaiḥ śubhais tathā śuddhair nirmalair jalaśaucitaiḥ || 35.119 ||
ap35.­120
śvetacandanakarpūraiḥ kuṅkumair jalamiśritaiḥ |
bahubhir gandhaviśeṣais tu • upaspṛśyānilaśoṣitaiḥ || 35.120 ||
ap35.­121
śucibhiḥ karair abhyaṅgair aṅkuśaiś cāpy †adahulaiḥ† |
tad eva mudrāṃ bandhīyād vandyādyāṃ dvipadottamām || 35.121 ||
ap35.­122
śālaṃ saṅkusumaṃ caiva • amitābhaṃ ratnaketunam |
amitāyurjñāna­viniścayendraṃ lokanāthaṃ divaṅkaram || 35.122 ||
ap35.­123
kṣemaṃ lokanāthaṃ ca sunetraṃ dharmaketunam |
prabhāmālīti vikhyātaṃ jyeṣṭhaṃ śreṣṭham itottamam || 35.123 ||
ap35.­124
eteṣām anyataraṃ buddhaṃ vanditvā dvipadottamam |
śucir bhūtvā śucisthāne bandhen mudrāṃ japāntike || 35.124 ||
ap35.­125
ācāryāṃ tu yaṃ dṛṣṭvā sandehārthaṃ vimucyate |
taṃ tathācārasampanno bandhen mudrāṃ yathāsukham || 35.125 ||
ap35.­126
saṃśodhya ca viviktaṃ vai kṛtvā sthānābhimantritam |
na kruddho na cocchiṣṭo na cākruṣṭo pareṇa tu || 35.126 ||
ap35.­127
nāṅgāre na bhasmanirmadhye bandhen mudrāṃ kadācana |
na saktaḥ paradāreṣu paradravyeṣu vai tadā || 35.127 || {S366}
ap35.­128
na sthito na nipannaś ca bandhen mudrāṃ sukhodayām |
na dakṣiṇāmukham āsthāya nāpi paścānmukhotthitaḥ || 35.128 ||
ap35.­129
na cordhve nāpy adhaś caiva mudrābandhaṃ tu kārayet |
udaṅmukhaḥ pūrvataś cāpi vidiśeṣv eteṣu teṣu vai || 35.129 ||
ap35.­130
bandhayen mudrāṃ5566 mantrajñaḥ mantraṃ smṛtvā tu cakriṇam |
eṣā vidhir matā5567 śreṣṭhā sarvamudreṣu bandhane || 35.130 || {V285}
ap35.­131
ata ūrdhvaṃ pravakṣyāmi mudrā sādhikaviṃśamam |
ubhau karau samāyuktau kuryād aṅgulimiśritau |
madhyamaṃ tu tataḥ sūcyam5568 aṅgulībhiḥ samādiśet || 35.131 ||
ap35.­132
madhyparvavidhinyastaṃ sūcyāgraṃ5569 kanyasībhi tam |
kārayen nitya mantrajñaḥ • aṅguṣṭhau kuñcitāśritau |
trisūcyākārasaṃyuktau paṭṭiśaṃ vidur budhāḥ || 35.132 ||
ap35.­133
eṣa mudrāvaraḥ kṣipraṃ paramantrāṃsi cchindire |
paramudrāṃ tathā bhindyāt duṣṭasattvaniyojitā || 35.133 ||
ap35.­134
trāsayet sarvabhūtānāṃ grahamātarapūtanām |
karoti karmavaicitryaṃ kṣipram ānayate śivam || 35.134 ||
ap35.­135
rudreṇa bhāṣitā ye mantrā viṣṇunā brahmaṇā svayam |
tān viccheda mantrajño vidhidṛṣṭena karmaṇā || 35.135 ||
ap35.­136
mudreṇānenaiva yuktena paṭṭiśena mahātmanā |
mantreṇa caiva yuktastho jinavaktrasamudbhavaiḥ || 35.136 ||
ap35.­137
karoti karmavaicitryaṃ chedabhedakriyāṃ tathā |
parasattvakṛtāṃ duṣṭā nāśayet tām aśeṣataḥ || 35.137 ||
ap35.­138
tad eva hastau saṃveṣṭya madhyānāmika-m-ucchritau |
ubhau karau samāyuktau liṅgākārasamudbhavau |
caturaṅgulasaṃyukta liṅgamudrām iti matam || 35.138 ||
ap35.­139
maheśvaro deva­putro vai • ātmamantraṃ ca mudriṇam | {S367}
kathayām āsa tantre vai • ākṛṣṭau muninā purā || 35.139 ||
ap35.­140
anyeṣāṃ cātmano mantrāṃ mudrāṃ caiva savistarām |
prakāśayām āsa • ākṛṣṭaḥ samaye 'smiṃ kalpa-m-uttame |
etan mudrāvaraṃ hy agraṃ laukikeṣu prakathyate || 35.140 ||
ap35.­141
yāvanti kecin mudrā5570 vai rudraproktā mahītale |
teṣām adhipatir hy agro mudro 'yam ekaliṅgitaḥ || 35.141 ||
ap35.­142
bodhi­sattvaprabhāvena mañjughoṣasya dhīmataḥ |
ānīto maṇḍale + + hauma5571karmaprasādhakaḥ || 35.142 ||
ap35.­143
yāvanti kecid duṣṭā vai paryaṭante mahītale |
grahāḥ kravyādapiśitāś ca mātarāḥ kaṭapūtanā || 35.143 ||
ap35.­144
teṣāṃ nivāraṇārthāya rudravighnakṛteṣu vai |
punar etan mudravaraṃ hy uktaṃ balikarmeṣu vai niśā | {V286}
karoti sarvakarmāṃ vā buddhādhiṣṭhāna•ṛdhyayā || 35.144 ||
ap35.­145
tathaiva tadvidhaṃ kṛtvā dviliṅgasamudāhṛtaḥ |
tathaiva mālamaṅgulyai sa mālā parikīrtitā || 35.145 ||
ap35.­146
tad eva mālāṃ saṅkocya sampuṭākārasambhavam |
tarjanyāv ubhau śliṣya kuryād dhanusannibham |
aṅguṣṭhau pīḍayen muṣṭau dhanurmudrā sa lakṣyate || 35.146 ||
ap35.­147
tadeva-m-aṅguliṃ5572 kuryād dakṣiṇākaranisṛtā |
vāmaṃ tarjanīṃ muṣṭau niṣpīḍyante tu parvaṇi
nārācaṃ mudrām ity uktaḥ samaliṅgaṃ punarvade || 35.147 ||
ap35.­148
ubhau hastau tataḥ kṛtvā anyonyā sṛtapiṇḍitau |
dakṣiṇākaram aṅguṣṭham ucchritāṃ liṅgasambhavam |
samaliṅgaṃ taṃ viduḥ kalpe śāsane 'smiṃ viśāradāḥ || 35.148 ||
ap35.­149
tad eva hastau • ubhau kṛtvā anyonyāsṛtam aṅgulam |
ubhau tarjanya saṃyojya śūlākāraṃ tu kārayet | {S368}
etac chūlam iti proktaṃ sattvaduṣṭānuśāsanam || 35.149 ||
ap35.­150
tad eva hastau nisṛtya muṣṭiṃ baddhvā • ubhau punaḥ |
aṅguṣṭhau sthitakāṃ kṛtvā mudgaraṃ samudāhṛtam || 35.150 ||
ap35.­151
tad eva mudgaram īṣac cālayet karasampuṭe |
tomaraṃ kathitaṃ hy agraṃ mudraṃ śakranāśanam || 35.151 ||
ap35.­152
utpalaṃ tu tato baddhvā • anāmikāṅgulibhis tadā |
adhastād aṅguṣṭhayor madhye vinyastaṃ cāpradarśitam |
eta daṃṣṭram iti proktaṃ vivṛte vaktram ucyate || 35.152 ||
ap35.­153
samau kṛtvā tatas teṣām aṅgulīnāṃ samantataḥ |
ure datvāvasavyaṃ vai kṣipet tvā paṭam ucyate || 35.153 ||
ap35.­154
ubhau sampuṭau kṛtvā hastau vinyastaśobhanau |
aṅgulīm aṅgulībhiś ca anyonyāgraśleṣitau
utthitānāmisaṅkocya kumbhamudrām udāhṛtam || 35.154 ||
ap35.­155
tad eva muṣṭi saṃyojya tarjanyau punar ucchritau |
kuryāt khakharākāraṃ veṇikākāram udbhavam |
etan mudraṃ samākhyātaṃ khakharety arisūdanā || 35.155 ||
ap35.­156
tad eva khakhara • īṣad avanāmyaṃ tu śobhanam |
kuryād aṅguṣṭhavinyastaṃ kalaśaṃ tad ihocyate || 35.156 || {V287}
ap35.­157
ucchritaṃ tu punaḥ kṛtvā tarjanyānāmisambhavam |
caturbhir aṅgulībhiḥ kuryān muśalākārasambhavam |
mudrāṃ muśalam ity āhuḥ mantrajñānasamanvitā || 35.157 ||
ap35.­158
tad eva hastau vinyastau madhyamānāmikau adhaḥ |
upariṣṭāt teṣu vai nityaṃ nyastaṃ dakṣiṇāvāyaveṣṭitam || 35.158 ||
ap35.­159
saṃveṣṭya • aṅguṣṭhayor5573 nyastau kanyasā tarjanī tu tām |
samantāt paryaṅkam ākāraṃ mudrām āhus tathāgatā |
etat paryaṅkamudreti khyātaṃ loke samantataḥ || 35.159 || {S369}
ap35.­160
anayā mudrāyā yukto mantrayuktas tathā punaḥ |
sarvair jinamuktais tu vajrābjakulamudbhavaiḥ |
etair mantraiḥ prayukto 'yaṃ sarvakarmakaraṃ śivam || 35.160 ||
ap35.­161
ye ca mudrās tathā proktā muśalādyāḥ śūlasambhavāḥ |
sarve vai krodharājasya yamāntasyeha śāsane || 35.161 ||
ap35.­162
ugrā praharaṇā hy ete sattvavaineyanirmitā |
bodhi­sattvaprabhāvena • ṛddhyākurvan tatas tadā |
sarvaṃ vaineyaduṣṭānāṃ kumbhādyā mudrā bhāṣitā || 35.162 ||
ap35.­163
tad eva hastaṃ vinyastaṃ paṭahākārasambhavam |
ābandhed aṅgulibhir yuktaṃ sarvābhiś ca saveṇikām || 35.163 ||
ap35.­164
veṇikāṃ kṛtyam aṅguṣṭhais tato nyasya kare punaḥ |
madhye prādeśinī kṛtvā • ucchritāgraṃ tu kārayet |
etat paṭahanirdiṣṭaṃ mudrā duṣṭanivāraṇī || 35.164 ||
ap35.­165
tad eva hastau vinyastau • añjalī suprayojitau |
ubhau tarjanya saṅkocya kuṇḍalākāraśobhanau || 35.165 ||
ap35.­166
aṅguṣṭhaṃ te • adhaḥ kṛtvā • aṅguṣṭhau nāmitau ubhau |
praviṣṭau madhyapuṭāntasthau śaṅkhaṃ bhavati śobhanam |
etad dharmaśaṅkhaṃ vai varamudraṃ prakāśitam || 35.166 ||
ap35.­167
mantrair munivaroktais tu saṃyuktaḥ sarvakārmikaḥ |
karoti karmavaicitryaṃ sarvadaṃṣṭrāviṣa bhoginām |
nirnāśayati sarvāṃs tān mūlamantraprayojitā || 35.167 ||
ap35.­168
śaṅkham āpūrayej japtaṃ vidyārājair maharddhikaiḥ |
nirviṣo 'pi bhavet kṣipraṃ yo jantur viṣamūrcchitaḥ || 35.168 || {V288}
ap35.­169
catvāriṃśati samākhyātā mudrā śreṣṭhā maharddhikā |
ataḥ • ūrdhvaṃ pravakṣyāmi mudrālakṣaṇasambhavam || 35.169 ||
ap35.­170
tad eva hastau vinyastau • aṅgulyāgrasaveṇikau | {S370}
bhūyasā5574 moṭayed yatnād avasavyaṃ tu kārayet |
adhastāt sarvataḥ kṛtvā śaṅkaleti udāhṛtā || 35.170 ||
ap35.­171
eṣā mudravaraśreṣṭhā5575 sarvaduṣṭārthabandhanī |
mantrais tair ebhi saṃyuktā munimukhyārthabhāṣitaiḥ |
sarvān bandhayate bhūtān grahamātarakaśmalān || 35.171 ||
ap35.­172
tad eva hastau saṅkocya muktvā veṇi samucchrayet |
tad eva vidhinā baddhvā • anyonyā5576ṅguṣṭhamadhyayoḥ |
madhyaparve samāśliṣya • ubhayāgryaṃ karaṃ punaḥ || 35.172 ||
ap35.­173
dattvābhimukhaṃ hy agner vahnimantrasuyojitaḥ |
āvāhayec chikhinaṃ home • agnikarmeṣu sarvadā || 35.173 ||
ap35.­174
kṣipram āhvayate vahnir mudreṇānena yojitā |
visarjayed anenaiva mantreṇa tarjanyāgravimiśritaiḥ || 35.174 ||
ap35.­175
aṅguṣṭhe nityam āśliṣṭe visarjyaṃ vahnidaivatam |
mudrā bahumatā hy eṣā agnikarmaprasādhikā || 35.175 ||
ap35.­176
āhvānayati devānāṃ yad ṛcchaṃ mantrajāpino |
eṣāṃ bahumatā mudrā buddhā5577dhiṣṭhānavarṇinī |
karoti karmavaicitryaṃ saṃyuktā mantra-m-uttamaiḥ || 35.176 ||
ap35.­177
tad eva hastau • ekasthau sampūrṇām aṅgulim āśritau |
kuryād ākośam añjalyā ślathaṃ vartulasambhavam || 35.177 ||
ap35.­178
paripūrṇaṃ tataḥ kṛtvā kuḍmalaṃ padmasambhavam |
manorathaṃ tu taṃ vindyān5578 mudrāṃ sarvārthasādhikām || 35.178 ||
ap35.­179
eṣā mudrā varā śreṣṭhā purā gītā tathāgataiḥ |
sattvānāṃ hitakāmyārthaṃ mañjughoṣe niyojitā || 35.179 ||
ap35.­180
manasā kāṃkṣate sattvo yo hitārthaṃ manoratham |
tūrṇaṃ tat sādhayate kṣipraṃ mantrair yuktā maharddhikaiḥ |
eṣā mudrā varā śreṣṭhā manoratheti sa ucyate || 35.180 || {S371}
ap35.­181
eṣā mudrā varā śreṣṭhā sarvakarmaprasādhikā |
kṣipraṃ sādhayate mantrāṃ dravyāṃ caiva savistarām || 35.181 || {V289}
ap35.­182
eṣā municandreṇa candrābhāsupravartitā |
candrā padmakule mantrā teneyaṃ5579 suprayojitā |
karoti karmavaicitryaṃ sitavarṇāmṛtasambhavā || 35.182 ||
ap35.­183
tad eva hastau saṃśuddhau • ubhau • aṅguli-m-āśritau |
ṣaḍbhir aṅguli-m-āśliṣṭau pustakākārasambhavau |
ucchritau vartulau kṛtvā kanyasāṅguṣṭhakaucitau || 35.183 ||
ap35.­184
eṣā mudrā varā proktā prajñāpāramitā mitā |
jananī sarvabuddhānāṃ mokṣārthaṃ tu niyojitā |
sādhayet sarvakarmaṃ vai śāntipuṣṭyarthayojitā || 35.184 ||
ap35.­185
tad eva hastau vinyastau dakṣiṇaṃ vāmatopari |
kṛtvā nābhideśe vai kolasthaṃ nimnam udbhavam |
ubhau hastau tad āśliṣya sa mudrā pātram ucyate || 35.185 ||
ap35.­186
pātraṃ jananī mudrāu jinamantraiḥ suyojitau |
karoti karmavaicitraṃ yatheṣṭaṃ mantravicakṣaṇaiḥ || 35.186 ||
ap35.­187
tad eva hastāv uddhṛtya kuryāt tarjanim ucchritau |
madhyamāṅgulim agraṃ tu nāmitam īṣat5580 toraṇam || 35.187 ||
ap35.­188
tad eva ucchritau kṛtvā kathayām āsa sutoraṇam |
tad eva baddhvā tadanyonyaṃ ghoṣanirdiṣṭam aṣṭamam |
ucchritottamam aṅguṣṭhau japaśabdaṃ vidur budhāḥ || 35.188 ||
ap35.­189
tad eva ucchritau hastau • aṅgulyāgrau sukuñcitau |
sarvair aṅgulibhir muktā viralā keśasambhavā |
bherī taṃ vidur budhā5581 dharmabherīti ucchritau || 35.189 ||
ap35.­190
tad eva hastatalam ūrdhvaṃ dakṣiṇaṃ vāmatocchritam5582 |
adhastāt kārayitvā tu gajākāraṃ suyojitam || 35.190 || {S372}
ap35.­191
dakṣiṇaṃ madhyamāṅgulyāṃ karākāraṃ tu kārayet |
etad gajamudraṃ tu nirdiṣṭaṃ saṃsārapāragaiḥ || 35.191 ||
ap35.­192
eṣā mudrā mahāmudrā sambuddhais tu prakāśitā |
karoti karmāṃ sarvāṃs tāṃs tām aśeṣāṃ lokapūjitā || 35.192 ||
ap35.­193
dakṣiṇaṃ hastam udyamya • abhayadattaṃ parikalpayet |
gṛhītvā maṇibandhe tu vāmahastena-m-udyatam || 35.193 ||
ap35.­194
madhyamāṃ tarjanī spṛṣṭvā • aṅguṣṭhaṃ madhyato sthitam |
madhyaparvāśritaṃ yuktaṃ varahastaṃ tad ucyate || 35.194 || {V290}
ap35.­195
etan mudravaraṃ śreṣṭham ādibuddhais tadoditam |
abhayaṃ sarvasattvānāṃ mudrāṃ baddhvā dadau japī |
mantrair munimatair yuktaḥ kṣipram arthaprasādhakaḥ || 35.195 ||
ap35.­196
tad eva hastau saṃyuktau sampuṭākāraśobhanau |
ucchatau5583 madhyamāṅgulyau mudrā tadgatacāriṇī || 35.196 ||
ap35.­197
tad eva-m-aṅgulibhir veṣṭya • aṅguṣṭhau • upari sthitau |
nyasya parva tale nyastaṃ ketum ity āhur mudriṇam |
tad eva-m-ucchritāgre5584 kaṃ śubho nirdiṣṭamudriṇam || 35.197 ||
ap35.­198
ubhau tarjanya samāyuktau anyonyāgravimiśritau |
saṅkocya parvato 'ṅguṣṭhāḥ kanyasīti samucchritau |
tadeva paraśunirdiṣṭā mudrā sarvārthasādhikā || 35.198 ||
ap35.­199
saṅkocya punaḥ sarvā vai sā mudrā lokapūjitā |
tad evam ucchrataṃ kuryāt tarjanyāgrasūcikam |
bhiṇḍipālas tato mudrā lāṅgalaṃ cakrato gatam || 35.199 ||
ap35.­200
tarjanyau vakrataḥ kṛtvā lāṅgalo mudram uttamam |
etat ṣaṣṭimudrāṇāṃ kathitaṃ vidhinā punaḥ || 35.200 ||
ap35.­201
sarve te praharaṇā mudrā saṃyuktā mantra-m-īritā |
sarvāṃ vighnakṛtāṃ doṣāṃ grahakūṣmāṇḍamātarām || 35.201 || {S373}
ap35.­202
sarvarākṣasamukhyānāṃ bālasarvānutrāsinām |
nirnāśayati sarvāṃs tāṃ mudrāṃ praharaṇodbhavām || 35.202 ||
ap35.­203
ṣaṣṭim etaṃ tu mudrāṇāṃ lakṣaṇaṃ samudāhṛtam |
ataḥ paraṃ pravakṣyāmi mudrāṇāṃ vidhisambhavam || 35.203 ||
ap35.­204
tad eva hastau vinyastau padmākārasamucchritau |
prasāritāṅgulibhiḥ sarvaṃ mudrāṃ padma iti smṛtam || 35.204 ||
ap35.­205
eṣā mudrā varā khyātā sanyastābjakulodbhavām |
yāvanty abjakule mantrā saṃyuktā taiḥ śubhodayā || 35.205 ||
ap35.­206
kṣiprakarmakarā khyātā buddhādhiṣṭhāna-m-udbhavā |
sarvān sādhayate mantrān yāvanty abjakulodayā |
mudrāṇāṃ padmamudreyaṃ madhyame samudāhṛtā || 35.206 ||
ap35.­207
ubhau hastau samāyuktau tarjanībhiḥ samucchṛtau |
madhyamāṅgulibhir yuktaṃ vinyastākārasambhavam || 35.207 || {V291}
ap35.­208
aṅguṣṭhau nyasya vai tatra madhyamāṅguliparvayoḥ |
tad eva kathitaṃ vajraṃ kanyasaṃ mudrāmuttamam || 35.208 ||
ap35.­209
yāvanti vajrakule mantrā te sādhyānena mudritā |
sidhyante kṣiprato yuktā vidhinā samprakīrtitā || 35.209 ||
ap35.­210
saṃyuktaiḥ sādhakaṃ karmaṃ yaḥ sādhyaṃ sādhayet sadā |
tasya siddhir bhaven nityaṃ uttamādhamamadhyamā |
sarve ca laukikā mantrāḥ sidhyante hy avikalpataḥ || 35.210 ||
ap35.­211
ubhau hastau samāyuktau madhyamāṅguli-m-ucchritau |
saṅkocyānāmikāṅguṣṭhau kanyasau sūcim āśritau || 35.211 ||
ap35.­212
ubhau tarjanisaṃśliṣṭau madhyaparvāgrakuñcitau |
madhyamau sūcisamau nyastau cakrākārasamudbhavau || 35.212 ||
ap35.­213
etat tu dharmacakraṃ vai mudrārājam ihoditaḥ |
dharmarājais tathā hy ukto dharmacakraś ca vartitum || 35.213 ||
ap35.­214
śānticakraṃ tadā vavre municandro 'tha saptamaḥ | {S374}
trimalāṃ vicchedajāpena mudrarājena yojitā || 35.214 ||
ap35.­215
cakriṇyo ye ca uṣṇīṣā locanā vidya-m-uttamā |
bhrukuṭī padmakule tārā māmakī cāpi vajriṇe |
sidhyante dharmacakreṇa mudrārājena yojitā || 35.215 ||
ap35.­216
samastā laukikā mantrā viṣṇurīśānabhāṣitā |
tāṃ vicchedadṛṣṭvā vai jāpināṃ mudrasaṃyutām || 35.216 ||
ap35.­217
etan mudrāvaraṃ śreṣṭhaṃ dharmadhātuviniḥsṛtam |
karoti sarvakarmaṃ vai sattvānāṃ ca yathepsitam || 35.217 ||
ap35.­218
dharmarājena śāntyarthaṃ mudreyaṃ samprabhāṣitam |
asmiṅ kalpavare śreṣṭhe sarvakarmaprasādhikā |
mudreyaṃ dharmacakreti mañjughoṣasya śāsane || 35.218 ||
ap35.­219
agrimaṃ sarvamudrāṇāṃ śāntikarmasu yojayet |
mantribhir lakṣate nityaṃ śivacakrā tu sambhavam || 35.219 ||
ap35.­220
tad eva vinyastau hastau sampuṭākāram udbhavau |
ślathakośāyatāṅgulyaḥ • ubhau saṅkucitau śubhau |
puṇḍarīkam iti jñeyaṃ mudrā sarvārthasādhakā || 35.220 ||
ap35.­221
tad eva hastaṃ nikṣipya tyajya muṣṭyāyatāṅgulim |
prasāritā karākāraṃ varadaṃ mudrām ucyate || 35.221 || {V292}
ap35.­222
ubhau hastau punaḥ kṛtvā aṅgulībhiḥ samantataḥ |
baddhvā ca veṇikākāraṃ mudrāiṣā rajjum ucyate || 35.222 ||
ap35.­223
punaḥ prasārayas tad ekaṃ tu dakṣiṇaṃ karam uttamam |
kuryāt sūcikākāraṃ madhyatarjani-m-aṅgulau || 35.223 ||
ap35.­224
īṣat saṅkucitāgraṃ tu • aṅgulīnāṃ natottamam |
sthitikāṃ kārayet tatra sunyastaṃ tarjanī tu tam || 35.224 ||
ap35.­225
kuryāt saṃśleṣite tatra • anāmikāparvaniśritā | {S375}
mudreyaṃ kuntanirdiṣṭā bahudhā lokanāyakaiḥ || 35.225 ||
ap35.­226
tad eva hastau vinyastau • ubhau tarjanya sūcitau |
ubhau muṣṭisamaṃ kṛtvā • aṅgulībhiḥ samaṃ punaḥ |
tad eva mudrā samākhyātā vajradaṇḍaṃ manīṣibhiḥ || 35.226 ||
ap35.­227
tad eva hastau saṃyojya sampuṭākārakāritam |
vinyastām aṅgulim añjalyam anyonyāśleṣam āśritam
ubhau aṅguṣṭham āśritya śataghnāmudram ucyate || 35.227 ||
ap35.­228
tataḥ kṛtvā • ubhau5585 hastau samantān nimnasambhavau |
añjaliṃ tu tato kṛtvā nāvāyāna5586sasambhavam || 35.228 ||
ap35.­229
mudreyaṃ bherīti khyātā triṣu loke hitāyibhiḥ |
santārayati bhūtānāṃ mahāsaṃsārasāgarāt || 35.229 ||
ap35.­230
tad evāñjalim utsṛjya citrahastatalāv ubhau |
vimānamudram ity āhur ūrdhvasattvanayānugāḥ || 35.230 ||
ap35.­231
tad eva hastau saṅkocya syandanaṃ tad ihocyate |
triyānagamanaṃ śreṣṭhaṃ ratho5587 hy ukto 'nutāyibhiḥ || 35.231 ||
ap35.­232
nayate sarvabhūtānāṃ jāpināṃ mantrasampadām |
uttamāyānam5588 āśritya yayur buddhagataṃ5589 tu tam || 35.232 ||
ap35.­233
tad eva hastau • utsṛjya • ubhau kṛtvā punas tataḥ |
kuryāc citratalaṃ śuddhaṃ vedikākārasambhavam || 35.233 ||
ap35.­234
etan mudravaraṃ śreṣṭhaṃ lokanāthaiḥ supūjitam |
śayanaṃ sarvabuddhānāṃ jinaputraiḥ samudāhṛtam || 35.234 ||
ap35.­235
yatrātītās tu sambuddhā śāntiṃ jagmus tad āśritā |
nirvāṇadhātusaṃnyastā yatrārūḍhāśayānugā |
sa eṣā mudram iti khyātā śayanaṃ lokanāyakam || 35.235 || {V293}
ap35.­236
tad eva hastau vinyastau saṃśliṣṭyāṅgulibhiḥ samam |
sampuṭākośavinyastaṃ tarjany ekaṃ tu dakṣiṇam | {S376}
kuryād vakrato hy agre • ardhacandraṃ sa ucyate || 35.236 ||
ap35.­237
ubhau hastau punaḥ kṛtvā dakṣiṇāṅguṣṭhamuṣṭitaḥ |
vāmahastāśritaiḥ sarvair aṅgulībhiḥ samocitaiḥ |
baddhvā muṣṭi karāgre tu dakṣiṇāṅguṣṭhamiśritaiḥ5590 || 35.237 ||
ap35.­238
taṃ dakṣiṇair eva samāyuktair aṅgulībhiḥ puṭīkṛtaiḥ |
kanyasāṃ visṛtāṃ kṛtvā vīṇamudrā udāhṛtā || 35.238 ||
ap35.­239
ubhau hastau punaḥ kṛtvā • ākāśau viralāṅgulau |
ubhāv aṅguṣṭhayor madhyā • ubhau tarjanim āśritau |
eṣā padmālayā mudrā sambuddhaiḥ kathitā jage || 35.239 ||
ap35.­240
uddhṛtāṅguṣṭhakau nityaṃ punaḥ kuvalayodbhava |
mudrā ca kathitā loke sambuddhair dvipadottamaiḥ || 35.240 ||
ap35.­241
tad evam añjaliṃ kṛtvā praṇāmākārajagadgurum |
sā namaskāramudreyaṃ sarvalokeṣu viśrutā || 35.241 ||
ap35.­242
tad eva mudrā viṣṭabhya hastau yamalasambhavau |
eṣā yamalamudreyaṃ triṣu lokeṣu viśrutā || 35.242 ||
ap35.­243
īṣanmūlato hastau • aṅguṣṭhau ca supīḍitau |
sā bhavet sampuṭā mudrā śokāyāsavināśanī5591 || 35.243 ||
ap35.­244
etā mudrās tu kathitā ye sarve praharaṇodbhavāḥ |
puṣpākhyā śayanayāś ca vādyādyā grahanāmakā |
sarve sarvakarā yuktā mantraiḥ sarvais tu bhāṣitam || 35.244 ||
ap35.­245
na tithir na ca nakṣatraṃ nopavāso vidhīyate |
saṃyuktā mudrāmantrāś ca kṣipraṃ karmāṇi sādhayet || 35.245 ||
ap35.­246
jāpinas tapasā yukto japtamātro vicakṣaṇaḥ |
mudrā mantraprayuktā ca • asādhyaṃ kiñcin na vidyate || 35.246 ||
ap35.­247
ubhau hastau punaḥ kṛtvā • añjalyānyonyasaktakam |
kanyasānāmikāṅguṣṭhau5592 pārśvato nyastau dhūpamudrā udāhṛtā || 35.247 || {S377}
ap35.­248
ādhārāñjaliyogena tarjanyāv īṣat kocayet |
sāmānyā balimudrā tu • udbhūtā lokatāyibhiḥ || 35.2525593 ||
ap35.­249
madhyeṣu puṣpavinyastaṃ yathāsambhavato vividhaiḥ |
dattaṃ bhavati mantrāṇāṃ balikarmeṣu sarvasu || 35.253 || {V294}
ap35.­250
dakṣiṇenābhayaṃ hastaṃ kṛtvā ca vāmakareṇa vai |
maṇibandhanayogena grāhyaṃ karadakṣiṇam |
eṣā te sarvamantrāṇāṃ gandhamudrā • udāhṛtā || 35.254 ||
ap35.­251
dakṣiṇākaramuṣṭau tau • aṅguṣṭhau madhyamau sadā |
sūcyākāraṃ tataḥ kṛtvā dīpamudrā • udāhṛtā || 35.255 ||
ap35.­252
anāmikāṅguṣṭhayor eva • akṣasūtrāt saṃsthitam |
kanyasāṃ prasāryato nityaṃ madhyamāṃ tasya pṛṣṭhataḥ |
tarjanīṃ kuñcitāṃ nyasya • akṣamudreti ucyate || 35.256 ||
ap35.­253
garbhāñjalyās tato nyasya • akṣasūtraṃ sa mantravit |
japed yatheṣṭato mantraṃ kṣipraṃ siddhivarapradam |
śobhanaṃ sarvamantrāṇām5594 eṣa dṛṣṭavidhiḥ sadā || 35.257 ||
ap35.­254
agner dakṣiṇahastena • abhayāgraṃ tu kārayet |
abhimukhaṃ jvalane sthāpya tarjanīṃ kuñcayet sadā || 35.258 ||
ap35.­255
aṅguṣṭhaṃ ca kare nyasya madhye kuñcitasaṃsthitam |
etad āvāhanaṃ mudraṃ nirdiṣṭaṃ jātavedase || 35.259 ||
ap35.­256
kuñcitaṃ tarjanyāgram aṅguṣṭhau caikayojitam |
visarjanaṃ sarvakarmeṣu jvalane sampradṛśyate || 35.260 ||
ap35.­257
kuryāt sarvamantrāṇāṃ homakarma vicakṣaṇaḥ |
mudrair etair bhisaṃyuktaḥ5595 • mantram agnau suyojitaḥ || 35.261 ||
ap35.­258
praṇāmāñjalir antaritā • aṅgulībhiḥ samantataḥ |
kuryāt taṃ viparītaṃ tu • aṅguṣṭhau ca saṃmiśritau || 35.262 ||
ap35.­259
bahiḥ saṅkocya tarjanyau madhyamībhiḥ samāśritau | {S378}
eṣā mudravarā hy uktā pūjākarmasu yojitā || 35.263 ||
ap35.­260
praṇāmaṃ sarvamantrāṇāṃ mantranāthaṃ jinorasām |
śodhanaṃ sarvamantrāṇām āsanaṃ ca pradāpayet || 35.264 ||
ap35.­261
asambhave 'pi puṣpāṇāṃ mudrāṃ baddhvā tu yojayet |
pūjitā vidhinā hy ete mantrā sarvārthasādhikā || 35.265 ||
ap35.­262
mudrābandhena pūjārthaṃ kṛtaṃ bhavati śobhanam |
dvitīyā cittapūjā tu yādṛśī puṣpasambhavā || 35.266 ||
ap35.­263
eṣa pūjāvidhiḥ proktā sambuddhair dvipadottamaiḥ |
abhāvena tu puṣpāṇāṃ dvividhā pūja ucyate || 35.267 ||
ap35.­264
sarvamantraprasiddhyarthaṃ sarvakarmeṣu yojayet |
sarvakarmakarā mudrā sarvabuddhais tu bhāṣitā || 35.268 || {V295}
ap35.­265
āsane śayane snāne pānānubhojane |
śobhane dīpane mantre sthāne maṇḍalakāraṇe || 35.269 ||
ap35.­266
samayaḥ sarvamantrāṇām adhiṣṭhānārthaṃ tu mantriṇām |
kathitā lokanāthais tu mudreyaṃ sarvakarmikā || 35.270 ||
ap35.­267
paripūrṇaṃ śataṃ proktaṃ mudrāṇāṃ niyamād ayam |
ataḥ paraṃ pravakṣyāmi mudrām aṣṭam atāṃ gatām || 35.271 ||
ap35.­268
tad eva hastau vinyastau • ubhau kṛtvā punas tataḥ |
tathaiva5596 pradeśinīṃ kṛtvā madhyamāsūcimiśritā || 35.272 ||
ap35.­269
nakhasyādhastāt tṛtīye vai bhāge saṃsaktakāritau |
ākośām udbhavāveṣṭya sūcyākāraṃ tu kārayet |
etan mantrādhipater mudrā cakriṇasya5597 mahātmanaḥ || 35.273 ||
ap35.­270
etā eva pradeśinyā sañcāryā samamadhyamā |
sūcyā nakhasya vinyastā saṃsaktā ca • anāmikā |
eṣa uṣṇīṣamudrā vai jinendraiḥ samprakāśitā || 35.274 ||
ap35.­271
tad eva hastau vinyastau madhyamāṅguliveṣṭitau | {S379}
kanyasāṅgulisaṃyuktau mudreyaṃ sita5598-m-udbhavā || 35.275 ||
ap35.­272
madhyasūcyā samaṃ kṛtvā saṃsaktau ca karoruhau |
nirmuktaḥ kuṇḍalākārā mahāmudrā sa ucyate || 35.276 ||
ap35.­273
tām eva pradeśinyāgrā†dhibhūntarelpa†satrikam |
madhyasūcyāṃ tato nyasya • adhastāt saṃsaktapāṇinā || 35.277 ||
ap35.­274
parvatritīyayor nyastau • aṅguṣṭhau nakhapīḍitau |
eṣā mudrā varā proktā mañjughoṣasya dhīmataḥ || 35.278 ||
ap35.­275
tad eva hastau vinyastau • añjalīkārasaṃsthitau |
madhyamāṅgulivinyastau sūcyagrā nāmitaḥ sthitau |
aṅguṣṭhau madhyamāṃ spṛśya aṅgulīparvasatrikam || 35.279 ||
ap35.­276
kanyasāṅgulībhiḥ sūcīṃ kṛtvānāmitam ucchritau |
eṣā mudrā varā śreṣṭhā dharmakośasthatāṃ gatā5599 || 35.280 ||
ap35.­277
tad eva hastau vinyastau vidhidṛṣṭasamāsatau |
tad evam aṅgulibhiḥ sarvair āpūrṇaṃ kośasaṃsthitam || 35.281 ||
ap35.­278
ubhau hastau vivṛṇīyāt • aṣṭānāṅgulināvṛtāḥ |
aṣṭāṃ puruṣatattvajñāṃ catvāro yugatāṃ gatām | {V296}
tad eva saṅgham ity āhuḥ sambuddhā dvipadottamāḥ || 35.282 ||
ap35.­279
sa eva mudrā saṅgheti kathyate ha bhavālaye |
eṣā mudrāvarā śreṣṭhā sarvakarmaprasādhikā || 35.283||
ap35.­280
ubhau hastau puṭīkṛtvā • añjalyākārasaṃsthitau |
prasārya tarjanīm ekāṃ dakṣiṇāṃ karaniḥsṛtām || 35.284 ||
ap35.­281
sā eṣa bhūtaśamanī nirdiṣṭā tattvadarśibhiḥ |
eṣā mudrā varā khyātā sarvakarmārthasādhikā || 35.285 ||
ap35.­282
tad eva hastau vinyastau veṇikāgrāv avacitau5600 |
piṇḍasthau sampuṭākārau • ucchritāṅguṣṭhanāmitau5601 |
eṣā sā padmamāleti • ādibuddhaiḥ pracoditā || 35.286 || {S380}
ap35.­283
tad eva hastāv uttānau • aṅgulībhiḥ samantataḥ |
praphullanirmitākārau • aṅguṣṭhāṅgulisatrikau || 35.287 ||
ap35.­284
dvitīye parvato nyastau • aṅguṣṭhau tarjani cobhayau |
sa eṣā mudravarā khyātā sambuddhais tridaśālayā || 35.288 ||
ap35.­285
ete mudrā mahāmudrā aṣṭā te te śama5602karmikau |
tulyaprabhā mahāvīryā saṃbuddhaiḥ samprakāśitā || 35.289 ||
ap35.­286
ṣaṣṭibimbarakoṭyas tu aśītiḥ saha-m-udbhavaiḥ |
atītair munivarāsaṅkhyair mudrā hy ete prakāśitā |
śatam aṣṭādhikaṃ proktaṃ mudrāṇāṃ vidhisambhavam || 35.290 ||
ap35.­287
etaiḥ sarvais tu sarvāṇi5603 mantrakarmāṃś ca sādhayet |
sarvamantrāṃ tathā karmā sarvāṇy eva prasādhayet || 35.291 ||
ap35.­288
etan mudrāśataṃ5604 proktaṃ sarvabuddhair maharddhikaiḥ |
vidhinā yojitā hy ete kṣipram arthaprasādhikā || 35.292 ||
ap35.­289
ity uktvā munināṃ mukhyaḥ śākyasiṃho narottamaḥ |
mañjughoṣaṃ tadā vavre bodhi­sattvaṃ maharddhikaḥ || 35.293 ||
ap35.­290
eṣa mañjuśriyākalpe mudrāsambhavasambhavaḥ5605 |
tvayaiva sampradatto 'yaṃ rakṣārthaṃ śāsane bhuvi
yugānte vartamāne vai mayaiva parinirvṛte || 35.294 ||
ap35.­291
rakṣārthe śāsane mahyaṃ sarvedaṃ kathitaṃ mayā |
mudrāṇāṃ lakṣaṇā hy uktaṃ mantrāṇāṃ ca savistaram |
rahasyaṃ sarvalokānāṃ guhyaṃ cāpi • udīritam || 35.295 || {V297}
ap35.­292
etatkalpādhipe sūtre guṇavistāravistṛtam |
anekadhā ca mantrāṇāṃ guṇavarṇasamodayam || 35.296 ||
ap35.­293
bahudhā mantrayuktiś ca tantrayukti tadāhṛtā |
prabhāvaguṇasiddhāntaṃ jāpināṃ hetusambhavam || 35.297 ||
ap35.­294
phalodayaśubho hy uktaḥ sattvānāṃ gatiyonayaḥ |
kumāra tvadīyamantrāṇāṃ siddhihetuniyojitā || 35.298 ||
ap35.­295
evam uktas tu mañjuśrīḥ kumāro gaganāśritaḥ | {S381}
praṇamya śirasā sambuddhaṃ lokanāthaṃ prabhākaram || 35.299 ||
ap35.­296
dīrghaṃ niśvasya karuṇārdro roruroda tataḥ punaḥ |
tasthure samīpe5606 buddhasya • āpṛcchya varadāṃ varam || 35.300 ||
ap35.­297
nirnaṣṭe bhagavān loke mantrakośe mahītale |
sattvānāṃ gatimāhātmyaṃ kathaṃ tasmai bhaviṣyati || 35.301 ||
ap35.­298
evam uktas tu sambuddho mañjughoṣaṃ tad ālapet |
śṛṇohi vatsa mañjuśrīḥ kumāra tvaṃ yadi pṛcchasi |
mayā hi nirvṛte loke śūnyībhūte mahītale |
nirnaṣṭe dharmakośe ca śrāvakaiś ciranirvṛtaiḥ || 35.302 ||
ap35.­299
śāstu bimbas tathā rūpaṃ kṛtvā vai dvipadottamaḥ |
pūjāṃ satkārataḥ kṛtā dhūpagandhavilepanaiḥ || 35.303 ||
ap35.­300
vividhair vastravaraiś cānyair maṇikuṇḍalabhūṣaṇaiḥ |
vividhair bhojyabhakṣaiś ca sanniyojya nivedanam |
vividhākārasampannaṃ yatheṣṭākārakāriṇe || 35.304 ||
ap35.­301
tathaiva5607 mantram āvartya sattvayonigatiḥ śubham |
ājahāra puraṃ śreṣṭham uttamāṃ gatiyonaye |
ante bodhinimnasthaḥ śāntiṃ jagmuḥ sapaścime || 35.305 ||
ap35.­302
evam uktas tu mañjuśrīs tuṣṭo sambuddhacoditaḥ |
sampratuṣya tato dhīmāṃ bodhisattvo maharddhikaḥ || 35.306 ||
ap35.­303
etat sarvaṃ purā gītaṃ śuddhāvāsopari sthitam |
buddhānāṃ sannidhau buddha dharmacakrapravartakaḥ |
mantracakraṃ tadā vavre5608 cirakālānuvartitam || 35.307 || iti ||
ap35.­304

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrāt pañcatriṃśo5609 mudrāvidhipaṭalavisaraḥ parisamāpta iti ||

{S382} {V298}

ap36.

Chapter A36

ap36.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma |

asti mañjuśrīḥ paramaguhyatamaṃ tvadīyaṃ mūlamudrāsameta saparivāraṃ mudrālakṣaṇaṃ sarvakarmeṣu copayojyaṃ sarvasampattidāyakaṃ saphalaṃ sarvamantrānuvartanaṃ sarvakarmārthasādhakaṃ saṃkṣepataḥ | śṛṇu mañjuśrīḥ || 36.1 ||

ap36.­2

ādau tāvat prasṛtāñjalis tarjanyānāmikāmadhyaparvatānupraviṣṭā pṛthak pṛthak | sā eṣā mañjuśrīs tvadīyā mūlamudrā vikhyātā sarvakarmikā bhavati || 36.2 ||

ap36.­3

tathaiva hastau saṃyamya • anāmikā saṃhatā tarjanī madhyamās tathā kaniṣṭhikayā • ūrdhvarekhāsthitāṅguṣṭhaśīrṣe | ayam aparā mañjuśrīs tvadīyā vaktramudrā udāhṛtā || 36.3 ||

ap36.­4

anyonyasaktāṅgulimuṣṭiṃ kṛtvā madhyamāṅguli5610 vimucya sūcīkṛtvā tasya pārśvayor valitatarjanīyugalam ante nyaset5611 | eṣā mañjuśrīs tvadīyamudreyaṃ daṃṣṭrā bhavati || 36.4 ||

ap36.­5

mudrāyā • aṅguṣṭhayugalaṃ pārśvayor nyaset | eṣā mudrā sākṣāt tvaṃ mañjuśrīḥ | tasmiṃ sthāne tasmiṃ karapuṭe sānnidhyaṃ samayenādhitiṣṭhase || 36.5 ||

ap36.­6

anyonyasaktāṅgulimuṣṭayoḥ pradeśinīṃ muktvā • aṅguṣṭhayugalaṃ madhyataḥ | eṣā sā mañjuśrīḥ tvadīyā • aparā cīrakamudrā || 36.6 ||

ap36.­7

prasṛtāñjaliparvaṇīkṛtvā • anāmike tarjanīṃ madhyamāntarasthitāgre | iyam aparā mañjuśrīḥ sākṣād eva tvaṃ mūlamudrā • udāhṛtā || 36.7 ||

ap36.­8

asyaiva mudrāyāḥ prasṛtāṃ tarjanīṃ kṛtvā | eṣā sā mañjuśrīs tvadīyanetramudrā bhavati || 36.8 ||

ap36.­9

kanyasānāmikāveṇīkṛta­karapuṭa­madhyasthitā madhyamau bahistas tarjanyupari kuñcitāgre • aṅguṣṭhāgrasaṃśliṣṭāgrāsu | ayam aparā tvadīyā5612 mañjuśrīḥ • vaktramudrā bhavati sarvakarmikā || 36.9 ||

ap36.­10

evam anena krameṇaikaikāṅgulim atha muñca • ubhau • aṅguṣṭhasahitā sarve • aṅguliyogena • ekaikaṃ prasārayet5613 • uccīkṛtadakṣiṇāṅguṣṭham | tvadīyaṃ mañjuśrī • eṣā • uṣṇīṣamudrā || 36.10 ||

ap36.­11

dakṣiṇaṃ saṅkocya vāmam ucchritaṃ lalāṭamudrā bhavati tvadīyā mañjuśrīḥ | yāṃ dṛṣṭvā sarve duṣṭagrahāḥ prapalāyante || 36.11 || {S383}

ap36.­12

evaṃ śravaṇo grīvā bhujau hṛdayaṃ karau kaṇṭha kaṭiṃ nābhiḥ • ūrū jaṅghāṃ caraṇau netrau vaktraṃ jihvā ceti | evaṃ daśabhir aṅgulībhir anupūrvam ucchritau • anupūrvamudrālakṣaṇaṃ bhavati | anupūrvaṃ ca karma karoti || 36.12 ||

ap36.­13

vaktramudrayā mukhābandhaṃ daṃṣṭramudrayā duṣṭagrahamocanaṃ jihvāmudrayā duṣṭavacananivāraṇaṃ hṛdayamudrayā nṛpatikopanāśanam anyaṃ vā sattvaṃ devāsuraṃ mānuṣāmānuṣādyāṃ vividhāṃ vā gatiniśritāṃ ruṣitānāṃ krodhanāśanaṃ bhavati | evam anupūrvyā sarvataḥ sarvakarmāṇi karoti || 36.13 ||

ap36.­14

evam asaṅkhyeyāni • anena krameṇa mudrāṇi bhavanti | asaṅkhyeyāni ca karmāṇi karoṣi tvaṃ mañjuśrīḥ sarvathā | sarvamudreṣv eva sarvakarmāṇi bhavanti | baddhā tāyair5614 mahāvīraiḥ saṅkhyātītais tathāgatair mahāmudrā mahāvīrair mahābhūmigatair api yatra nimbarakodyāni ṣaṭtriṃśāśītinavapañcakaiḥ ṣaṣṭi-r-nayutasaṅkhyād yaiḥ sarvalokottarottaraiḥ || 36.14 || {V299}

ap36.­15
sarve mudrāntargatāḥ5615 sarve ye cānyā laukikā kriyā |
ebhir anyatamair mudraiḥ kuryāt sarvārthasādhanam || 36.15 ||
ap36.­16
hastadvayenāvabaddhā vai sādhanakāle ca maṇḍale |
pūrvasevābhiyuktena homajāpeṣu vā punaḥ || 36.16 ||
ap36.­17
niṣaṇṇaḥ sthitako vāpi yāvadicchaṃ japed vratī |
mahārakṣāvidhānena • ātmanasya parasya vā |
kuryāt sarvāṇi karmāṇi sarvamudreṣu sarvadā || iti || 36.17 ||
ap36.­18

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrāt ṣaṭtriṃśaḥ5616 dvitīyamudrāvidhipaṭalavisaraḥ parisamāpta iti ||

{S412}5617 {V320}5618

ap37.

Chapter A37

ap37.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma || 37.1 ||

ap37.­2

asti mañjuśrīs tvadīye mūlakalpe • aparam api mudrā paramaguhyatamam | sarveṣāṃ mudrātantravidhānaṃ sarvamantrāṇāṃ sammataṃ sarvamantraiś ca saha saṃyojyaṃ5619 sarvakarmaprasādhakaṃ samyaksambodhimārgaviśodhakaṃ sarvabhavamārgavināśakaṃ sarvasattvopajīvyam āyurārogyaiśvaryasarvāśāpāripūrakaṃ sarvabodhipakṣadharmaparipūrakaṃ sarvasattvasantoṣaṇakaraṃ sarva­sattva­manāśābhirucita­saphalābhikaraṇaṃ sarvakarmakaraṃ sarvamantrānuprasādhakaṃ sarvamudrāmantrasametam | śṛṇu kumāra mañjuśrīḥ || 37.2 ||

ap37.­3

ādāv evoṣṇīṣalakṣaṇaṃ bhavati | prasṛtasamohānobhayapāṇinā jihvā • ānāmikāṅgulyau karamadhye nakhe nakhaṃ paridhāya • aṅguṣṭhāgreṇopagūḍhāḥ kanyasau sūcyākāreṇa saṃhatāgrā tathaiva madhyamā samanakhaśikhāsaṃsaktamadhyagau pradeśinyau sūcyākārau5620 | samantāvabhāsoṣṇīṣamahālakṣaṇaṃ nāma mahāmudrā | bhavati cātra mantraḥ | āḥ muḥ5621 haṁ || 37.3 ||

ap37.­4

tad eva pradeśinyau sañcārya nakhena nakham ālabhen maṇḍalākārasūcyābhiḥ | kudṛṣṭiśalyaviparyāsadāhanaṃ nāma mahādharmacakramudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ dhuna pātaya chinda cakre vajriṇi hūṁ || 37.4 ||

ap37.­5

†samayiravo† bhāge pradeśinyo †nirgugugulyākātṛkam†5622 | caturmārāriśayanī vajravīrā calācalamahā mahīkleśāśanī5623 nāma mahāmudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ vajrānani hūṁ phaṭ || 37.5 ||

ap37.­6
paryak tu mudrā mantrā ca saṃyuktā sarvakarmasu |
naśyante sarvavighnā vai śaradaiva yathāmbudā || 37.6 ||
ap37.­7
caturmārakṛtā ye ca ye ca vighnā sasurāsurāḥ |
naśyante dṛṣṭamātraṃ vai mudrāṃ †paryam† uttamam || 37.7 ||
ap37.­8
paratas tulyam uddiśya tṛtīyā muktapradeśinī |
saṅkucitāgryā śubhā caiva muṣṭis tathāgatī smṛtā ||

trailokyena mahāmaheśvaragabhastimālinī nāma mahāmudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ vijaye haḥ || 37.8 ||

ap37.­9

tathāgatamuṣṭimudrā ca | ebhir anyatamair mudrair5624 {S413} hastadvayenāvabaddhvā sādhanakāle pūrvasevākāle vā sakṛd uccārya yāvadicchaṃ japet niṣaṇṇo sthito vā | evaṃ sarva­vighna­vināyakāḥ • avatāraṃ na labhante | siddhiś cābhimukhībhavati || 37.9 ||

ap37.­10

tā eva pradeśinyaḥ sañcārya madhyamayor upari5625 saṃsaktāgrāṃ kārayet | udgatoṣṇīṣamudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ jvalojjvala dīptodgatoṣṇīṣa dhuna dhuna hūṁ || 37.10 ||

ap37.­11

tā eva pradeśinyo sañcārya madhyamasūcyā sadā nakha­śikhara­saṃsaktā nirbhugnagulphakuṇḍalākāra mudrā sitātapatroṣṇīṣa | mantraṃ cātra bhavati | oṁ ma ma ma ma hūṁ niḥ || 37.11 ||

ap37.­12

tā eva pradeśinyau paratas tulyam udyamya • āśleṣya madhyamasūcye tejorāśimudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ tathāgatoṣṇīṣa • anavalokitamūrdhni tejorāśi hūṃ jvala jvala eka eka dara vidara cchinda bhinda hūṃ hūṃ sphaṭ sphaṭ svāhā || 37.12 || {V321}

ap37.­13

tā eva pradeśinyāgrasaṃsaktamadhyamasūcye maṇḍalākāro jayoṣṇīṣamudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ jayoṣṇīṣa jvala jvala bandha bandha dama dama ṅraṁ ṅraṁ ṅraṁ haḥ hana hūṁ | jayoṣṇīṣamantrā || 37.13 ||

ap37.­14

tayaiva pradeśinyāgrā sañcārya madhyamasūcyā5626 nakhasyopari tṛtīyabhāge śliṣṭā cakravartimudrā | oṁ namo • apratihatatathāgatoṣṇīṣāya • anavalokitamūrdhni cakravarti hūṃ jvala jvala dhaka dhaka dhuna dhuna vidhuna trāsaya mārayotsādaya hana hana aṁ aṁ aḥ aḥ kaḥ kaḥ proṃkhini proṃkhini kuṇḍalini • aparājitā5627stradhāriṇi hūṁ phaṭ | cakravarti || 37.14 ||

ap37.­15

tā eva pradeśinyāgrā sañcārya madhyamasūcyā nakhasyādhastāt tṛtīyabhāge saṃyuktā mantrādhipasya cakravartine mudrā | tā eva pradeśinyāgrā sañcārya sūcyā nakhasyādhastāt saṃsaktā mantrādhipasya mudrā || 37.15 ||

ap37.­16

tā eva pradeśinyāgrā sañcārya madhyamasūcyā nakhaparvayor antare saṃsaktā mahā­cakra­vartine mudrā | tā eva pradeśinyāgrā sañcārya madhyamasūcya {S414} tṛtīye parve • adhastāt saṃsaktā kuṇḍalākāreṇa mahā­cakra­vartine mudrā | tā eva pradeśinyāgrā sañcārya tṛtīye parve madhyamasūcyā parvayor antare saṃsaktā mantrādhipasya mahā­cakra­vartine mudrā || 37.16 ||

ap37.­17

tā eva pradeśinyāgrā nirbhugnagulphasatrikaṃ madhyamasūcyā madhyamaparvayor adhastāt saṃsaktā parvatṛtīyena • aparājitoṣṇīṣacakravartina hṛdayamudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ aparājita5628 dhik | tā evoṣṇīṣamūlamudrāyānyatamena vā sopacāravinyāsa sarvakarmāṇi kārayet || 37.17 ||

ap37.­18

aṅguṣṭhāgraiś calitair anāmikā parāmṛjyotkarṣayed āvāhanam | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavate • apratihatoṣṇīṣāya | ehi ehi bhagavan dharmarāja | pratīccheyam arghyaṃ gandhaṃ puṣpaṃ dhūpaṃ balyaṃ dīpaṃ ca | māṃ cābhirakṣa | apratihata5629balaparākramāya svāhā | āvāhanaṃ śuklapuṣpaiḥ svarūpeṇārghyapādyam ācamanīyam āsanopaviśane tadānenaiva diśi vidiśi adha ūrdhvaṃ ca bandhayet || 37.18 ||

ap37.­19

tā evānāmikau aṅguṣṭhāgrair apamṛjyātha nāmayet madhyame parve | spṛśyotkṣipet | visarjanārgheṇa svadevatāyā apasavyena bhrāmayet | mudrā diśābandhā muktā bhavanti | mantraṃ cātra bhavati | namo 'pratihatoṣṇīṣāya gaccha gaccha bhagavan dharmarāja pratīccha mayārghyaṃ gandhaṃ puṣpaṃ dhūpaṃ māṃ ca rakṣa | apratihata5630balaparākramāya svāhā5631 | mudrāmantravisarjanārgheṇa || 37.19 ||

ap37.­20

tā eva pradeśinyau • adhastāt tṛtīye parve madhyamasūcye saṃsaktāu | anyonya aṅguṣṭau saha kanyasair niṣpīḍitamuṣṭiḥ | madhyamasūcyau | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavate • apratihatoṣṇīṣāya oṁ oṁ hrauṁ bandha hūṁ phaṭ | apratihatoṣṇīṣatejorāśer5632 mudrāmantrā sarvabandhādiṣūpayujyate sarvakarmikaḥ || 37.20 ||

ap37.­21

tā eva pradeśinyau • ākuñcitāgrā madhyamasūcyā tṛtīyaparve-d-īṣidasaṃsaktā vikaraṇoṣṇīṣamudrā | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavate apratihatoṣṇīṣāya vikaraṇa dhuna dhuna hūṁ | vikaraṇoṣṇīṣaḥ • bhagavato vidyādhipater5633 mahāvidyārājā • uṣṇīṣatantre sarva­vighna­vināya­kopa­ghotaṣv abhiṣekam ātmarakṣādiśābandhamaṇḍalabandhādiṣu sarvakarmeṣu prayujyate || 37.21 || {S415}

ap37.­22

tā eva pradeśinyau vikasitākuñcitāgrā calitākṛṣṭau • agner āvāhanaṃ paścād dhomayāmīti | {V322} eṣa eva visarjanaṃ vikṣiptaiḥ pradeśinyau | jvālā­mālinoṣṇīṣa5634mudrā | apratihataḥ sarvakarmasu | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavate • apratihatoṣṇīṣāya ehy ehi tejomāline • agnaye svāhā || 37.22 ||

ap37.­23

tā eva pradeśinyau • ākuñcitāgrā madhyamasūcyā tṛtīye parve madhyamaparvayor antare saṃsaktā balotkaṭoṣṇīṣamudrā | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavate • apratihatoṣṇīṣāya • imaṃ gandhaṃ puṣpaṃ dhūpaṃ baliṃ dīpaṃ ca pratīccha hara hara sarvabuddhādhiṣṭhite dharmarājāpratihatāya svāhā | gandhādiṣu mantraḥ || 37.23 ||

ap37.­24

viparyastānāmike tṛtīye parvā5635ṅguṣṭhe saṃsaktā pradeśinyaḥ sūcyākāraḥ vajratejoṣṇīṣamudrā | apratihataḥ sarva­vināyakānām anena nigrahaṃ kuryāt | sahāyānāṃ dikkālānāṃ ca | evam ebhir mantramudrāiḥ • rakṣā japakāle sādhanakāle maṇḍale 'pi sarva­karmāṇi kartavyāni | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavate • apratihatoṣṇīṣāya sarva­vighna­vidhvaṃsana­karāya troṭaya svāhā || 37.24 ||

ap37.­25

anāmikayor aṅguṣṭhamūle kuṇḍalākāras tathaiva ca pradeśinyau sūcyākāraḥ sarvatrāpratihato 'parājitoṣṇīṣamudrā | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavate • apratihatoṣṇīṣāya sarvatrāparājitāya samaye śānte dānte dharmarājabhāṣite mahāvidye sarvārthasādhani svāhā | ghṛtahomādiṣu śāntikapauṣṭikāni karmāṇi kuryāt || 37.25 ||

ap37.­26

etāv anāmikāyāḥ kuṇḍalayoḥ pradeśinyau kuñcitāgrā pratihateta śaṅkaroṣṇīṣamudrā | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavate • apratihatoṣṇīṣa | oṁ śaṅkare svāhā | rakṣā sarvakarmasu || 37.26 ||

ap37.­27

aṅguṣṭhāgrau • anāmikayos tṛtīye parvenākrāntā tathaiva pradeśinyau sūcyā vajrā­pratihata­samayoṣṇīṣa­mudrā sarvatra samaya­sādhāraṇaḥ | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavate • apratihatoṣṇīṣāya | oṁ śaṅkare samayaṃ svāhā || 37.27 ||

ap37.­28

aṅguṣṭhāgrau • anāmikayor madhye parveṇākrāntā pradeśinyau kuñcitāgrā madhyamasūcyā madhyamaparvasaṃsaktāpratihata­mahā­samayoṣṇīṣa­mudrā | devāsureṣu {S416} yujyate samaye sthāpitā | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavate • apratihatoṣṇīṣāya | oṁ śaṅkare mahāsamayaṃ svāhā || 37.28 ||

ap37.­29

anayā maṇḍalabandhaṃ kṛtvā japec cakravartinam api samaye tiṣṭha tiṣṭha | anyāṃś cakravartināṃś cābhibhavati | tatraiva sthāne japaṃ kurvan sarvalaukikalokottarāṇāṃ mantrāṇām asaktād anyonyaṃ vidyāprabhāvabalavighātaṃ kartum ekasmin sthāne sarvajāpinām | evam ādyā uṣṇīṣarājānaḥ • asaṅkhyeyāni bhavanti | vistareṇa kartavyaṃ sarvatathāgatakulam || 37.29 ||

ap37.­30

iha hi mañjuśrīḥ kalparāje • aparimāṇāni mantrāṇi bhavanti | mudrāś caiva vividhākārā | saṃkṣepato 'haṃ vakṣye | yadi vistaraśo katheyam aśakyaṃ sarvamānuṣyair amānuṣaiś ca kalpasahasreṇāpi kālapramāṇenodgṛhītuṃ dhārayituṃ vā | tasmāt tarhi mañjuśrīḥ saṃkṣepataḥ kathayiṣyāmi | samāsenopadhāraya || 37.30 ||

ap37.­31
hṛdayasya mune mudrā kathyate pravarā iha |
tato devātidevasya mudrā vai cakravartinaḥ5636 || 37.31 || {V323}
ap37.­32
avalokitacandrasya bodhi­sattvasya dhīmataḥ |
vajrapāṇes tato mudrā yakṣendrasya prakīrtitaḥ || 37.32 ||
ap37.­33
tato 'nyeṣāṃ tu mudrāṇāṃ mahatām amitaujasām |
dūtadūtīgaṇāṃ sarvāṃ ceṭaś ceṭī tathā parām || 37.33 ||
ap37.­34
yakṣā yakṣīs tathā devāṃ nāganāgī tathāparām |
kiṅkaraḥ kiṅkarīṇāṃ ca piśācapiśācīnāṃ ca || 37.34 ||
ap37.­35
maharddhikā rākṣasīnāṃ tathānyāṃ surayoṣitām5637 |
daitya-m-aṅganāṃ siddhavidyādharāṇāṃ ca sarveṣāṃ ca || 37.35 ||
ap37.­36
amānuṣāṇāṃ nāmānuṣyāṃś cāpi sarveṣāṃ tribhave janmaniḥsṛtām |
sarveṣāṃ tu jantūnāṃ mudrā hy uktā pṛthak pṛthak || 37.36 ||
ap37.­37
mantrās tu vividhākārā nānākarmasamādhikā |
rājakule māṇikule5638 cāpi teṣāṃ mudrā pṛthak pṛthak || 37.37 ||
ap37.­38
arhapratyeka­buddhānām ubhau mudrāu śubhodayau |
sarveṣāṃ bodhisattvānāṃ daśabhūmipratiṣṭhitām || 37.38 || {S417}
ap37.­39
mudrā hṛdayamantrā ca • ekaikaḥ parikīrtitā |
divyayakṣakule cāpi • ṛṣigandharvapūjite || 37.39 ||
ap37.­40
kule saptamake proktā mudrā gandharva-m-āśritā |
tathāṣṭamake mudrā kulebhyo parikīrtitā || 37.40 ||
ap37.­41
sarve mudrā samākhyātā aparāś ca sugatāhva yā |
pṛthak pṛthak mantreṣu laukikeṣu sasaugate || 37.41 ||
ap37.­42
mudrāsahito mantraḥ • dīpro bhavati karmasu |
mudrākṣepādikuśalaṃ nānuyānti vināyakāḥ || 37.42 ||
ap37.­43

atha khalv eṣāṃ mahāmudrādīnāṃ lakṣaṇaṃ bhavati | buddhānāṃ bhagavatāṃ hṛdayamudrālakṣaṇaṃ bhavati || 37.43 ||

ap37.­44

hastadvayenānyonyam aṅgulīḥ sanniyamyāṅguṣṭhau darśayet | saiṣā tathāgatānāṃ hṛdayamudrā | eṣaiva dakṣiṇenāṅguṣṭhena • ekaikadarśitena padmadharasya mudrā bhavati | vāmetarasya pūrvamuṣṭiṃ kṛtvā madhyamāṅguliyugalaṃ pramuñca prasṛtaṃ kṛtvaikataḥ vajrākāram | eṣā vajradharasya mudrā || 37.44 ||

ap37.­45

ekasūcīm avanāmya • eṣā gandhahastine bodhi­sattvasya mudrā | punar evotkṣipya maṇḍalākāraṃ kuryāt | eṣa gajagandhasya mudrā | ubhayor apy ekaṃ parvaṃ kuñcayet | eṣā maṇikule mudrā | sarveṣāṃ maṇicarāṇāṃ jambhale jalendrādīnāṃ mantrais tair eva yojayet || 37.45 ||

ap37.­46

tarjanīyugalaṃ dviparvaṃ kuñcitānyonyanakhasaṃyuktam | eṣā yakṣakule mudrā pañcakādīnāṃ yakṣamaharddhikānām | anyonyanakhasaṃyuktam aṅguṣṭhaṃ nakhopari dhārayet | tathaiva hastau pūrvavat kārayitvā madhyamāṅguliyugalam utthāya sūcikākāraṃ kārayitvā eṣā sarvadevānāṃ mudrā {V324} divyakule akaniṣṭhādīnāṃ divaukasām || 37.46 ||

ap37.­47

bhūyas tathaiva hastau saṃyamya muṣṭiṃ baddhvā • aṅguṣṭhau darśayet | saiṣā pratyeka­buddhāryaśrāvakānāṃ mudrā || 37.47 ||

ap37.­48
ity etām aṣṭau mudrāsu kulā cāṣṭasamāvṛtā |
sarveṣāṃ jinaputrāṇāṃ mudrām ekaṃ tu vakṣyate || 37.48 ||
ap37.­49
prasṛtāñjalivinyastam īṣitsaṅkucitaṃ punaḥ |
sa eṣā kathitā mudrā bodhisattvāṃ mahīyasām || 37.49 || {S418}
ap37.­50
cintāmaṇiḥ khakharakaṃ saṅghāṭī pātracīvaram |
daṃṣṭrābhayahastaṃ ca mudretāḥ saptakaṃ muneḥ || 37.50 ||
ap37.­51
dṛṣṭimaitrīprabhājāladaśanatorṇa sugataḥ sthitiḥ |
imāpy asā parā mudrā jinasyātmaśarīrajā || 37.51 ||
ap37.­52
dvau saptakau gaṇāv etau mudrā pañca mayā smṛtā |
hṛdayasya muneḥ sahitāni viṃśaty uktādisvayambhuvaiḥ || 37.52 ||
ap37.­53
purā kathitā hy ete mudrā ādijinais tadā |
parivāraḥ samākhyāto viṃśakaś cakravartinaḥ |
paramaṃ parasaṅkhyātā mudrā mantrāś ca niśritā || 37.53 ||
ap37.­54

udgataṃ kuṇḍalīkṛtya cintāmaṇimudrā | paryaṅke vāmadakṣiṇe muṣṭim aṃsadeśe dhārayet5639 | khakharakamudrā bhavati | hastasampuṭenānyonyam abhimukhaṃ saṅghāṭīmudrā bhavati || 37.54 ||

ap37.­55

pātraṃ sampuṭādhāraḥ | cīvaraṃ vāmahastena | daṃṣṭrā hṛdayamudrāyā vāmam ekam aṅguṣṭham unnatam | abhayahastam abhayāvanataḥ • vāmacīvarāvalambataḥ • abhayahastaḥ || 37.55 ||

ap37.­56

sampuṭe madhyamāṅguliyugale tarjanyau bahiḥ kuñcitau niveśayet madhyāṅguṣṭhau | eṣā buddhalocanamudrā bhavati |eṣaiva evā parvakuñcite tarjanī • ekataḥ kuryād buddhamaitrī | añjali viralāṅguliṃ kṛtvā tarjanyanāmikā gopayet sūcītrayeṇa | māmakī mudrā bhavati || 37.56 ||

ap37.­57

añjaliṃ kṛtvā tarjanīmadhyamāṅgulibahis tṛtīyaparve kuñcite sandadhyād aṅguṣṭhau pṛthag aṅgulyākāreṇa bhogavatīmudrā | vāmahastena tarjanyā madhyamayā ca vijayā | dakṣiṇayā tryaṅgule vajraṃ kaṭideśe dhārayet || 37.57 ||

ap37.­58

evam evāṣṭau mahāmudrā•ātmanā śirasi vidyārājamudrā baddhvā sarvakarmāṇi kārayet | samaye vā maṇḍale puṣpāṇi kṣipet pūrvanirdiṣṭena vā vidhinānena vā kuryād yathepsataḥ sarvakarmāṇi kārayet | vidyāmantrābhihitāni samayāni bhavanti | mudriḥ sumudritāni5640 mudrāprabhāvāni | yan mudrāṃ sahasā • asthāne badhnīyāt sa evāsya samayabhaṅgo bhavati || 37.58 ||

ap37.­59

yad vajraṃ tacchūlam | triśūlavajrayor viśeṣo nāsti | yad ūrdhvaṃ tad vajradharasya {S419} mudrā bhavati | adharastāc ca maheśvarasya | madhye ācāryagurudakṣiṇīyāṃ sarveṣāṃ ca manuṣyāṇām || 37.59 ||

ap37.­60

ekāṅguli-m-ucchrite sarveṣāṃ manuṣyāṇāṃ dvipada­catuṣpada­bahupadāpada­tribhava5641saṃsthitānāṃ sattvānāṃ mudrā bhavati | dvir ucchritai sarveṣāṃ yakṣayakṣīṇāṃ mudrā bhavati | trim ucchritaiḥ sarvavidyādharavidyādharīṇāṃ mudrā bhavati | catur ucchritaiḥ samapāṇitalavinyastaiḥ sasurāsurāṅganānāṃ mudrā bhavati || 37.60 ||

ap37.­61

kṛtāñjalivinyastau5642 hastau śobhanākārasaṃsthitau sarveṣāṃ rūpādhacarāṇāṃ {V325} devānāṃ mudrā bhavati | tad eva hastau • ārupyādhacarāṇāṃ devānāṃ mudrā bhavati || 37.61 ||

ap37.­62

tad eva hastau suṣirasampuṭākārau muṣṭinibandhanau kāmadhātveśvaraprabhṛtīnāṃ sarveṣāṃ kāmadhātusthitānāṃ sanaratiryakpretayāmalaukikānāṃ sattvānāṃ mudrā bhavati || 37.62 ||

ap37.­63

tām eva mudrām ekam aṅgulim utsṛjya sarveṣāṃ piśācapiśācīnāṃ mudrā bhavati | dvim utsṛtai rākṣasarākṣasīnām | trim utsṛtaiḥ sarvakravyādādīnāṃ grahamātarakūṣmāṇḍādīnāṃ piśitāśināṃ sarveṣāṃ ca ḍākinīnāṃ vyantarādīnāṃ ca sakaśmalām | caturbhir aṅgulībhiḥ saṅkucitaiḥ sarvakaśmalāṃ mudrā bhavati || 37.63 ||

ap37.­64

mudrair ākṛṣṭair ākarṣaṇam | mudrair utkṣiptair visarjanam | svacittena sarvakarmāṇi kārayet | ebhir eva mudrair yatheṣṭataḥ svakaṃ svakaṃ mantraṃ niyojayet | nānyeṣāṃ nānyakarmāṇi kārayet | tasmin tasmin niyuñjyād yasmin yasmin mantrā bhavanti || 37.64 ||

ap37.­65
anullaṅghyā hy ete mudrā sarvabuddhair adhiṣṭhitā |
aśaktā sarvasattvā vai mudrāṃ dṛṣṭvāpi kopitum || 37.65 ||
ap37.­66

mudrolaṅghanād vināśam āpnuvanti | mudrāṇāṃ vināśāt samayabhraṃśaḥ sarvavidyāvyatikramaś ca niṣṭhāyāṃ raurave gatir avīcyāyāṃ vā mahānarakopapattir gāḍhataram evāpnuvanti vighnakartāro | ye ca mudrāsamayam adhitiṣṭhante teṣāṃ cirasaukhyam analpakaṃ bhavati mahādivaukasopapattiś ca gatiniṣṭhāyāṃ niyataṃ bodhiparāyaṇo bhavati || 37.66 ||

ap37.­67

saṃkṣepato mudrā bahuprakārā prakāśitā ādibuddhair bodhi­sattvaiś ca maharddhikaiḥ | na śakyam asya paryantaṃ gantuṃ saṅkhyāgaṇanāṃ vā kartuṃ sarvasattvaiś ca udgrahītum || 37.67 ||

ap37.­68

saṃkṣepato jinakule vidyārājacakravarti•ekam akṣaraṃ rakṣārthaṃ tasya mudrā bhavati | {S420} vāmetarasya pūrvaṃ muṣṭiṃ kṛtvā madhyamāṅguliyugalaṃ pramuñcet5643 prasṛtaṃ kṛtvaikataḥ | ubhayor apy ekaṃ parva kuñcayet5644 | tarjanīyugalaṃ dviparva kuñcitaḥ • anyonyanakhasaṃyuktam aṅguṣṭhanakhopari dhārayet | eṣa cakravartimudrā sarvakarmikā pravarā sarvamudrāṇāṃ5645 nirdiṣṭā lokatāyibhiḥ || 37.68 ||

ap37.­69

pūrvanirdiṣṭena • ekākṣaracakravartinā saṃyuktā sarvakarmikā bhavati | anena sādhitena sarvaṃ tathāgatakulaṃ sarvāś ca laukikalokottarāḥ • mantrāḥ siddhā bhavanti | anena japyamānena sarvamantrā japtā bhavanti || 37.69 ||

ap37.­70

anyad avaśyaṃ sādhakena pūrvataḥ • asmin kalparāje pracodite mantravare • aṣṭasahasraṃ jāpaḥ kartavyaḥ | evam ete sarvavidyāḥ • āmukhībhavanti | āśu siddhiṃ prayacchanti kṣipraṃ ca varadā bhavanti | niyataṃ bodhiparāyaṇaḥ || 37.70 ||

ap37.­71

padmadharamudrāyāḥ • ekākṣarāvalokiteśvarahṛdayena saṃyuktaḥ sarvakarmāṃ karoti | paṇḍaravāsinyā vā vidyāmudreṇa vā saṃyuktā tathaiva sarvakarmāṃ karoti | vajradharasya mudrāyā tasyaiva • ekākṣarahṛdayena saṃyuktaḥ tathaiva sarvakarmāṃ karoti | māmakyā vā mahāvidyayā || 37.71 ||

ap37.­72

evaṃ rājakule • ekākṣararājagandhabodhi­sattvahṛdayena evaṃ tenaiva mudrāyā maṇikule yakṣakule divye • ārye | teṣv iha • ekākṣarahṛdayais teṣv eva mudraiḥ sarvakarmāṇi kartavyāni | evaṃ sarvatra sarvamudraiḥ sarvamantraiś ca sarvakarmāṇi kartavyāni | yathāyuktitaḥ vidyāmantrabalādhānā nyaset | nānyataḥ karmāṇi kartavyāni || 37.72 || {V326}

ap37.­73

evaṃ dakṣiṇakaravinyastaṃ svastyodyataḥ • brāhmaṇasya sahāmpateḥ | ekaliṅgamudrāyā maheśvarasya | cakramudrāyā viṣṇoḥ | añjali-r-ākośaviralavinyastaḥ • garutmanaḥ | evaṃ ṛṣīṇāṃ śāpodyatahastamudrām | evaṃ gandharvāṇāṃ sasurāsurāṇāṃ vāmahasta-m-aṅguṣṭham abhyantarīkṛtamukham upadarśanamuṣṭi5646sthitam | catuḥkumāryamudrā tenaiva mantreṇa || 37.73 ||

ap37.­74

evaṃ kārttikeyasya śaktimudrāyā • evaṃ yama­varuṇa­kubera­yakṣa­rākṣasa­piśāca­mahoragādīnāṃ sarveṣāṃ tribhavasaṃsthitānāṃ sattvānāṃ sarvagatiparyāpannānāṃ sattvadhātusanniḥśritānāṃ sarveṣāṃ grahamātarakravyādakaśmalādīnāṃ sattvānāṃ sarvataḥ sarveṣāṃ mudrāny uktāni mantrāś caiva sarvataḥ | niyujyānupūrvaśaḥ kramaśaḥ sarvataḥ sarvaṃ bhavati nānyataḥ || 37.74 || {S421}

ap37.­75

ādau tāvat sādhakena • asmin kalparāje tathāgatagatiḥ śubhā mahāmudrā mantrāś ca tadaṅgā niśritāḥ5647 | ārya­samanta­bhadramahāsthānaprāptavimalagates tvadīyā mañjuśrīr utpalamudrā eteṣāṃ ca bodhisattvānāṃ ca mudrā avaśyaṃ sādhakena pūrvābhimukhasthitena • ādityābhimukhena prātar utthāya śucinā śucisthānasthitena • eteṣāṃ mudrāṇām anyataraṃ baddhvā • ātmaśirasyopari kṣiped ūrdhvam || 37.75 ||

ap37.­76

eteṣām anyatamaṃ ca mantraṃ japed aṣṭaśatam | sarvavyādhivinirmukto bhavati | dīrghāyuṣaḥ sarvavighnaiś ca nābhibhūyate | sarvasattvānām adhṛṣyo bhavati | sarvamantrāś cābhimukhībhavanti | āśu siddhiṃ prayachanti | sarvabuddhaiś cādhiṣṭhitāṃ bhavati | niyataṃ bodhiparāyaṇo bhavati | mañjuśrī kumara­bhūtaś cāsya kalyāṇamitro bhavati yāvad ābodhimaṇḍāt | katamā ca te mudrā mantrāś ca bhavanti || 37.76 ||

ap37.­77

ādau tāvan mahāvīramudrā vakṣyate | hastadvayasampuṭaṃ kṛtvā • antaritāṅguli-m-aṅguṣṭha-m-unnatau parvatṛtīyabhāgākuñcitau | eṣā mahāvīramudrā sarvatathāgatair bhāṣitā | mantraṃ cātra bhavati | āḥ vīra hūṁ khaṁ | anena mantreṇa saṃyuktaḥ • mudro 'yaṃ sarvakarmakṛt || 37.77 ||

ap37.­78

tad eva hastadvayaṃ sampuṭaṃ kṛtvā bhūyo vikasitam aṅgulībhiḥ samantato vikasitāṃ vajrākāram | eṣā vikāsinī nāma mudrā varā • ādibuddhaiḥ prakāśitā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ gaganasambhave dīpta dīpta jvālaya jvālaya buddhādhiṣṭhite vikāsaya vikāsaya5648 sarvabuddhān | hūṁ hūṁ vikāsini phaṭ phaṭ svāhā || 37.78 ||

ap37.­79

eṣā vikāsinī mantra5649 anena mudreṇa saṃyuktā sarvakarmikā bhavati | grahāviṣṭānāṃ prajñāpayati | jalpāpayati grahagṛhītāṃ kravyādakaśmalagṛhītānāṃ viṣamūrchitānāṃ vā | yathā yathā prayujyate tathā tathā tat sarvaṃ karoti | eṣa saṃkṣepataḥ sarvārthasaṃsādhanī vidyā vikāsinyā mudrayā yuktā | asiddhā ca kṣipram arthaṃ karoti || 37.79 ||

ap37.­80

hastadvayasampuṭaṃ kṛtvā • antaritāṅgulisamaṃ kārayet | hṛdayamudrā | hṛdayaṃ saptavārān hṛdayam abhimantrya moktavyā | evaṃ sarvatra | mantraṃ cātra bhavati | oṁ godare vīra svāhā | tathāgatahṛdaya || 37.80 || {S422}

ap37.­81

tad eva hastasampuṭaṃ vicchuritāṅgulim anyonyasarvāgrāṅgulimadhye suṣirā • uṣṇīṣamudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ droṁ bandha svāhā | eṣa sarvakarmikaḥ || 37.81 ||

ap37.­82

dakṣiṇahastenāṅguṣṭhaṃ muktaṃ muṣṭiṃ baddhvā khakharakamudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ dhuna ajitaraṇa5650 hūṁ | khakharakamantrā sarvakarmikaḥ || 37.82 || {V327}

ap37.­83

anenaiva mudrayā saṃyukta vāmaṃ cīvarasaṃsaktaṃ kṛtvā cīvaramudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ rakṣa rakṣa sarvabuddhādhiṣṭhitātmacīvara svāhā | tathāgatacīvaraḥ | anenaiva mudreṇa sarvakarmāṃ karoti | cīvaraṃ cāsyābhimantrya prāvaret | subhago bhavati | mahārakṣā kṛtā bhavati | sarva­graha­mātara­piśitāśina­kravyādasa­kaśmalā sarvavighnāś ca dṛṣṭamātrā prapalāyante || 37.83 ||

ap37.­84

vāmāṅguṣṭha­dakṣiṇakaniṣṭhikānyonyāsaktau kṛtvādhaḥ • hastasampuṭādhāraḥ pātramudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ lokapālādhiṣṭhita dhara dhāraya mahānubhāva buddhapātra svāhā | anenaiva mudreṇāyaṃ mantraḥ saṃyuktā sarvakarmikāḥ | bhojanakāle smartavyaḥ | sarvagaraviṣā na prabhavanti || 37.84 ||

ap37.­85

karayugāvanaddhamuṣṭau tarjanyau madhyakuñcitau | eṣā sā cintāmaṇimudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ tejo jvala sarvārthasādhaka sidhya sidhya cintāmaṇiratna hūṁ | cintāmaṇiratnam | anenaiva mudreṇa saṃyukto sarvakarmakaraṃ śubham || 37.85 ||

ap37.­86

anena cābhimantrya sarvābharaṇālaṅkāraviśeṣān ābandhīta cātmano mahārakṣā kṛtā bhavati | paramasubhagaś ca bhavati | svayam alaṅkṛtya varma5651 cābhimantrya saṅgrāmam avataret | na cāsya kāye śastraṃ nipatati | adhṛṣyo bhavati sarvaśatrūṇām | svasainyaṃ pālayate | parasainyaṃ cākrāmati | evam ādīni karmāṇi • aparimāṇāni • asiddha eva karoti || 37.86 ||

ap37.­87

padmarāgamarakatādīnām anyatama ratnaviśeṣaṃ gṛhītvā • aṣṭaśatābhimantritaṃ kṛtvā dhvajāgre • ātmano śirasi vā hastiskandhe vā saṅgrāmaśīrṣeṇāvatīrṇo nābandhayitavyam | niyataṃ parasainyam ayuddhenaiva dṛṣṭvā bhaṅgam upajāyate | mahāṃstambhitatvaṃ vā bhavati | bhagnasainyā vā prapalāyante 'dhipatis teṣām || 37.87 || {S423}

ap37.­88

anyonyāsaktāṅgulimuṣṭiṃ kṛtvā madhyamāṅgulisthāne tayos tṛtīyaparvabhāge madhyakuñcite tarjany†onya† sa eṣā dharmacakramudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ chinda bhinda hana daha dīptacakra hūṁ | dharmacakra || 37.88 ||

ap37.­89

vāmapādamuktaka5652dakṣiṇajānubhūmisthaṃ vāmena pṛṣṭhataḥ prasārite prahārahastena dakṣiṇenāhuṅkṛtena sāvaṣṭambhaḥ | eṣā aparājitamudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ hulu hulu caṇḍāli mātaṅgi svāhā | aparājitā dharmacakrāparājitamantraḥ | ebhir eva mudraiḥ saṃyuktaiḥ sarvakarmikā bhavati | saṃkṣepataḥ sarvaduḥkhāni chindati | yathā yathā prayujyate tathā tathā sarvakarmāṇi kurvanti || 37.89 ||

ap37.­90

veṇyotsaṅge tathaiva hastaṃ kṛtvā dakṣiṇena dharmadeśanāhastena tathāgataśaktimudrā bhavati | mantraṃ cātra bhavati | oṁ vijaye mahāśakti durdhari hūṁ phaṭ vijayini phaṭ maṅgale phaṭ | tathāgataśaktiḥ | anenaiva mudreṇa saṃyuktā sarvakarmikā bhavati | sarvavighnān sarvaduṣṭān sarvaśatrūn sarvadevāṃś ca stambhayati | eṣā • aparyantaguṇā | yathā yathā prayujyate tathā tathā sarvakarmāṇi karoti || 37.90 ||

ap37.­91

tathaiva hastau parasparāṅguli-r-uttānau karau tarjanyāgrau sūcyākāreṇa mīlitau viparyastam adhomukhaṃ lalāṭe nyaset | eṣā • ūrṇāmudrā buddhānāṃ bhagavatām ādibuddhaiḥ prakāśitā | mantraṃ cātra bhavati | namaḥ sarvatathāgatebhyo 'rhadbhyaḥ samyaksambuddhebhyaḥ | he he bandha bandha tiṣṭha tiṣṭha dhāraya {V328} dhāraya nirundha nirundha • ūrṇāmaṇi svāhā | tathāgatorṇāmantraḥ | anenaiva mudreṇa saṃyuktā sarvakarmikā bhavati || 37.91 ||

ap37.­92

gorocanayā lalāṭe tilakaṃ kṛtvā japatā śatrumadhye 'vataret | adhṛṣyo bhavati | sarvaduṣṭaiś ca na hiṃsate | saṅgrāmamadhyaṃ vā • avataret | parasenābhaṅgaṃ dṛṣṭvā karoti | nādṛṣṭvā • aparimāṇāṃ karmāṃ karoti | aparimāṇaiś ca buddhair bhagavadbhir bhāṣitā || 37.92 ||

ap37.­93

añjali nirantaram anyonyāsaktāṃ kṛtvā tarjanyānyonyamadhyakuñcitau • aṅguṣṭhoṅguṣṭhau | eṣā tathāgatalocanā mudrā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ ru ru sphuru jvala tiṣṭha siddhalocane sarvārthasādhani svāhā | {S424} eṣā tathāgatalocanā mantrā • anenaiva mudreṇa saṃyuktā sarvakarmikā bhavati || 37.93 ||

ap37.­94

akṣīṇy abhimantrya śatrumadhyam avataret | dṛṣṭamātrā vigataroṣā bhavanti | maitracittā hitaiṣiṇo bhavanti | mitratvam adhigacchanti | saṅgrāmaśīrṣo vā akṣiṇī-m-abhimantrya parasenāṃ nirīkṣayet | saumyacittā bhavanti | na pratipraharasamarthā ayuddhenaiva nivartanti | sāhāyyaṃ tāvat pratipadyante || 37.94 ||

ap37.­95

ubhau hastau tathaiva pustakākārāṅguliracitau • anyonyāgrāśliṣṭau tiryak sthitau | eṣā prajñāpāramitā mudrā | mantraṃ cātra bhavati | namo bhagavati cārudarśane oṁ tha | eṣā bhagavatī prajñāpāramitā anenaiva mudreṇa saṃyuktā sarvakarmikā bhavati || 37.95 ||

ap37.­96

mantraṃ japatā hṛdayaṃ parāmṛśet smṛtimān bhavati | duṣṭārimadhye japaṃ kurvan teṣāṃ cittam apaharati | saṅgrāmamadhye vā dvipadacatuṣpadādīṃ sattvāṃ pratyarthikāṃ vimohayati | cittavikṣepaṃ vā karoti | saṃkṣepataḥ • eṣā bhagavatī yathā yathā prayujyate tathā tathā sarvakarmāṇi karoti | saṃkṣepataḥ • aparyantaguṇā • aparyantaṃ cāsya kalpaṃ bhavati || 37.96 ||

ap37.­97

aparyantās tathāgatānāṃ mudrā mantrāś ca bhavanti | yathā saṃnipātaparivarte5653 coktaṃ tathāgatānāṃ parivārās te 'tra sarve mudrā mantrāś ca prayoktavyā | anyatra cāsaṅkhyeyāni kalpāni bhavanti | mudrā mantrāś ca te 'smiṃ kalparāje niyoktavyā || 37.97 ||

ap37.­98

evaṃ padmakule padmamudreṇa sahitā | mantraṃ bhavati | oṁ jiḥ jiḥ jināṅgabhṛdbhayabhedine svāhā | eṣa mantraḥ • avalokiteśvarasya bodhi­sattvasya padmamudrayā saṃyuktaṃ sarvakarmikaṃ bhavati | anena japtena sarvaṃ padmakulaṃ japtaṃ bhavati | anena siddhena sarvaṃ padmakulaṃ siddhaṃ bhavati || 37.98 ||

ap37.­99

paṇḍaravāsinyā vā mahāvidyayā | mantraṃ cātra bhavati | oṁ kaṭe vikaṭe nikaṭe kaṭaṅkaṭe kaṭavikaṭakaṭaṅkaṭe svāhā | mudreṇaiva yojayet padmamudreṇa vā sarvakarmikā bhavati | rakṣā ca kartavyā sarvaśmaśānagatena || 37.99 ||

ap37.­100

evaṃ tārā bhrukuṭī candrā hayagrīvasyeti vidyārājasannipātaparivarte vā ye kathitāḥ sarvam asaṅkhyaṃ cā padmakulaṃ prayoktavyam mudrāmantraiś ca kalpavistaraiḥ || 37.100 ||

ap37.­101

evaṃ vajrakula5654 ubhayavajramudrāsahitam | mantraṃ cātra bhavati | hūṁ | eṣa vajrapāṇeḥ sākṣād anena sādhitena sarvaṃ vajrakulaṃ siddhaṃ bhavati | {S425} anena japtena sarvaṃ japtaṃ bhavati | ubhayavajramudrāsaṃyuktena pūrvanirdiṣṭena sādhakecchayā sarvakarmāṇi karoti viruddhāny api jinavaraiḥ sattvavaineyavaśāt | atikrūrataro 'yaṃ mahāyakṣaṃ || 37.101 ||

ap37.­102

māmakyā vā kulandharyā mahāvidyāyāḥ sarvakarmāṇi karoti | {V329} mantraṃ cātra bhavati | oṁ kulandhari bandha bandha huṁ phaṭ | eṣā sarvakarmikā māmakī nāma mahāvidyā sarvabuddhair nirdiṣṭā | pūrvaprayuktena mudreṇa māmakyāyā mahāvidyayā saṃyuktā sarvakarmikā bhavati sādhakecchayā5655 | nidānaparivarte5656 pūrvanirdiṣṭe vajrapāṇiparivāreṇa sarvaṃ vāśeṣaṃ vajrikulaṃ mudrāmantramantrasaṃyogaiś cātra prayoktavyam || 37.102 ||

ap37.­103

evaṃ rājakule gajagandhasya bodhi­sattvasya mantraṃ bhavati | oṁ gajāhvaye hūṁ khacare svāhā | pūrvanirdiṣṭena mudreṇa saṃyuktaḥ sarvakarmikaḥ | evaṃ pūrvavat sarvaṃ gajakulaḥ siddho bhavati || 37.103 ||

ap37.­104

evaṃ samanta­bhadrasya mantraḥ | oṁ samāsama jinasuta mā vilamba hūṃ phaṭ || mahāsthānaprāptasya mantraḥ | tiṣṭha tiṣṭha mahāsthāne gatabodhaḥ samayam anusmara hūṁ phaṭ phaṭ svāhā || vimalagater mantraḥ | oṁ vimale vimale vimalamūrte5657 dhaka dhaka samayam anusmara svāhā || 37.104 ||

ap37.­105

gaganagañjasya mantraḥ sarvabodhi­sattvasya mudrāsaṃyuktaḥ sarvakarmiko bhavati | evam5658 apāyajahasadā­prarudita­kṣiti­garbha­ratna­pāṇi­maitreya­prabhṛtīnāṃ daśabhūmi-m-anuprāptānāṃ sarvamahābodhisattvānām asaṅkhyeyānām | mudrā mantrāś cāsaṅkhyeyā bhavanti | tasmin kalparāje niyoktavyāni bhavanti || 37.105 ||

ap37.­106

savistaratā sarvalaukikalokottarottaratā sarvalaukikāś ca sarvamantramudrākalpavistaro | mahāsamayā samayam anupraviṣṭā sarvakalpavikalpā ta iha kathitāni sādhyāś ca te iha sarvamantrāḥ || 37.106 ||

ap37.­107

evaṃ maṇikulayakṣakuladivyāryakuleṣvapi prayoktavyāni | sarvatantramantramudrāś ca tryadhvāśritā eka eva kulaṃ bhavati nānyaṃ yad uta tathāgatakulam | tvaṃ ca mañjuśrīḥ kumāra tathāgatakule draṣṭavyaḥ || 37.107 ||

ap37.­108

sarvabuddhabodhisattvāryaśrāvakapratyeka­buddhāḥ sarvāś ca laukikalokottarāḥ sāsravānāsravamantrā mudrāvikalpās tathāgatakulāni praviṣṭā iti dhāraya | {S426} na tad vidyate mañjuśrīḥ sarvavimudrātantramantrarahasyaṃ yas tathāgatakule tathāgatasamaye • ananupraviṣṭaḥ5659 | praviṣṭam eva mañjuśrīḥ kumāra dhāraya || 37.108 ||

ap37.­109

yasmāt tathāgata agram ākhyāyate tasmāt tathāgatakulaṃ agram ākhyāyate | evaṃ tarhi mañjuśrīr ayaṃ kalparājā • ayaṃ ca kulāgraratnaḥ • ādimadbhir buddhaiḥ prakāśitaṃ deśitaṃ prasthāpitaṃ vivṛṇvīkṛtam || 37.109 ||

ap37.­110

bhagavān saṃkusumita­rājena bhagavatā śālarājendreṇa bhagavatā saṃkusumita­gandhottama­rājena bhagavatā ratnaketunā bhagavatā • amitābhena bhagavatā puṇyābhena kusumottamena saṅkusumena supuṣpeṇa • amitāyurjñāna­viniścaya­rājendreṇa kanakamuninā kāśyapena krakucchandena5660 śikhinā viśvabhuvā bhagavatā konākamuninā mayāpy etarhi śākya­muninā | prakāśitavān prakāśiṣyante ca || 37.110 ||

ap37.­111

evam etad buddhaparamparāyātam ayaṃ tava mañjuśrīḥ kumāra kalparājā tathāgatakulāgraratnabhūtaṃ mahānuśaṃsaṃ niyataṃ dharmadhātuniśritam | na śakyam asyānuśaṃsaṃ kalpasahasreṇāpi kathayituṃ mahāguṇavistārā vistaraśaḥ kathayitum | dṛṣṭadharmavedanīyāḥ sāmparāyikabodhiparāyaṇāś ca vaktuṃ sarvasattvair vā śrotum tvatsa­dṛśaiḥ || 37.111 ||

ap37.­112

evam asyāparimāṇā mahāguṇavistāraphalodayā dṛṣṭadhārmikasāmparāyikāś ca bhavanti | yaḥ kaścit śrāddhe • avicikitsaḥ • dhārayed vācayet5661 smin tantre 'bhiyukto vikalpataḥ • {V330} mantraṃ sādhayed5662 japed vāpi mudrāṃ vāpi badhnīyāt satatābhiyuktaś ca bhavet sa dṛṣṭa eva dharmair aṣṭau || 37.112 ||

ap37.­113

guṇānuśaṃsāṃ pratilabhate | askhalitaś ca bhavati sarvapratyarthikaiḥ • apitu bhayaṃ cāsya na bhavati | viṣaṃ cāsya kāye nākrāmati | śastraṃ cāsya kāye na patati | buddhabodhi­sattvaiś cādhiṣṭhito bhavati | dīrghāyuḥ sukhamedhāvī bhavati | mañjuśriyaś cāsya kumara­bhūtaḥ kalyāṇamitro bhavati | rātrau cāsya5663 pratyayaṃ svapne darśanaṃ dadāti | sarvamantrāś cainaṃ rakṣante mudrāṃ cāsya svapne kathayanti | duṣṭarāṣṭraṃ duṣṭasattvānāṃ cāhitaiṣiṇām avadhyo bhavati | niyataṃ bodhiparāyaṇaḥ || 37.113 ||

ap37.­114

ime 'ṣṭānuśaṃsā śrāddhasyāvicikitsato 'bhiyuktasya draṣṭavyāḥ | gṛhiṇo5664 vā pravrajitasya vā striyasya vā puruṣasya vā mahā­sattvānāṃ śāsanopakāriṇāṃ nānyeṣām | pāpakarmapravṛttānāṃ viparyastam adhastād bhavati {S427} rauravādiṣu || 37.114 ||

ap37.­115

yad uktaṃ pūrvāhne mudrābandhaḥ • dīrghāyuṣyatā jayeti | tathāgatamantraparivāreṇa hṛdayoṣṇīṣādyā locanādyāḥ mudrāḥ satkartavyam | mañjuśriyaḥ kumāra tvadīyamudrāmantrair vā tulyavīryā hy ete tulyaprabhāvā || 37.115 ||

ap37.­116

yad uktaṃ śucinā śucisthāna5665sthiteneti | sthānaṃ madhyaṃ bhūpradeśam aśalyoparuddham apatitagomayopaliptaṃ sugandhaśuklapuṣpābhikīrṇam | tatra sthito mantraṃ japet5666 | mudrāṃ badhnīyāt | nānyatra nānyeṣām | anyataram ekaṃ japen mudrāsahitam || 37.116 ||

ap37.­117

yad uktaṃ śucineti astaṃ gate bhānoḥ snāyīta śucinā jalena niḥprāṇakena pratyagrāmbaranivāsī • uṣṇīṣakṛtarakṣaḥ • grāmyadharmavivarjī śucicaukṣarakṣarataḥ śubhaḥ5667 || 37.117 ||

ap37.­118
uṣṇīṣakṛtarakṣā vai-ś-cakrabandhānuvartinaḥ |
dhyātvā tathāgatān tatra svapne yāmavinirgate || 37.118 ||
ap37.­119

kanyākartitasutreṇa brāhmaṇyā vā • aratisambhavāyā gṛhītvā • aṣṭaśatābhimantritaṃ kṛtvā • anena mantreṇa | oṁ hara hara bandha bandha śukradhāraṇi siddhārthe svāhā | māmakyayā mudrāsaṃyukto5668 mantraṃ japet | tataḥ sūtrakaṃ kaṭyāṃ bandhayet | triguṇapariveṣṭitaṃ kṛtvā śukrabandhaḥ kṛto bhavati || 37.119 ||

ap37.­120

kāmadhātveśvaro 'pi śaktaḥ svapne manovighātam utpādayituṃ kiṃ punaḥ svapnavināyakāḥ | vidhinā nāvidhinā sarāgasya na vītarāgasya kāmadhātveśvarasyāpi ṛṣiṇo duhitaraś ca • aśaktā manovighātam utpādayituṃ vividharūpadhāriṇyaḥ rāgiṇām | kiṃ punas tadanyaḥ striyaḥ • mānuṣāmānuṣodbhavāḥ || 37.120 ||

ap37.­121

evaṃvidhinā prātar utthāya visarjya dantadhāvana mukhaṃ prakṣālya śucinā jalena snātvā niṣprāṇake vimalodakena pūrvavad vidhinā pūrvābhimukhasthitena mudrāṃ bandhīyāt | mantrāṃś ca japet || 37.121 ||

ap37.­122

dīrghāyuṣo bhavati sarvakarmasamarthaḥ | mahāvyādhibhir mucyate | sarvajanapriyo bhavati | amitrāṇāṃ pratyaṅgiram upajāyate | dṛṣṭamātrāś ca sarvagrahakravyādakaśmalādayaḥ prapalāyante | parabalaṃ stambhayati | darśanamātreṇaiva sarvakarmāṃ karoti | śucināśucinā vidhānenāvidhānena • evam asya || 37.122 || {S428}

ap37.­123

asaṅkhyeyā mudrāmantragaṇaparivṛto 'yaṃ kalparājā | asaṅkhyeyaiś ca buddhair bhagavadbhir bhāṣitā bhāṣiṣyante ca | mayāpy etarhi śākya­muninā tathāgatenārhatā samyak sambuddhena bhāṣito {V331} mahatā parṣanmaṇḍalamadhye || 37.123 ||

ap37.­124

tvam api kumāra mañjuśrīḥ sanniyukto 'yaṃśāsanaparisaṃrakṣaṇārthaṃ dharmadhātucirasaṃrakṣaṇārthaṃ ca mayi parinirvṛte dharmakoṭiniśrite bhūtakoṭiparyavasāne śāntībhūte || 37.124 ||

ap37.­125

mahākaruṇāvarjitamānasena sattvānāṃ hitārthāya bhāṣito 'yaṃ mayā yugānte mahābhairave kāle vartamāne ratnatrayāpakāriṇāṃ duṣṭarājñāṃ duṣṭasattvānāṃ ca nivāraṇārthāya vinayanārthāya ca bhāṣito 'yaṃ kalparājā vistaravibhāgaśaḥ sarvasattvānām arthāyeti || 37.125 ||

ap37.­126

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrāt saptatriṃśatimaḥ5669 mantra­mudrāniyama­karma­vidhi­paṭala­visaraḥ parisamāpta iti ||

{S429} {V332}

ap38.

Chapter A38

ap38.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma | śṛṇu mañjuśrīḥ |

saṃkṣepato mudrāṇāṃ lakṣaṇaṃ mantrāṇāṃ ca savistaram | saṃkṣepataś ca maṇḍalānāṃ vidhiḥ samayānuvartanaṃ5670 mudrāsthānaṃ ca teṣu vai | sarahasyaṃ sarvamantrāṇāṃ sarvatantreṣu5671 maṇḍalam || 38.1 ||

ap38.­2
etat sarvaṃ purā proktaṃ sarvabuddhair maharddhikaiḥ |
mantrāṇāṃ gatimāhātmyaṃ kathitaṃ sarvakuleṣv api |
ādimadbhiḥ purābuddhaiḥ sattvānāṃ hitakāraṇāt || 38.2 ||
ap38.­3
pravartya mantracakraś ca dharmacakram anuttaram |
śānticakrānugā yātā bhūtakoṭiṃ samāśritāḥ |
śāntiṃ jagāma sarve te buddhā lokamaharddhikā || 38.3 ||
ap38.­4
etat sarvaṃ purā khyātam ādimadbhis tathāgataiḥ |
aham apy apaścime loke deśeyaṃ tvayi mañju śradhīḥ5672 || 38.4 ||
ap38.­5
etat kṛtvā tadā vācyaṃ buddhasyedaṃ mahādyuteḥ |
kumāro mañjughoṣo vai prāñjaliṃ kṛtam agrataḥ || 38.5 ||
ap38.­6
uvāca vadatāṃ śreṣṭhaṃ sambuddhaṃ dvipadottamam |
vadasva dharmaṃ mahāprājña lokānāṃ hitakāraṇam || 38.6 ||
ap38.­7
saṃkṣepārtham avistāraṃ guṇamāhātmyaphalodayam |
evam uktas tu mañjuśrīs tūṣṇīmbhūtas tasthure || 38.7 ||
ap38.­8
atha brahmeśvaraḥ śrīmān kalaviṅkarutasvanaḥ |
kathayām āsa tat sarvaṃ mudrāmaṇḍalasaṃsthitam || 38.8 ||
ap38.­9
mantraṃ tantraṃ tadā kāle śuddhāvāsopari sthito |
kathayām āsa sambuddhaḥ śākyasiṃho narottamaḥ || 38.9 ||
ap38.­10
śṛṇu tvaṃ kumāra mañjuśrīḥ • mudrāṇāṃ vidhisambhavam |
mantrāṇāṃ tantrayuktīnāṃ guṇamāhātmyavistaram || 38.10 || {S430}
ap38.­11
ādau sarva tathā cihnaṃ sattvāsattva yathā ca tam |
ākāraṃ caritaṃ ceṣṭā sarvam iṅgitabhāṣitam || 38.11 ||
ap38.­12
dvihastapādayor mūrdhnā ekahastāṅgulayojanā |
sarvaṃ taṃ mudrām iti proktaṃ ādibuddhaiḥ purātanaiḥ || 38.12 || {V333}
ap38.­13
kalaśaṃ chatraṃ tathā padmaṃ dhvaja patākaṃ tathaiva ca |
matsya vajra tathā śaṅkhaḥ kumbhaś cakras tathaiva ca || 38.13 ||
ap38.­14
vividhā praharaṇā loke yāvantas te parikīrtitā |
utpalākāramudraṃ ca sarve te mudrānumaṇḍale || 38.14 ||
ap38.­15
anupūrvam iha sthitā tathaite vidhiyuktam udāhṛtā |
sadṛśākārasvarūpeṇa sarvāsāṃ caiva likhet sadā || 38.15 ||
ap38.­16
maṇḍale mudrām ity uktvā sāmānyeṣv eva sarvataḥ |
yathāsthānasuvinyastaṃ mudrās te parikīrtitāḥ || 38.16 ||
ap38.­17
maṇḍaleṣv eva sarveṣu svākāraṃ caiva yojayet |
cakravartī tathā cakram uṣṇīṣe sita-m-udbhave || 38.17 ||
ap38.­18
sitātapatraṃ mukhyena maṇḍale tu samālikhet |
buddhānāṃ dharmacakraṃ vai padmaṃ padmakule tathā || 38.18 ||
ap38.­19
vajraṃ vajrakule proktaṃ gajaṃ gajakulodbhave |
tathā maṇikule kumbhaṃ niyujyāt sarvamaṇḍale || 38.19 ||
ap38.­20
divyāryau ca kulau mukhyau śrī­vatsa­svastikau likhet |
ālikhed yakṣakule śreṣṭhe phalaṃ phalajasambhavam || 38.20 ||
ap38.­21
mahābrahme haṃsam ālikhya śakrasyāpi savajrakam |
maheśvarasya likhec chūlaṃ vṛṣaṃ cāpi samālikhet || 38.21 ||
ap38.­22
triśūlaṃ paṭṭiśaṃ cāpi skandasyāpi saśaktikam |
viṣṇoś cakram ālikhya gadāṃś cāpi sadānavām || 38.22 ||
ap38.­23
nānāpraharaṇā devā vividhāsanasambhavām |
yānā ca vividhāś cāpi teṣāṃ madhyaṃ likhet sadā || 38.23 || {S431}
ap38.­24
sarūpasaṃkrāntipratibimbaṃ yathāsthitam |
eṣām anyataraṃ hy ekaṃ likhet sarvatra maṇḍale || 38.24 ||
ap38.­25
ekadvikasamāyuktā tṛprabhṛtyam asaṅkhyakā |
maṇḍalā jinavaraiḥ proktā vedikāpaṅktitatsamā || 38.25 ||
ap38.­26
yam uddiśya5673 maṇḍalaṃ proktaṃ taṃ madhye tu niveśayet |
ālikhej jinakule garbhe buddhaṃ vāpi sumadhyame || 38.26 ||
ap38.­27
abhyantarasthaṃ tadā bimbaṃ śāstuno cāpi-m-ālikhet |
dvitīyaṃ padmakule nyastaṃ tṛtīyaṃ vajrakulaṃ likhet || 38.27 ||
ap38.­28
evaṃ sarvaṃ5674 tad ālikhya • anupūrvyā surāsurām |
sarvabhūmyāṃ tataḥ paścād yakṣarākṣasamānuṣām || 38.28 || {V334}
ap38.­29
tīrthikānāṃ tato likhya • anupūrvyā yathāsthitam |
dikpālāṃ ca tathālikhya sarvāṃś caiva vidhāgatām5675 || 38.29 ||
ap38.­30
saṃkṣepād ekabindus tu dviprabhṛtyam asaṅkhyakām |
ālikhen maṇḍalaṃ yāvad uparyantaṃ diśam āśritam || 38.30 ||
ap38.­31
aprameya tadā proktā kṣmā talo maṇḍale 'sya vai |
ekabinduprabhṛtyādi • aparyante vasudhātale || 38.31 ||
ap38.­32
maṇḍalasya vidhiḥ prokto nirdiṣṭaṃ trividhasya tu |
uttamaṃ madhyamaṃ caiva kanyasaṃ caiva kīrtitam || 38.32 ||
ap38.­33
uttame • uttamā siddhir madhyame madhya • udāhṛtam |
kanyase kṣudrasiddhis tu kathitaṃ jinavaraiḥ purā || 38.33 ||
ap38.­34
tridhā sarve manobhiś ca siddhir uktā jinottamaiḥ |
mahā­sattvair mahāsiddhir madhyasattve tu madhyamā |
tṛtīyā kṣudrajantūnāṃ kṣudrakarma udāhṛtam || 38.34 ||
ap38.­35
cittaṃ prasāde buddhatvam uttame saphalodayam |
niyataṃ prāpyate sattvo maṇḍalādarśanena vai || 38.35 ||
ap38.­36
madhyacittas tadā kāle pratyekaṃ bodhim āpnuyāt || {S432}
itare niyataṃ proktāṃ śrāvakatvam anādarāt || 38.36 ||
ap38.­37
abandhyaṃ phalamāhātmyaṃ gatiśānti • udāhṛtam |
maṇḍalādarśanasvargaṃ niyataṃ tasya bhaviṣyati || 38.37 ||
ap38.­38
evaṃ5676 mudrāvarāṃ sarvāṃ mantrāś caiva savistarām |
niyuktās trividhāś caiva triḥprakārā sukhāvahā |
mudrā maṇḍalā proktā mantrāṇāṃ kathyate hitam || 38.38 ||
ap38.­39
ekākṣaraprabhṛtyādi yāvatsaṅkhyaṃ pramāṇataḥ |
kathitā vacanā mantre yāvantyas tā prakīrtitāḥ || 38.39 ||
ap38.­40
vāk pralāpāṃ ruditaṃ hasitaṃ kranditaṃ tathā |
sarvajalpaprajalpaṃ vā sarvamantrahitaṃ bhavet || 38.40 ||
ap38.­41
trividhā te ca mantrāś ca triprakārā samoditā |
yathaiva maṇḍale khyātaḥ mudrāmantreṣu vai tathā || 38.41 ||
ap38.­42
vidhir eṣā samāyuktā nirdiṣṭā lokanāyakaiḥ |
tathaiva tat tridhā yāti • anekadhā cāpi sahasradhā || 38.42 ||
ap38.­43
trividhaṃ triḥprakāraṃ tu tridhā caivam asaṅkhyakāḥ |
cittāyataṃ hi mantraṃ vai na mantraṃ cittavarjitam || 38.43 || {V335}
ap38.­44
cittamantrasamāyuktaḥ saṃyuktaḥ sādhayiṣyati |
tathāgatakule ye mantrā ye ca padmakule tathā || 38.44 ||
ap38.­45
ye ca vajrakule5677 gītā kuleṣv eva ca-m-āparaiḥ |
salaukikā sarvamantrā vai sarve ta iha niḥsṛtāḥ || 38.45 ||
ap38.­46
jine jinasutair yo mantro bhāṣitaḥ sattvakāraṇāt |
tāṃ japed yo 'bhiyuktaś ca niyataṃ buddho hi so bhavet || 38.46 ||
ap38.­47
madhyasthā ye tu mantrā vai taṃ japed yo 'bhijāpinaḥ |
pratyeka­buddha ākhyāto niyataṃ tasya gotrataḥ || 38.47 ||
ap38.­48
ye 'nyamantre pravṛttā vai pratyekārhabhāṣitaiḥ |
salaukikaiś ca sattve vai • abhiyukto mantrajāpinaḥ | {S433}
sa bhaven niyataṃ gotrastho śrāvakāṇāṃ maharddhikām || 38.48 ||
ap38.­49
tatrāpi karma prayoktavyaḥ • utkṛṣṭe 'dhamamadhyame |
śāntike buddhabodhiḥ syāt pauṣṭike vāpi khaḍginām |
itaraiḥ kṣudramantrais tu śrāvako bodhim ucyate || 38.49 ||
ap38.­50
tatrāpi cittaṃ draṣṭavyaṃ tat tridhā paribhidyate |
punaś ca bhidyate bahudhā • asaṅkhyaṃ cāpi bhedata iti || 38.50 ||
ap38.­51

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrād aṣṭatriṃśatimo5678 mudrā­maṇḍala­tantra­sarva­karma­vidhi­paṭala­visaraḥ parisamāpta iti ||

{S547} {V427}

ap50.

Chapter A50

ap50.­1

5679atha khalu bhagavān vajrapāṇir yakṣasenāpatis tasyāṃ parṣadi sannipatito 'bhūt | sanniṣaṇṇaḥ • utthāyāsanād ekāṃśam uttarāsaṅgaṃ kṛtvā dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya sa yena bhagavāṃs tenāñjaliṃ praṇamya bhagavantam etad avocat || 50.1 ||

ap50.­2

yo hi bhagavan mañjuśriyā kumara­bhūtena krodharājā yamāntako nāma bhāṣitaḥ tasya kalpaṃ vistaraśo bhagavatā na prakāśitam | nāpi mañjuśriyā kumara­bhūtena | ahaṃ bhagavan paścimatā janatām avekṣya bhagavatā parinirvṛte śāsanāntardhānakālasamaye vartamāne mahābhairavakāle yugādhame sarvaśrāvakapratyeka­buddhavinirmukte buddhakṣetre tathāgataśāsanasaṃrakṣaṇārthaṃ dharmadhātucirasthityarthaṃ sarvaduṣṭarājñāṃ nivāraṇārthaṃ ratnatrayāpakāriṇāṃ nigrahārthaṃ vaineyasattvakauśalācintyabodhi­sattvacaryāparipūraṇārtham acintyasattvapāka-m-abhinirharaṇārthaṃ ca || 50.2 ||

ap50.­3

paścime bhagavan kāle paścime sugata samaye śāsanavipralope vartamāne ya imaṃ yamāntakaṃ nāma krodharājānaṃ yathāvidhi kalpavinirdiṣṭaṃ prayokṣyati tasya siddhir bhaviṣyati | niyataṃ ca duṣṭarājñāṃ śāsanāpakāriṇāṃ ca sattvānāṃ mahāyakṣāṇāṃ mahotsāhināṃ nigrahānugrahapravṛttānāṃ mahākaruṇāvirahitānāṃ teṣām ayaṃ krodharājā prayoktavyaḥ nānyeṣām || 50.3 ||

ap50.­4

atha bhagavān tūṣṇīmbhāvena buddhavikurvaṇādhiṣṭhānaṃ nāma samādhiṃ samāpadyate sma | mañjuśrīḥ kumara­bhūto 'pi tūṣṇīmbhāvena sthito 'bhūt | sarvāvantaś ca parṣanmaṇḍala ṣaḍvikāraṃ prakampam ajāyata || 50.4 || {S548}

ap50.­5
bhītāś ca devasaṅghā uttrastāḥ sarvabāleśāḥ |
sarvadevāś ca nāgāś ca dānavendrāḥ samātarāḥ || 50.5 ||
ap50.­6
sarve ca grahamukhyādyā devasaṅghāḥ prakampire |
mānuṣā prakampe bhinnamanaso duṣṭacittāś ca pūtanāḥ || 50.6 ||
ap50.­7
ārtā bhītās tatas te vai raudracittā narādhipāḥ |
śaraṇaṃ te tadā jagmur dharmarājasya śāsanam || 50.7 ||
ap50.­8
guhyakendrasya yakṣasya vajrapāṇimahādyuteḥ |
mañjughoṣasya te bhītāḥ kumārasyaiva mantrarāṭ |
samayaṃ ca tadā cakre mañjughoṣasya antike || 50.8 ||
ap50.­9
paritrāyasva bho bāla sarvasattvānukampaka |
nirdahiṣyāmi no • adya krūramantraiḥ sudāruṇaiḥ |
krodhena mūrcchitā hy adya pratiṣṭhāma mahītale || 50.9 ||
ap50.­10
tatas tān bodhisattvā vai bālarūpī mahādyutiḥ |
mā bhaiṣṭhatha surāḥ sarve yakṣarākṣasadānavā || 50.10 ||
ap50.­11
samayaṃ vo mayā hy uktaḥ • alaṅghyaḥ sarvadevataiḥ |
mānuṣāmānuṣāś cāpi sarvabhūtais tu kevalaiḥ || 50.11 || {V428}
ap50.­12
maitracitta sadā bhūtvā tanmantraṃ smarate sadā |
sambuddhaṃ dvipadām agryaṃ śākyasiṃhaṃ narottamam || 50.12 ||
ap50.­13
tenaiva bhāṣitaṃ mantram uṣṇīṣādyāḥ salocanāḥ |
trailokyaguravaś cakrī tejorāśiṃ jayodbhavam || 50.13 ||
ap50.­14
vijayoṣṇīṣamantrādyāṃ padmapāṇiṃ salokitam |
avalokitanāthaṃ ca bhṛkuṭī tārāṃ yaśasvinīm || 50.14 ||
ap50.­15
devīṃ ca sitavāsinyāṃ mahāśvetā yaśovatīm |
vidyāṃ bhogavatīṃ cāpi hayagrīvaś ca mantrarāṭ || 50.15 ||
ap50.­16
ete hy abjakule mantrā pradhānā jinaniḥsṛtā |
ekākṣaraś cakravartī vā mantrāṇām adhipatiṃ prabhum || 50.16 || {S549}
ap50.­17
smṛtvā devadevaṃ ca mantranāthaṃ mahādyutim |
krodha-m-aprabhavo tasya yamānto nāma nāmataḥ || 50.17 ||
ap50.­18
avalokitanāthasya cetāṃsi karuṇodayāḥ |
mahākaruṇākṛṣṭamanaso pūrvabuddhaiḥ prakāśitā || 50.18 ||
ap50.­19
sā tārā tārayate jantūn avalokitabhāṣitā |
vidyā samādhijā • āryā stryākhyā saṃjñārūpiṇī || 50.19 ||
ap50.­20
bodhisattvo 'tha carate bodhicārikām5680 uttamām |
loka­dhātusahasrāṇi • asaṅkhyā bahudhā punaḥ || 50.20 ||
ap50.­21
paryaṭanta tadā devī sattvānāṃ hitakāraṇā |
strīrūpadhāriṇī bhūtvā mantrarūpeṇa dehinām || 50.21 ||
ap50.­22
vineyān tadā5681 sattvān bodhiyāne ti yojayet |
caryā bodhisattvānām acinteyaṃ prakāśitā || 50.22 ||
ap50.­23
vajrapāṇiṃ tathā vīraṃ mantrāṇām adhipatiṃ smaret |
māmakīṃ kulandharīṃ5682 devīṃ trailokyapratipūjitām || 50.23 ||
ap50.­24
śṛṅkhalā5683 mekhalāṃ caiva vajramuṣṭiṃ yaśasvinīm |
krodhendratilakaṃ śatruṃ nīladaṇḍaṃ sabhairavam || 50.24 ||
ap50.­25
ete dūtigaṇāḥ krodhāḥ vidyādhyakṣāḥ prakīrtitāḥ |
pradhānā vajrakule sarve • asmadrakṣitā hi te || 50.25 ||
ap50.­26
gajagandhaṃ tathā loke bodhi­sattvaṃ maharddhikam |
mahāsthānagataṃ dhīmaṃ bodhi­sattvaṃ maharddhikam || 50.26 ||
ap50.­27
jyeṣṭhaṃ tanayamukhyaṃ tu samanta­bhadraṃ suśobhanam |
yaḥ smaret tadā kāle bhayaṃ teṣāṃ na vidyate || 50.27 || {V429}
ap50.­28
māṇibhadraṃ tathā nityaṃ jambhalaṃ yakṣam uttamam |
sarvaśrāvakapratyekaṃ buddhānāṃ ca kuto bhayam || 50.28 ||
ap50.­29
smaraṇāt pūjanāt teṣāṃ mahārakṣā prakīrtitā |
bṛhat phalaṃ tadā devāṃ puṇyābhāṃ ca • asaṃjñakā || 50.29 || {S550}
ap50.­30
strīrūpadhāriṇāṃ devīṃ vītarāgāṃ maharddhikām |
ratnatraye ca pūjāṃ vai prasannā jinaśāsane || 50.30 ||
ap50.­31
teṣāṃ na vidyate kiñcit mitrāmitrabhayaṃ tadā5684 |
samayaṃ tatra • ity uktaḥ • alaṅghyaṃ sarvamantribhiḥ || 50.31 ||
ap50.­32
etat krodhavare khyātaṃ yamāntasyaiva varṇite |
samaye ca sthitāṃ sattvām abhakṣāḥ sarvamānuṣāḥ || 50.32 ||
ap50.­33
tatas te hṛṣṭamanasaḥ sarve devā hy amānuṣāḥ |
samaye tasthire sarve jinaputrānubuddhinā || 50.33 ||
ap50.­34
yakṣasenāpatiḥ kruddhaḥ vacanaṃ cet parābhavam |
samprakampya tadā sarvāṃ loka­dhātum asaṅkhyakām || 50.34 ||
ap50.­35
nirarthaṃ krodharājaṃ tu kim artham idaṃ prakāśitam |
jinaputrais tadā pūrvaṃ sattvānāṃ vinayakāraṇāt || 50.35 ||
ap50.­36
prabhāvaṃ krodharājasya • udyaṣṭaṃ ca purātanam |
evam uktvā5685 tato vajrī vajraṃ nikṣipya tasthure || 50.36 ||
ap50.­37
tataḥ prahasya matimān bālarūpī maharddhikaḥ |
kumāro mañjughoṣo vai imāṃ vācam udīrayet || 50.37 ||
ap50.­38
mā praduṣya mahāyakṣa vajrapāṇi maharddhika |
mayā prakāśito hy eṣa krodharājo maharddhikaḥ || 50.38 ||
ap50.­39
tavaiva mantraṃ dāsyāmi yathecchaṃ samprakāśaya |
tvayā na śakyaṃ krodhasya prabhāvaṃ parikīrtitam || 50.39 ||
ap50.­40
tvayaiva5686 saṃsthito hy eṣa dehastha iha dṛśyate |
ākṛṣṭas tena vai tubhyaṃ hṛdayaṃ te yadi pṛcchasi || 50.40 ||
ap50.­41
na śakyaṃ nivartituṃ hy atra krodhāviṣṭo hi vai prabho |
yathecchaṃ samprakāśaya svasamayaṃ tyaktvānumanyataḥ || 50.41 ||
ap50.­42
asnāte prasupte ca grāmyadharmānuvartite |
tailābhyakte • arakṣe ca duṣṭacitteṣu vā sadā || 50.42 || {S551}
ap50.­43
tyakto mantravaraiḥ sarvair aprasanneṣu śāsane |
vaicikitso tathā martyo • aśrāddheṣu duḥsthite || 50.43 || {V430}
ap50.­44
saddharmaratnasaṅghe ca pratikṣeptā5687 'samāhite5688 |
nagnake ca sadocchiṣṭe • aśucyācāragocare || 50.44 ||
ap50.­45
agupte hy amantrayukte ca nityocchiṣṭe hi nirghṛṇe |
devāvasathacaityeṣu vihārāṅgaṇamaṇḍale || 50.45 ||
ap50.­46
maithunābhiratā tatra teṣāṃ krodho vināśayet |
samayabhraṣṭāprasannāś ca mantrayuktim ajānakā || 50.46 ||
ap50.­47
iṣiskhalitagatācārā teṣāṃ krodho nipātayet |
sarveṣāṃ mānuṣāṃ loke apramādo na vidyate || 50.47 ||
ap50.­48
pramādam abhirāginyaḥ samayabhraṃśānucchidriṇe |
hanyante krodharājena • aprayuktais tu mantribhiḥ || 50.48 ||
ap50.­49
sarvathā bāliśāḥ sarve pramādā vaśagāminaḥ |
vītarāgāṃ sadā muktvā pratyekārhaśrāvakām || 50.49 ||
ap50.­50
sarve vai krodharājasya vadhyā daṇḍyāś ca sarvataḥ |
evam uktās tu mañjuśrī karuṇāviṣṭena cetasām || 50.50 ||
ap50.­51
acintyaṃ carya buddhānāṃ bodhisattvāṃ maharddhikām |
evam uktvā tataḥ sarvāṃ tūṣṇīmbhūto hi tasthure || 50.51 ||
ap50.­52
atha vajradharaḥ śrīmān bhūyo vajraṃ parāmṛśet |
gṛhya vajraṃ tadā tuṣṭo labdhvānujñāṃ prabhāṣata iti || 50.52 ||
ap50.­53

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrāt pañcāśo5689 yamāntaka­krodha­rāja­parivarṇana­mantra­māhātmyaniyama­paṭala­visaraḥ parisamāpta iti ||

{S552} {V431} {A13v1}5690

ap51.

Chapter A51

ap51.­1

atha khalu vajrapāṇir guhyakādhipatiḥ sarvāvantaṃ mahāparṣanmaṇḍalam avalokya sarvāṃs tān śuddhāvāsopariniṣaṇṇān bhūtasaṅghān āmantrayate sma || 51.1 ||

ap51.­2

śṛṇvantu bhavanto mārṣā yamāntakasya krodharājasyāparimitabalaparākramasya durdāntadamakasya vaivasvatajīvitāntakarasya duṣṭasattvanigrahatatparasya mahābodhi­sattvasya mañjuśriyabhāṣitasya • ādau5691 tāvat paṭavidhānaṃ bhavati || 51.2 ||

ap51.­3
na tithir na ca nakṣatraṃ nopavāso vidhīyate |
arīṇāṃ bhaya5692 utpanne paṭam etaṃ likhāpayet || 51.3 ||
ap51.­4
gṛhya kṛṣṇe niśā pakṣe caturdaśyāṣṭamau tithau |
śmaśāne mṛtakaṃ prāpya brāhmaṇasya • ambaram || 51.4 ||
ap51.­5
tam5693 gṛhya tato rātrau • asṛṇāṃ raṅgayet tataḥ |
bhūyo jalaśaucaṃ tu suśuṣkaṃ5694 kārayet tataḥ || 51.5 ||
ap51.­6
krūraṃ citrakaraṃ kruddhaṃ bhīṣaṇe cāpi lekhayet5695 |
śmaśāne kṛṣṇapakṣe ca trirātreṇaiva samāpayet || 51.6 ||
ap51.­7
aṣṭamīṃ caturdaśīṃ5696 rātrau mahāvasādīpadīpitaḥ |
tatra sthitaś citrakaro dakṣiṇābhimukhaḥ sadā || 51.7 ||
ap51.­8
kapāle mānuṣāsīne kṛtarakṣe5697 samāhite |
svayaṃ vā • ālikhen mantrī • ari5698duḥkhabhayārditaḥ || 51.8 ||
ap51.­9
prathame rātrim ārabdhe • arīṇāṃ5699 mahad bhayam5700 |
dvitīye mahājvareṇāpi • āviṣṭaḥ śatrumūrcchitaḥ || 51.9 ||
ap51.­10
tṛtīye muñcate prāṇān paralokagato bhavet |
kutas tasya bhavec chānti aprasannena mantriṇā || 51.10 ||
ap51.­11
dehaṃ śuṣyati śatror vai gṛhabhaṅgopajāyate | {A14r}
likhanāt paṭam evaṃ5701 tu yamāntasya5702 mahābhaye || 51.11 ||
ap51.­12
ṣaṇmukhaṃ ṣaṭcaraṇaṃ lekhyaṃ kṛṣṇavarṇaṃ vṛkodaram |
kapālamālādharaṃ5703 kruddhaṃ vyāghracarmanivasanam || 51.12 || {S553}
ap51.­13
nānāpraharaṇaṃ ghoraṃ daṇḍahastaṃ bhayānakam |
raktanetraṃ saroṣaṃ ca trinetragaticihnitam || 51.13 ||
ap51.­14
ūrdhvakeśaṃ sajvālaṃ5704 vai dhūmravarṇaṃ kvacit tathā |
kṛṣṇāñjananibhaṃ ghoraṃ prāvṛṇmeghasamaprabham || 51.14 ||
ap51.­15
kṛtāntarūpasaṅkāśaṃ mahiṣārūḍhaṃ tv ālikhet |
krūrakarmamahābhīmaṃ rudraraudrapraghātakam5705 || 51.15 || {V432}
ap51.­16
yamajīvitanāśaṃ vai • udyantaṃ sattvaghātakam |
krūraṃ bhṛśaṃ5706 sakarmāṇaṃ5707 bhīṣaṇam5708 atidāruṇam || 51.16 ||
ap51.­17
bhayasyāpi bhayatrāsaṃ mārakaṃ sarvadehinām |
etat kruddhavaraṃ likhya • ātmaśoṇitavarṇakaiḥ || 51.17 ||
ap51.­18
vyatimiśram ujjvalair lekhya mahāvasāgavyamiśritaiḥ |
kapālabhājanaiś cāpi mānuṣāsthisusambhavaiḥ || 51.18 ||
ap51.­19
kūrcakair vartitair5709 yukto5710 mṛtakeśasusambhavaiḥ |
abhuñjānas tato lekhya5711 svayaṃ vā citrakareṇa vā || 51.19 ||
ap51.­20
prabhūtabalipuṣpādyaiḥ • rakta5712mālyair varacandanaiḥ |
mahāmāṃsavasādhūpair vasādīpaiś ca bhūṣitam |
kārayet paṭavaram ādau • ante madhye ca pūjanā || 51.20 ||
ap51.­21
parisphuṭaṃ tu paṭaṃ kṛtvā vittaṃ dattvā tu śilpine |
prabhūtaṃ cāpi mūlyaṃ vai yena vā tuṣyate sadā |
avandhyaṃ5713 tasya kartavyaṃ dharmaṃ5714 cāpi mahābhayāt5715 || 51.21 ||
ap51.­22
yathepsitaṃ tasya kurvīta vīramūlyaṃ samāsataḥ |
saphalaṃ śilpine karma nirāmiṣaṃ cāpi varjayet || 51.22 ||
ap51.­23
tathā tathā prayuñjīta yathāsau sampratuṣyate |
mahārakṣā ca kartavyā anyathā mriyate hy asau || 51.23 ||
ap51.­24
sakuṭumbo naśyate karmī • ātmanaś cāpi rakṣayet | {A14v}
japtavidyena kartavyaṃ nānyeṣāṃ vidhir ucyate || 51.24 || {S554}
ap51.­25
parisphuṭaṃ tu paṭaṃ kṛtvā dṛṣṭvā vā manasepsitam |
sarvāṃ ca kārayet karmāṃ raudrāṃ śatrūpaghātakām5716 || 51.25 ||
ap51.­26
gṛhya paṭavaraṃ gacched yatheṣṭaṃ yatra5717 vāñchitam |
mahāpakṣāṃ5718 mahārājñāṃ mahāvittasagarvitām || 51.26 ||
ap51.­27
mahāmānātimānānāṃ krūrāṃ krūrakarmiṇām |
ratnatrayāpakārīṇāṃ nāstikyāṃ mantravarjitām |
apūjakānāṃ5719 tu mantrāṇāṃ tadbhaktāśritanindakām || 51.27 ||
ap51.­28
jāpināṃ nindakā ye ca teṣāṃ caiva parābhavā |
teṣāṃ prayogaḥ kartavyaḥ • vidhidṛṣṭena karmaṇā || 51.28 ||
ap51.­29
adharmiṣṭhāṃ tathā nityaṃ5720 sarvasattvānutāpinām5721 |
teṣāṃ5722 karma prayuñjīta sadyaḥ prāṇoparodhinam || 51.29 || {V433}
ap51.­30
gṛhyāriṣṭa5723phalaṃ patraṃ tvacaṃ cāpi samūlataḥ |
kāñjikam āmla5724saṃyuktaṃ mānuṣāsthisacūrṇitam || 51.30 ||
ap51.­31
kaṭutailaviṣaṃ caiva • amla5725vetasam ārdrakam |
rājikaṃ rudhiraṃ caiva mānuṣodbhavasambhavam || 51.31 ||
ap51.­32
gṛhya sarvaṃ samāyuktaṃ paṭaṃ sthāpya vivekataḥ |
dakṣiṇābhimukho bhūtvā paṭaś cāpi udaṅmukhaḥ || 51.32 ||
ap51.­33
kṛtvāgnikuṇḍaṃ yatheṣṭaṃ vai śuṣka5726kāṣṭhaiḥ kaṭu-m-udbhavaiḥ |
jvālayet5727 kaṭakaiś5728 cāpi tasmiṃ kuṇḍe samāhitaḥ |
juhyāt5729 sarvasamāyuktaṃ vidhinirdiṣṭahaumikam || 51.33 ||
ap51.­34
agnim5730 āhūya mantrais tu krodharājasya vai punaḥ |
baddhvā śūlamudraṃ tu sarvakarmeṣu vā • iha || 51.34 ||
ap51.­35
sahasrāṣṭam āhutiṃ dadyād agnikuṇḍe saroṣataḥ |
prathame putramaraṇaṃ sandhe5731 prāpte tu taṃ bhavet || 51.35 ||
ap51.­36
dvitīye cāpi bhāryā vai pārṣadyāḥ sanāyakāḥ |
tṛtīye maraṇaṃ tasya yasyoddiśyaṃ hi tat kṛtam || 51.36 || {S555}
ap51.­37
ardharātre yadā jāpaḥ kriyate paṭasannidhau |
śatrūṇāṃ ca vadhārthāya tat tathaivānuvartate || 51.37 ||
ap51.­38
rāṣṭrabhaṅgaṃ {A15r} bhavet tasya senāyāṃ mārisambhavam |
agnidāhaṃ mahāvātaṃ mahāvṛṣṭiś ca jāyate || 51.38 ||
ap51.­39
samastaṃ sarvataś cakraṃ paracakreṇa hanyate |
vividhopadravā tasya mahāvyādhisamākulam || 51.39 ||
ap51.­40
dehaṃ śuṣyati sarvaṃ vai tasya rājño na saṃśayaḥ |
amānuṣākīrṇa sarvantaṃ gṛhaṃ tasya samākulam || 51.40 ||
ap51.­41
dhṛtiṃ na labhate śayyām āvartaṃ ca mahītale |
rākṣasaiḥ pretakravyādaiḥ gṛhaṃ tasya samāvṛtam || 51.41 ||
ap51.­42
ārto bibheti sarvatra tīvraduḥkhaiḥ suduḥkhitaḥ |
aśaktā rakṣituṃ tasya maheśvarādyā bhuvi devatā || 51.42 ||
ap51.­43
brahmādyā lokapālāś ca śakrādyā tridaśeśvarāḥ |
sarvamantrāḥ sarvadevāś ca sarvalaukikasambhavāḥ5732 || 51.43 ||
ap51.­44
duṣṭāre mānine kruddhe tadantaṃ tasya jīvitam |
ardharātre tu madhyāhne bhāṣito yatra jāpinaḥ |
kruddho vaivasvataḥ sākṣād yamarājāvakalpate || 51.44 || {V434}
ap51.­45
yatheṣṭaṃ kṛṣṇapakṣe ca paṭaṃ saṃsthāpya mahītale |
mahatiṃ pūjāṃ baliṃ kṛtvā śmaśānāraṇyasambhave || 51.45 ||
ap51.­46
ekavṛkṣe tathā liṅge śaile prānte guhāsu vā |
ekākī • advitīyaś5733 ca sadā karma samārabhet || 51.46 ||
ap51.­47
mahāraṇye vivikte ca śūnye devakuleṣu ca |
śūnye mandire nadyām ambudhes taṭam āśritaḥ5734 || 51.47 ||
ap51.­48
tatra deśe samīpe vā tatrastho5735 vā yathepsitam |
yojanāśatam abhyantara5736 sadā karmāṇi kārayet || 51.48 ||
ap51.­49
etatpramāṇakarmāṇi kārayec chucinā sadā | {S556}
aprameyasthito vāpi gatadeśāmitaḥ śuciḥ || 51.49 ||
ap51.­50
acintya5737mantraviṣaye • acintyaṃ mantragocaram |
acintyo • ṛddhi mantrāṇām acintyaṃ siddhi jāpinām |
acintyaṃ dṛśyate karma phalaṃ cāpi • acintyakam || 51.50 ||
ap51.­51
acintyaṃ5738 krodharājasya yamāntakasya mahātmane |
karmaṃ ca5739 • ṛddhiviṣayaṃ vikurvaṇaṃ ca mahodayam | {A15v}
acintyaṃ jāpiṇāṃ5740 siddhir dṛśyate ha mahītale || 51.51 ||
ap51.­52
aśaktā rakṣituṃ5741 sarve bodhisattvā maharddhikāḥ |
kiṃ punar laukikā mantrāḥ sagrahā mātarāś ca tāḥ || 51.52 ||
ap51.­53
īśānaś ca saviṣṇur vā sa ca skando purandaraḥ |
samaye dhāritā te 'pi sajinā jinaputrakāḥ || 51.53 ||
ap51.­54
bodhisattvā mahātmāno daśabhūmisamāśritāḥ |
pratyeka­buddhā hy arhanta vītarāgā maharddhikāḥ |
aśaktā rakṣituṃ5742 te 'pi samayaṃ taiḥ purā kṛtam || 51.54 ||
ap51.­55
saṃkṣepeṇa tu vakṣyāmi śṛṇudhvaṃ bhūti5743kāṃkṣiṇā |
nānyo nivartane5744 śaktaḥ • aprasannena jāpine |
kutas tasya bhavec chāntir atuṣṭe5745 mantravare5746 • iha || 51.55 ||
ap51.­56
yadā prasannamanasaḥ karuṇārdro5747 vā bhavet kadā |
jāpinaḥ krodharājasya yamāntasya mahātmane |
tadāsau5748 labhate śāntiṃ dhṛtiṃ vā jīvadhāraṇam || 51.56 ||
ap51.­57
picumardaṃ5749 kaṭutailaṃ ca kāñjikaṃ viṣapañcakam5750 |
rudhiraṃ mānuṣaṃ māṃsaṃ lavaṇaṃ trikaṭukaṃ punaḥ || 51.57 || {V435}
ap51.­58
rājikaṃ5751 śaṅkhacūrṇaṃ ca5752 • amlavetasam ārdrakam |
dhurdhūrakasya5753 tu mūlāni kośātakyās5754 tathaiva ca || 51.58 ||
ap51.­59
eraṇḍamūlaṃ yavakṣāraṃ kusumbhaṃ cāpi kaṇṭakam |
madanodbhavamūlaṃ ca laśunaṃ gṛñjanakaṃ tathā || 51.59 || {S557}
ap51.­60
palāśa5755śākhoṭakaṃ caiva palaṇḍuṃ sasurāsavā |
sarvāny etāni samaṃ kṛtvā juhuyād agnau paṭasannidhau || 51.60 ||
ap51.­61
hute sahasra-m-aṣṭe tu śatrunāśaḥ samūlataḥ |
sarvān vārijanān5756 hanyāt5757 pāriṣadyān sutāsutān5758 || 51.61 ||
ap51.­62
samūloddharaṇaṃ tasya dvitīye sandhye tu juhvatā |
tṛtīye samanuprāpte sandhye juhvata jāpinā || 51.62 ||
ap51.­63
durbhikṣaṃ bhavate tasya jane cāpi sanaigame |
anāvṛṣṭimahāmāryaḥ • rākṣasākīrṇasarvataḥ || 51.63 ||
ap51.­64
agnidāhaṃ śilāpātaṃ vajranirghātasāśaniḥ |
janapadaṃ deśaviṣayaṃ vā5759 tasya narādhipe || 51.64 || {A16r}
ap51.­65
bahvopadravasampātaṃ paracakrāgamaṃ tathā |
anekadhā bahudhāś cāpi tasya deśe • upadravāḥ |
jāyante vividhākārāḥ • mahālakṣmīpraṇāśanaiḥ5760 || 51.65 ||
ap51.­66
dhurdhūraka5761mūlaṃ juhuyād ekam unmattis5762 tasya jāyate |
kaṭukaṃ juhvato nityaṃ mahādāhena gṛhyate |
atyamlaṃ5763 juhvato-m-agnau mahājvaraṃ śītasambhavam || 51.66 ||
ap51.­67
sambhavet tasya dehasthaḥ5764 • duṣṭarājñāṃ balagarvitām |
mahāpakṣāṃ5765 balināṃ5766 krūrāṃ mahāsainyasamāśritām |
dvirātre saptarātre vā maraṇaṃ tasya jīvitam || 51.67 ||
ap51.­68
yo yasya devatābhaktaḥ nakṣatro vā nāmato likhet |
śmaśānāṅgāraiḥ kṛtiṃ kṛtvā paṭasyāgratabhūsṛtam5767 |
ākramya pādato mūrdhnā saṅkruddho japam ācaret5768 || 51.68 ||
ap51.­69
akasmād vividhaiḥ śūlair gṛhyate 'sau narādhipaḥ |
mahāvyādhisamākrāntaḥ • mriyate vāpi tatkṣaṇāt || 51.69 ||
ap51.­70
paraśunā5769 hanyate ca5770 vyaṅgo vā5771 bhavate punaḥ |
bhakṣyate rākṣasaiḥ krūraiḥ kaśmalāmānuṣodbhavaiḥ || 51.70 || {S558}
ap51.­71
kravyādaiḥ pūtanaiś cāpi piśācaiḥ pretamātaraiḥ |
tatkṣaṇād dhanyate cāpi • ātmanaś cāpi sevakaiḥ || 51.71 || {V436}
ap51.­72
atha vajradharaḥ śrīmān ity uktvā pariṣat5772 tadā |
sarvabuddhān namaskṛtya tūṣṇīmbhūto tataḥ sthire5773 || 51.72 ||
ap51.­73
lokānāṃ hitakāmyarthaṃ5774 punar eva mumūcata5775 |
sarvāṃ yakṣagaṇāṃ5776 mantraḥ • yakṣīṇāṃ ca sa sarvataḥ || 51.73 ||
ap51.­74
uvāca bodhisattvo5777 vai yakṣasenāpatis tadā |
yakṣīṇāṃ paṭalaṃ vavre5778 sarvakarmopasaṃhitam |
sarvākarṣaṃ vaśaṃ caiva sarvaśalyānanuddharam || 51.74 ||
ap51.­75
maithunārthī yadā mantrī rāgāndho vātha mūḍhadhīḥ |
na śakyaṃ pratipakṣeṇa sugatājñair nivāritum || 51.75 ||
ap51.­76
anādim atisaṃsāre purābhyastaṃ suduḥkhitaiḥ |
duḥkhād5779 duḥkhataraṃ teṣāṃ gatir uktā tathāgataiḥ || 51.76 ||
ap51.­77
śobhanāṃ gatim {A16v} āpnoti brahmacārī jitendriyaḥ |
bhadraṃ śivaṃ ca nirdiṣṭam ante śāntim avāpnuyāt |
triyānasamatārūḍhaḥ • m-āpnuyānte sunirvṛtim || 51.77 ||
ap51.­78
viparītāḥ kumati5780grastā ye5781 rāgāndhā tapasvinām |
saṃsāragahane ghore bhramanti5782 gatipañcake || 51.78 ||
ap51.­79
teṣāṃ duḥkhitānām5783 arthe kāmabhogaṃ tu varṇyate |
te5784 nirvṛtā sarvapāpā5785 tridhā doṣanivartitāḥ5786 |
śāstur ājñāsamāviṣṭā mucyante sarvabandhanād5787 || iti || 51.79 ||
ap51.­80

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān mahāyānavaipulyasūtrād ekapañcāśo5788 yamāntakakrodharājābhicārukaniyamo dvitīyaḥ paṭalavisaraḥ parisamāptaḥ ||5789

{S559} {V437}

ap52.

Chapter A52

ap52.­1

atha khalu śāntamatir bodhisattvo mahā­sattvas tasminn eva parṣatsannipāte sannipatitaḥ sanniṣaṇṇo 'bhūt | utthāyāsanāt sarvabuddhaṃ praṇamya parṣanmaṇḍalamadhye sthitvā bhagavantaṃ śākya­muniṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya caraṇayor nipatya sa yena vajrapāṇir mahāyakṣasenāpatis tena vyavalokya vācam udīrayati sma || 52.1 ||

ap52.­2

atikrūras tvaṃ vajrapāṇe5790 yas tvaṃ sarvasattvānāṃ sattvopaghātikaṃ kāmopasaṃhitaṃ ca mantratantrāṃ bhāṣayase | na khalu bho jinaputra bodhisattvānāṃ mahā­sattvānām eṣa dharmaḥ | mahākaruṇāprabhāvitā hi mahābodhisattvā bodhi­sattvacārikāṃ carante | sarvasattvānām arthāya hitādhyāśayena pratipannā bhavabandhanān na mucyante || 52.2 ||

ap52.­3

na ca punar bho jinaputra | sattvopaghātikāṃ dharmadeśanāṃ tathāgatārhantaḥ samyaksambuddhāḥ sarvasattvān uddiśya bhāṣante | mahākaruṇāsamanvāgatatvāt sarvasattvānāṃ hitādhyāśayena pratipannā bhavanti || 52.3 ||

ap52.­4

atha khalu vajrapāṇir bodhisattvo mahā­sattvaḥ śāntamatiṃ bodhi­sattvam āmantrayate sma |

evaṃ hi śāntamate bodhisattvena śikṣitavyam | evaṃ pratipattavyam | yathā tvaṃ vadasi yathā tvaṃ prakāśayasi tathā sarvabuddhāḥ • bodhisattvāś ca maharddhikās tathāhaṃ nirdekṣyāmi paramārthato || 52.4 ||

ap52.­5
bhūtakoṭiṃ samāśritya dharmakoṭiṃ tu mucyate |
acintyaṃ sattvakoṭiṃ vai paripākam acintitam || 52.5 ||
ap52.­6
acintyā buddhadharmās tu caryā bodhi-m-acintikā |
vaineyasattvam āgamya • acintyaṃ caritaṃ hi taiḥ || 52.6 ||
ap52.­7
caryā bodhisattvānām acintyā parikīrtitā |
sarvamantreṣu tantro 'yam acintya tatprabhāvataḥ || 52.7 ||
ap52.­8
krodharājasya mantrasya yamāntasya mahātmanaḥ |
acintyam ṛddhiviṣayaṃ gatimāhātmyam acintyakam || 52.8 ||
ap52.­9

acintyā hi śāntamate bodhisattvānāṃ mahā­sattvānāṃ caryāniṣyandita5791sattvadhātunirhāram | evaṃ hi śāntamate bodhisattvena mantrajāpinā {S560} cittam utpādayitavyam | kāmam asya sattvasyārthāya bahv apuṇyaṃ prasunuyāt | mahānarakopapattiś ca | na tv evāyaṃ sattvo bahutaram apuṇyaskandhaṃ prasunuyāt | mā nāmāyaṃ sattvas trayāṇāṃ bodhīnām abhavyo bhavet || 52.9 ||

ap52.­10

evaṃ hi śāntamate bodhisattvena mantrajāpinā cittam upasthāpya • upāyakauśalyaṃ cābhicārukaṃ ca karma prayoktavyam | sarvakarmiṣu ca nimittagrāhiṇā bhavitavyaṃ nākuśalagrāhiṇā | sattvavaineyam upādāyatā ca śikṣitavyaṃ karuṇāviṣṭena cetasā || 52.10 ||

ap52.­11

api ca bho jinaputra dharmādharmaśubhāśubhaṃ kuśalākuśala­gati­māhātmya­sattvopāya­vinayanirahāratāṃ5792 dharmadhātunirahāratāṃ ca pratipadyante buddhā bhagavantaḥ | sarva eva dharmadeśanāsattvopāyapācakāṃś5793 ca pratipadyante || 52.11 ||

ap52.­12

tathaiva bho jinaputrāsmābhiḥ śikṣitavyam | yad uta tv vinayanāya5794 sattvapākānuśāsanāya ca | tatra bhavanto jinaputrāḥ • yo 'yaṃ parṣanmaṇḍalamahāsamayopaviṣṭās tatra sarvaiḥ samagraiḥ śrotavyaṃ śraddhātavyaṃ ya eva kuśalākuśalagaveṣaṇair bhavitavyam | yad uta tathāgatadharmadeśanābhiratair bhavitavyam || 52.12 || {V438}

ap52.­13

atha śāntamatir bodhisattvo mahā­sattvo vajrapāṇiṃ yakṣasenāpatiṃ vyavalokya tūṣṇīmbhūtaḥ svake • āsane niṣaṇṇo 'bhūt | acintyā buddhadharmā iti manasikṛtya buddhaṃ bhagavantaṃ vyavalokayamānaḥ || 52.13 ||

ap52.­14

{A16v3}5795

atha vajrapāṇir guhyakādhipatiḥ sarvaṃ tat parṣanmaṇḍalam avalokya bhūyaḥ krodharājasya kalpaṃ bhāṣate sma | śṛṇvantu bhavanto devasaṅghāḥ • ye sattvadhātuniśritāś ca sarve bhūtagaṇāḥ || 52.14||

ap52.­15

ādau tāvat kṛtarakṣas taṃ paṭaṃ krodharājasya parigṛhya viveke sthāne gatvā • ekaliṅge maheśvarasyāyatane taṃ liṅgaṃ viṣarudhirarājikākāñjikenābhyajya picumardapattrair arcayitvā mānuṣāntranāḍibhir5796 ātmanā yajñopavītaṃ kṛtvā mānuṣaśirakapālena dakṣiṇahastena saprahāro bhūtvā vāmahastena tarjanyā liṅgaṃ tarjayamānaḥ paramakrodhābhibhūtaḥ • avamānita5797duṣṭarājānair mahāparibhavagatamānasaḥ • anyair vā dhūrtapuruṣair mahāpakṣair5798 mahādhanair mahāpracaṇḍair mahānāyakaiś ca | dvāraṃ5799 pithayitvā nagnako muktaśikho maheśvaraliṅgaṃ vāmapādenākramya krodhamantraṃ tāvaj japed {S561} yāvan maheśvaraliṅgo madhye sphuṭita iti || 52.15 ||

ap52.­16

dvividalībhūtaṃ mahāṃś ca {A17r} hūṁ5800kāraḥ śrūyate | tato na bhetavyam | tadaho5801 eva duṣṭarājñaḥ • anyo vā yaḥ kaścin mahāpakṣaḥ5802 • aris tatkṣaṇād eva jvareṇa5803 gṛhyate | amānuṣeṇa vā gṛhyate rākṣasādibhiḥ | tatraiva muhūrtaṃ japed yāvat kṣaṇād5804 eva śatror jīvitaṃ maraṇaparyavasānaṃ bhavati | yadi rātryantaṃ japet5805 tatsarvakuṭumbo naśyati || 52.16 ||

ap52.­17

aparam api karma bhavati | madhyāhne tathaiva maheśvarāyatanaṃ gatvā nimbapattrair abhyarcya mahāmāṃsadhūpaṃ dattvā mantraṃ japet | yāvac chatror bhavanam agninā dahyate śatroś ca mahājvarakampo bhavati | yadi jāpaṃ na tyajate kruddho vā dakṣiṇamūrtau5806 tiṣṭhate sa śatrur mriyate | gotrotsādo bhavati | atha pratyānayanaṃ5807 karoti | bhūyo liṅgam udakena prakṣālya suśītalena kṣīreṇa snāpayet gavyena bhūyaḥ | svastho bhavati || 52.17 ||

ap52.­18

aparam api karma bhavati | maheśvaraliṅgasya dakṣiṇāmūrtau madanakaṇṭakakaṣṭhair agniṃ prajvālya vaikaṅkatasamidhānāṃ viṣarudhirarājikābhyaktānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt | sarve śatravo mahāvyādhinā gṛhyante | aśaktā bhavanti sarvakarmeṣu | dvitīye divase mahājvareṇa mahāśūlena vā gṛhyante vividhair vā rogair amānuṣair vā māraṇāntikaiḥ | tṛtīye divase tṛbhiḥ sandhyaiḥ sarveṇa sarvaṃ jīvitaṃ tyajante | pratyānayane5808 kṣīraṃ juhuyāt | śāntir bhavati | sarvajanapadeṣu sarvaśatravaś ca svasthā bhavanti || 52.18 ||

ap52.­19

evaṃ sarvadevānāṃ sarvabhūtānāṃ yo yasya devatābhaktas tam ākramya karma5809 kuryāt | tasya nakṣatramantrasaṃjñitāṃ5810 pādenākramya vāmena karma kuryād varjayitvā {A17v} tu tāthāgatīṃ5811 vidyām | sarveṣāṃ ca pādāṅguṣṭhamadhyataḥ5812 • gṛhītvā karma kuryān na cākrameṇāpi ca laṅghayet5813 kadā | sarvalaukikamantrāś cākramya kuryāt || 52.19 ||

ap52.­20

asiddha eva krodharājā jāpamātreṇaiva karmāṇi karoti | sarvamantrān5814 vināśayati sarvaśatrūṅ ghātayati sarvayantrān pātayati | saṃkṣepato yathā yathā prayujyate sarvalaukikalokottaramantravidhānenāpi tat sarvaṃ karoti | tat5815 sarvaṃ sādhayati | jāpamātreṇa sarvāśāṃ pāripūrayati | paṭhitasiddha5816 eṣa krodharājā • uttamāṃ siddhim anuprayacchati | manasecchayā śatruṃ ghātayati | mahāśūlamudrayā saṃyuktaḥ sarvakarmāṇi karoti || 52.20 || {S562}

ap52.­21

aparam api karma bhavati | madhyāhne śmaśānaṃ gatvā5817 citāv ekarātroṣitaḥ kṛṣṇacaturdaśyāṃ śmaśānakāṣṭhair agniṃ prajvālya viṣarudhirāktāṃ5818 rājikāṃ juhuyāt | tato hāhākāraṃ kurvantaḥ sarvapretā āgacchanti | {V439} na bhetavyam | tato vaktavyaṃ śatruṃ me ghātayatheti5819 | evam astv iti kṛtvāntardhīyante | tato muhūrtamātreṇa yojanasahasram api gatvā śatruṃ ghātayanti kulān utsādayanti | evam ādīni karmāṇi kurvanti || 52.21 ||

ap52.­22

aparam api karma bhavati | viveke śucau deśe śucivastraprāvṛtena śūnyagṛhaṃ praviśya karpāsāsthyāhutīnām5820 aṣṭasahasraṃ juhuyāt | tato taṃ bhasma • ubhābhyāṃ hastābhyāṃ gṛhya5821 śucau vastrakhaṇḍe badhnīyāt5822 | pṛthak pṛthak dvau poṭalikāṃ5823 kṛtvā śarāvasampuṭe sthāpya mahākṛtarakṣāś cātmano dravyaṃ ca gṛham apaviśya5824 mahāśmaśānaṃ5825 gatvā rātrau kṛṣṇacaturdaśyāṃ kṛṣṇāṣṭamyāṃ vā citau sthitvā dakṣiṇābhimukhaḥ śarāvasampuṭaṃ gṛhītvā sthitako nagnako muktaśikhaḥ {A18r} sa kruddho nirbhayo bhūtvā vidyā daśasahasrāṇi japet | siddho bhavati tad bhasma || 52.22 ||

ap52.­23

yadi kaścid amānuṣo5826 dravyaṃ prārthayate tadā na5827 dātavyam | haṭhaṃ karoti krodharājaṃ smṛtyā5828 | hūṁ5829kāraḥ prayoktavyaḥ | tatkṣaṇād eva naśyate | sarvavighnānām eṣa eva vidhiḥ | vāmadakṣiṇakaragṛhītaṃ bhasmacihnaṃ kārayet || 52.23 ||

ap52.­24

apramattena rakṣāṃ kārayitvā • āgantavyam prabhāte | sūryodaye snātvā5830 śucinā5831 śucivastraprāvṛtena svagṛhaṃ praveṣṭavyam svasthāne5832 vā yathābhimate gantavyam || 52.24 ||

ap52.­25

tato yo dakṣiṇahastena gṛhītaṃ bhasma tena manuṣyādvipadacatuṣpadān sarvaprāṇibhūtān sa5833devanāgayakṣān mūrdhnā tāḍayet | vaśā bhavanti | yad vāmena hastena gṛhītaṃ bhasma tena sarveṣāṃ manuṣyāmanuṣyāṇāṃ sarvāsāṃ strīṇāṃ mūrdhnā tāḍayet | vaśyā bhavanti || 52.25 ||

ap52.­26

dakṣiṇena yad gṛhītaṃ bhasma tena manuṣyāṇāṃ nābhideśe tāḍayet | napuṃsakā bhavanti | aṅgajātadeśaṃ5834 vā5835 cūrṇayed | asamartho bhavati grāmyadharmanisevane5836 || 52.26 ||

ap52.­27

yasyāṃ striyāyām abhirakto5837 bhavati tasyāṅgajāte guhyapradeśe bhasmanāvacūrṇayet | asamarthā sā5838 bhavati • anyapuruṣābhisevane5839 | naṣṭavraṇā bhavati5840 | yāvantaṃ tad eva puruṣaṃ prāpnuyāt punar eva tasyās tadvraṇamukhaṃ prādurbhavati | kāmamithyācāram {S563} aśaktā5841 nisevitum5842 || 52.27 ||

ap52.­28

evaṃ puruṣasyāpi | puruṣendriyaṃ dakṣiṇahastaṃ bhasmanāvacūrṇayet | so 'pi • asamartho bhavati paradārābhigamane | parimlānam5843 iva tiṣṭhate tasya tadaṅgajātam | yāvad dātur5844 vaśāt tasyaiva tat punaḥ prādurbhavati | striyasya vā puruṣaya vā yena vā punas tad bhasma5845 dattaṃ bhavati tasya vaśena vartati vā5846 na vartati vā yatheṣṭaṃ vā taṃ karoti || 52.28 ||

ap52.­29

yadi balāt {A18v} kurvanti yeṣāṃ tu tad dattaṃ teṣāṃ guhyapradeśāni krimayaḥ prādurbhavante yair bhakṣyamānā5847 jīvitād vyaparopyante5848 | māsābhyantareṇa pūtikā vā bhavanti durgandhakuṇapasadṛśāḥ mahāpradara5849rogādibhiḥ puruṣavyādhibhiḥ puruṣā gṛhyante | mahāśvethuś copajāyate | yena teṣāṃ tenaivābādhena5850 kālakriyā bhavati | aśaktā vā bhavanti pratisevituṃ dātārasyecchayā5851 | yathābhirucitaṃ tat sarvaṃ kārayati5852 spṛṣṭamātraḥ || 52.29 ||

ap52.­30

yadi na prāpnoti sparśanaṃ darśanapathe sthitā • adarśane vā • anuvāte ca bhasmam utsṛjed yathā tasya bhasmanā īṣid avadhūlitaḥ | manasā ca cintayitvā dātā bhasmam utsṛjet | yat tena cintitaṃ bhavati tat sarvāṇi karmāṇi karoti parahastena vā • ātmanā vā | yathābhilaṣitaṃ tat sarvāṇi karmāṇi karoti nānyathā cāvandhyaṃ bhavati || 52.30 || {V440}

ap52.­31

atha śayanāsanādīnām astaraṇaprāvaraṇādīnāṃ vividhāni vālaṅkaraṇaviśeṣāṇi nānāvastrāṇi5853 vā vāhanayānopānaha5854cchatrādīnāṃ sarvāṇy upakaraṇaviśeṣāṇi bhojanapānabhakṣaṇādīnāṃ sarvāṇi śarīropayojyāni bhāṇḍopakaraṇāni puṣpa5855tāmbūlaphalagandhadhūpādīnāṃ sarveṣu tais taṃ bhasmanāvacūrṇayet | arīṇāṃ yūkamatkuṇa5856krimibhiḥ samantāt tac5857charīram ākīrṇaṃ bhavati | bhakṣyate5858 ca | vividhaduḥkhavihato5859 bhavati | saptarātreṇa mriyate | aśaktāḥ sarve vaidyāḥ sarvadevāś ca nivārayitum | aśaktāḥ sarvamantrāḥ • rakṣayitum | varjayitvā tu taṃ yena5860 dattaṃ bhavati || 52.31 ||

ap52.­32

atha pratyānayanaṃ5861 bhavati | yaṣṭīmadhuṃ nīlotpalaṃ śvetacandanaṃ caikīkṛtya śītalenāmbhasā5862 {A19r} pīṣayitvā taccharīraṃ mrakṣayet5863 • mūrdhnā prabhṛti yāvat pādatalam ārya­mañjuśriyamūlamantraṃ japatā | svastho bhavati || 52.32 ||

ap52.­33

aparam api karma bhavati | strīṇām anuvātaṃ gatvā yatrepsatā sarvaduṣṭaḍākinistrīṇāṃ garvitānāṃ ca prayoktavyaṃ nānyeṣām | tam enam anuvāte {S564} sthitvā bhasmam utsṛjet | manasā cintyayitvā sarvabhagastanāny apahṛtāni bhavanti | puruṣasyāpi puruṣendriyaṃ śmaśruromāṇi ca stanāni ca prādurbhavante | evaṃ vividhavicitrāṇy anekāni karmāṇi karoti pareṇa vā kārāpayati | yatra vā prītir utpadyate tena ca5864 kārāpayati | striyā5865 vā puruṣeṇa vā || 52.33 ||

ap52.­34

yatra vā cittasya nivṛttir5866 utpadyate tasya tad bhasma5867 dattvā yatheṣṭaṃ kārāpayati | prayogataś ca śikṣāpayet | evaṃ mahāvyādhibhir gṛhṇāpayati | manasā cintayitvā mūrdhni sparśanān mastakaśūlaḥ • mukhasparśanān mukhapākaḥ | evam anūpūrvyā yāvad dhṛdayaṃ hṛcchūlakukṣiśūlaṃ vā • upajāyate | evaṃ padbhyāṃ jaṅghābhiś cāsṛgudbhavai rogair duṣṭaśoṇitādiṣu rogair gṛhṇāpayati || 52.34 ||

ap52.­35

saṃkṣepato mārayati śoṣayati pācayati • ākarṣayati vaśam ānayati5868 | yathā yathā prayujyate tathā tathā tat sarvaṃ karoti ca | upaghātikam ākarṣaṇa­vaśīkaraṇaṃ ca sudūre 'pi sthitaḥ karmāṇi karoti || 52.35 ||

ap52.­36

sudurgaṃ kuḍyasamīpaṃ gatvā • anuvāte sthitvā tad eva bhasmotsṛjed ubhau pāṇigṛhītam | prākāraṃ pratolī•aṭṭālaṃś5869 ca prapatante | tadādhyakṣaṃ bhavanaṃ ca mahāgnidāham upajāyate | senābhaṅgaṃ ca bhavati | mahopadravaiś copadruto bhavati | {A19v} sarvam avamucya prapalāyati vā grahaṇaṃ vādhigacchati || 52.36 ||

ap52.­37

evaṃ parabale 'pi anuvāte bhasmam utsṛjet | mahābalasenāyā bhaṅgo bhavati | mahādāha5870jvareṇa vā gṛhyate | hastyaśvarathapatākādayaḥ5871 senāpateś5872 ca bhaṅgam upajāyate | grahaṇaṃ vā • abhigacchati || 52.37 ||

ap52.­38

evam anekaprakārāṇi5873 yatheṣṭāni śatrunāśāya karmāṇi karoti | ātmano mahārakṣā ye ca svasenāyāṃ vā sakhāyānāṃ | atha pratyanayanaṃ5874 karoti sarvataḥ sarveṣām | paṭasyāgrataḥ kṣīrāhutisahasraṃ juhuyāt | svasthā bhavanti • adhṛṣyāś ca || 52.38 ||

ap52.­39
atha yakṣiṇīṃ sādhayitukāmaḥ |
naṭī naṭṭā5875 tathā bhaṭṭā5876 revatī cāpi viśrutā |
tamasundarī5877 thālokā5878 mekhalā cāpi sumekhalā |
ity etā aṣṭa yakṣiṇyaḥ sarvakāmaprasādhikāḥ || 52.39 || {S565} {V441}
ap52.­40

naṭikāyā mantraḥ | oṁ naṭi mahānaṭi • āgaccha • āgaccha divyarūpiṇi svāhā | asyopacāraḥ | phalake paṭṭake vā • abhilikhya māṃsāhāreṇa vā kṣīrāhāreṇa vā5879 vidyā • aṣṭasahasraṃ japtavyā | ālekhyā ca sarvālaṅkārabhūṣaṇī śyāmāvadātā5880 vṛkṣāśritā ekavastrā muktakeśā saṃraktanayanā īṣismitamukhā sādhakaṃ tarjāyamānā dakṣiṇahastena vāmena pāṇinā vṛkṣaśākhām avalagnā sarvāṅgaśobhanā vicitrapaṭṭanivastā || 52.40 ||

ap52.­41

tasyaiva krodharājasya paṭasyā5881grataḥ • unmanā • uttarāmukhaṃ5882 sthitvā palāśakāṣṭhair agniṃ prajvālya gugguluguṭikānāṃ dadhimadhughṛtāktānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt trisandhyaṃ yāvat sapta divasāni | tataḥ saptame divase • udārāṃ baliṃ kṛtvā5883 ghṛtapradīpāṃś ca prajvālya mantraṃ japatā tāvat tiṣṭhed yāvad ardharātram | {A20r} tataḥ sā yakṣiṇī svayam eva mahāvabhāsaṃ kṛtvā svarūpeṇāgacchati || 52.41 ||

ap52.­42

āgatā ca bravīti | kiṃ mayā kartavyam iti | tataḥ sādhakena vaktavyam | bhāryā me bhavasva • iti | evam astv iti kṛtvāntardhīyate | tataḥ prabhṛti bhāryā bhavati | sarvakāmadā svabhavanaṃ nayati | rasāyanaṃ prayacchate yat pītvā divyarūpī bhavati mahāyakṣapratispardhī | yadi nāgacchati dvitīye vāre krodharājasahitaṃ japet | niyatam āgacchati | na ced ucchuṣyaṃ mriyate || 52.42 ||

ap52.­43

naṭṭāyā mantraḥ | oṁ naṭṭe śuklāmbaramālyadhāriṇi maithunapriye svāhā | etasyā eṣa eva vidhiḥ || 52.43 ||

ap52.­44

bhaṭṭāyā mantraḥ | oṁ bhaṭṭe5884 bhaṭṭe • ālokini kiṃ cirāyasi | ehy ehi | āgaccha • āgaccha5885 | mama kāryaṃ kuru svāhā | eṣā vināpi paṭena sidhyate | śiraḥsthāne maṇḍalakaṃ kṛtvā gugguludhūpaṃ dahatā vidyām aṣṭasahasraṃ japet | mauninā • ekākinā śucinā dvāraṃ pidhāya māsena rātrau niyatam5886 āgacchati || 52.44 ||

ap52.­45

āgatā ca kāmayitavyā | bhāryā bhavati sarvakāmadā | yady asau bhavanaṃ praviśate pañcavarṣasahasrāṇi jīvati | na ced atraiva jambūdvīpe vicarati | pañcavarṣaśatāni jīvati | tayā sārdhaṃ krīḍati | sarvājñāṃ sampādayati | tena5887 saha yatreṣṭaṃ tatra gacchati | rasāyanam anuprayacchate | iṣṭabhāryeva hitā5888adhyāśayaṃ karoti || 52.45 || {S566}

ap52.­46

revatyā mantraḥ | namaḥ sarvayakṣīṇām | oṁ rakte raktāvabhāse raktānulepane svāhā |

revatyā yakṣiṇī śreṣṭhā lalantyā maithunapriyā |
īṣid raktena vastreṇa5889 nīlakuñcitamūrdhajā || 52.46 ||
ap52.­47
sarvāṅgaśobhanā {A20v} yakṣī kāmabhogaratā sadā |
kāmadā bhogadā nityaṃ varadāṃ tām abhinirdiśet || 52.47 ||
ap52.­48

pūrvavat paṭam abhilikhya • etasyā ayaṃ viśeṣaḥ | raktapaṭṭanivastā raktapaṭṭāṃśukottarīyā raktāvabhāsā ca varṇataḥ || 52.48 ||

ap52.­49

mekhalāyāḥ • mantraḥ | oṁ mekhale mahāyakṣiṇi mama kāryaṃ sampādaya svāhā || 52.49 ||

ap52.­50

sumekhalāyā mantraḥ | oṁ mekhale sumekhale mahāyakṣiṇi sarvārthasādhani hūṁ5890 | samayam anusmara svāhā || 52.50 || {V442}

ap52.­51

ālokinyā mantraḥ | oṁ lokini5891 lokavati svāhā | eteṣām eta eva vidhiḥ || 52.51 ||

ap52.­52

tamasundaryāyā mantraḥ | oṁ ghuṇu guhyake ghuṇu ghuṇu guhye5892 • ehy ehi guhyake svāhā | asyopacāraḥ | na • etāyā paṭavidhāno 'sti | ādau tāvac chucinā śucivastraprāvṛtena5893 pūrṇamāsyāṃ vivikte sthāne dvāraṃ pidhāyitvā • andhakāre • ālokavarjite vidyāṃ daśasahasrāṇi japet | pūrvasevā kṛtā bhavati || 52.52 ||

ap52.­53

tataḥ sādhanam ārabhet | pūrṇamāsyād ārabhya yāvad aparā pūrṇamāsī • atrāntare karma bhavati | rātrau śayanakāle śayyām ārūḍhaḥ pracchanne gupte pradeśe • ekākinā dvāraṃ pidhayitvā • andhakāre lokavarjite5894 saṅkucitakarṇikāṃ5895 vānapuṣpaṃ5896 ca kaṭutailena miśrayitvā hastau pādau prakṣālayitvā5897 dakṣiṇaṃ5898 bāhum aṣṭaśatābhimantritaṃ kṛtvā svapet5899 maunī5900 | evaṃ pratyāhaṃ yāvat paurṇamāsyāt | tato 'rdharātre niyatam āgacchati || 52.53 ||

ap52.­54

āgatā ca na mantrāpayitavyā | tūṣṇībhāvena kāmayitavyā5901 | ṣaḍbhiḥ māsaiḥ yadā mantrāpayati tadā mantrayitavyam | tataḥ prabhṛti siddhā bhavati | bhāryā bhavati sarvakāmadā | divyaṃ cāsya {A21r} sukhasaṃsparśam | adarśanenaiva5902 sarvakāryāṇi sampādayati | {S567} rasarasāyanāni samprayacchati || 52.54 ||

ap52.­55

pṛṣṭham āropya sumerum api nayati | rātrau jambūdvīpaṃ bhrāmayati | yojanaśatasthitam api śatruṃ ghātayate | yathājñaptā tat sarvaṃ sampādayati | varjayitvā parastriyābhigamanam | sarveṣām ayaṃ vidhāna | parastrīṃ nābhigacchet | tenaiva saha saṃvaset | yadi gacchen maraṇonmattiṃ vā prayacchante || 52.55 ||

ap52.­56

eṣā • andhārasundarī nāma yakṣiṇī | anekayakṣīśatasahasraparivṛtā | dine dine • ekaikāṃ yakṣaceṭīṃ5903 preṣayati siddhā satī sarvasādhakānām | anekamantri5904parivārā5905 ca sarvayakṣīṇāṃ ca maharddhikā tamāvṛtā | sarvāsām5906 eṣa • eva vidhiḥ | kiṃ tarhi teṣāṃ darśanaṃ bhavati | etasyā darśanaṃ na bhavati || 52.56 ||

ap52.­57
andhāravāsinī nāma yakṣīṇāṃ maharddhikā |
guhāvāsinī naravīrā5907 kumārī lokaviśrutā || 52.57 ||
ap52.­58
vadhū5908yakṣī manojñā ca saptamā surasundarī |
ity etāḥ sapta yakṣiṇyaḥ sattvānugraha5909kārikāḥ || 52.58 ||
ap52.­59
paryaṭanti imaṃ lokaṃ kṛtsnāṃ caiva medinīm |
īṣitkṣaṇamātreṇa • utpatanti surālayam || 52.59 ||
ap52.­60
saṅgrāmaṃ devadaityānāṃ yudhyante ca maharddhikāḥ |
dharmiṣṭhā karuṇāviṣṭāḥ sattvakāmāḥ suvatsalāḥ || 52.60 ||
ap52.­61
sattvānāṃ hitakāmyarthaṃ paryaṭanti mahītale |
na tāsāṃ kiñcid duḥsādhyaṃ sarvakarmakarāḥ śubhāḥ |
sattvānām upabhogārthaṃ bodhisattvena bhāṣitā || 52.61 ||
ap52.­62

guhāvāsinyā5910 mantraḥ | oṁ guhile guhāmati5911 guhāvāsini5912 • ānaya bhagavati mayāntikaṃ samayam anusmara svāhā | khadirakāṣṭhair agniṃ prajvālya priyaṅgupuṣpāṇāṃ ghṛtāktānām aṣṭasahasraṃ juhuyāt trisandhyaṃ māsam ekam | pūrvasevā {A21v} kṛtā bhavati || 52.62 ||

ap52.­63

tataḥ paścāt sādhanam ārabhet | phalake vā paṭṭake vā kuḍyāyāṃ vā • aśleṣakair varṇakair navabhājana5913kūrcakaiḥ | ādau tāvat parvatarājā sumerur likhāpayitavyaḥ {V443} caturasraś catuḥśṛṅgocchṛtaḥ saptaparvatapaṅktipariveṣṭitaḥ | teṣāṃ parvatānām ante guhaḥ parvataniḥśṛtaḥ • ālikhitavyam || 52.63 || {S568}

ap52.­64

tatrasthā divyarūpiṇī sarvālaṅkārabhūṣitā • ekākinī yakṣiṇī guhāvāsinī5914 nāma likhāpayitavyā paṭṭavastranivastā paṭṭāṃśukottarīyā kanakavarṇā vicitracārurūpiṇī5915 | taṃ tādṛśaṃ paṭam abhilekhya śucau pradeśe śucinā kṣīrāhāreṇa vidyāṃ daśasahasrāṇi japet | mahāpūjāṃ kṛtvā yathāśaktito vā5916 | tato japānte mahāvabhāsaṃ kṛtvā divyarūpiṇī5917 yakṣiṇī svayam evāgacchati || 52.64 ||

ap52.­65

āgatāyā jātī­kusumaiḥ śveta­candanodakavyatimiśrair argho deyaḥ | tataḥ sā bravīti | vatsa kiṃ kartavyam | vaktavyam | mātā me bhavasveti | evam astv iti5918 kṛtvāntardhīyate | na ca tatra cittaṃ dūṣayitavyam | nāpi kāmopasaṃhitaṃ prārthayitavyam | āryā sā maharddhikā ca | kāmaṃ5919 prārthayati na sidhyate | tataḥ prabhṛti mātṛvat sarvakāryāṇi karoti || 52.65 ||

ap52.­66

aṣṭaśataparivārasya bhaktācchādaṃ prayacchate | viṣamasthasya trāyate | mahāvanya5920parvatasyoparisthitasyāpi sarvakāryāṇi sampādayati | kāmitaṃ ca bhojanam anuprayacchate | rasarasāyanādīn sarvam anuprayacchati | yatheṣṭaṃ cānuvartate | kuṭikuṭādīm5921 abhinirmiṇoti | suvarṇasahasram anuprayacchati dine dine | sarvaṃ vyayīkartavyaṃ {A22r} tadaha eva | yadi na karoti cchinno bhavati | sarveṇa na sarvaṃ5922 bhavati || 52.66 ||

ap52.­67

aparam api karma asyā | asyaiva paṭasyāgrataḥ khadirakāṣṭhair agniṃ prajvālya vigatārcidhūmavigatair aṅgāraiḥ | dakṣiṇahastatale manaḥśilayā5923 pratikṛtim abhilikhya nāma ca puruṣasya striyā vā5924 vāmahastatale tatraivāṅgārarāśau tāpayet mantraṃ japatā | yojanaśatād5925 apy5926 ānayati | yad ucyate tat sarvaṃ kārayati | rātrau • etat karma na divā || 52.67 ||

ap52.­68

naravīrāyā mantraḥ | oṁ naravīre svāhā | tathaiva • etasyā paṭam abhilikhya varjayitvā guhālayam | aśokavṛkṣāśritā likhāpayitavyā | etasyā ayaṃ viśeṣaḥ | sarvaṃ tathaiva karma yathā guhāvāsinyāḥ | ayaṃ ca vaktavyā | bhaginī me bhavasveti5927 || 52.68 ||

ap52.­69

etasyāparo 'sti karma | candragrahe suvarṇagairikāṃ bhūrjapattreṇa veṣṭayitvā mukhe prakṣipya tāvaj japed yāvac candro mukta iti | tataḥ suvarṇagairikayā yasyā nāma likhati striyasya vā • āyojanaśatāsthitām apy5928 {S569} ānayati | prabhāte tatraiva nayati | bhaginīvat5929 kāryāṇi karoti | āpatsu ca5930 mahārakṣāṃ karoti | sarvāṇy eva striyāṃ jāpamātreṇa vaśīkaroti | naravīrāyā eṣa vidhiḥ || 52.69 ||

ap52.­70

yakṣakumārikāyā5931 mantraḥ | oṁ yakṣakumārike svāhā | asyā ayam5932 upacāraḥ | gorocanena bhūrjapattre likhāpayitavyā | kumārī • ardhabarbarāśirā sarvālaṅkārabhūṣitā • ekavastrā | dakṣiṇahastena bījapūrṇāvasaktaphalā vāmahastenāśokavṛkṣaśākhāvalagnā || 52.70 || {A22v}

ap52.­71

tādṛśaṃ bhūrjapattraṃ śirāsthāne • upari5933 sthāpayitavyam | guhye pradeśe • ekākinā ca svaptavyam | śvetacandanena ca maṇḍalakaṃ kṛtvā trisandhyaṃ jātī­kusumair abhyavakīrya gugguludhūpaṃ dahatā vidyām aṣṭasahasraṃ japed yāvan māsam ekam || 52.71 ||

ap52.­72

tato pūrṇamāsyāṃ jātī­kusumair mahatīṃ pūjāṃ kārayitvā ghṛtapradīpāṃś ca5934 nivedyāṃś ca dattvā kuśaviṇḍakopaviṣṭena rātrau tāvaj japed yāvat svarūpeṇaiva kumārī pañcaśataparivārā vaiśravaṇasya5935 duhitṛ5936 • āgacchati | sarvaṃ taṃ diśābhāgam avalokayitvā svarūpeṇāntarikṣe tiṣṭhati | sā evam āha | kiṃ {V444} mayā kartavyam | tataḥ sādhakena vaktavyam | trayāṇāṃ vārāṇām anyatamam ekaṃ varaṃ prārthayitavyā | mātṛtve bhaginītve bhāryātve ca || 52.72 ||

ap52.­73

yadi mātā bhavati na cittaṃ dūṣayitavyam | dūṣayato vināśam upajāyate | mātṛvad vartayitavyā | sā ca mātā pañcaśataparivārasya5937 bhaktācchādanam alaṅkaraṇaviśeṣāṇi ca sarvatra cintitamātreṇaiva sarvaṃ5938 sampādayati | dine dine dīnārasahasraṃ dadāti | atraiva jambūdvīpe vicarataḥ sarvaṃ sampādayati || 52.73 ||

ap52.­74

bhaginī bhavati tadā yojanaśatād api strīyam ānayati | tatraiva nayate | bhaginīvat sarvakāryāṇi sampādayati | atha bhāryā bhavati svabhavanaṃ nayate | divyaṃ varṣasahasraṃ jīvati | yadā mriyate tadā • āḍhyakulopapattiḥ | sarvājñāṃ bhāryeva sampādayati || 52.74 ||

ap52.­75

vadhūyakṣiṇyā mantraḥ | oṁ niḥ | eṣā vadhūyakṣiṇī | asyām upacāraḥ | śvetacandanena dakṣiṇāṃ {A23r} bāhum upalipya vāmataḥ kuṅkumena sahasrābhimantritaṃ kṛtvā rātrau • ekākinā mauninā pracchanne pradeśe dvāraṃ pidhāya pañcāṣṭau vibhītakaphalāni tilataile prakṣipya pacet || 52.75 ||

ap52.­76

taṃ tailaṃ {S570} gṛhītvā vibhītakaphalāṃ5939 parityajya nave bhāṇḍe sauvarṇe rājate tāmre mṛnmaye vā sthāpya pādānte śayyāyāṃ sthāpayitavyaṃ5940 sahasrābhimantritaṃ kṛtvā • anenaiva mantreṇa • ekākṣarayakṣiṇyā andhakāre vivikte śayane puṣpābhikīrṇe svaptavyam || 52.76 ||

ap52.­77

āgatya cāmānuṣī5941 • pādau mrakṣayati | divyasukhasaṃsparśa5942komalahastatalā yasya sparśanād eva divyaṃ sukhasaṃsparśanidrām upajāyate | yena sūryodaye 'pi rātryante duḥkhena pratibudhyate | pratibuddho 'pi5943 san tad eva5944 cintayet | na ca kāmayitavyā nāpi mantrāpayitavyā | ṣaḍbhir māsaiḥ siddhā bhavati || 52.77 ||

ap52.­78

tataḥ sā divyarūpī • abhinavavadhv iva hṛṣāyamānā5945 paricārikaiḥ parivāritā pradīpahastā svaprabhodyotitālokā śayanāsanaparigṛhītā vicitrābharaṇojjvalā • āgatya ca mantrāpayate | kāmabhogopakaraṇaparigṛhītā • āgatya ca sādhakaṃ kaṇṭhe pariṣvajate | || 52.78 ||

ap52.­79

tataḥ prabhṛti • iṣṭabhāryeva-m-anuvartate | āgatā ca kāmayitavyā rātrau paricarya prabhāte 'ntardhīyate | śayyāyāṃ muktāhāraṃ tyajya suvarṇasahasramūlyaṃ {A23v} dine dine parityajya gacchati ca5946 | sarvaṃ niravaśeṣaṃ vyayīkartavyam | yadi kiñcit sthāpayati bhūyo na bhavati | na kasyacit kathitavyam | yadi kathayati bhūyo nāgacchati | anarthaṃ vā kurute māraṇāntam | paramaguhyakā hy ete paramagopyā na dvitīyasattvam ārocanaṃ kṣamante || 52.79 ||

ap52.­80

mātā­pitṛsuhṛtsvāmibāndhavānām api nārocayitavyam | antaśaḥ paśor api5947 tiryaggatānāṃ prāṇināṃ nāropayitavyam5948 | paramaguhyam etat | sarvaguhyakānāṃ sarvayakṣiṇīnāṃ ca • eṣa eva vidhānaḥ5949 | siddhā api • asiddhā bhavanti yady ārocayate | anyastrīmaithunābhigamanaṃ5950 ca bhāryāyā5951 ca5952 varjayet sadā || 52.80 ||

ap52.­81

manojñāyā mantraḥ | oṁ manohare madonmādakari5953 vicitrarūpiṇi maithunāpriye svāhā | asyām upacāraḥ | udyānavāṭikāyām aśokavṛkṣasyādhastāt su5954vibhaktāṃ kuṭiṃ5955 kārayitvā • suguptatarāṃ5956 kṛtakavāṭārgala5957prākārocchritāṃ śucinā lakṣam ekaṃ japet || 52.81 ||

ap52.­82

tataḥ karmam ārabhet | mahāvasāṃ saṅgṛhya śmaśānacoṭakena5958 vartiṃ kṛtvā dvāraṃ pidhayitvā pradīpaṃ prajvālayet | sadaśaṃ ca vastraṃ keśāpagataṃ bahir dvāre5959 sthāpayet pratyagram | {S571} rātrau sā nagnikāgatya taṃ vastraṃ nivāsya praviśate mānuṣastrīrūpiṇī bhūtvā | tataḥ sādhakaḥ tayā5960 sārdhaṃ ramate yāvat pradīpaṃ jvalate || 52.82 ||

ap52.­83

nirvṛte pradīpe 'ntardhīyate | tasmin {V445} vastre suvarṇam ekaṃ baddhvā vastraṃ parityajya śayyāyām apakramati5961 | atha sādhakas tāṃ haste gṛhṇāti | aṅguleyikaikam5962 avamuñcyāpakramate5963 | atha kaṇṭhe5964 divyamuktāhārām | atha bāhau5965 kaṭakam | kaṭyāṃ mekhalām | padbhyāṃ nūpuram | śīrṣe maṇim | evam anyatarānyataraṃ divyam ābharaṇam ekaṃ {A24r} yatra yatra gṛhyate tatra tatrānuprayacchati || 52.83 ||

ap52.­84

avandhyaṃ5966 gacchati cāgacchati ca | evaṃ pratyahaṃ niravaśeṣaṃ vyayīkartavyam | evaṃ yāvad ṣadbhir5967 māsair mantrāpayati tadā mantrayitavyam | bhāryā bhavati | nityasthā rasāyanaṃ prayacchati yaṃ5968 pītvā dīrghakālaṃ jīvati | manasā dhyātvā khadirakīlakaṃ bhūmau nikhānayet | divyaṃ vimānam upapadyate | uddhṛte 'ntardhīyate || 52.84 ||

ap52.­85

asyā5969 mantraḥ dvitīyam asti | oṁ mahānagni nagnije5970 svāhā | tenaiva dīpaṃ prajvālya • anena mantreṇāṣṭaśatābhimantritaṃ kṛtvā kārayet | niyatam āgacchati | kīlakaṃ cābhimantrya nikhānayet | uddhṛte dīpe nirvṛte cāntardhānam | kīlakaṃ mānuṣavasātailaṃ5971 ca gośṛṅge5972 gavalamahiṣaśṛṅge vā śmaśāne cailavartiṃ ca5973 voḍhavyaṃ deśāntare | yatreṣṭaṃ tatra dadāti svayaṃ vā karoti | na ca mantrā dātavyā | atha dadāti chinnavidyo bhavati || 52.85 ||

ap52.­86

yasya dadāti tasyaiva tat sampadyate | yatra vābhirucitaṃ yatra vā5974 sthāne gupte karoti eṣā siddhir avandhyā bhavati5975 | anyān5976 vā ramāpayate kintu taiḥ sārdhaṃ na mantrayati | anyastrīdarśanābhirucitaṃ manasepsitaṃ tadānurūpī tasyopasaṅkramate5977 hy apūrvasya sādhakavaśād iti || 52.86 ||

ap52.­87

surasundaryāyā mantraḥ | oṁ surasundari svāhā | asyām upacāraḥ | khadirakāṣṭhair agniṃ prajvālya ghṛtāhutīnām aṣṭasahasraṃ juhuyāt trisandhyaṃ māsam ekam | tataḥ5978 śuklapūrṇamāsyāṃ kuśaviṇḍakopaviṣṭaḥ śucinā śucau deśe mantraṃ tāvaj japed rahasi yāvad ardharātre niyatam āgacchati | tato mātā bhaginī bhāryā yathaiva pūrvaṃ tat sarvaṃ karoti | sarvaṃ ca vistarato vaktavyam || 52.87 || {S572}

ap52.­88
ity etāḥ {A24v} sapta yakṣiṇyo vajrapāṇisamājñayā |
paryaṭanti mahīṃ kṛtsnāṃ trailokyaṃ ca surāsuram || 52.88 ||
ap52.­89
vicaceruḥ5979 kṛpālubhyo martyānāṃ maithunapriyāḥ |
ke cid āryās5980 tathā bālā mūḍhāś cāparayakṣikāḥ || 52.89 ||
ap52.­90
paryaṭanti tathā rātrau siṃhakāpy5981 aparā hitā |
bālānāṃ jīvanāśāya lolupā māṃsabhojikā || 52.90 ||
ap52.­91
tathā rudhiragandhena jambūdvīpaṃ hi-m-āgatāḥ |
prāṇāparodhikā yakṣī nityaṃ sā5982 śoṇitapriyā || 52.91 ||
ap52.­92
paryaṭanti gṛhāṃ sarvām arakṣāṃ mṛtasūtakām5983 |
teṣāṃ nigraham ity uktaḥ samayo 'yaṃ samprakāśitaḥ || 52.92 ||
ap52.­93
yathā saṅgraharāgaṃ ca nibandhyaṃ ceha bāliśām |
tathā sarvam idaṃ proktaṃ sattvānāṃ hitakāraṇāt5984 || 52.93 || {V446}
ap52.­94
maithunārthī yadā5985 mantrī rāgāndho mūḍhacetasaḥ |
mantrair ākṛṣya bhuñjīta yakṣīṃ5986 vā • atha rākṣasī |
nāgī ca-m-atha gandharvīṃ5987 daityayoṣim atha kinnarīm || 52.94 ||
ap52.­95
pātālabhavanaṃ ramyam asurāṇāṃ purottamam |
praviśet tatra mantrajñaḥ • yatra strīṇām asaṅkhyakam |
tatra gatvā vaset kalpaṃ mantrajño mantrajāpinaḥ || 52.95 ||
ap52.­96
maitreyo nāma sambuddhaḥ • yadā buddho bhaviṣyati |
tadāsau śroṣyati saddharmaṃ śrutvā mukto bhaviṣyati || 52.96 ||
ap52.­97
surakanyāsurīṃ caiva vidyādharavarāṅganām |
mantrair ākṛṣya bhuñjīta divyasaukhyaratiṃ tadā || 52.97 ||
ap52.­98
jambūdvīpaṃ gato mantrī tatraivānayate5988 sadā |
śucisthāne tadā5989 gupte śaucācārarataḥ sadā || 52.98 ||
ap52.­99
mūḍhānām uttamā siddhiḥ kadācit teṣu na5990 jāyate |
vinmūtram aśucisthānaṃ sadā durgandhipūtikam || 52.99 || {S573}
ap52.­100
vyādhiduḥkhaṃ tathā śokaṃ maraṇāntaṃ duḥkhabhājanam |
viyogaṃ ratisampṛktaṃ5991 na spṛśen mānuṣīṃ striyām || 52.100 ||
ap52.­101
anityaduḥkhaṃ tathā śūnyaṃ riktaṃ5992 {A25r} tuccham aśāśvatam |
bālam ullāpanaṃ cāpi saṅkalpajanitodbhavet || 52.101 ||
ap52.­102
na gacchet kāmato mantrī sarvakāmām anādijām |
teṣāṃ viratim ity ukto vimuktis teṣu siddhitām || 52.102 ||
ap52.­103
sidhyante tasya mantrā vai ye viraktā tu kāmataḥ |
vinmūtrarudhirāsiktām amṛtapṛktāṃ5993 caiva pūjitām || 52.103 ||
ap52.­104
jarāmṛtyusuśokāṃ ca na spṛśen mānuṣīṃ tanum |
na bhajen5994 maithunaṃ tatra mohāndhāṃ5995 rāgacetasām5996 |
na siddhir labhyate5997 mantrī5998 teṣu sevī sadāśucī5999 || 52.104 ||
ap52.­105
mantrajño mantrajāpī ca saprajño 'tha jitendriyaḥ |
śaucācārarato dhīraḥ sarvamantre6000 'pi hi sadā || 52.105 ||
ap52.­106
padmoccā pramodā6001 ca • ajitā cāpi jayā sadā |
śyāmāvatī6002 tathā yakṣī • ity etā yakṣimaharddhikā || 52.106 ||
ap52.­107

padmoccāyā mantraḥ | oṁ padmocce svāhā | asyāḥ kalpaḥ | gaṅgākūle samudrātaṭe vā • udyānapuṣpavāṭikāyāṃ madhye • uḍayaṃ6003 kṛtvā śucitaram ātmanā ca śucir bhūtvā śilāpaṭṭakākāraṃ6004 mṛṇmaye kṛtvā tatraiva rātrau dvāraṃ pidhayitvā sarvakāmabhogyāny6005 upakaraṇāni saṃhṛtya6006 tatraivātmasamīpe yakṣiṇyāḥ6007 {V447} śayyāṃ kalpayet | tato vidyāṃ daśa sahasrāṇi japet || 52.107 ||

ap52.­108

evaṃ yāvan māsābhyantareṇa niyatam āgacchatīti | āgatā ca kāmopabhogyā6008 bhavati bhāryā | divyaṃ ca muktāhāraṃ śayyāyāṃ6009 parityajya prabhāte gacchati | evaṃ yāvad6010 dine dine ṣaḍbhir māsair nityasthā bhavati | tan muktāhāraṃ na grahetavyam | yadi gṛhṇāti tanmātra evam upapadyate | dīnāralakṣamūlyaṃ tat • hāraṃ6011 maṇi6012ratnopaśobhitam || 52.108 ||

ap52.­109

ṣaḍbhir māsair atikrāntair nityasthā bhavati bhāryā sarvakāmapradā6013 | yathārūpam {A25v} abhilaṣitaṃ {S574} tathārūpaṃ kṛtvā • upatiṣṭhate | yathābhirucitam ātmānam abhinirmiṇoti sādhakasyecchayā | sarveṣāṃ yakṣīṇām ayaṃ vidhānaḥ • yathā nirdiṣṭānām atra • anyatra || 52.109 ||

ap52.­110

jayāyā6014 mantraḥ | oṁ jaye sujaye jayamati6015 sarvakāryāṇi kuru me svāhā |

kanakābhā citrāṅgī nīlakuñcitamūrdhajā |
sarvāṅgaśobhanā devī saumyā6016 ca subhagā śubhā || 52.110 ||
ap52.­111
priyaṃvadā pramadā śreṣṭhā surūpā cārudarśanā |
praśastākārataḥ6017 śukraḥ sarvalokasupūjitā |
īṣidraktena vastreṇa jayāṃ tām abhinirdiśet || 52.111 ||
ap52.­112

asyāḥ kalpaḥ | ādau lakṣam ekaṃ japet | pūrvasevā kṛtā bhavati | tato mahāraṇyaṃ praviśya phalāhāras tāvaj japed yāvat svarūpeṇopatiṣṭhate | āgatā ca bravīti | kiṃ karomīti | yadi mātā bhavati mātṛvat sarvāśāṃ paripūrayate6018 | rājyaṃ dadāti | mahādhanapatiṃ karoti | dīrghāyuṣkatām adhitiṣṭhate || 52.112 ||

ap52.­113

atha bhaginī yathepsitaṃ strīm ānayati yojanasahasrasthitām api | dīnāralakṣaṃ dine dine dadāti | sa ca vyayīkartavyaḥ | atha bhāryā bhavati | svabhavanaṃ nayate | divyavimānābhirūḍhas6019 tayā sārdhaṃ ramate dīrghakālam | triṃśad6020 varṣasahasrāṇi yatheṣṭaṃ vicarate | mahāyakṣapratirūpo bhavati || 52.113 ||

ap52.­114

pramodāyā mantra | oṁ ṣṭhrīḥ • hrīḥ6021 • mahānagni hūṃ phaṭ svāhā | asyāḥ kalpaḥ | ardharātre • aparimāṇo jāpaḥ kartavyaḥ | bhūyo nidrāṃ na6022 gacchet | māsābhyantareṇa niyatam āgacchati | bhāryā bhavati sarvakāmadā | dine dine pañcaviṃśati dīnārām anuprayacchati • ātmanā ca sambhogam6023 | dīrghakālaṃ ca jīvāpayati || 52.114 ||

ap52.­115

evam aparimāṇāni yakṣiṇīśatasahasrāṇi bhavanti | evaṃ piśācyaḥ6024 maharddhikāḥ6025 • nāgakanyāḥ • asurakanyāḥ • apsarāḥ surayoṣid6026 daityakanyā | evaṃ vidyādharīṇāṃ sarveṣāṃ sarvataḥ • mānuṣīṇām amānuṣīṇāṃ {S575} ca mantrāṇi bhavanti • {A26r} asaṅkhyeyāni | tathaiva yakṣāṇāṃ devānāṃ6027 nāgānām ṛṣīṇāṃ gandharvāṇām asurāṇāṃ pretānāṃ rākṣasānāṃ ca | mahābrahmaṇaḥ maheśvarasya viṣṇor6028 mātarāṇām aindrāṇī6029cāmuṇḍīvārāhīpramukhānāṃ mantrāṇi bhavanti | pṛthak pṛthak sarve ca samaye • ākṛṣṭāḥ • iha krodharājena yamāntakena • ānītā grastā samaye sthāpitā mañjughoṣasyopanāmitā6030 anuparivārā anupūrvasthitā paricārikā || 52.115 ||

ap52.­116

sarveṣāṃ saṃkṣepato yatrapratimā6031 svayaṃ vā pratikṛtiṃ kṛtvā krodharājānaṃ yamāntakaṃ tāvaj japed yāvat pratibimbaṃ prakampya pracalate prasvidyati vā | ayaṃ svarūpeṇāgacchante | yad ucyante6032 tat sarvaṃ sampādayante6033 || 52.116 || {V448}

ap52.­117

evaṃ yā api6034 tāś catuḥkumāryo mahāyakṣiṇyo bhrātus tumburusametā divyarūpiṇyaḥ • ambu6035rāśisamāśritā nauyānasamārūḍhāḥ sarvalokasupūjitāḥ sattvānugrahakārikāḥ | teṣām apy eṣa eva6036 vidhiḥ | yad uta || 52.117 ||

ap52.­118
paṭabhittiphalake samotkīrṇā6037 likhitāpi vā |
nauyānasamārūḍhā bhrātur jyeṣṭhānuneyikā || 52.118 ||
ap52.­119
ambudhe • antargatā6038 kanyā catur eva samānugā |
teṣāṃ pracchannataḥ sthāpya krodhaṃ jāpya samārabhet6039 || 52.119 ||
ap52.­120
calaḥ kampas tathā svedaḥ • jāyate teṣu6040 sarvataḥ |
tataḥ siddhā iti jñātvā mantrajāpī japaṃ tyajet || 52.120 ||
ap52.­121
svarūpeṇaiva rātryante kathayanti śubhāśubham |
sarvartha6041sādhakā te vai bhavante ha sajāpine6042 || 52.121 ||
ap52.­122
sarvaṃ kurvanti • ājñaptāḥ krodha-m-ākṛṣṭamūrchitāḥ |
somādyair grahavarair nityaṃ ṛṣibhiḥ • rākṣasais tathā || 52.122 ||
ap52.­123
piśācair garuḍaiś cāpi supūjitās te maharddhikāḥ |
maheśvarādyais tathābhūtaiḥ pūjitā te maharddhikāḥ || 52.123 ||
ap52.­124
etaiś ca bhāṣitā kalpā mantratantrāḥ savistarāḥ |
te tu sarve prayoktavyāḥ sakalpāḥ kalpavistarāḥ |
sarve te krodharājasya {A26v} vaśe tiṣṭhanty ayatnataḥ || 52.124 ||
ap52.­125
yāvanti kecin mantrā vai • ucchuṣyā kaśmalodbhavāḥ | {S576}
sarve te krodharājasya niyuktā te prakāśitā || 52.125 |||
ap52.­126
āryā ye ca mantrā vai viśiṣṭā sarvatogatāḥ |
utkṛṣṭāḥ pravarā hy agrāḥ • bhāṣitā jinavarais tathā |
tathā mantradhare mantrā mayā caiva6043 prabhāṣitā || 52.126 ||
ap52.­127
ye cānye mantramukhyās tu kuleṣv eva hi pañcasu |
bhāṣitā jinaputrais tu laukikāś cāpi maharddhikā || 52.127 ||
ap52.­128
sarvāṃs tān samākṛṣya krodharājo maharddhikaḥ |
sarveṣāṃ mantratantrās tu6044 nibaddhās te • iha śāsane || 52.128 ||
ap52.­129
yo yeṣāṃ vidhir6045 ākhyātas tenaivāyaṃ niyojitaḥ |
krodharājā yamāntas6046 tu • utkṛṣṭaḥ sarvakarmikaḥ || 52.129 ||
ap52.­130
tārāṃ ca6047 bhṛkuṭīṃ caiva tathā paṇḍaravāsinīm |
mahāśvetāṃ tathā vidyāṃ māmakyāṃ kuliśodbhavām || 52.130 || {V449}
ap52.­131
uṣṇīṣaprabhavāṃ6048 sarvāṃ6049 locanāṃ caiva devatām |
sarvāṃ tathāgatīṃ vidyāṃ mañjughoṣaṃ ca dhīmatam || 52.131 ||
ap52.­132
mahā­sthāmaṃ samantaṃ ca tathā padma­dharaṃ6050 prabhum |
mayāpi6051 loke6052 yakṣeśaṃ bodhi­sattvaṃ maharddhikam || 52.132 ||
ap52.­133
yad uktaṃ6053 jinaputraṃ tu sarvāṅgaṃ lokaviśrutam |
vajrasenaṃ suṣeṇaṃ ca matsutāṃ cāpi dhīmatām || 52.133 ||
ap52.­134
mayā6054 ye bhāṣitā mantrā nāvajñāṃ kārayej japī |
te6055 sarvāṃ pūjayen nityam alaṅghyās teṣu bhāṣitā || 52.134 ||
ap52.­135
na japī yojayet tatra krodharājaṃ supūjitam |
vidyācchedaṃ na kurvīta teṣu mantreṣu sarvadā || 52.135 ||
ap52.­136
sarvāṃś caiva yathākarmāṃ laukikāṃ mantradevatām |
umāśaṅkarabrahmādyāṃ hariṃś cāpi supūjitam |
yathā tantreṣu mantrāṇāṃ sarveṣv eva tathā kṛtā || 52.136 ||
ap52.­137
sarvaṃ ca6056 sarvato mantrāṃ sarvaṃ caiva samārabhet | {S577}
sarvamantrapravṛttis tu dṛśyate krodhasambhavā6057 || 52.137 ||
ap52.­138
eṣa mantro mahākrodhaḥ yamānto nāma nāmataḥ |
ākṛṣya ghātayet kṣipraṃ yamasyāpi mahātmane || 52.138 ||
ap52.­139
vaivasvataṃ kṛtāntaṃ vai śakraś cāpi6058 mahātmanaḥ | {A27r}
ākṛṣṭā vaśitā6059 ghoro6060 durdāntadamakaḥ prabhuḥ || 52.139 ||
ap52.­140
eṣa mantro mahāmantraḥ kathito mañjubhāṇinā |
sarvakarmakaraḥ krūraḥ sarvamantraprasādhakaḥ || 52.140 ||
ap52.­141
ity evam uktvā tataḥ śrīmān vajrapāṇir maharddhikaḥ |
praṇamya buddhaṃ mahāvīraṃ śākyasiṃhaṃ narottamam |
mantracakrāśrito6061 vajrī mantraṃ bhāṣe maharddhikam || 52.141 ||
ap52.­142
śṛṇvantu sarve sattvā vai sarvabhūtagaṇāḥ śubhāḥ |
sarvamantra6062gaṇādhyakṣā bhāṣe 'haṃ mantram uttamam || 52.142 ||
ap52.­143
bhāṣitaṃ bodhisattvena mañjughoṣeṇa dhīmatā |
durdāntadamakaṃ ghoraṃ sarvaduṣṭanivāraṇam || 52.143 ||
ap52.­144
vineyārthaṃ tu sattvānāṃ bodhisattvena bhāṣitam |
ahaṃ ca bhāṣaye6063 hy atra parṣanmadhye sudāruṇam || 52.144 ||
ap52.­145

namaḥ samanta­buddhānām abhāva­svabhāva­samudgatānām | namaḥ pratyeka­buddhāryaśrāvakāṇām | namo bodhisattvānāṃ daśabhūmipratiṣṭhiteśvarāṇāṃ bodhisattvānāṃ mahā­sattvānām | tadyathā || 52.145 ||

ap52.­146

oṁ kha kha {V450} khāhi khāhi duṣṭasattvadamaka • asimusalapāśaparaśu6064hasta caturbhuja caturmukha ṣaṭcaraṇa gaccha gaccha mahāvighnaghātaka vikṛtānana sarvabhūtabhayaṅkara aṭṭahāsanādine vyāghracarmanivasana kuru kuru sarvakarmāṃ cchinda cchinda sarvamantrāṃ bhinda bhinda paramudrām6065 ākarṣāya • ākarṣaya sarvabhūtāṃ6066 nirmatha nirmatha sarvaduṣṭāṃ praveśaya praveśaya maṇḍalamadhye vaivasvatajīvitāntakara kuru kuru mama kāryaṃ daha daha paca paca mā vilamba mā vilamba samayam anusmara hūṃ hūṃ phaṭ phaṭ sphoṭaya sphoṭaya sarvāśāpāripūraka he bhagavaṃ kiṃ cirāyasi mama sarvārthaṃ6067 sādhaya svāhā || 52.146 || {S578}

ap52.­147

eṣa sa mārṣāḥ sarvadevagaṇāḥ • yamāntako nāma krodharājā yamarājānam apy ānayati ghātayati śoṣayati pācayati damayati | evaṃ sarvamantrāṃ {A27v} sarvadevāṃ6068 kiṃ punar mānuṣaṃ prati duḥkhitam | daśabhūmipratiṣṭhitām api bodhisattvān ānayati | kiṃ punar laukikāṃ mantrām || 52.147 ||

ap52.­148

evam aparimitabalaparākramo 'yaṃ krodharājā | evaṃ sarvamantratantrabhāṣiteṣv api sarvakarmāṇi kurute sarvamantrāṇām | yathā yathā prayujyate tathā tathā karoti paṭhitasiddhaḥ | eṣa krodharājā yamāntako nāma parisamāpta iti || 52.148 ||

ap52.­149

āryamañjuśrīmūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvataṃsakān6069 mahāyānavaipulyasūtrād dvipañcāśo6070 yamāntakakrodharājāsarvavidhiniyamas tṛtīyaḥ paṭalavisaraḥ parisamāpta iti |6071 namo buddhāya | samāptaṃ ca yamāntakasya krodharājasya kalpam iti ||

{S579} {V451}

ap53.

Chapter A53

ap53.­1

atha khalu bhaga­vāñ śākya­munis tasmāt samādher vyutthāya mahāsāgaropamāyāṃ parṣanmaṇḍalaṃ dharmaṃ deśayamānaḥ sarvasattvānāṃ sarvabhūtagaṇānām agrataḥ sanniṣaṇṇās tatra vajrapāṇipramukhānām anekabodhisattvā6072sṅkhyeyasahasrāṃ śāriputrapramukhām anekāsaṅkheyārhatsahasrāṃ vaiśravaṇapramukhām asaṅkhyeyārcacāturmahārājikadeva­putrāṃ śakrapramukhāṃ trāyastriṃśām asaṅkhyeyadeva­putrāṃ suyāmasantuṣita­nirmāṇarati­paranirmita­vaśavarti­brahmakāyika­brahmapurohita­mahābrahma­parīttābhāpramāṇābhāsvarair yāvat puṇyaprasavā bṛhatphalāvṛhā6073tapākaniṣṭhā devān āmantrayate sma || 53.1 ||

ap53.­2

śṛṇvantu bhavanto devasaṅghāḥ sarva bodhisattvāryaśrāvakāḥ

anityāḥ sarvasaṃskārā utpādavyayadharmiṇaḥ |
utpadya hi nirudhyante teṣāṃ vyupaśamaḥ sukham || 53.2 ||
ap53.­3
avidyāprabhavāḥ6074 sarve • utpadyante sahetukāḥ |
sahetuṃ duḥkhamūlaṃ tu skandhā hy uktāḥ samodayāḥ || 53.3 ||
ap53.­4
teṣāṃ nirodhinī vidyā sukhahetusukhakriyām |
duḥkhaprahāṇam ity uktaṃ saṃkṣepeṇa nivāraṇā || 53.4 ||
ap53.­5
tad eva trividhaṃ yānaṃ nirdiṣṭaṃ ca mayā • iha |
anityaduḥkhānātmāno6075 kṣaṇikaṃ sarvasaṃskṛtam || 53.5 ||
ap53.­6
śūnyaṃ sadā sarvadā sarvaṃ nirdiṣṭaṃ bhavabandhanam |
tadvirāgā tridhā yānti ye sattvā gotranisṛtā || 53.6 ||
ap53.­7
bodhisattvās tadā buddhā pratyekāṃ bodhiniśritām |
tathāpare hy arahanto6076 vītarāgā maharddhikā || 53.7 ||
ap53.­8
śrāvakīṃ bodhinisṛtya tridhā śāntigatā hi te |
eṣa dharmo samāsena nirdiṣṭo me śubhāśubham || 53.8 ||
ap53.­9
aśubhaṃ varjayen nityaṃ sarvadā śubham ācaret |
ahiṃsāṃ sarvabhūtānāṃ yathā dharmo prakāśitaḥ || 53.9 ||
ap53.­10
eka eva bhaven mārga dharmāṇāṃ gatipañcake |
anāsravaś ca yo dharmo bhūtakoṭisamāśritaḥ || 53.10 || {S580}
ap53.­11
sa eṣa kathito mārgaḥ • ādibuddhaiḥ purātanaiḥ |
mayāpi kathitaṃ sarvaṃ śāntanirvāṇagāminam || 53.11 ||
ap53.­12
dharmakoṭiṃ samāśritya bhūtakoṭiṃ tu labhyate |
akoṭī sarva­dharmāṇāṃ bhūtakoṭim udāhṛtā || 53.12 ||
ap53.­13
eṣa dharmaḥ samāsena dvividhaiva prakāśitam |
śṛṇvantu sarve devā vai bodhisattvā maharddhikāḥ || 53.13 || {V452}
ap53.­14
arhantaḥ śrāvakā mahyaṃ nirvāṇaṃ me yadā bhuvi |
abhūt sālavane madhye himavatkukṣisambhave || 53.14 ||
ap53.­15
nadyāṃ hiraṇyavatyāyāṃ mallānām upavartane6077 |
yamakasālakavane madhye nirvāṇaṃ me bhaviṣyati || 53.15 ||
ap53.­16
pāvāsaṃjñe6078 tathā nagare caitye makuṭabandhane6079 |
nadītīre sadā ramye nirvāṇaṃ me tadā bhuvi || 53.16 ||
ap53.­17
sarve vai bodhisattvās tu śrāvakāś ca maharddhikāḥ |
devā nāgā tathā yakṣā lokapālā maharddhikā || 53.17 ||
ap53.­18
śakrabrahmasuyāmāś ca • akaniṣṭhādyās tathāpare |
sarveṣāṃ sannipātā vai tasmin sthāne bhaviṣyati || 53.18 ||
ap53.­19
yamakasālakavane tatra mallānām upavartane6080 |
gaṅgāyām uttare tīre mahī6081nadyās tathāpare || 53.19 ||
ap53.­20
himādrer dakṣiṇe bhāge • abhūt sālavane vane |
apaścimā6082 me tathā6083 śayyā tasmin sthāne bhaviṣyati || 53.20 ||
ap53.­21
nadyā tīre tadā6084 ramye hiraṇyākhye śubhe taṭe |
sarvadevasaṅghādyāṃ sannipāto bhaviṣyati || 53.21 ||
ap53.­22
manujair nṛpavaraiḥ sarvair manuṣyāmanuṣyasambhavaiḥ |
sarvabhūtais tathā martyair6085 bāliśābāliśais tadā || 53.22 ||
ap53.­23
mahotsavamahotsāhaṃ tasmin sthāne samāgamam |
kṛtam atra mahaṃ6086 divyaṃ maccharīre tu sāmiṣe || 53.23 || {S581}
ap53.­24
nirāmiṣaṃ tu tadā sthāpya śāntim āpnoti nirvṛtim |
dharmakoṭiṃ parityajya bhūtakoṭiṃ tu saṃviśet || 53.24 ||
ap53.­25
apaścimā me tadā6087 jātir nagare kapilavāstuke |
śākyānāṃ ca kule mukhye jāto 'haṃ bhavacārake || 53.25 ||
ap53.­26
tato 'haṃ tyajya duḥkhātmyaṃ niryāto 'haṃ gṛhāt tathā |
bahutīrthāṃ tathā sevya na ca prāpto 'mṛtaḥ6088 punaḥ || 53.26 ||
ap53.­27
duḥkaraṃ ca mayā cīrṇaṃ kāyaṃ santāpya taś cainam |
ṣaḍābdam uṣitaḥ bhraṣṭadehaṃ vāpi viśuṣkataḥ || 53.27 ||
ap53.­28
na ca kiñcin mayā labdhaṃ yena jñānam avāvṛtam6089 |
tatotthāya mayā tatra • āhāraṃ kṛtha śubhodanam || 53.28 ||
ap53.­29
devatāsūcitaṃ mārgaṃ gato 'haṃ tatra bhūtalam |
nadyā nairañjanātīre vṛkṣarāje suśobhane || 53.29 || {V453}
ap53.­30
nānāpuṣpasamākīrṇe tatheraṇye 'tha bhūtale |
mahāvanaphalopete nānāvṛkṣasamudbhave || 53.30 ||
ap53.­31
mahānadī pariveṣṭyānte tarumūle tato hy aham |
yo svakaṃ dṛṣṭamātraṃ tu bhūbhāgaṃ dhṛtiṃ saṃlabhe6090 || 53.31 ||
ap53.­32
tathaivāhaṃ taṃ taruṃ dṛṣṭvā parṇaśākhopaśobhitam |
mahāvṛkṣaṃ mahācchāyaṃ mūlagūḍhopaśobhitam || 53.32 ||
ap53.­33
aśvatthe 'śvatthatāṃ gacchet tarumūle niṣadya vai |
dhṛtiṃ tatrābhivindāmi dhyānaṃ cāpi samādhikam |
prāptaṃ tatra • anāśāṃ vai rātryante jāti-r-antakam || 53.33 ||
ap53.­34
māreṇa bahudhā vighnā anekākārasuyojitāḥ |
bhagnasainyaparāvṛtya gato 'sau svabhavanaṃ punaḥ || 53.34 ||
ap53.­35
tadarthe mantratantrā vai bhāṣitā bahudhā punaḥ |
anekākāraprayogāś ca dhyānā jñānāś ca bhāṣitāḥ || 53.35 ||
ap53.­36
tridhā yānaṃ punas tatra caritaṃ sarvasevitam | {S582}
pratipakṣā hi doṣāṇāṃ tridhā caiva prakāśitaḥ || 53.36 ||
ap53.­37
tatotthāya punar gatvā urubilvāṃ6091 śubhodakām |
snātvāmbhase tatra • ṛṣiṃ parivrajya6092 saśiṣyakām || 53.37 ||
ap53.­38
sattvārthaṃ bahudhā kṛtvā prakrānto 'haṃ tataḥ punaḥ |
punaḥ kāśipurīṃ6093 ramyām anupūrvyā samāviśet || 53.38 ||
ap53.­39
tatra sthāne tu gatvā vai purā6094buddhā maharddhikāḥ |
tatrāhaṃ sthito deśe jane kāśijane svayam || 53.39 ||
ap53.­40
pravartya cakraṃ sāddharmyaṃ6095śāntiṃ nirvāṇakārakam |
sasurāsuralokānāṃ gatiṃ pañcāsuniśritām6096 |
sarvabhūtasukhārthāya tatra dharma prakāśitaḥ || 53.40 ||
ap53.­41
ādibuddhaiḥ purā tatra dharmacakraṃ pravartitam |
mayāpi deśitas6097 tatra dharmacakro hy anuttaraḥ || 53.41 ||
ap53.­42
bhavamuktisukhārthāya sattvadoṣanivāraṇā |
pravartya cakraṃ brāhmyaṃ6098 vai kṣemaṃ śāntaparāyaṇam || 53.42 ||
ap53.­43
bhavamārgavināśārthaṃ catuḥsatyasamādhijam |
āryāṣṭāṅgikaṃ mārgaṃ caturbrāhmavibhūṣitam || 53.43 ||
ap53.­44
sapratītyasamutpādaṃ dvādaśākārakāritam |
avidyānirodhasaṃyuktaṃ vidyāmutpādanemijam || 53.44 || {V454}
ap53.­45
bhrāmitā koṭitathyaṃ vai bhūtakoṭisukoṭijam |
anulomavilomābhyāṃ gatimāhātmanemijam || 53.45 ||
ap53.­46
sampradeśaśivaṃ cakraṃ bahusattvā vimokṣa ca |
vimuñcya kāśipurīṃ ramyāṃ śrāvastyāhaṃ tadā game || 53.46 ||
ap53.­47
tīrthikānāṃ tathāvarjya6099 prātihāryair6100 vikurvaṇaiḥ6101 |
śaṅkaśye tathā kṛtvā • ṛddhir janapade tadā || 53.47 ||
ap53.­48
bahutīrthāyatanasthānāṃ6102 sampratoṣya tadā punaḥ |
agnibhāṇḍe jane kṛtvā devāvataraṇaṃ śubham || 53.48 || {S583}
ap53.­49
trāyastriṃśeṣu deveṣu śakraṃ6103 saṃyojya dharmatām |
akaniṣṭhādyāṃ tathā devāṃ brahmādīśapurandarām6104 || 53.49 ||
ap53.­50
savaiśravaṇayakṣendrāṃ caturmahārājakāyikām |
sadāmattān6105 karoṭapāṇīṃś6106 ca trivīṇāṃ māladhāriṇām || 53.50 ||
ap53.­51
devāṃ yakṣa6107gaṇāṃ sarvāṃ bhaumāṃ divyāntarīkṣakām |
āryāṃ yakṣa6108gaṇādhyakṣāṃ sarvāṃś caiva surāsurām || 53.51 ||
ap53.­52
kṛtvā dharmaphale yuktān6109 nirvāṇānugasatridhān6110 |
śreyasaiva tadā yojya6111 bahuprāṇān6112 acittakān || 53.52 ||
ap53.­53
asaṅkhyā gaṇanā teṣāṃ saṃsārāntād anantakān6113 |
mahāsāhasralokānāṃ dhātvādhyān6114 acittakān6115 || 53.53 ||
ap53.­54
bahusattvān tadā6116 satye bhūtārthe sanniyojya vai |
ihāham āgatas tatra śuddhāvāsopari sthitaḥ || 53.54 ||
ap53.­55
pravartya mantrasaddharmaṃ6117 tridhāyānasamānugam |
sattvānāṃ vinayam āgamya kalparājam idaṃ punaḥ |
prakāśya6118 bahudhā loke mañjughoṣasya dattavān || 53.55 ||
ap53.­56
nirvṛte tu mayā loke śūnyībhūte mahītale |
mañjuśriyo 'tha sattvānāṃ buddhakṛtyaṃ kariṣyati || 53.56 ||
ap53.­57
ārakṣaṇārthaṃ saddharmāṃ jinendrāṇāṃ parinirvṛtau6119 |
satatā rakṣaṇā nityaṃ mañjughoṣo bhaviṣyati || 53.57 ||
ap53.­58
mantraprabhāvanārthaṃ tu kathitaṃ kalpavistaram |
tasmiṃ kāle yugānte vai mahāghore sudāruṇe || 53.58 ||
ap53.­59
narādhipā mahākrūrā parasparavadhe ratāḥ |
pāpakarmā durācārā alpabhogā tadā yuge |
bhaviṣyanti na sandeho tasmiṃ kāle yugādhame || 53.59 || {V455}
ap53.­60
mamāgamya ca pūjārtham abhūt sālavane vane |
nadīhiraṇyāvatītīre caitye makuṭabandhane || 53.60 || {S584}
ap53.­61
parinirvṛte śayānaṃ me śāntadhātusamāśrite |
citām āropite6120 dehe sambhoge6121 bhogavarjite || 53.61 ||
ap53.­62
dṛṣṭveva tat purākarmaṃ mam6122 evādbhutaceṣṭitam |
mayaiva vinayatāgamye buddhavaineyaceṣṭite || 53.62 ||
ap53.­63
caritaṃ taṃ śubhaṃ citraṃ smṛtvā sarve narādhipāḥ |
sarve pūjāṃ kariṣyanti sadevāsuramānuṣāḥ || 53.63 ||
ap53.­64
samāgatyātha6123 bhūpālāḥ sarve pūjāmahotsavām |
kariṣyanti na sandehaḥ • tasmiṃ kāle mamāntike || 53.64 ||
ap53.­65
citā-m-āropite dehe sāmiṣe guṇa-m-udbhave |
aśubhānte śubhe caiva6124 sarve 'puṇya6125vivarjite |
bhūtakoṭyo 'tha śūnyās te pañcaskandhasamodaye || 53.65 ||
ap53.­66
bahusattvā tu taṃ dṛṣṭvā mahāpuṇyārthe tu yojitā |
mahāśrāvakā mahātmānaḥ vītarāgā maharddhikā |
bodhisattvās tu sarve vai daśabhūmisamāśritā || 53.66 ||
ap53.­67
parivārya sthitā sarve sarvasattvānukampakāḥ6126 |
sarve vai devasaṅghās tu • āryā sapṛthagjanā || 53.67 ||
ap53.­68
sarve caitaṃ mahāpuṇyaṃ sthānaṃ caikatra-m-āśritam |
cittaprasādaṃ pratilebhe 'nityaduḥkhārtham āśrayam || 53.68 ||
ap53.­69
sarve bhūtagaṇā tasthuḥ caityānte 'pi samīpataḥ |
pūjāṃ ca mahatīṃ cakre cucukrośa rurodanam || 53.69 ||
ap53.­70
mumucuḥ sāśrubindūni sabāṣpāṇi karuṇeritām |
evaṃ ca krośire sarve • anitya6127duḥkhaśūnyatām || 53.70 ||
ap53.­71
dharmaṃ dideśitavān buddhaḥ sāmprate 'tha mahītale |
saivādya munivaraḥ6128 śreṣṭhaḥ saptamo ṛṣipuṅgavaḥ |
śākyajaḥ sarvasattvāgryo darśanaṃ tasya • apaścimam || 53.71 ||
ap53.­72
sa eṣa bhagavān śete • anityaduḥkhābhibhāṣiṇaḥ | {S585}
śūnyaparamārtham ākhyāyī • ādiśāntārthabhāṣiṇaḥ |
kimarthaṃ devasaṅghā bho na prabodhayata taṃ prabhum || 53.72 ||
ap53.­73
āgatā iha sarve vai buddhaputrā6129 maharddhikā |
dharmārthikā mahāvīrā śrāvakāś ca maharddhikā || 53.73 || {V456}
ap53.­74
sarve vai duḥkhitā sattvā mānuṣāś ca surāsurāḥ |
samayo vartate hy atra dharmacakrānuvartane || 53.74 ||
ap53.­75
utthātu bhagavān kṣipraṃ buddhavelānuvartane6130 |
mahāsāgare cale6131 vollaṅghyā6132 muni tadgataiḥ || 53.75 ||
ap53.­76
na cāvamanya6133 bahūn sattvāṃś cirakālaṃ samādhijam6134 |
dhyānaṃ vimokṣa saṃśās tu6135 śāntanirvāṇamārgam6136
niṣeptuṃ vā bhūtato muniḥ || 53.76 ||
ap53.­77
evamprakāraṃ hy anekāṃ bahupralāpāṃ pralapa†vaṃcūre† || 53.77 ||
ap53.­78
tūṣṇīmbhūtā tha sarve vai devasaṅghā maharddhikā |
ākrandam atulaṃ kṛtvā sapraṇāmā tatasthire || 53.78 ||
ap53.­79
cukucuś ciram utkrośya6137 sāśrukaṇṭhā sagadgadā |
saśokācittamanaso brahmādyāḥ sasurāsurāḥ || 53.79 ||
ap53.­80
manujā narādhipāḥ sarve niṣaṇṇās tatra mahītale |
aparaḥ śākyajo muktaḥ vītarāgo maharddhikaḥ |
jñānino devadevasya buddhasyaiva mahātmane || 53.80 ||
ap53.­81
aniruddho nāmato bhikṣuḥ • anujo 'sau manujaḥ śubhaḥ |
susūkṣmanipuṇo vyaktaḥ • gītanītiviśāradaḥ |
parivārito 'rha6138mukhyais tu • anekaiś cāpi narādhipaiḥ || 53.81 ||
ap53.­82
sa bhāṣe madhurāṃ vācāṃ niśvasantaḥ śuceritām |
karuṇārdracetasāṃ kṣiptāṃ mallānāṃ sanarādhipām || 53.82 ||
ap53.­83
mā tāvan mārṣā hy atra citāv agniṃ pradāyatha |
yāvad bhagavataḥ putraḥ • agrato dharmatodbhavaḥ || 53.83 || {S586}
ap53.­84
mahā­kāśyapanāmena śrāvako 'sau maharddhikaḥ |
mahāmune hy agradhī jātabrāhmaṇo 'sau nirāmiṣaḥ || 53.84 ||
ap53.­85
magadhānāṃ jane jātaḥ parvate tatra samāhitaḥ |
tiṣṭhate gūha6139pippale nagare rājagṛhe vare || 53.85 ||
ap53.­86
sa evāgamanaṃ kṣipraṃ kariṣyati na cānyathā |
yā tatra devatā bhaktā sa deholkāṃ6140 nivārayet || 53.86 ||
ap53.­87
mā tāvac citisandīpaṃ6141 kariṣyatha vṛthāśramam |
yāvat so maharddhiko hy agraḥ śrāvako muninaurasaḥ || 53.87 ||
ap53.­88
pradakṣiṇīkṛtya gurave buddhas trailokyapūjite |
mūrdhnā praṇamya pādau śāstuno lokapūjitau || 53.88 || {V457}
ap53.­89
tadāyaṃ citidīpārthaṃ sarve tatra kariṣyatha |
ādīptā caityabhūtād bhaviṣyati tadā • imā |
sarve mā vṛthā kurvaṃ śramaṃ kevala bho • iha || 53.89 ||
ap53.­90
evam uktās tu te sarve aniruddhena dhīmatā |
niṣaṇṇā sarvamallās tu mānuṣās te sanarādhipāḥ || 53.90 ||
ap53.­91
mānuṣāṇām utpanno 'haṃ mānuṣaiś cāpi vardhitaḥ |
bhogair bahuvidhā cānyaiḥ kalāśilpaśubhodayaiḥ || 53.91 ||
ap53.­92
manuṣyāṇāṃ bodhilabdhā me tarumūle mahītale |
manuṣyāṇāṃ dharmanirdiṣṭaḥ sarvasattvopakārakam || 53.92 ||
ap53.­93
ata eva manuṣyāṇāṃ citā dīpārthayojitā |
manuṣyo 'haṃ sarvabhūtānām agrayatvaṃ ca samāgataḥ |
manuṣyaloke ca śānti me parinirvāṇaṃ tu kalpitam6142 || 53.93 ||
ap53.­94
ye kecit sarvabuddhā vai • atītānāgatavartinā |
sarve vai manuṣyaloke6143 'smin manuṣyā deha-m-udbhavā || 53.94 ||
ap53.­95
jātibodhi tathā cakraṃ sādharmyaṃ carituṃ śubham |
śāntiṃ samāviśet sarve pratyekā-m-arhatās tridhā | {S587}
mānuṣīṃ tanum āśritya gatā śāntim anuttarām || 53.95 ||
ap53.­96
upakāraṃ mayā teṣu kṛtaṃ kalpām acintikām |
apaścime6144 mayā śānte śītībhūte nirodaye |
sthāpitā dhātavas tatra śūnyībhūte mahītale || 53.96 ||
ap53.­97
manuṣyāṇāṃ hitārthāya pūjānugrahakāmyayā |
sasurāsuralokānām ṛṣiyakṣagarutmatām || 53.97 ||
ap53.­98
rākṣasāṃ pretakūśmāṇḍāṃ piśācāṃ maharddhikām6145 |
sarvāṃś caiva bhūtānāṃ sagrahāś caiva mātarān || 53.98 ||
ap53.­99
sarvāṃś caiva tathā lokāṃ dhātvācintyām asaṅkhyakām |
sarvaprāṇibhṛtāṃś caiva pūjanārthāya dhātavaḥ |
sthāpitā te tadā kāle śūnyībhūte mahītale || 53.99 ||
ap53.­100
keci dravyāgatair martyair deva­rājaiś cāparaiḥ6146 |
pātālavāsibhiś cānyair dānavendrair maharddhikaiḥ |
nāgarājais tathā daityair dhātavo me pṛthak pṛthak || 53.100 ||
ap53.­101
apahṛtya hṛtārthā ye guṇavanto 'tha maharddhikāḥ |
kariṣyanti tadā pūjāṃ nītvā svabhavanaṃ punaḥ || 53.101 || {V458}
ap53.­102
bhaviṣyanti na sandehaḥ sarve6147 buddhā maharddhikāḥ |
uttamādhamamadhyasthā tridhā cittaprasādataḥ || 53.102 ||
ap53.­103
bhaviṣyanti te tridhā loke buddhakhaḍga•arhadgatā |
tridhā yānaṃ tathā loke triprakāraṃ samoditam || 53.103 ||
ap53.­104
mahāyānānuvarṇinaṃ mārgaṃ tatkarmāśritanirgatā |
bhaviṣyanti tadā loke pratyekāṃ bodhiniḥsṛtām6148 || 53.104 ||
ap53.­105
śrāvakāś ca pare tatra vītarāgamaharddhikā |
bhaviṣyanti tadā loke tridhā gotravibhūṣitā || 53.105 ||
ap53.­106
mahīpālā mahābhogā mahāsaumyātha6149 cakriṇāḥ |
divyāṃ mānuṣasampattīḥ • anubhūya ciraṃ tadā | {S588}
kālam āsādya • ante vai tridhā śāntiṃ gatā hi te || 53.106 ||
ap53.­107
ādimadbhiḥ purābuddhair vartamānair hy anāgataiḥ |
sarveṣāṃ eṣa mārgo vai yathāyaṃ samprakāśitaḥ || 53.107 ||
ap53.­108
tatra nirvāṇabhūmā vai niṣaṇṇāḥ sarvadevatā |
vibhinnamanasodvignāḥ sahagadgadabhāṣiṇaḥ || 53.108 ||
ap53.­109
evam āha tadā sarve • aho kaṣṭaṃ hy anityatā |
buddhamaharddhikā loke parinirvāṇāśritāpi te || 53.109 ||
ap53.­110
evam uktās tu te sarve deva­rājā maharddhikā |
tūṣṇīmbhūtā tha tasthire || 53.110 ||
ap53.­111
māgadhānāṃ jane śreṣṭhe kuśāgrapurivāsinām |
parvataṃ tatsamīpaṃ tu vārāhaṃ6150 nāma nāmataḥ |
tatrāsau dhyāyate bhikṣuḥ guhālīno 'tha paippale6151 || 53.111 ||
ap53.­112
śrāvako me suto hy agraḥ • auraso dharmatodbhavaḥ |
mahā­kāśyapanāmāsau niṣaṇṇo guhavare tadā || 53.112 ||
ap53.­113
piṇḍapātaṃ tadā bhuktvā niṣaṇṇaś cintayet svayam |
bahukālaṃ mayā buddho vandito 'sau mahāmuniḥ |
sāmprataṃ gantum icchāmi svayambhuvaṃ taṃ narottamam || 53.113 ||
ap53.­114
kutra vā tiṣṭhate bhaga­vāñ śākyato munisattamaḥ |
samanvāharati tatrasthaḥ mahā­kāśyapaviprarāṭ || 53.114 ||
ap53.­115
evaṃ samanvāhṛtavān6152 cittenaiva munimunim6153 |
divyena cakṣuṣā lokaṃ sarvalokāṃś cāvalokayet || 53.115 || {V459}
ap53.­116
akaniṣṭhādyaṃ tathā lokān avabhāsyā lokadhātavaḥ |
sarvān samagrasattvākhyān mahāsāhasrodbhavodbhavān || 53.116 ||
ap53.­117
śrāvakānāṃ gocaraṃ yāvat paśyate divyacakṣuṣā |
śāsanaṃ nirvṛtaṃ śāntaṃ śītībhūtaṃ nirāmiṣam || 53.117 ||
ap53.­118
parivāritaṃ samantād vai deva­saṅghair maharddhikaiḥ | {S589}
manujair narādhipaiś cāpi • asurair yakṣarākṣasaiḥ |
sarvabhūtagaṇaiś cāpi bodhi­sattvair maharddhikaiḥ || 53.118 ||
ap53.­119
mahāyaśaiḥ śrāvakaiś cāpi prajñā6154dhūrdharatāṃ6155 gataiḥ |
sarāgair vītarāgaiś ca divyāryair manujais tadā || 53.119 ||
ap53.­120
citām āropitaṃ vīraṃ buddham ādityabāndhavam |
deva­devaṃ tadā śreṣṭhaṃ munīnāṃ sattamaṃ prabhum || 53.120 ||
ap53.­121
parivārita samantād vai bhūpālair dīpavāsibhiḥ |
tṛṇolkair gṛhītasaṃhastair mallaiś cāpi manujeśvaraiḥ || 53.121 ||
ap53.­122
nādīpayituṃ samarthā te devatābhir nivāritā |
vratinā caivam uktena • aniruddhenaiva bhikṣuṇā || 53.122 ||
ap53.­123
sāśrukaṇṭhaṃ sa cotkṛṣṭāṃ vighuṣṭāṃś caiva medinīm |
hāhākāraravaṃ ghoraṃ dundubhīnāṃ ca nāditam || 53.123 ||
ap53.­124
divyaṃ ṛṣigaṇākīrṇam apsarāṅgana6156saṃstutam |
siddhavidyādharīgītaṃ kinnarodgītaṃ ca tad vanam || 53.124 ||
ap53.­125
madhurākūjitodghuṣṭaṃ pakṣiṇāṃ ruditaṃ śubham |
citraṃ manojñavāditraṃ divyamānuṣyanāditam || 53.125 ||
ap53.­126
apsarāṅganasaṅgītaṃ siddhavidyādharocitam |
yogibhiḥ sarvataḥ kīrṇam abhūt sālavanaṃ vanam || 53.126 ||
ap53.­127
samantāt parivṛtaṃ śreṣṭhaṃ śayānaṃ munipuṅgavam |
tatordhvaṃ niḥśvasya saśoko vai vītaśoko || 53.127 ||
ap53.­128
aśrubinduṃ pramuñcaṃ vai śramaṇaḥ6157 kāśyapas tadā |
agraśrāvako mahyaṃ pṛthivyām āvartate tadā || 53.128 ||
ap53.­129
vācaṃ cābhāṣate kṣipraṃ aho kaṣṭaṃ pravartate |
yatra nāma tathā buddhāḥ parinirvartya nāsravāḥ || 53.129 ||
ap53.­130
anityaṃ duḥkhaśūnyaṃ tu • iha tenaiva bhāṣitam |
na dṛṣṭo me śāśvato viśvam anyajanmānuvartinam || 53.130 || {S590} {V460}
ap53.­131
tatotthāya tataḥ kṣipraṃ magadhānāṃ nṛpatiṃ vrajet |
ajātaśatruṃ duḥkhārttaṃ pitṛśokasamarpitam || 53.131 ||
ap53.­132
gṛhaṃ tasya tadā gatvā tam uvāca narādhipam |
nirvṛto 'sau mahārāja sambuddho dvipadottamaḥ || 53.132 ||
ap53.­133
kṣipra yojaya yānaṃ6158 tu gacchāmo śāstu-m-antikam |
dharaṇisthaṃ śayānaṃ vai nirjvaraṃ gatacetasam |
sarvavairabhayātītaṃ sambhogyaṃ kāyasattamam6159 || 53.133 ||
ap53.­134
śrutvā tadvacanaṃ krūraṃ suduḥkhī sau nṛpatiḥ punaḥ |
antaḥpralāpaṃ krandantaḥ vācāṃ bhāṣe tadā nṛpa || 53.134 ||
ap53.­135
ubhābhyām api bhraṣṭo 'haṃ śāstuno pitarasya ca |
sarvair bāndhavais tyaktvā • aviśvāsyo 'haṃ tathā jane |
patito 'haṃ ghoranarakaṃ kaḥ6160śaraṇyaṃ vṛṇomy aham || 53.135 ||
ap53.­136
paritrāyasva mahāvīra śrāvakaḥ śāstu-m-agrakaḥ |
mahā­kāśyapo mahātejā nāsti me jīvitam iha || 53.136 ||
ap53.­137
ity evam uktvā tu nṛpo mukhyo māgadhānāṃ narādhipaḥ |
prapatitas tatkṣaṇām urvyām agraśrāvakapādayoḥ |
niśceṣṭo mūrcchitas tatra sahasā śayate mahīm || 53.137 ||
ap53.­138
tvaṃ kumāra tadā kālaṃ mañjughoṣa maharddhika |
samantād vicarase lokāṃ sattvānugrahakāmyayā || 53.138 ||
ap53.­139
citām āropite dehe mama sthāne vane tadā |
mantra tvaṃ niṣaṇṇo 'bhūd bodhi­sattvagaṇāvṛtaḥ || 53.139 ||
ap53.­140
maccharīraṃ hi pūjārthaṃ tvayā kṛtveha mahītale |
samantād ālokayase bhūtāṃ ko hi duḥkhī kam uddharet || 53.140 ||
ap53.­141
ity ahaṃ patito bhūmau kumāro gambhīratathyadhīḥ |
mañjuśriyātha tvayā vaśyaṃ6161 bhūpālasyātiduḥkhite || 53.141 ||
ap53.­142
tatrastho 'pi tvayā tasya tvayaiva vinayino 'sau | {S591}
bodhisattvāvagamyo yo na tacchakyaṃ maharddhikaiḥ |
daivatai ṛṣibhiś cānyaiḥ pratyekārhaśrāvakaiḥ || 53.142 ||
ap53.­143
tatrasthaḥ svapnavat paśyen mañjughoṣaṃ narādhipaḥ6162
tvayaiva • ṛddhim āviṣṭaḥ sa rājā śokamūrcchitaḥ || 53.143 ||
ap53.­144
paśyate 'sau tadā svapne pratyakṣaṃ ca bālinam |
kumāraṃ viśva-m-ātmānaṃ mañjughoṣaṃ6163 maharddhikam || 53.144 || {V461}
ap53.­145
vikurvantaṃ tathā dharmaṃ bodhi­sattvaṃ sabālakam |
vicitram acintyām6164 ṛddhiṃ mañjuśrīs tvatprasādataḥ || 53.145 ||
ap53.­146
avīcigamanaṃ nṛpater utthānaṃ ca satvaram |
vividhāṃ dharmatāṃś caiva • apāyaṃ nāśaśobhanam
gatimāhātmyaguṇāṃś caiva sarvaśrāvakavarjitām || 53.146 ||
ap53.­147
vistareṇa tataḥ kṛtvā sūtrakaukṛtyanāśanam |
ajātaśatror nṛpater vinodaṃ cātivistaram || 53.147 ||
ap53.­148
samāsena • idaṃ proktaṃ vistarārthārthabhūṣitam |
vacanaṃ sarvabuddhānām ādimadhyāvasāyinām |
sarvasattvahitārthāya bhāṣitaḥ kalpavistaraḥ || 53.148 ||
ap53.­149
tvaṃ kumāra tadā kāle mañjuśrīrvaca6165 sarvataḥ |
vineṣyasi mahīpālāṃ pāpakarmānuvartinām || 53.149 ||
ap53.­150
acintyaṃ te • rddhiviṣayaṃ vineyaṃ vāpy acintitam |
sarvabhūtagaṇāṃś caiva tvaṃ vinetā bhaviṣyasi || 53.150 ||
ap53.­151
ity evam uktvā mahāvīro buddhānāṃ ca mahādyutim |
mañjughoṣaṃ tadā kāle śuddhāvāsoparisthitam |
uvāca vadatāṃ śreṣṭhaḥ sambuddho dvipadottamaḥ || 53.151 ||
ap53.­152
bhaviṣyasi tvaṃ sambuddhaḥ • bahukalpābhinirgataiḥ |
acintyair gaṇanāsaṅkhyair mānuṣair gaṇanāsamaiḥ |
mañjudhvajo 'tha nāmo vai buddho6166 loke bhaviṣyasi || 53.152 || {S592}
ap53.­153
buddhakṛtyaṃ tadā kṛtvā • anupūrveṇa vai6167 sadā |
vimocyatha bahuṃ sattvāṃ parinirvāṇaṃ te bhaviṣyati || 53.153 ||
ap53.­154
ity ukta kumāro vai bālarūpī maharddhikaḥ |
sa dīrghaṃ niḥśvasya saṃvignaḥ karuṇāviṣṭacetasā || 53.154 ||
ap53.­155
ciram ālokya sambuddhaṃ sāśrubindūn mumūc†cacu† |
sapraṇāmāñjalipuṭaḥ niṣasāda tataḥ punaḥ || 53.155 ||
ap53.­156
tato kṣmātalādhasthaḥ • ajātākhyo nṛpottamaḥ |
praṇamya śirasā vipraṃ mahā­kāśyapam adbhutam || 53.156 ||
ap53.­157
vibuddhaś cetanāyātaṃ pādau vandya • agrataḥ6168 |
niḥśvasya ca ciraṃ kālaṃ vistarārthaṃ nivedya ca || 53.157 ||
ap53.­158
niṣaṇṇo nṛpateḥ putraḥ • ajātākhyo maheśvaraḥ6169 |
mahā­kāśyapaṃ tato vavre gacchāmas6170 taṃ citālayam | {V462}
pūjitaṃ caityabimbastham upakārārhamānuṣām || 53.158 ||
ap53.­159
tatrasthaḥ śrāvako hy agraḥ • ṛddhyā caivam upāgamam |
tasyopāhṛtaṃ6171 cittam ayuktaṃ mama ṛddhiye |
padbhyāṃ gantum icchāmi mahācaityaṃ6172 samāgamam || 53.159 ||
ap53.­160
apaścime gatiḥ śāstuḥ • darśanārthaṃ tu-m-āgamam |
tato 'rdhapathe tasthuḥ saṅghārāme6173 tu sa vratī || 53.160 ||
ap53.­161
yāvat paśyate tatra saṅghārāmanivāsinam |
mahallaṃ bhikṣunavakaṃ pāpa6174sattvaṃ vimohitam || 53.161 ||
ap53.­162
sa dṛṣṭvā • upasaṅkrāntaṃ6175 mahallo taṃ ciroṣiṇam |
maheśākhyaṃ mahābhāgaṃ śuddhasattvanirāmayam || 53.162 ||
ap53.­163
upasaṅkramya taṃ vipraṃ vanditvā pādayos tadā |
uvāca taṃ mahābhāgaṃ svāgataṃ te kim āgatam || 53.163 ||
ap53.­164
kutra vā yāsyate kṣipram udvigno vā kiṃ va6176 tiṣṭhase |
uvāca so tam ṛṣiṃ taṃ bālaṃ āyuṣman na śrutaṃ tvayā || 53.164 || {S593}
ap53.­165
śāstā vai sarvalokasya sambuddho dvipadottamaḥ |
pitā me • agradhīḥ buddhaḥ pradīpārcir iva nirvṛtaḥ || 53.165 ||
ap53.­166
astaṃ gato mahāvīraḥ śūnyībhūtā hi medinī |
sarvaśūnyās tathā lokāḥ śūnyā bhūtāś ca me diśāḥ || 53.166 ||
ap53.­167
tataḥ prahṛṣṭo mahallo 'sau viparīto bālacetanaḥ |
prahasya6177 vacanaṃ cāha nirvṛto 'sau pradīrghakaḥ || 53.167 ||
ap53.­168
pralambabāhur atyuccacchatrākārasamaśiraḥ |
asmākaṃ nāyako hy agraḥ śikṣāśikṣasuvartinaḥ || 53.168 ||
ap53.­169
yatheṣṭaṃ vicariṣyāmi sāmprataṃ tena nirvṛte |
ity evam ukto mahallena prahṛṣṭo 'sau maharddhikaḥ || 53.169 ||
ap53.­170
bhṛkuṭiṃ kṛtvā tato vakre6178 huṅkāro6179 'sau prayojayet |
ruroṣa6180 tatkṣaṇād vipraḥ • vāsanābhāvito yatiḥ || 53.170 ||
ap53.­171
hanyān mahītale tatra pādāṅguṣṭhena tatkṣaṇāt |
sarvaṃ pracalitā • urvī parvatoccāḥ samo ravaḥ || 53.171 ||
ap53.­172
kṣubhitāḥ sāgarāḥ sarve sarve vṛkṣāś ca parvatāḥ |
kandarā guhavinyastā nāgarājāś ca devatā || 53.172 ||
ap53.­173
naṣṭālokā mahī tasmin kāle candrabhāskarau |
nivātā vā tatas tasthuḥ • ulkāś cāpi papeture || 53.173 || {V463}
ap53.­174
tato 'sau mantram iti khyātaḥ śrāvakāṇāṃ kulodbhavam |
ekākṣaraḥ sahuṅkāraḥ sarvakarmakaraḥ śubhaḥ || 53.174 ||
ap53.­175
asādhito 'pi karoty eṣa jāpamātreṇa mantrarāṭ |
sarvaśastraṃs tathā stambhaṃ viṣaṃ sthāvarajaṅgamam || 53.175 ||
ap53.­176
sarveṣāṃ duṣṭasattvānāṃ jāpamātreṇa stambhanaḥ |
karoti karmavaicitryaṃ anyāṃś caiva viśeṣataḥ || 53.176 ||
ap53.­177
pralapāno6181 mahallakas tatra tūṣṇīmbhūto hy ato gataḥ |
ṛddhyā cāvarjitas tena vinayitvā ca tatkṣaṇāt || 53.177 || {S594}
ap53.­178
śrāvakeṇa tadāgreṇa nīto 'sau citisannidhau |
padbhyāṃ gato hi so bhikṣuḥ vītarāgo maharddhikaḥ || 53.178 ||
ap53.­179
gatvāsau paśyate tatra munino dehacitāśritām |
anekadhā daivasaṅghais tu mahāpūjāṃ pravartitām || 53.179 ||
ap53.­180
vividhākāravaropetāṃ sarvākārasubhūṣitām |
citām āropitaṃ dehaṃ munino gautamasya vai || 53.180 ||
ap53.­181
dṛṣṭvā tu taṃ mahābhāgaṃ mahā­kāśyapam adbhutam |
sarve te vītadoṣā vai bhikṣavaś ca maharddhikāḥ || 53.181 ||
ap53.­182
sarve deva­gaṇā bhūtāḥ • hāhākāraṃ pramuñcya ca |
ākrandya ca mahacchabdaṃ ravaṃ cāpi suśokajam || 53.182 ||
ap53.­183
pratyudgamya tataḥ sarve deva­nāgā maharddhikāḥ |
uvāca taṃ mahābhāgaṃ vandasva dvipadottamam || 53.183 ||
ap53.­184
tavaivodīkṣaṇaṃ6182 taṃ viśvā deva­saṅghā samānuṣāḥ |
sarve bhūtagaṇāś caiva • ṛṣayakṣanarādhipāḥ |
citā6183dīpanatanniṣṭhā • aśaktā dīpayituṃ citām || 53.184 ||
ap53.­185
tato 'sau vītadoṣas tu mahābhogo maharddhikaḥ |
kṛtvā pradakṣiṇaṃ6184 bahudhānusmṛtya tathāgatam |
citānte antime bhāge vandate 'sau maharddhikaḥ || 53.185 ||
ap53.­186
āyasīṃ ca tadā droṇīṃ bhitvā pādau vinirgatau |
vanditvā pādayor mūrdhnā parāmṛśya punaḥ punaḥ || 53.186 ||
ap53.­187
udvīkṣya bahudhā tatra caraṇau munivare varau |
praviṣṭā bhūyasas tatra • āyasīṃ droṇim āśritau || 53.187 ||
ap53.­188
niṣaṇṇo 'sau tatotthāya vītarāgo maharddhikaḥ |
parivāro 'tha • arhantair vītarāgair maharddhibhiḥ || 53.188 || {V464}
ap53.­189
rājā māgadho mukhyaḥ • āgato 'sau citāntike |
anupūrvyā tathā yānaiḥ • hastyaśvarathavāhanaiḥ || 53.189 || {S595}
ap53.­190
mahāsainyā tha bhūpālāḥ sarve sabalavāhanāḥ |
āgatā vandituṃ tatra muniṃ śākya­muniṃ tadā || 53.190 ||
ap53.­191
śayānaṃ bhūtale śānte prānte 'raṇye ......... |
nadyā hiraṇyavatītīre caitye makuṭabandhane |
śāntadhātusamāviṣṭe bhūtakoṭisamāśrite || 53.191 ||
ap53.­192
māgadho nṛpatis tatra mahāsainyasamāgataḥ |
so 'pi paśyati taṃ divyaṃ vividhākāraceṣṭitam || 53.192 ||
ap53.­193
mahānuśaṃsaṃ prabhāvaṃ ca • āścaryaṃ bhuvi maṇḍanam |
caitya6185dehajaṃ tatra citām āropitaṃ munim || 53.193 ||
ap53.­194
ānando nāmato bhikṣuḥ suśaikṣe paricārakaḥ |
yam eva manujaṃ śreṣṭhaṃ vatsalo me sadā rataḥ |
bhaviṣyati tadā kāle • ārtte viklava6186mānasaḥ || 53.194 ||
ap53.­195
mahā­kāśyapaṃ tato gatya pādayor nipatito bhuvi |
evaṃ covāca duḥkhārtaḥ • vepathunte sagadgadaḥ || 53.195 ||
ap53.­196
adya me nirvṛtaḥ śāstā anātho 'haṃ sa sāmpratam |
sa ti me layanaṃ trāṇaṃ tvam eva parikīrtitaḥ || 53.196 ||
ap53.­197
tenaiva municandreṇa vyākṛto 'haṃ tavāntike |
sarvakleśaprahāṇaṃ6187 tu • arhatvaṃ tvamantike || 53.197 ||
ap53.­198
rātryāṃ paścime yāme nirdiṣṭaṃ tena jinena vai |
vriyate tubhya nityaṃ vai mayaiva parinirvṛtaḥ || 53.198 ||
ap53.­199
buddhakṛtyārtha tubhyaṃ vai kṛtaṃ tena hitaiṣiṇā |
mayāpi duḥkhitas tyaktvā śāntiyāto mahāmuniḥ || 53.199 ||
ap53.­200
aniruddho nāmato dhīmān samāśvāsayati taṃ yatim |
mā rodantathā śocaṃ mā śokaṃ ca samāviśa || 200 ||
ap53.­201
mā vraja kutra va sthānam etam eva samāśraya |
eṣa eva bhavec chāstā nirvṛte lokacakṣuṣe || 53.201 || {S596}
ap53.­202
muninā vyākṛto hy atra buddhakṛtyaṃ kariṣyati |
vayaṃ ca bhavatā6188 sārdham anuyāsyāma kāśyapam || 53.202 ||
ap53.­203
ṛddhimātraṃ mahābhāgaṃ tejavantaṃ mahādyutim |
dvitīyam iva śāstāraṃ pratibimbaṃ mahītale || 53.203 || {V465}
ap53.­204
mahā­kāśyapamukhyaṃ tu śrāvakāṇāṃ maharddhikam |
tiṣṭhantaṃ dhriyamāṇaṃ vai mā śokaṃ cet tu vai kṛthā || 53.204 ||
ap53.­205
evam ālāpinaḥ sarve karuṇāviṣṭā maharddhikā |
vītarāgā mahāyogā muniputrā niṣaṇṇavām || 53.205 ||
ap53.­206
citām ādīpito tais tu mallaiś cāpi narādhipaiḥ |
ādīpte tu samantā vai bhasmībhūtaṃ tu taṃ citam || 53.206 ||
ap53.­207
taṃ dṛṣṭvā deva­saṅghā tu bhogavanto mahoragāḥ |
śāntaye taccitāsthānaṃ candanodakavāriṇā || 53.207 ||
ap53.­208
mahāvarṣaṃ pramuñcantā sthitā bhūyo 'tha tatkṣaṇāt |
mahāpuṣpaugham utsṛjya punar eva mahītale || 53.208 ||
ap53.­209
āgatā tatkṣaṇāt sarve jinadhātuṃ supūjanā |
sarve parasparaṃ yuddhaṃ kartumārabdha tatkṣaṇāt || 53.209 ||
ap53.­210
brahmādyā śakrayāmāś ca sarvadeva­gaṇās tathā |
nivāritā vītarāgais tu śrāvakaiś ca maharddhikaiḥ || 53.210 ||
ap53.­211
mahā­kāśyapena vibhajyaṃ vai dhātavo jinamūrtijā |
stokastokāni dattāni pūjanārthāya sarvataḥ |
tridhā yānaparāvṛttiṃ niṣṭhāśānti ca kāraṇāt || 53.211 ||
ap53.­212
mahā­kāśyapas tadā yogī vītarāgo maharddhikaḥ |
cintayām āsa taṃ bodhyaṃ mahallakasya bhāṣitam6189 || 53.212 ||
ap53.­213
māhaiva pravacanaṃ kṛtsnaṃ dvādaśāṅgaṃ sukhodayam |
sūtravinayābhidharmaṃ vai dhūmakālikatāṃ6190 vrajet |
astaṃ yāte māhavīre6191 vipralopo bhaviṣyati || 53.213 || {S597}
ap53.­214
saṅgātavyam imaṃ kṛtsnaṃ vacanaṃ buddhabhāṣitam |
gacchāmaḥ sahitāḥ sarve vītarāgā maharddhikāḥ |
māgadhānāṃ puraṃ śreṣṭhaṃ rājākhyaṃ nagaraṃ śubham || 53.214 ||
ap53.­215
kuśāgrapure ramye parvate suśiloccaye |
vaiśālyāṃ ca śubhe deśe caitya6192sthāne suśobhane || 53.215 ||
ap53.­216
evamprakārā hy anekāṃś ca śāsanārthaṃ tu kāraṇāt |
mallā pralāpinaḥ6193 sarve cakrire6194 samaharddhikā || 53.216 ||
ap53.­217
tasmin kāle yugānte vai • astaṃ yāte mayā tu vai |
mahīpālā bhaviṣyanti parasparavadhe6195 ratā || 53.217 || {V466}
ap53.­218
bhikṣavo bahukarmāntā sattvā lobhamūrcchitā |
aśrāddhā yugānte vai • upāsakopāsikās tathā |
parasparavadhāsaktāḥ parasparagaveṣiṇaḥ || 53.218 ||
ap53.­219
chidraprahāriṇo nityaṃ savraṇā doṣadas tathā |
bhikṣavo hy asaṃyatās tatra munir astaṃ gate yuge || 53.219 ||
ap53.­220
sthāpitā rakṣaṇārthāya śāsanaṃ bhuvi me tadā |
aṣṭau maharddhikā loke vītarāgā nirāsravāḥ || 53.220 ||
ap53.­221
arhantaḥ tadā jyeṣṭhā rāhulādyā prakīrtitā |
teṣāṃ darśanaṃ nāsti tasmin kāle yugādhame6196 || 53.221 ||
ap53.­222
amoghaṃ darśanaṃ teṣāṃ siddhikāle tu mantriṇām |
mayātra sthāpitāḥ sarve ṛddhimantrā6197 maharddhikāḥ || 53.222 ||
ap53.­223
praṇihitaṃ mayā teṣāṃ daṇḍakarma mahāyaśām |
ājñollaṅghanaṃ teṣāṃ kiñcic chiṣyā vyatikrame || 53.223 ||
ap53.­224
tiṣṭhadhvaṃ yāvat saddharmaṃ bhūtakoṭiṃ nirāmiṣam |
mama vākyam idaṃ puṇyaṃ yāvad ghuṣyate bhūtale6198 || 53.224 ||
ap53.­225
tataḥ śāntā nirātmanaḥ6199 parinirvātha nirāsravāḥ |
bhaviṣyati tadā kāle śāsanāntarhite munau || 53.225 || {S598}
ap53.­226
bhikṣābhikṣukāḥ sarve bhikṣuṇyaś ca sumatsarāḥ |
tarkukāḥ kutsitā nityaṃ paribhūtā tadā yuge || 53.226 ||
ap53.­227
susthitā śāsane mahyaṃ gṛhadāragaveṣiṇaḥ |
upāsakāś ca tadā kāle paradārasadāratāḥ sadā || 53.227 ||
ap53.­228
cihnamātraṃ tadā saṃjñā pariśeṣaiva6200 caturvidhe |
vairābhyāsaratāḥ sarve parasparaviheṭhakāḥ || 53.228 ||
ap53.­229
tīrthikākrāntabhuyiṣṭhā devākrāntā6201 ca medinī |
bhaviṣyanti tadā kāle dvijavarṇaratā janā || 53.229 ||
ap53.­230
mithyācārā tathā mūḍhā prāṇihiṃsāratā narā |
mayā tu parinirvāṇo vyākṛto 'yaṃ kalau yuge || 53.230 ||
ap53.­231
bahunāryā narāś caiva paradāraratāḥ sadā |
akuśaleṣu ratāḥ sarve kuśalārthavivarjitāḥ6202 || 53.231 ||
ap53.­232
bahusattvā bhaviṣyanti mayi śāntagate bhuvi | {V467}
mamaitaccharīrapūjā tu deva­saṅghā mahojasā || 53.232 ||
ap53.­233
manuṣyāś caiva mahātmāno yakṣabhūtagaṇās tathā |
asurā atha gandharvā kinnarāś ca maharddhikāḥ || 53.233 ||
ap53.­234
garuḍā atha gandharvā rākṣasā ṛṣayas tathā |
siddhā yoginaś caiva ..... mahojasā || 53.234 ||
ap53.­235
vividhākārasattvās tu vividhāṃ gati6203yonijāḥ |
bhavasūtranibaddhās tu cchinnabandhanadhīmatā || 53.235 ||
ap53.­236
kariṣyanti6204 tadā pūjāṃ śarīre 'smiṃ gatajvare6205 |
nadīhiraṇyavatītīre yamakaśālavane vane || 53.236 ||
ap53.­237
caitye makuṭabandhe tu mallānām upavartane |
parinirvṛte ca tatrāhaṃ śāntiṃ gacched bhayavarjitām || 53.237 ||
ap53.­238
mamaitad dhātu saṅgṛhya hriyamāṇaiḥ parais tathā6206 |
devaiś ca-r-asuraiś cāpi sarvabhūtagaṇais tathā | {S599}
vibhajya sa pṛthag bhāgeṣu vyastaṃ kāritā abhūt || 53.238 ||
ap53.­239
manuṣyarājā mahāsainyaḥ • ajātākhyo māgadhas tadā |
prārthayām6207 āsa sarveṣāṃ śrāvakāṃ sumaharddhikām || 53.239 ||
ap53.­240
mamāpy akṛtapuṇyasya pitur maraṇakāriṇaḥ |
abhyuddhara tha mahātmāno6208 duḥkhitaṃ patitaṃ tu mām || 53.240 ||
ap53.­241
tato 'gryaḥ śrāvako dhīmān buddhasya suta-m-aurasaḥ |
mahā­kāśyapeti vikhyātaḥ prajānāṃ hitakārakaḥ || 53.241 ||
ap53.­242
taṃ tu dṛṣṭvātha vaiklavyam6209 ajātākhyāsya dhīmataḥ |
samanvāharati tatkālam ṛddhyā caivam adhiṣṭhayet6210 || 53.242 ||
ap53.­243
bhāgaikaṃ gṛhṇayām āsa sa dhātūnāṃ6211 jinaniḥśritām |
anye-d-apahṛtā-d-anyair bhogibhiś ca mahābalaiḥ || 53.243 ||
ap53.­244
anyonyarabhasāt kṣobhaṃ kṛtvā caiva parasparam |
nītvā dhātuṃ tadākāśaiḥ svagṛhaṃ cāpi tasthute || 53.244 ||
ap53.­245
mahā­kāśyapo tadā bhikṣur agraśrāvakas tadā |
muneś6212 cintayām āsa || 53.245 ||
ap53.­246
aho kaṣṭaṃ manuṣyeṣu śūnyo 'yaṃ bhuvi maṇḍale |
buddhaiḥ pratyeka­buddhais tu śrāvakaiś ca maharddhikaiḥ || 53.246 ||
ap53.­247
ālokahīnā sattvā vai bhavacārakacāriṇā |
te duḥkhāṃ vividhāṃ tīvrām anubhaviṣyati te ciram || 53.247 || {V468}
ap53.­248
dhātuṃ pūjayitvā tu lokanāthasya tāyinaḥ6213 |
anubhaviṣyanti te saukhyaṃ deva­lokam analpakam || 53.248 ||
ap53.­249
rājyaṃ caivātha6214 bhogāṃś ca mantrasiddhisudurlabhām |
prāpsyanti vividhākārāṃ vicitragaticeṣṭitām || 53.249 ||
ap53.­250
lokasyāgrā sampadām iṣṭāṃ tridhā mokṣabhūṣitām |
pūjayitvā tu dhātūnāṃ prāpnuyāt siddhim uttamām || 53.250 ||
ap53.­251
evaṃ cintayitvā tu brāhmaṇo lokaviśrutaḥ | {S600}
śrāvako munivaro6215 jyeṣṭhaḥ kāśyapo nāma nāmataḥ || 53.251 ||
ap53.­252
saṅgṛhya ca tadā dhātuṃ saṃbibharti tadā bhuvi |
stokaṃ datvājātākhye māgadhasyaiva yatnataḥ || 53.252 ||
ap53.­253
evaṃ narādhipeṣu sarveṣu • aṣṭeṣv api mahādyutiḥ |
sarvebhyaḥ sarvato dadyāc chrāvako 'sau mahātmanaḥ6216 || 53.253 ||
ap53.­254
punar eva bhavas tasthau • anityasaṃjñam abhāvataḥ |
śocayām āsa sattvānāṃ karuṇāviṣṭena cetasā || 53.254 ||
ap53.­255
rodiṣyanti ciraṃ sattvā kalpāṃ bahuvidhāṃ tathā |
saddharmintardhite6217 loke śāstuno śākyapuṅgave |
saṅgātavyam imaṃ vākyaṃ6218 māhaivaṃ dhūmakālikam || 53.255 ||
ap53.­256
tato 'bhyutthitavān vīraḥ prabhāvāśrita6219cetasaḥ |
āmantrayām āsa manu6220jendram ajātākhyaṃ narādhipam || 53.256 ||
ap53.­257
gacchāmo rājagṛhaṃ nagaraṃ śāstuśāsanasatkṛthā6221 |
śāta6222kumbhasuvinyastāṃ dhātuṃ prakṣipya yatnataḥ || 53.257 ||
ap53.­258
te 'tra pūrveṇa • āyātā kṣipraṃ rājagṛhaṃ tadā |
sthānaṃ veṇuvanaṃ prāpya sthāpayām āsa jinodbhavām6223 || 53.258 ||
ap53.­259
stūpaṃ mahādbhutaṃ kṛtvāsau lokanāthasya tāyinaḥ6224 |
pūjayām āsa taṃ stūpaṃ vividhākārabhūṣaṇaiḥ || 53.259 ||
ap53.­260
mālyacīvaracchatraiś ca cūrṇagandhais tu dhūpanaiḥ |
chatraiḥ patākair vicitraiś ca ghaṇṭāmālyavilepanaiḥ |
anekākāravicitrais tu dīpamālābhiḥ sragmibhiḥ || 53.260 ||
ap53.­261
pūjāṃ kṛtvā mahīpāla praṇāmagatacetasaḥ |
mūrdhnā praṇamya taṃ stūpaṃ praṇidhiṃ cakrire tadā || 53.261 ||
ap53.­262
lokāgraṃ pūjayitvā tu yanmayā kuśalaṃ bahu |
anekatāthāgatīpūjāṃ prāpnuyāham acintiyā || 53.262 || {V469}
ap53.­263
utthāya tato rājā mahā­kāśyapam abravīt | {S601}
aśru samparāmṛjya bāṣpākulitalocanaḥ |
kṛpāviṣṭahṛdayaḥ pitaraṃ saṃsmaret tadā || 53.263 ||
ap53.­264
āryo me mahāprājñaḥ sākṣibhūto bhavasva mām |
yanmayā kāritaṃ pāpaṃ niyatāvīciparāyaṇam || 53.264 ||
ap53.­265
tādṛśaṃ dharmarājaṃ tu śāstur vacanapathe sthitam |
ghātayitvā tu taṃ pitaraṃ na śaknomi vinoditum |
kalyāṇamitra āryo me dharmārthaṃ6225 deṣṭum arhati || 53.265 ||
ap53.­266
evam ukto mahātmāsau • agraśrāvako6226 jine |
kāśyapo nāmataḥ dhīmāṃ imaṃ vācam udīrayet || 53.266 ||
ap53.­267
mā bhaiṣṭa mahārāja kṛtaṃ te kuśalaṃ bahu |
asti te janmino 'bhyāsaḥ • anekaśatadhā purā || 53.267 ||
ap53.­268
buddhānām anutpādā pratyekajinasambhavaḥ |
nagaryāṃ vārāṇasyāṃ śreṣṭhiputra abhūt tadā |
ajñānād bālacāpalyād rathyāyāṃ niryayau tadā || 53.268 ||
ap53.­269
sa eva bhagavaṃ tatra pratyekajinam āgataḥ |
bhikṣārthī hiṇḍate tatra lokānugrahakāmyayā || 53.269 ||
ap53.­270
bālasya6227 dṛṣṭvā taṃ prasannagatamānasam |
pādayor nipatya papraccha kiṃ kariṣyasi tvaṃ bhikṣuḥ6228 || 53.270 ||
ap53.­271
tūṣṇīm eva sthito bhagavān khaḍgakalpamasambhavaḥ6229 |
tadā tena tu bālena cīvare gṛhyamasthitaḥ6230 || 53.271 ||
ap53.­272
gaccha gaccha imaṃ śreṣṭhaṃ mandiraṃ dhvajabhūṣitam |
asmākam etad āvāsaṃ pādau prakṣālya bhokṣyase6231 |
bhuṃkṣva kṣipraṃ yathākāmaṃ krīḍiṣyāmo yatheṣṭataḥ || 53.272 ||
ap53.­273
tato 'sau vītadoṣas tu trimalāntakaghātakaḥ |
anūpūrveṇa yayau tatra parānugrahatatparaḥ |
gatvā dvāramūle 'smiṃ sthita eva mahādyutiḥ || 53.273 || {S602}
ap53.­274
tatas tena tu bālena praviśitvā • amba ucyate |
dehi bhakṣa mayā • amba bhikṣāṃś ca vividhāṃ bahūm || 53.274 ||
ap53.­275
mitro me hy āgato hy atra pāṃsukrīḍanakaś cirāt |
modiṣyasi ciraṃ tena tiṣṭhate dvāram āgataḥ || 53.275 || {V470}
ap53.­276
tadā sā6232 tvaramānā tu dvāraṃ niryayu tatkṣaṇāt |
paśyate taṃ mahābhāgaṃ6233 śāntaveṣaṃ maharddhikam || 53.276 ||
ap53.­277
tadā sā kṣipram āgatya gṛhītvā bhājanaṃ śubham |
suprakṣālya tato hastau . . . . . . . . . . . .6234 || 53.277 ||
ap53.­278
gṛhītvā • odanaṃ caukṣam6235 anekarasabhūṣitam |
vividhākārabhakṣāṃś ca bhājane nyasya rājate || 53.278 ||
ap53.­279
āgamya ca tadā kṣipraṃ pātre nivedya ca |
pādayor nipatitā sā tu sasutā dharma­vatsalā || 53.279 ||
ap53.­280
gṛhītvāsau piṇḍapātaṃ tu • ākāśe • abhyagacchata |
tato 'sau jvalamānas tu dīpamāleva dṛśyate || 53.280 ||
ap53.­281
na teṣāṃ6236 vāciko dharma vidyate khaḍgacāriṇām |
prabhāva•ṛddhi sattvānāṃ darśayanti mahātmanaḥ || 53.281 ||
ap53.­282
atikāruṇikā te 'pi sattvebhyo gatamatsarāḥ |
paralokārthaṃ tu sattvebhyaḥ • ṛddhiṃ sandarśayanti te || 53.282 ||
ap53.­283
tena karmavipākena mātrayā saha bālakaḥ |
pañcajanmasahasrāṇi deva­tvam atha kārayet || 53.283 ||
ap53.­284
devānāṃ deva­rājāsau sā eva jananī abhūt |
manuṣyāṇāṃ6237 cakravartitvaṃ manujeśa abhūt tadā || 53.284 ||
ap53.­285
anubhūya ciraṃ saukhyaṃ bimbisāra6238suto iha |
yas te • ākarṣito bhagavān cīvarānte 'tha gṛhya ca || 53.285 ||
ap53.­286
vācā durbhāṣitā uktā bhikṣuvādena coditaḥ |
pāṃsukrīḍanako mahyaṃ bhavasveti purā tadā || 53.286 || {S603}
ap53.­287
vāco gatasya karmasya • aniṣṭasya kaṭukasya ca |
tīvraṃ pratāpanāduḥkham anubhūya ciraṃ bahu |
narake patito ghore • anīpsako duḥkhaduḥsaham || 53.287 ||
ap53.­288
karmapāśānubaddhās tu sattvā gacchanti durgatim |
hasadbhiḥ kriyate karma rudadbhir anubhūyate || 53.288 ||
ap53.­289
pūrvaṃ bāliśabhāvena pratyekajinatāyine6239 |
vācā niścāritā duṣṭā tasya karmasya • īdṛśam || 53.289 ||
ap53.­290
narakebhyo vyasitvā6240 tu manuṣyatvam ihāgataḥ |
nārake cetanā hy āsīd vipākajāte narādhipa || 53.290 || {V471}
ap53.­291
tena tīvreṇa roṣeṇa jīvitā6241 te ghatapūrvikām6242 |
pūrvikāṃ vāsanāṃ smṛtvā pratyekajinacāriṇīm |
sammukhaṃ darśito buddhaḥ pūjyaś caivam akāritā || 53.291 ||
ap53.­292
tenaiva hetunā hy āsīd rājyatvam iha kāraya |
evaṃ veṇuvane teṣām anyonyā saṃlaped bhuvi || 53.292 ||
ap53.­293
ekaś ca • agraśiṣyo me dvitīyaḥ sa narādhipa |
praṇamya śatadhā stūpaṃ svagṛheṇaiva yayau tadā || 53.293 ||
ap53.­294
tato 'sau śiṣyamukhyo6243 me pippalāguhavāsinaḥ |
sannipātya muniṃ sarvāṃ vītarāgāṃ maharddhikām || 53.294 ||
ap53.­295
dvādaśāṅgaṃ pravacanaṃ kṛtsnaṃ vinayaṃ caivam agāyata |
tanmayā kathito dharmaḥ pūrvaṃ jinavarais tathā || 53.295 ||
ap53.­296
sa tena śiṣyavarāgreṇa triprakāraṃ samādiśet |
grathanaṃ sūtrabhedena vinayena 'bhidharmataḥ6244 || 53.296 ||
ap53.­297
tribandhān mocayet sattvāṃ tridoṣāṃ cāpi śoṣayet |
triduḥkhān muktavāṃ dhīras triyānaṃ sthāpayet tadā || 53.297 ||
ap53.­298
śāsanārthaṃ tu buddhānāṃ kārayiṣyati • agradhīḥ |
mahārājājātavikhyāto6245 māgadhe yo narādhipaḥ || 53.298 || {S604}
ap53.­299
yāvan magadhāṅga6246paryantaṃ vāraṇasyām ataḥ param6247 |
uttareṇa tu vaiśālyāṃ rājā so 'tha mahābalaḥ || 53.299 ||
ap53.­300
bhaviṣyati na sandehaḥ śāsanārthaṃ kariṣyati |
tvayā kumāra nirdiṣṭaḥ vyākṛtaḥ śāntim uttame || 53.300 ||
ap53.­301
tasyāpi suto rājā • ukārākhyaḥ prakīrtitaḥ |
bhaviṣyati tadā kṣipraṃ śāsanārthaṃ ca • udyataḥ || 53.301 ||
ap53.­302
tad etat pravacanaṃ śāstu likhāpayiṣyati vistaram |
pūjāṃś ca mahatīṃ kṛtvā diksa-m-antān nayiṣyate6248 || 53.302 ||
ap53.­303
na cāsya durgatiṃ cāsya deveṣūpapatsyate |
viṃśad varṣāṇi triṃśac ca pitṛṇā saha janminaḥ || 53.303 ||
ap53.­304
velāyām6249 ardharātre tu pañcatvaṃ yāsyate tadā |
gotrajenaiva rogeṇa • abhibhūto 'sau bhaviṣyati || 53.304 ||
ap53.­305
mahārogeṇa duḥkhārtaḥ • divasāni ṣaḍviṃśati |
samastavyādhigrasto 'sau vividhākāramūrchitaḥ || 53.305 || {V472}
ap53.­306
cyuto 'sau narapatiḥ kṣipra deveṣū6250papatsyate |
niyataṃ prāpsyate bodhi so 'nupūrveṇa yatnataḥ || 53.306 ||
ap53.­307
ete cānye ca bahavaḥ • atītā ye 'pyanāgatā |
kṛtvā tu vividhāṃ kārāṃ pratyekajinatāyiṣu6251 || 53.307 ||
ap53.­308
iṣṭāṃ viśiṣṭāṃ sampattiṃ divyāṃ mānuṣikāṃ6252 tathā |
te 'nupūrveṇa gacchanti śāntiṃ nirjarasampadam || 53.308 ||
ap53.­309
hīnotkṛṣṭarājāno madhyamāś ca narādhipāḥ |
ādye tu yuge kathitā nahuṣādyā pārthivādayaḥ || 53.309 ||
ap53.­310
budhaśukrodayo nityaṃ mantrasiddhā narādhipā |
śāntanuś citrasucitraś ca pāṇḍavā sanarādhipāḥ || 53.310 ||
ap53.­311
yātavā vārayatyāś ca riṣiśāpāstamitās6253 tadā |
kārtikaḥ kārtavīryo 'sau daśarathadāśarathī purā || 53.311 ||
ap53.­312
arjunaḥ siddhamantras tu dvija6254droṇasuto 'paraḥ |
aśvatthāmāparo mantrī sādhayām āsa mantrarāṭ || 53.312 || {S605}
ap53.­313
śāstum ūrjitamantrāstraiḥ kṣmāpatyaṃ kārayet tadā |
samantāt triṣu dvīpeṣu jambūdvīpagatā tadā || 53.313 ||
ap53.­314
deva­kārāṃś caiva mantrāṇi pārthivādayaḥ |
te 'pi tāthāgatiṃ pūjām anumodyā diviṃ gatāḥ || 53.314 ||
ap53.­315
buddhatvaniyatā te 'pi kecit pratyekayānikā |
śrāvakatvaniyatā kecit sarve te mokṣaparāyaṇāḥ || 53.315 ||
ap53.­316
kālavyavasthā6255nurūpeṇa • āyuṣaś ca vikalpate |
uttamā dīrgha-m-āyuṣe6256 madhyā madhyamake tathā || 53.316 ||
ap53.­317
antime tu yuge kaṣṭe kaliprāpte yugādhame |
+ + + + + + + + + + pārthivā tu kalipriyāḥ || 53.317 ||
ap53.­318
anyonyavairasaṃsaktā parasparaviheṭhakāḥ6257 |
nīcotpattim āyātāḥ śastrasampātam artavaḥ6258 || 53.318 ||
ap53.­319
śastrapravṛttisamutsāhā paradārābhiratas tadā |
bhaviṣyanti na sandehaḥ • bhūpālā lokakutsitāḥ || 53.319 ||
ap53.­320
dhūrtā nikṛṣṭakarmāṇaḥ • anāryā matsariṇas tathā |
bhaviṣyanti tadā kāle madhye dvāparayo kalau || 53.320 ||
ap53.­321
saṃkṣepeṇa tu vakṣyāmi kumāras taṃ nibodhata |
vartamāne tu yatkāle pārthivā bhuvi maṇḍale || 53.321 || {V473}
ap53.­322
teṣāṃ tu rūpacihnāni varṇataś ca nibodhatām |
prasenajit kośalo rājā bimbisāras tathāparaḥ || 53.322 ||
ap53.­323
udayanaḥ kṣatriyaśreṣṭhaḥ śatānīkasamudbhavaḥ |
subāhuḥ sudhanakhyāto mahendracandrasamas6259 tathā || 53.323 ||
ap53.­324
licchavīnāṃ tathā jātaḥ siṃho vaiśālya-m-udbhavaḥ6260 |
udāvidyotapradyota6261mahāsenaś ca kathyate || 53.324 ||
ap53.­325
ujjayinyāṃ6262 tathā caṇḍaḥ kapilāhve pure nṛpaḥ |
rājā śuddhodanaś caiva vairāṭākhyo6263 mahābalaḥ || 53.325 || {S606}
ap53.­326
ity ete kṣatriyāḥ proktā mahīpālāḥ śāstu pūjakāḥ |
sammukhaṃ buddhaṃ6264 paśyanti śākyasiṃhe6265 narottamam || 53.326 ||
ap53.­327
dharmaṃ śrutvā tatas te 'pi ciraṃ prāpsyanti sampadām |
niyataṃ mokṣakāmās6266 tu śāntiṃ prāpsyanti te 'pi tām || 53.327 ||
ap53.­328
ity ete lokavikhyātā bhūpālā kṣitimaṇḍale |
varṇataḥ kṣatriyaḥ proktaḥ cihnato nāmasaṃjñitaḥ6267 || 53.328 ||
ap53.­329
pūjayiṣyati te vākyaṃ mayaiva kathitaṃ bhuvi |
tvayaiva vyākṛto loke kumāro bālarūpiṇaḥ |
ajātākhyo nāmasau niyataṃ bodhiparāyaṇaḥ || 53.329 ||
ap53.­330
mayi varṣaśate parinirvṛte bhuvi maṇḍale |
nirāloke nirānande • ajñānatamasāvṛte |
bhaviṣyati tadā śūnyā medinī jinavarjitā || 53.330 ||
ap53.­331
tasmin kāle mahāghore kusumāhve nagare tadā |
aśoko nāma vikhyātaḥ pārthivo bhuvi pālakaḥ |
tīvrakārī saroṣī ca nirghṛṇo 'sau bhavet tadā || 53.331 ||
ap53.­332
kalyāṇamitram āgamya vītarāgaṃ maharddhikam |
bhikṣuṃ śīlasampannaṃ nirjvaraṃ6268 gatacetasam || 53.332 ||
ap53.­333
pūrvavāsanahetuṃ ca pāṃsudānaṃ maharddhikam |
niyataṃ kṣetrasampannaṃ pārthivo 'sau mahādhanaḥ |
dharmādharmavicārī ca saghṛṇī kāruṇiko hi sau || 53.333 ||
ap53.­334
hetum uddhāṭayām āsa vītarāgo maharddhikaḥ |
tvayā hi nṛpate6269 pūrvam ajñānād bālacāpalāt || 53.334 ||
ap53.­335
jine śākyasiṃhasya pāṃsu • añjalinā tadā |
pātre bhakṣe6270 pratiṣṭhāpya prāptā sampattayo divi || 53.335 || {V474}
ap53.­336
deva­lokaṃ cyavitvā6271 tu pitṛ6272lokam ihāgatam |
bhuṃkṣva rājyaṃ mahīpāla jambūdvīpaṃ sakānanam || 53.336 || {S607}
ap53.­337
ārādhya mantraṃ yakṣasya jambhalasya mahātmane |
tato bhūtarathaḥ siddhaḥ kṣitipaś ca mahātmanaḥ || 53.337 ||
ap53.­338
yakṣās tasya tiṣṭhante • ājñodīkṣitamānasāḥ |
nāgāś caiva tiṣṭhante bhavyāḥ kiṅkarahetavaḥ || 53.338 ||
ap53.­339
evaṃ maharddhikā dharmātmā balacakrī • abhūt tadā |
yatheṣṭagamanaṃ tasya niṣeddhā na kvacid bhavet || 53.339 ||
ap53.­340
pūrvasthāpitakārye tu jinānāṃ dhātuvarā bhuvi |
nagare rājagṛhe6273 tu vane veṇuvane tadā || 53.340 ||
ap53.­341
gṛhya dhātudhare dhātuṃ kuśalālambanamānasaḥ |
pūjayām āsa taṃ stūpaṃ yathā paurāṇakārayā6274 || 53.341 ||
ap53.­342
gṛhya taṃ6275 dhātukumbhaṃ tu vibhajya śatadhā punaḥ |
kṣaṇenaikena medhāvī yakṣāṇām ājñāṃ6276 vinirdiśet || 53.342 ||
ap53.­343
jambūdvīpa imaṃ kṛtsnaṃ stūpālaṅkṛtabhūṣaṇam |
kārayantu bhavanto vai dhātugarbhāṃ vasundharām || 53.343 ||
ap53.­344
ājñāpratīcchate yakṣāḥ ardharātre tu yatnataḥ |
amānuṣeyaṃ kṛtiṃ kṛtvā śilāyaṣṭyocchritāṃ bhuvi || 53.344 ||
ap53.­345
anekastambhasahasrāṇi ropayām āsa te tadā |
pūjanārthaṃ tu caityānāṃ cihnabhūtaṃ ca dehinām || 53.345 ||
ap53.­346
kṛtvā tu vividhāṃ stūpāṃ lokanāthebhya tāyiṣu6277 |
kṣaṇenaikena te yakṣā nṛpate 'ntikam āgatāḥ || 53.346 ||
ap53.­347
praṇipatya tato mūrdhnā vācā niścāraguhyakām |
yathājñataṃ kṛtaṃ sarvaṃ kiṃ na paśyasi bhūte || 53.347 ||
ap53.­348
tato 'sau pārthivaḥ kṣipram āruroha rathaṃ tadā |
vividhākārapūjārthaṃ anekākāraśobhanām || 53.348 ||
ap53.­349
kāñcanaṃ rājataṃ tāmraṃ vividhāṃ stūpabhūṣaṇām |
tato bhūtarathaṃ kṣipraṃ pūrayām āsa pārthivaḥ || 53.349 || {S608}
ap53.­350
kṣaṇenekana taṃ deśaṃ yatra te dhātudharā jinā |
vicitrākārapūjābhiḥ6278 pūjayeta narādhipaḥ || 53.350 || {V475}
ap53.­351
śobhane medinīṃ kṛtsnāṃ jinadhātudharais tadā |
praṇidhiṃ cakrire rājā dharmāśoko mahātmavān |
anena kuśalārthena buddho bhūyām6279 anuttaraḥ || 53.351 ||
ap53.­352
evaṃ viditvā mahātmāsau dharmāśoko narādhipaḥ |
mṛto 'sau devatāṃ yāti niyataṃ bodhiparāyaṇaḥ || 53.352 ||
ap53.­353
aśītivarṣāṇi saptaṃ ca pūjayed6280 dhātuvarāṃ bhuvi |
jīved varṣaśataṃ sārdhaṃ kṛtvā rājyam akaṇṭakam || 53.353 ||
ap53.­354
svakarmajanitas6281 tasya vyādhir utpanna dehaje |
tenaiva vyādhito duḥkhī mṛtaḥ svargopago bhavet || 53.354 ||
ap53.­355
mahatīṃ sampadaṃ prāpya • anubhūya divaukasām |
anupūrveṇa medhāvī bodhiṃ prāpsyati durlabhām || 53.355 ||
ap53.­356
mantrā sidhyanti tatkāle vajrābjakulayor api |
jambhalādyās tathā yakṣā asmin śāsanavartinaḥ |
yakṣiṇyaś ca samākhyātā hārītyādyā maharddhikāḥ || 53.356 ||
ap53.­357
cakravartisamutpāde mantrā sidhyanti cakriṇaḥ |
jinais tu kathitā ye mantrā vidyārājā maharddhikāḥ |
uṣṇīṣaprabhṛtayaḥ sarve ye cānye jinabhāṣitāḥ || 53.357 ||
ap53.­358
uttamāṃ sādhanāṃ kuryāt tasmin kāle suśobhane |
uttamair nādhamaiḥ6282 sādhyā uttamāṃ gatim āśritaiḥ |
dilīpo nahuṣaś caiva māndhātā sagaras tathā || 53.358 ||
ap53.­359
sādhayitvā tu te mantrāṃ cakriṇāṃ jinabhāṣitām |
tejorāśis tadā siddhaḥ • nahuṣasya mahātmanaḥ || 53.359 ||
ap53.­360
rājñaḥ6283 sitātapatras tu siddhas tu6284 sagarasya vai |
dilīpasya tathā mantraṃ siddham ekam akṣaram6285 || 53.360 || {S609}
ap53.­361
māndhātasya tathā loke siddha uṣṇīṣamunnataḥ |
jayoṣṇīṣas tathā siddho dhundhumāre nṛpottame || 53.361 ||
ap53.­362
kandarpasya tathā rājño vijayoṣṇīṣa kathyate |
prajāpatis tasya putro vai tasyāpi locanā bhuvi || 53.362 ||
ap53.­363
prajāpateḥ suto nābhiḥ tasyāpi ūrṇa-m-ucyate6286 |
nābher6287 ṛṣabhaḥ6288 putro vai sa siddhakarma dṛḍhavrataḥ || 53.363 ||
ap53.­364
tasyāpi māṇicaro6289 yakṣaḥ siddho haimavate girau |
ṛṣabhasya bharataḥ putraḥ so 'pi mantrān tadā japet | {V476}
so 'nupūrveṇa siddhas tu mahāvīraṃ bhuvis tadā || 53.364 ||
ap53.­365
ete cā 'nye ca bahavaḥ pārthivā lokaviśrutāḥ |
sādhayitvā tu mantrāṇāṃ rājyaṃ kṛtvā divaṃ gatāḥ || 53.365 ||
ap53.­366
jinendrair ye tu • uktāni vidyārājā maharddhikāḥ |
te sarve śobhane kāle yuge 'śītisahasrage |
siddhāḥ sādhayiṣyanti mantratantrārthakovidāḥ || 53.366 ||
ap53.­367
ete cānye ca bahavaḥ pārthivā lokaviśrutāḥ |
tato 'śītisahasrāṇi varṣāṇāṃ śatam eva vā6290 |
rājyaṃ kṛtvā tataḥ svarga niyataṃ bodhiparāyaṇāḥ || 53.367 ||
ap53.­368
madhyame tu tadā kāle divyā-m-āścaryamaharddhikāḥ |
mantrāḥ siddhim evāsur abjapāṇi6291samoditāḥ |
mantribhir naramukhyais tu bhūpālaiḥ sārvabhūmikaiḥ6292 || 53.368 ||
ap53.­369
rājā ca brahmadatto vai vārāṇasyāṃ mahāpure |
siddhaḥ • abjapāṇis tu lokeśo6293 lokaviśrutaḥ || 53.369 ||
ap53.­370
mahāvīryo mahātmāsau • atikāruṇiko mahān |
sattvānāṃ mantrarūpeṇa dideśa dharmadeśanām || 53.370 ||
ap53.­371
rājñā brahmadattena • anubhūtaṃ mānuṣaṃ sukham |
tato 'sau siddhamantras tu sadehaḥ svargam6294 āviśet || 53.371 || {S610}
ap53.­372
tasyāpi ca suto dhīmān puṇyakarmā dṛḍhavrataḥ |
tasyāpi siddho mahāvīryo hayagrīveti6295 viśrutaḥ || 53.372 ||
ap53.­373
tena mantraprabhāvena jitaḥ śakra abhūt tadā |
tasyāpi sutaḥ śvetākhyo rājābhūt sarvadas tadā || 53.373 ||
ap53.­374
tasyāpi varadā mantrā mahāśvetā nāma nāmataḥ |
sādhayitvā tu tāṃ mantraṃ6296 jīved6297 varṣaśatatrayam || 53.374 ||
ap53.­375
tena mantraprabhāvena sukhāvatyā sa gacchati |
niyataṃ bodhim evāsya ye cānye vyākṛtā6298 mayā || 53.375 ||
ap53.­376
madhyame tu tadā kāle madhyamantrāṃs6299 tu sādhayet |
adhame 'tiyuge kaṣṭe mayi buddhatvam āgate |
mantrāḥ siddhiṃ prayāsyanti vajrābjakulayor api || 53.376 ||
ap53.­377
tvayā kumāra mantrā vai ye pūrvaṃ kathitā bhuvi |
te 'pi siddhiṃ prayāsyanti mantrā vai bhāgahetutām || 53.377 ||
ap53.­378
itarāṇi tu mantrāṇi laukikāṃ vividhāṃ tathā | {V477}
kaśmalā vikṛtarūpāś ca • antarikṣā tu khecarā || 53.378 ||
ap53.­379
bhaumyā ca-m-atha yakṣiṇyaḥ piśācyā vividhās tathā |
garuḍāḥ kinnarāś caiva pretā rākṣasabhāṣitā || 53.379 ||
ap53.­380
piśācoragarakṣāṇāṃ nāgīnāṃ ca maharddhikā |
mantrā siddhiṃ prayāsyanti yuge kaṣṭe yugādhame || 53.380 ||
ap53.­381
kumārarūpās tu mantrā vai kumārī6300rūpās tu sarvadā |
te 'pi siddhiṃ prayāsyanti tasmin kāle bhayānake || 53.381 ||
ap53.­382
trividhās tu tathā mantrā triprakārās tu sādhanā |
trividhenaiva kālena trividhā siddhir iṣyate |
saṃkṣepeṇa tu vakṣyāmi kathyamānam ativistaram || 53.382 ||
ap53.­383
rājño 'śoka6301mukhyasya pṛṣṭhatas6302 ta bhaven6303 nṛpaḥ |
viśoka iti vikhyāto loke dharmānucāriṇaḥ || 53.383 || {S611}
ap53.­384
tasya siddhā imā mantrā devī paṇḍaravāsinī |
viśokaḥ sādhayitvā tu ājahāra divaukasām || 53.384 ||
ap53.­385
nākapṛṣṭhe ciraṃ saukhyam anubhūya sa mahānṛpaḥ |
punar eva gacchan mānuṣyaṃ dharmaśīlo hi buddhimān6304 || 53.385 ||
ap53.­386
rājyaṃ vividhasampattim anubhūya mahādyutiḥ |
pūjayed dhātuvarān śrīmān varṣāṇi ṣaṭsaptati |
tato jvareṇābhibhūto 'sau bhinnadeho divaṃ gataḥ || 53.386 ||
ap53.­387
tasyāpy anantare rājā śūrasenaḥ prakathyate |
vighuṣṭo dharmacārī ca śāsane 'smiṃ sadā hitaḥ || 53.387 ||
ap53.­388
tenāpi sādhitā mantrā devī stūpamahāśriyā |
tenāpi kāritā śāstuḥ kārā sumahatī tadā |
stūpair alaṅkṛtā sarvā samudrāntā vasundharā || 53.388 ||
ap53.­389
tasya karmavipākena vyādhir utpannadehajā |
pakṣam ekaṃ kṣayitvāsau cyutadeho bhaviṣyati || 53.389 ||
ap53.­390
kṛtvā rājyaṃ varṣāṇi daśa sapta ca mānavāḥ6305 |
cyuto 'sau svargam āviṣṭo niyataṃ bodhiparāyaṇaḥ || 53.390 ||
ap53.­391
tasyāpy anantaro rājā nandanāmā bhaviṣyati |
puṣpākhye nagare śrīmān mahāsainyo mahābalaḥ || 53.391 ||
ap53.­392
tenāpi sādhito mantra piśāco pīlunāmataḥ |
tasya mantraprabhāvaṃ tu mahābhogo bhaviṣyati || 53.392 || {V478}
ap53.­393
nīcamukhyasamākhyāto tato loke bhaviṣyati |
taddhanaṃ prāpya mantrī sau loke pārthivatāṃ gataḥ || 53.393 ||
ap53.­394
bhaviṣyanti6306 tadā kāle brāhmaṇās tārkikā bhuvi |
siddhyā6307bhimānalubdhā vai nagare magadhavāsinaḥ |
bhaviṣyanti na sandeho mithyā6308garvitamāninaḥ || 53.394 ||
ap53.­395
tebhiḥ parivārito rājā vai ......... | {S612}
dharmaśīlo 'pi dharmātmā teṣāṃ dāsyati taṃ dhanam6309 |
kalyāṇamitram āgamya pūjed6310 dhātuvarān6311 asau || 53.395 ||
ap53.­396
kevalaṃ tu tadābhyāsād6312 dānāviklabahetunā |
vihārā kāritā tena ṣoḍaśāṣṭau ca dhīmatā || 53.396 ||
ap53.­397
bhaviṣyati tadā kāle nagare puṣpasāhvaye |
mantrimukhyo mahātmā vai ghṛṇī sādhu tathā dvijaḥ || 53.397 ||
ap53.­398
sa bhaviṣyati dharmātmā tasya6313 rājño 'tiśāyinaḥ6314 |
so 'pi siddhamantras tu yakṣiṇī vīramatī bhuvi || 53.398 ||
ap53.­399
tenāpi kāritaṃ śreṣṭhaṃ jinānāṃ dhātudharo6315 bhuvi |
atiprājño hi saṃvṛto yakṣiṇyās tu prabhāvataḥ || 53.399 ||
ap53.­400
tena vāsanakarmeṇa pūrvavāsanacoditaḥ |
anupūrveṇa medhāvī bodhiṃ prāpsyati durlabhām || 53.400 ||
ap53.­401
strīkṛtena doṣeṇa mṛtyuṃ prāpsyanti māṇavāḥ6316 |
vararucir nāma vikhyāta atirāgī abhūt tadā || 53.401 ||
ap53.­402
nando 'pi nṛpatiḥ śrīmān pūrvakarmāparādhataḥ |
virāgayām āsa mantrīṇāṃ6317 nagare pāṭalāhvaye || 53.402 ||
ap53.­403
viraktamantravargis6318 tu satyasandho mahābalaḥ |
pūrvakarmāparādhena mahārogī bhaviṣyati || 53.403 ||
ap53.­404
mahājvareṇa duḥkhārtaḥ • ardharātre mariṣyati6319 |
āyus tasya ca vai rājñaḥ ṣaṭṣaṣṭi6320varṣāṃ tathā |
niyataṃ śrāvake bodhau tasya rājño bhaviṣyati6321 || 53.404 ||
ap53.­405
tasyāpy anyatamaḥ sakhyaḥ pāṇinir nāma māṇavaḥ |
niyataṃ śrāvakatvena vyākṛto me bhaviṣyati || 53.405 ||
ap53.­406
so 'pi siddhamantras tu lokīśasya mahātmanaḥ |
sādhayet prajñākāmas tu krodhaṃ hālāhalaṃ6322 dvijaḥ || 53.406 || {V479}
ap53.­407
tasya rājño 'para khyātaś candragupto bhaviṣyati | {S613}
jalendra6323yakṣasiddhas tu kārayed rājyam akaṇṭakam || 53.407 ||
ap53.­408
mahābhogī6324 satyasandhaś ca dharmātmā sa mahīpatiḥ |
akalyāṇamitram āgamya kṛtaṃ prāṇivadhaṃ bahu |
tena karmavipākena viṣasphoṭaiḥ sa6325 mūrchitaḥ || 53.408 ||
ap53.­409
ardharātre ruditvāsau putraṃ sthāpayed bhuvi |
bindusāra6326samākhyātaṃ bālaṃ duṣṭamantriṇam || 53.409 ||
ap53.­410
tato 'sau candraguptasya cyutaḥ kālagato bhuvi |
pretalokaṃ tadā lebhe gatiṃ mānuṣavarjitām |
mantrābhyāsāt tadā yukto gatiṃ tyaktvā divi gatam || 53.410 ||
ap53.­411
mantrahetusamutpādāt kuśalālambanacetanām |
pratyekaṃ bodhim6327 āyāti so 'nupūrveṇa narādhipaḥ || 53.411 ||
ap53.­412
rājñātha bindusāreṇa6328 bālenāvyaktacetasā |
purā kāritaṃ caityaṃ siṃhadattena6329 bhavāntare || 53.412 ||
ap53.­413
tasya karmaprabhāvena divaṃ yāto hy aninditaḥ |
pañca janmasahasrāṇi • amarebhyo6330 bhuktavān sukham || 53.413 ||
ap53.­414
svargalokāc cyavitvā tu manuṣyendropapadyate |
jāto rājakule6331 candraguptasya dhīmataḥ || 53.414 ||
ap53.­415
bāla eva tato rājā prāptaḥ saukhyam analpakam |
prauḍho dhṛṣṭaś ca saṃvṛttaḥ pragalbhaś cāpi priyavādinam |
svādhīna eva tad rājyaṃ kuryād varṣāṇi saptati || 53.415 ||
ap53.­416
mantrā keśinī nāma siddhā tasya narādhipe |
kumāra tvadīyamantre tu siddhiṃ gaccheyu te tadā || 53.416 ||
ap53.­417
bhaviṣyati tadā kāle mantrasiddhis tvayoditā |
kumārarūpī viśvātmā lokānāṃ6332 prabhaviṣṇavaḥ || 53.417 ||
ap53.­418
bhaviṣyati na sandeho mantrarūpeṇa dehinām |
+ + + + + + + + + + + + + + +6333 hitakāmyayā | {S614}
tasmin kāle sadā siddhir bhaviṣyanti paṭhitā bhuvi || 53.418 ||
ap53.­419
mantrī tasya rājñasya bindusārasya dhīmataḥ |
cāṇakya iti vikhyātaḥ krodhasiddhas tu māṇavaḥ6334 |
yamāntako nāma vai krodhaḥ siddhas tasya ca durmateḥ || 53.419 || {V480}
ap53.­420
tena krodhābhibhūtena prāṇino jīvitād dhatā |
kṛtvā tu pāpakaṃ tīvraṃ trīṇi rājyāni6335 vai tadā || 53.420 ||
ap53.­421
dīrghakālābhijīvī sau bhavitā dvijakutsitaḥ |
tena mantraprabhāvena sadeham āsurīṃ bhajet || 53.421 ||
ap53.­422
āsurīṃ tanum āviṣṭa dīrghakālaṃ sa jīvayet |
tato 'sau bhinnadehas tu narakebhyo vigacchataḥ || 53.422 ||
ap53.­423
tato 'sau nārakaṃ duḥkham anubhūyeha durmatiḥ6336 |
vividhā nārakāṃ duḥkhām aniṣṭāṃ karmajāṃ tadā || 53.423 ||
ap53.­424
kalpam ekaṃ kṣayitvāsau krodhamantrapracoditam |
cyuto 'sau narakād duḥkhāt tiryakebhyopapadyate || 53.424 ||
ap53.­425
nāgayoniṃ samāpadya bhīmarūpī bhaviṣyati |
nāgarājo mahākrodhī mahābhogī viṣadarpitaḥ || 53.425 ||
ap53.­426
dāruṇaṃ karmacārī ca . . . . . . . . . . . . |
cyuto 'sau duṣṭakarmā tu yamalokam agacchata || 53.426 ||
ap53.­427
sambhūto6337 yamarājāsau pretarājo maharddhikaḥ |
evaṃ duḥkhasahasrāṇi • anubhūya punaḥ punaḥ || 53.427 ||
ap53.­428
so 'nupūrveṇa durmedhā bhuvim āyāta māṇavaḥ |
mānuṣyaṃ janmam āyātaḥ bhīmarūpī bhaviṣyati |
daridra krodhanaś caiva • alpasākhyo6338 bhaviṣyati || 53.428 ||
ap53.­429
pratyeka­buddhā ye loke nirāśāḥ khaḍgacāriṇaḥ |
hīnadīnānukampyās tu vicaranti mahītale |
sattvānāṃ hitakāmyarthaṃ praviṣṭā piṇḍacārikām || 53.429 || {S615}
ap53.­430
te taṃ durmatiṃ dṛṣṭvā vai paracittavidās6339 tadā |
te tatra-m-anubaddhās tu kāruṇyān nānyahetavaḥ || 53.430 ||
ap53.­431
tena kulmāṣakhanḍās tu gṛhītā bhakṣahetunā |
krodhamantrābhibhūtena hetum udghāṭitā tadā || 53.431 ||
ap53.­432
teṣāṃ niryātayed bhikṣaṃ tatraikasya mahātmanaḥ |
idaṃ bhoḥ pravrajitāḥ sarve bhakṣayadhvaṃ yathāsukham |
tasyānukampā buddhebhyaḥ6340 • ṛddhiṃ darśitavān tadā || 53.432 ||
ap53.­433
tato 'sau vismayāviṣṭaḥ prabhāvodgatamānasaḥ |
prapatet sarvato mūrdhnā buddhebhyaḥ khaḍgakalpiṣu |
ākāśena gatāḥ sarve vītadoṣā yatheṣṭataḥ || 53.433 || {V481}
ap53.­434
tenāpi kuśalārthena pratyekāṃ bodhiṃ6341 cintitām |
yādṛśā hi mahātmānaḥ śāntaveṣā maharddhikāḥ |
tādṛśo 'haṃ bhavel loke mā duḥkhī mā ca durgatiḥ || 53.434 ||
ap53.­435
kṣīṇakarmāvaśeṣas tu cyutaḥ svargopagaḥ sadā |
so 'nupūrveṇa dharmātmā pratyekaṃ bodhiṃ6342 lapsyate |
tasmān na kuryān mantrebhyaḥ sādhanam ābhicārukam || 53.435 ||
ap53.­436
buddhair bodhi­sattvaiś ca pratiṣiddham ābhicārukam |
atikāruṇikā buddhā bodhisattvās tu maharddhikāḥ |
prabhāvārthaṃ tu mantrāṇāṃ darśitaṃ6343 sarvakarmiṇaḥ || 53.436 ||
ap53.­437
cintāmaṇayo mantrā bhāṣitās tu tathāgataiḥ |
bālarūpā mūḍhacittās tu krodhalobhābhibhūtayaḥ6344 |
parasparaṃ prayojyante ye mantrā ābhicāruke || 53.437 ||
ap53.­438
pratiṣiddhaṃ tathā buddhair bodhi­sattvais tu dhīmataiḥ |
sarvaprakāraṃ6345 tu mantrāṇāṃ sattvebhyo bhoga­vardhanam || 53.438 ||
ap53.­439
uttiṣṭham atha rājyaṃ6346 vai mahā6347rakṣāṃ dhanya6348hetavaḥ |
ākarṣaṇaṃ6349 tu sattvānāṃ vividhāṃ yonim āśritām | {S616}
sādhanīyās tu mantrā vai na jīvam uparodhataḥ || 53.439 ||
ap53.­440
tasmin kāle bhaviṣyanti bhikṣavo me bahuśrutāḥ |
mātṛceṭā6350khyanāmās tu stotraṃ kṛtvā mamaiva tu |
yathābhūtaguṇoddeśair yathākāram abhāṣata || 53.440 ||
ap53.­441
prasādya sarvataś cittaṃ buddhānāṃ śāsane rataḥ |
mantrasiddhas tu durlakṣyaḥ mañjughoṣastavaiva tu |
guṇavān śīlasampannaḥ • dharmavādī bahuśrutaḥ || 53.441 ||
ap53.­442
purā tiryaggatenaiva • imāṃ stotram abhāṣata |
nṛpākhye6351 nagare ramye khaṇḍākhye6352 ca vane va tu |
sārdhaṃ śiṣyagaṇenaiva viharāmi yathāsukham || 53.442 ||
ap53.­443
tatrastho vāyasa āsī māṃ cittaṃ samprasādayet |
prasādya ca mayi cittaṃ bhinnadeho divaṃ gataḥ || 53.443 ||
ap53.­444
devebhyaś ca cyavitvā tu manuṣyebhyopapatsyate |
manuṣyebhyopapannas tu pravrajec chāsane mama || 53.444 ||
ap53.­445
pravrajitvā mahātmāsau yathābhūtaṃ hi māṃ tadā |
staviṣyati tadā kāle mātṛceṭākhya6353 savratī || 53.445 || {V482}
ap53.­446
stotropahāraṃ yathārthaṃ ca nānādṛṣṭānta6354hetubhiḥ |
prakartā sarvabhūtānāṃ hitāyaiva subhāṣitam || 53.446 ||
ap53.­447
anugrahārthaṃ tu sattvānāṃ stotracodanatatparaḥ |
bhaviṣyati tadā kāle yugānte lokanindite |
tena karmavipākena bhinnadeho diviṃ gataḥ || 53.447 ||
ap53.­448
so 'nupūrveṇa medhāvī anubhūya vividhāṃ sukhām |
bodhiṃ prāpsyati sarvajñim uttamārtham acintiyām || 53.448 ||
ap53.­449
caturthe varṣaśate prāpte nirvṛte mayi tathāgate |
nāgāhvayo nāma sau bhikṣuḥ śāsane 'smin hite rataḥ |
muditāṃ bhūmiṃ6355 labdhas tu jīved varṣaśatāni ṣaṭ || 53.449 || {S617}
ap53.­450
māyūrī nāmato6356 vidyā siddhā tasya mahātmanaḥ |
nānāśāstrārthadhātvarthaṃ niḥsvabhāvārthatattvavit || 53.450 ||
ap53.­451
sukhāvatyāṃ copapadyet yadāsau tyaktakalevaraḥ |
so 'nupūrveṇa buddhatvaṃ niyataṃ samprapatsyate || 53.451 ||
ap53.­452
asaṅga6357nāmā tadā bhikṣuḥ śāstratattvārthakovidaḥ |
sūtranītārthaneyānāṃ vibhajya bahudhā punaḥ || 53.452 ||
ap53.­453
lokābhidhāyī yuktātmātucchaśīlo bhaviṣyati |
tasya siddhā śāladūtīti kathyate || 53.453 ||
ap53.­454
tasya mantraprabhāvena buddhir utpanna śreyasī |
saṅgrahe sūtratattvārthaṃ śāsanasya cirasthite |
jīved varṣaśataṃ sārdhaṃ tyaktadeho diviṃ gataḥ || 53.454 ||
ap53.­455
anubhūya ciraṃ saukhyaṃ dīrghasaṃsārasaṃsaram |
anupūrveṇa cātmā6358sau bodhiprāpto bhaviṣyati || 53.455 ||
ap53.­456
evaṃ bahuvidhākāro bhikṣavo mayi śāsane |
prajñā dharmaśīlās tu bhavitābhūt tadā yuge || 53.456 ||
ap53.­457
apaścime6359 tu tadā kāle nanda6360nāmataḥ |
so 'pi mantrārthayuktātmā tantrajño 'tha bahuśrutaḥ |
tasya bhadraghaṭaḥ siddhaḥ • yakṣamantrapracoditaḥ || 53.457 ||
ap53.­458
mahāyānāgrasūtre tu mayā ca kathitā purā |
tasmin kāle ghaṭe tasminn ujjahāra mahātapā || 53.458 ||
ap53.­459
tasya dṛṣṭasadā tatra pustake 'smiṃ mantrarūpiṇe |
rakṣā na kāritā tatra ghaṭe 'smin yakṣasādhite || 53.459 || {V483}
ap53.­460
anapramādāt smṛtibhraṃśā ghaṭo mūrdhaṭake6361 hṛtaḥ |
tato 'sau siddhamantras tu bhikṣur mantrajāpī6362 • abhūt || 53.460 ||
ap53.­461
ghaṭaṃ nirīkṣayām āsa nābhipaśyeta tatra vai |
tato 'sau krodharaktāṅgaḥ • visphūrjana abhāṣata || 53.461 || {S618}
ap53.­462
ābrahmastambaparyantaṃ śakrādyāṃ samaheśvarām |
mantrenākṛṣyam āneyaṃ nāhaṃ mantrī na mantrarāṭ || 53.462 ||
ap53.­463
ye mantrā buddhaputrais tu mantrā jinavarais tathā |
bhāṣitā nigrahārthāya durdāntadamakāpi vā |
te tu sarve bhuvi-r-nāsti yadi6363 nākṛṣyāmi cauriṇām6364 || 53.463 ||
ap53.­464
tatotthāya tato mantrī siddhakarmadṛḍhavrataḥ |
yathā tu vihite mantre prayogākṛṣṭahetavaḥ |
prayojayām āsa taṃ dikṣu kṣiprākarṣaṇatatparaḥ || 53.464 ||
ap53.­465
kṣaṇena smṛtamātreṇa kṣiprakarmāyati hy asau |
huṅkārekeṇa6365 mātreṇa brahmādyām ānayed bhuvi || 53.465 ||
ap53.­466
ākṛṣṭā sarvadevās tu brahmādyāḥ saśakrakāḥ |
hāhākāraṃ pramuñcānā ārtā bhairavanādinaḥ |
kiṃ karomi6366 kim ānītā nāyaṃ matrāparādhinaḥ6367 || 53.466 ||
ap53.­467
śīghraṃ ca tvaramāṇas tu bhikṣur dhīmān viśāradaḥ |
divaukasāṃ mantrayām āsa ghaṭaṃ pratyarpayatha ito iha || 53.467 ||
ap53.­468
anyonyaṃ vai surāḥ sarve sa bhikṣuḥ samprabhāṣataḥ |
kṣipraṃ vadata bhadraṃ vo yena • apahṛto6368 ghaṭaḥ |
nirīkṣayām āsa te devāḥ na dāsyante 'tha samantataḥ || 53.468 ||
ap53.­469
samanvāharati deveśaḥ kenāyaṃ ghaṭako 'pahṛtaḥ |
paśyate vajriṇaḥ śrīmān bodhisattvo mahādyutiḥ || 53.469 ||
ap53.­470
tasyāsti suto ghoraḥ mahāroṣī sudāruṇaḥ |
nirmito vighnarūpeṇa viceruḥ sarvato jagat || 53.470 ||
ap53.­471
tenāsau ghaṭo nīta deveśaḥ samprabhāṣitam |
asti vajrakule vighnaḥ krīḍate līlayā bhuvi || 53.471 ||
ap53.­472
pūjito 'ham imeneti tenāsau ghaṭako hṛtaḥ |
evam uktvā tu deveśaḥ punar eva diviṃ gatāḥ || 53.472 || {S619}
ap53.­473
sarve visarjitā devāḥ svamantreṇaiva te tadā |
kṣaṇenaiva tu tatraikaḥ • muhūrta sutarān api || 53.473 || {V484}
ap53.­474
ānayām āsa taṃ vighnam avaśāt saghaṭaṃ tadā |
tatas tena tu vighnena pretānāṃ ghaṭam ādade || 53.474 ||
ap53.­475
tato nītena tu vighnena • imāṃ vācām abhāṣitā |
pretaloke ghaṭo nītaḥ • na vayaṃ tatra doṣiṇaḥ || 53.475 ||
ap53.­476
ruṣṭo so 'pi mahāmantrī taṃ vighnam abhyabhāṣata |
gaccha gaccha mahāvighna mā bhūyo evam ācaret || 53.476 ||
ap53.­477
tatas tena tu te pretā ānītās tatkṣaṇād api |
kṣubhitākrāntamanasaḥ • dīnāḥ sūcīmukhā hi te || 53.477 ||
ap53.­478
ārtasvaraṃ ca krandeyur mahāghoratamā hi te |
cukrutuḥ karuṇāṃ vāṇīṃ paritrāyasva mahātmana || 53.478 ||
ap53.­479
ghaṭaṃ vo iha • ānītā yatheṣṭa kurute vayam |
mahākāruṇiko mantrī6369 vepathu samprajāyatām || 53.479 ||
ap53.­480
karuṇārdreṇa manasā • imāṃ vācām abhāṣata |
kiṃ duḥkhaṃ bhavatāṃ loke samprabhāṣatha mā ciram || 53.480 ||
ap53.­481
te • ūcur dīnamanasā bubhukṣāsmat sampradhāvate |
triṣitāḥ pretaloke 'smiṃ ciraṃ kālaṃ mahātmanaḥ || 53.481 ||
ap53.­482
mahākāruṇiko bhikṣus teṣām eva pradadau ghaṭam |
tatas te tuṣṭamanasāḥ sattvarām ālayaṃ gatāḥ |
teṣāṃ cintitamātreṇa • annapānaṃ bhaved ghaṭe || 53.482 ||
ap53.­483
bhavitā candanamāle 'smiṃ bhikṣur nandako bhuvi |
tasmiṃ kālādhame prāpte jīved varṣaśatatrayam |
mahātmā bodhinimnas tu kṣipraṃ prāpsyati durlabhām || 53.483 ||
ap53.­484
bhaviṣyanti na sandehaḥ tasmiṃ kāle yugādhame |
rājā gomimukhyas6370 tu śāsanāntardhāpako mama || 53.484 || {S620}
ap53.­485
prāciṃ diśim upādāya kaśmīre dvāram eva tu |
nāśayiṣyati tadā mūḍho vihārān dhātudharāṃs6371 tathā || 53.485 ||
ap53.­486
bhikṣavaḥ śīlasampannān ghātayiṣyati durmatiḥ |
uttarāṃ diśam āśritya mṛtyus tasya bhaviṣyati || 53.486 ||
ap53.­487
amānuṣeṇaiva kruddhena sarāṣṭrā6372 paśubāndhavaḥ |
ākrānto 'drikhaṇḍena pātālaṃ yāsyati durmatiḥ6373 || 53.487 ||
ap53.­488
adho atha gatis tasya narakān narakataraṃ bhṛśam |
duḥkhā duḥkhataraṃ tīvraṃ samprapatsyati dāruṇam || 53.488 || {V485}
ap53.­489
avīcir nāma vikhyātaṃ narakaṃ pāpakarmiṇā |
mucyate 'sau mahākalpaṃ gomiṣaṇḍo durātmanaḥ || 53.489 ||
ap53.­490
akalyāṇamitram āgamya kṛtaṃ pāpasudāruṇam |
tasmāt sarvaprayatnena śāsane 'smiṃ tathāgate |
prasādya-m-akhilaṃ cittaṃ samprabhokṣyatha sampadām || 53.490 ||
ap53.­491
buddhatvaniyataṃ mārgam aṣṭāṅgapathayāyinam |
gamiṣyatha sadā6374 sarve • aśokaṃ nirjarasaṃ puram || 53.491 ||
ap53.­492
tasyānantare mahīpālo buddha­pakṣa iti śrutaḥ |
mahā­pakṣo6375 mahātyāgī buddhānāṃ śāsane rataḥ |
bhaviṣyati na sandehas tasmiṃ kāle yugādhame || 53.492 ||
ap53.­493
atiprīto hi nṛpatiḥ śāstuḥ śāsanatatparaḥ |
vihārārāmacaityāṃś ca śāstur bimbān anuttamān || 53.493 ||
ap53.­494
vāpyaḥ taḍāgakūpāś ca sarāṃsi caiva6376 anekadhāḥ |
kārayitvā mahārājā divaṃ gacched gatāyuṣaḥ || 53.494 ||
ap53.­495
tasya siddho mahā­vīryaḥ abjaketur mahītale |
pṛthivīṃ6377 pālanāṃ prārthed6378 bodhi­sattvasya mahātmane || 53.495 ||
ap53.­496
tasya mantraprabhāvena jīved varṣaśatatrayam |
tena karmāvaśeṣeṇa kṣipraṃ bodhim avāpnuyāt || 53.496 || {S621}
ap53.­497
tasyāpi ca suto rājā mahāsainyo mahā­balaḥ |
gambhīra­pakṣo6379 vikhyātaḥ pṛthivīṃ akhiloditām || 53.497 ||
ap53.­498
so 'pi rājātha yuktātmā tasmiṃ kāle bhaviṣyati |
vihārāvasathacaityāṃś ca vāpīkūpāṃś ca naikadhā |
kārayiṣyati na sandeho bhūpatiḥ sa mahādyutiḥ || 53.498 ||
ap53.­499
tenāpi sādhitaṃ mantraṃ mañjughoṣasya dhīmataḥ |
ṣaḍakṣaraṃ nāma yad vākyaṃ mahārthaṃ bhoga­vardhanam || 53.499 ||
ap53.­500
tasya mantraprabhāvena mahābhogī bhaved dhy6380 asau |
anupūrveṇa medhāvī kṣipraṃ bodhiparāyaṇaḥ |
vividhākārakārāṃs tu śāsane 'smiṃ tathāgate || 53.500 ||
ap53.­501
bhaviṣyati tadā kāle • uttarāṃ diśim āśritaḥ |
nepāla6381maṇḍale khyāte himādreḥ kukṣim āśrite |
rājā mānavadevas6382 tu licchavīnāṃ kulodbhavaḥ || 53.501 ||
ap53.­502
so 'pi mantrārthasiddhas tu mahābhogī bhaviṣyati | {V486}
vidyā bhogavatī nāma tasya siddhā narādhipe |
aśītivarṣāṇi kṛtvāsau rājyaṃ taskaravarjitam || 53.502 ||
ap53.­503
tataḥ prāṇātyaye nṛpaḥ6383 svargaloke jagāma saḥ6384 |
tadā6385 mantrāśu sidhyante6386 śītalā śāntikapauṣṭikā || 53.503 ||
ap53.­504
tārā ca lokavikhyātā devī paṇḍaravāsinī |
mahāśvetā parahitodyuktā • akhinnamanasāṃ sadā || 53.504 ||
ap53.­505
ity evam ādayo proktā bahudhā nṛpatayas6387 tadā |
anekadhā bahudhāś caiva nānārūpavivarṇitāḥ || 53.505 ||
ap53.­506
śāstupūjakās te 'pi mleccharājāna6388 hai . . . . . . |
vaviṣaḥ6389 suvṛṣaś caiva bhūbhāsaḥ6390 subhūbhāsas6391 tathā |
bhākramaḥ6392 padakramaś caiva kamalaś caiva kīrtyate || 53.506 ||
ap53.­507
bhāguptaḥ6393 vatsakaś caiva bhāsvāṃś caiva6394 paścimaḥ | {S622}
udayaḥ jihnuno6395 hy ante mlecchānāṃ vividhās tathā |
tataḥ paraṃ6396 bhraṣṭamaryādā parapuruṣopasevinaḥ6397 || 53.507 ||
ap53.­508
śastrasampātavidhvastā nepālādhipatis tadā |
vidyāluptā luptarājāno6398 mlecchataskarasevinaḥ || 53.508 ||
ap53.­509
anekā bhūpatayo proktā nānā caiva dvijapriyāḥ6399 |
bhaviṣyanti tadā kāle cīnaṃ prāpya samantataḥ || 53.509 ||
ap53.­510
rājā hiraṇyagarbhas6400 tu mahāsainyo mahābalaḥ |
vistīrṇaś ca tantraś ca6401 prabhūtajanabāndhavaḥ || 53.510 ||
ap53.­511
mlecchapraṇato vijayī ca śāstuḥ śāsanatatparaḥ |
tenāpi sādhito mantraḥ kumārasyeva mahādyuteḥ6402 || 53.511 ||
ap53.­512
mahā­balena yuktaś ca6403 vidyārājām aṣṭa•akṣaram |
mahāvīraṃ nāma vikhyātaṃ sampadānāṃ mahāspadam || 53.512 ||
ap53.­513
tena bāladhiyo rājā rājyahetoḥ samāhitaḥ |
yasya smārita6404mātreṇa buddhatvaṃ niyataṃ padam || 53.513 ||
ap53.­514
so 'lpakāryaniyuñjānaḥ6405 • rājyaheto narādhipaḥ |
ākāṃkṣamāna yadyevaṃ varadānam anuttamam || 53.514 ||
ap53.­515
brahmādyā devatāṃ kṛtsnām ājñāpayati sarvadā |
kiṃ punar mānuṣāṃ loke • itarāṃ6406 bhāvakutsitām || 53.515 ||
ap53.­516
jīvitvā varṣaśataṃ sārdhaṃ divaṃ gacchan mahānṛpaḥ6407 |
so 'nupūrveṇa dharmātmā • uttamāṃ bodhim āpnuyāt || 53.516 || {V487}
ap53.­517
tasmin deśa imā vidyā ye kumāreṇa bhāṣitā |
satvarā te 'pi siddhyante nānye vidyā kadācana || 53.517 ||
ap53.­518
bodhisattvo mahāvīraḥ6408 • mañjughoṣo mahādyutiḥ |
tasmin deśe tu sākṣād vai tiṣṭhate bālarūpiṇaḥ |
siddhikṣetrā ‘tha paraṃ divyaṃ mānuṣyaiḥ sādhayiṣyate6409 || 53.518 ||
ap53.­519
turuṣkanāmā vai rājā • uttarāpatham āśrita | {S623}
mahāsainyo mahāvīryas tasmin sthāne bhaviṣyati |
kaśmīradvāraparyantaṃ baṣkalodyaṃ sakāviśam6410 || 53.519 ||
ap53.­520
yojanaśatasaptaṃ6411 tu rājā bhuṅkte 'tha bhūtalam |
saptasaptatisahasrāṇi lakṣau dvau tasya bhūpateḥ |
bhaviṣyati na sandeho tasmiṃ kāle yugādhame || 53.520 ||
ap53.­521
so 'pi siddhamantras tu jīved varṣaśatatrayam |
sādhitā keśinī vidyā narādhyakṣeṇa dhīmatā || 53.521 ||
ap53.­522
ātmanā śreyasārthaṃ tu vihārān kārayed bahūn |
ṣaḍāśīti6412sahasrāṇi kuryāt stūpavarāṃs tathā || 53.522 ||
ap53.­523
mahāyānāgradharmaṃ tu buddhānāṃ jananīs tathā |
prajñāpāramitā loke tasmin deśe pratiṣṭhitā || 53.523 ||
ap53.­524
sa rājā bhinnadehas tu svargalokaṃ gamiṣyati |
so 'nupūrveṇa kṣitīpeśaḥ bodhiṃ prāpsyati-m-uttamām || 53.524 ||
ap53.­525
tasyāntare kṣitipater mahāturuṣko nāma nāmataḥ |
dhīmato bahumataḥ khyāto gurupūjakatatparaḥ6413 |
tasyā mantraṃ prasādhate6414 vai tārādevīṃ maharddhikām || 53.525 ||
ap53.­526
so 'pi pra­siddha­mantras tu rājyaheto 'tha bhūtale |
mahāpakṣo6415 mahāsainyaḥ • maheśākhyo6416 'tha bhūpatiḥ || 53.526 ||
ap53.­527
sammato bandhuvargāṇāṃ rājā so 'pi bhaviṣyati |
aṣṭau sahasra­vihārāṇāṃ tasmin kāle bhaviṣyati || 53.527 ||
ap53.­528
tasya mantra­prabhāvena jīved varṣaśatadvayam |
yadāsau bhinnadehas tu tuṣitebhyopapadyate |
sammato6417 deva­putrāṇāṃ bodhisattvo maharddhikaḥ || 53.528 ||
ap53.­529
so 'nupūrveṇa dharmātmā bodhyaṅga­samabhipūrataḥ |
prāpnuyād6418 atulāṃ bodhiṃ so 'nupūrveṇa yatnataḥ || 53.529 || {V488}
ap53.­530
tatra deśe sadā kālaṃ tiṣṭhate pravacanaṃ6419 bahu | {S624}
jinais tu kathitaṃ pūrvam adhunāpi kathitaṃ mayā6420 |
vītarāgaiḥ samākrāntaṃ nāgaiś cāpi maharddhikaiḥ || 53.530 ||
ap53.­531
lokapālās tathā yakṣāḥ śāstuśāsanarakṣakāḥ |
bhaviṣyanti tadā kāle saddharmā rakṣakā bhuvi || 53.531 ||
ap53.­532
evaṃ bahuvidhāḥ proktāḥ bhūpālā lokaviśrutāḥ |
kathitāḥ kathayiṣyanti tasmin kāle sudāruṇe || 53.532 ||
ap53.­533
paścād deśaparyantam ujjayinyām6421 ataḥ pare |
samudrātīraparyantaṃ lāḍānāṃ janapade tathā || 53.533 ||
ap53.­534
śīlāhvo nāma nṛpatiḥ • buddhānāṃ śāsane rataḥ |
purīṃ valabhya samprāpto dharmarājā bhaviṣyati || 53.534 ||
ap53.­535
vihārāṃ dhātudharāṃ6422 citrāṃ śreyasāṃ prāṇināṃs tathā |
kārayiṣyati yuktātmā bhūpatir dharma­vatsalaḥ || 53.535 ||
ap53.­536
pūjāṃ ca vividhākārāṃ jinabimbāṃ manoramām |
pūjayed dhātudharān6423 agryān lokanāthebhyo yaśasviṣu |
na • asau mantrasiddhas tu kevalaṃ6424 karmajottamaḥ || 53.536 ||
ap53.­537
tatra deśe samākhyāto bhikṣuḥ piṇḍacārikaḥ |
śīlavān buddhisampanno buddhānāṃ śāsane rataḥ || 53.537 ||
ap53.­538
kālacārī mahātmāsau praviṣṭo piṇḍacārikam |
paśyate rājakulaṃ śreṣṭhaṃ vistīrṇaṃ ca janāvṛtam || 53.538 ||
ap53.­539
praviṣṭo tatra bhikṣārthī kṣudhayā ca samanvitaḥ |
tṛṣito klāntamanaso na lebhe piṇḍakaṃ tadā || 53.539 ||
ap53.­540
gṛhītvāsau puruṣaiḥ kṣipraṃ niryayus tadgṛhāt param |
tato sa udvignamanaso rakṣito rājabhaṭais tadā || 53.540 ||
ap53.­541
niryayur nagarāt tasmāt svālayaṃ tatkṣaṇād gataḥ |
kṣudhito tṛṣitaś caiva duḥkhī ca durmatiṃ gataḥ || 53.541 ||
ap53.­542
tato 'sau bhaktacchinnas tu • ardharātre samupasthite | {S625}
prāṇatyāgaṃ tadā cakruḥ yatī sau laghucetasaḥ |
praṇidhiṃ ca tadā cakre lāḍānām adhipatir bhavet || 53.542 ||
ap53.­543
tato 'sau kālagato bhikṣur dharākhye6425 nṛpatau kule |
utpadyeta mahātmāsau śāstuḥ śāsanapūjakaḥ || 53.543 || {V489}
ap53.­544
daśavarṣāṇi viṃśaṃ ca rājyaṃ kṛtvā-m-akaṇṭakam |
lubdhasvajanaprayogeṇa6426 • ajīrṇayati mūrchitaḥ || 53.544 ||
ap53.­545
bhinnadeho tato6427 rājā kālaṃ kṛtvā diviṃ gataḥ |
devā tuṣitavarā nāma maitreyo yatra tiṣṭhati || 53.545 ||
ap53.­546
dharmaśrāvī mahātmāsau tatrāsau • upapatsyate |
dharmaṃ śṛṇoti6428 satkṛtya maitreyasya mahādyuteḥ |
so 'nupūrveṇa bodhiṃ ca .... prāpsyati durlabhām || 53.546 ||
ap53.­547
śīlākhye nṛpatau vṛtte capalas tatra6429 bhaviṣyati |
varṣārdhapakṣam ekaṃ tu6430 pañca māsāṃ tathaiva tu |
rājyaṃ kṛtvā vibhinno 'sau śastribhiḥ śastrajīvibhiḥ || 53.547 ||
ap53.­548
strīkṛtenaiva tu doṣeṇa śastrabhinno • adho gataḥ6431 |
tasyāpy anujo dhruvākhyas tu dhruvasthāvaratāṃ6432 gataḥ || 53.548 ||
ap53.­549
sevakaḥ6433 kṛpaṇo mūrkhaḥ • lāḍānām adhipatir bhavet |
śeṣā narādhipāḥ sarve pūrvāntās tu6434 sevakāḥ || 53.549 ||
ap53.­550
teṣāṃ ca pūrvajā vaṃśāḥ śīlāhvoparate tadā |
bhavitā bhūpatayaḥ sarve • ambhoje tīraparṣagāḥ6435 || 53.550 ||
ap53.­551
nṛpa indraś sucandraś ca dhanuḥ ketus tathaiva ca |
puṣpanāmā tataḥ proktā6436 vāravatyāṃ purodbhavaḥ || 53.551 ||
ap53.­552
valabhyāṃ purim āgamya ādyam asyānupūrvakā |
prabhanāmā sahasrāṇi viṣṇunāmā tathaiva ca || 53.552 ||
ap53.­553
anantā nṛpatayo proktā yādavānāṃ kulodbhavāḥ |
teṣām apaścimo rājā viṣṇunāmā bhaviṣyati || 53.553 || {S626}
ap53.­554
ṛṣiśāpābhibhūtas tu sapaurajanabāndhavaḥ |
astaṃ gate nṛpo dhīmān udake plāvitā purī |
dvāravatyā tadā tasya mahodadhisamāśritā || 53.554 ||
ap53.­555
uttarāṃ diśi sarvatra nānārambhanitambayoḥ |
anantā nṛpatayaḥ proktā nānājātisamāśritāḥ |
śakavaṃśa6437 tadā triṃśan manujeśā nibodhatā || 53.555 ||
ap53.­556
daśāṣṭa bhūpatayaḥ khyātā sārvabhūmika6438madhyamā |
ante nāgasenā tu viluptā te pare tadā || 53.556 ||
ap53.­557
tato viṣṇuharaś caiva kuntanāmājitaḥ6439 paraḥ |
īśānaśarva6440paṅktiś ca grahasuvrata 'thāparaḥ || 53.557 || {V490}
ap53.­558
tatas te viluptarājānaḥ bhraṣṭamaryāda sarvadā |
viṣṇuprabhavau6441 tatra mahābhogo dhanino tadā || 53.558 ||
ap53.­559
madhyamāt tau bhakārādyau mantrimukhyau • ubhau tadā |
dhaninau śrīmatau khyātau śāsane 'smiṃ hite ratau || 53.559 ||
ap53.­560
japtamantrau tathā mantre6442 kumāras tvayi mantrarāṭ |
tataḥ pareṇa bhūpālau jātau6443 manujeśvarau || 53.560 ||
ap53.­561
sapta-m-aṣṭa śatā6444 trīṇi śrīkaṇṭhāvāsinas tadā |
ādityanāmā vaiśyās tu sthāṇvīśvara6445vāsinaḥ || 53.561 ||
ap53.­562
bhaviṣyati na sandeho • ante sarvatra bhūpatiḥ |
hakārākhyo nāmataḥ prokto sārvabhūminarādhipaḥ || 53.562 ||
ap53.­563
tatra deśe ime mantrā siddhiṃ gaccheyur vai tadā |
dharmarājena ye proktā vidyā śāntikapauṣṭikā || 53.563 ||
ap53.­564
vividhāṃ bhogaviṣayāṃ sampadāṃ vividhāṃs tathā |
nānā ca rūpadhāriṇyo yakṣiṇyaś ca maharddhikāḥ |
bhaviṣyanti tatra vai siddhā tasmiṃ kāle yugādhame || 53.564 ||
ap53.­565
dakṣiṇāṃ diśim āśritya sasamudrāṃ vasundharām | {S627}
rājā śveta6446sucandraś ca sātavāhana6447 eva tu || 53.565 ||
ap53.­566
mahendraḥ6448 śaṅkaraś caiva vallabho 'tha mahīpatiḥ |
sukeśikeśiś ca vikhyātā dakṣiṇāṃ diśi |
maṅgalo vallabhaḥ prokto govindo vṛṣaketuḥ6449 || 53.566 ||
ap53.­567
mahāpotaḥ6450 potaś caiva mahendraś candra eva tu |
gopendro indrasenaś6451 ca pradyumno mādhavas tadā6452 || 53.567 ||
ap53.­568
gaṇaśaṅkaraś caiva vyāghraḥ6453 siṃho tathā budhaḥ6454 |
budhaḥ6455 śuddhas tathā kumbhaḥ • nikumbhaś caiva kīrtyate || 53.568 ||
ap53.­569
mathitaḥ sumitaś caiva6456.......... |
balaḥ pulinaś caiva sukeśiḥ keśinas tathā || 53.569 ||
ap53.­570
anantā bahavo khyātā bhūpālā dakṣiṇāṃ diśi |
atītānāgatā cāpi vartamānā nibodhitā || 53.570 ||
ap53.­571
nānāmṛtyubhave hy ete nānāvyādhisamāplutā |
śastrasampātadurbhikṣair mṛtāḥ kecid diviṃ6457 gatāḥ || 53.571 ||
ap53.­572
ity ete nṛpatayaḥ sarve kathitā vimukhās6458 tathā6459 |
mahendrānta nṛpotākhyātas tathā sahatis tathā6460 | {V491}
........ bhaviṣyanti tadā • abhūt || 53.572 ||
ap53.­573
tasmin kāle tadā deśe6461 mantrāṇāṃ siddhim icchatām |
sādhanīyā imā mantrāḥ krodhādyāḥ kuliśocitāḥ |
ābhicārukakarmeṣu vaśyārthe ca tathā hitam || 53.573 ||
ap53.­574
mañjuśriyo māhātmā6462 vai kumāro bālarūpiṇaḥ |
sidhyate ca tadā deśe kaliprāpte ca tadā yuge || 53.574 ||
ap53.­575
parvatavindhyam āśritaṃ sāgare lavaṇodake |
kārttikeyeti samākhyātaḥ6463 sattvānāṃ varadāyakaḥ || 53.575 ||
ap53.­576
ājñāṃ bho bodhisattvena mañjughoṣeṇa dhīmatā |
sattvānāṃ hitakāmyarthaṃ nivased dakṣiṇāṃ diśi || 53.576 || {S628}
ap53.­577
kārttikeyasya ye mantrāḥ kathitā mañjubhāṇinā |
tasmin deśe tadā siddhir bhaviṣyati na saṃśayaḥ |
śrīparvate tadā deśe vindhyakukṣinitambayoḥ || 53.577 ||
ap53.­578
dvīpeṣv eva ca6464 sarvatra kaliṅgodreṣu kīrtyate |
traiguṇyā mlecchadeśeṣu ...... samantataḥ |
ambhodheḥ kukṣitīrāntāḥ • nṛpā khyātā anantakāḥ || 53.578 ||
ap53.­579
kāmarūpakulākhyā6465 hi himādreḥ kukṣim āśritāḥ |
bahavo nṛpatayo proktā udrasandhiṣu sarvadā6466 || 53.579 ||
ap53.­580
nānāmlecchagaṇādhyakṣāḥ6467 śāstupūjana6468tatparāḥ |
indro sucandramahendraś ca bhūpāla mlecchavāsinaḥ || 53.580 ||
ap53.­581
kṣmāpālau • ubhau tatra ṣoḍaśārdhā śāsane ratā |
pūjakāḥ śāstubimbānāṃ tvatprasādā ........ || 53.581 ||
ap53.­582
bhaviṣyanti na sandeho prasannā śāsane jine |
bahavo nṛpavarāḥ proktāḥ pūrvāyāṃ diśim āśritāḥ |
atītānāgatā ye tu vartamānāś ca sarvadā || 53.582 ||
ap53.­583
ādyaṃ nṛpavaraṃ vakṣye gauḍānāṃ vaṃśajo bhuvi |
jāto 'sau nagare ramye vardhamāne yaśasvinaḥ || 53.583 ||
ap53.­584
lokākhyo nāma • sau rājā bhavati gauḍa­vardhanaḥ |
māmānutpannaloke 'smiṃ bhavitāsau dharmacintakaḥ || 53.584 ||
ap53.­585
bahavaḥ kṣitipāḥ krāntā vividhā jīvakarmiṇaḥ6469 |
madhyakāle samāśvāsā6470 madhyamā madhyadharmiṇaḥ |
ante kalau yuge6471 nṛpendrā śṛṇu tattvataḥ || 53.585 || {V492}
ap53.­586
samudrākhyo nṛpaś caiva vikramaś caiva kīrtitaḥ |
mahendranṛpavaro mukhya sakārādyo tataḥ6472 param || 53.586 ||
ap53.­587
deva­rājākhyanāmāsau bhaviṣyati6473 yugādhame |
vividhākhyo6474 nṛpaḥ śreṣṭhaḥ • buddhimān dharma­vatsalaḥ || 53.587 || {S629}
ap53.­588
tasyāpy anujo balākhyaḥ6475 śāsane ca hite rataḥ |
prācīṃ samudrāparyantāṃ caityālaṅkṛtaśobhanām || 53.588 ||
ap53.­589
kariṣyati na sandehaḥ kṛtsnāṃ vasumatīṃ tadā |
vihārārāmavāpīś ca • udyānā maṇḍapān6476 sadā || 53.589 ||
ap53.­590
kariṣyati tadā śrīmāñ saṅkramān6477 setukārakaḥ |
śāstur bimbān tadā pūjet tatprasannāṃś ca pūjayet || 53.590 ||
ap53.­591
kṛtvā rājyaṃ mahīpālo niḥsapatnam akaṇṭakam |
jīved varṣāṃ ṣaṭtṛṃśat6478 tṛṃśāhaṃ pravrajen6479 nṛpaḥ || 53.591 ||
ap53.­592
tato ‘tmānaṃ ghātayed rājā dhyāyantaḥ sampramūrcchitaḥ6480 |
putraśokābhisantaptaḥ yativṛttisamāśritaḥ || 53.592 ||
ap53.­593
tato ‘sau bhinnadehas tu narakebhyopapadyata |
trīṇy ekaṃ ca divasāni • uṣitvā narakaṃ gatim || 53.593 ||
ap53.­594
naraka6481deham utsṛjya diviṃ gacchet sadā nṛpaḥ |
devānāṃ sukṛtināṃ loke6482 śuddhāvāsa iti smṛtaḥ |
deva­rājā bhavet tatra śuddhātmā bodhinimnagaḥ || 53.594 ||
ap53.­595
śataśaḥ sahasraśaś caiva • anubhūya diviṃ sukham |
punar eva mānuṣyaṃ prāpya buddho bhūyo bhavāntare |
tenaiva kāritaṃ karma anyajanmeṣu dehinām || 53.595 ||
ap53.­596
purīm ujjayinīṃ6483 khyātā kālavānāṃ jane tadā |
tatrāyanī6484 mukhyaḥ vaṇijo yo6485 mahādhanaḥ || 53.596 ||
ap53.­597
buddhānām asambhave kāle śūnye loke nirāspade |
pratyeka­buddhā loke ‘smin viharanti maharddhikāḥ || 53.597 ||
ap53.­598
sattvānāṃ hitakāmāya vicaranti mahītale |
purī • ujjayinī prāpya praviṣṭā piṇḍacārikā || 53.598 ||
ap53.­599
vargacāriṇo mahātmānaḥ • rathyāyām avatarataḥ6486 |
vāṇaijeyas tu6487 tadā saiva dṛṣṭvā tu saṃmukhaṃ6488 munim || 53.599 || {S630}
ap53.­600
nimantrayām āsa tadā bhaktena svagṛhaṃ caiva nayet tadā |
nītvā munivarān kṣipram āsanena nimantrayet || 53.600 || {V493}
ap53.­601
saṅghībhavadhva6489 bhavataḥ • bhaktakālo ‘yam upasthitaḥ |
te ‘pi tūṣṇīṃ mahātmāno na vācāṃ bhāṣire tadā || 53.601 ||
ap53.­602
pātraṃ ca nāmayām āsa vāṇije yasya sarvadā6490 |
vaṇijā iṅgitajñāś ca buddhimanto bhavet tadā || 53.602 ||
ap53.­603
pātraṃ ca pūrayām āsa vividhākārabhojanaiḥ |
tadāsau svahastenaiva teṣāṃ prāyaccha yatnataḥ || 53.603 ||
ap53.­604
gṛhītvā tu tataḥ sarve prajagmuḥ sarvato nabham |
dīpamāleva dṛśyante vyomamūrtisamāśritāḥ || 53.604 ||
ap53.­605
tato 'sau hṛṣṭaromas tu saṃvegabahulas tadā |
bhūmyāṃ ca patitas tatra • ṛddhyāvarjitamānasaḥ || 53.605 ||
ap53.­606
praṇidhiṃ ca tadā cakre pravyāhāra vaco6491 yathā |
anena kuśalamūlena yan mayā prāptam adyataḥ |
eṣā munivarā-m-agra bhaved6492 buddho hy anuttaraḥ || 53.606 ||
ap53.­607
daśajanmasahasrāṇi cakravartī tadā bhuvi |
tato 'sau muktadehas6493 tu koṭiṣaṣṭidivaukasām || 53.607 |||
ap53.­608
anubhūya ciraṃ saukhyaṃ tyaktvā janma divaukasām |
māṇuṣāṇāṃ tadā janma prāpnuyāt paravaśā iha || 53.608 ||
ap53.­609
tasya rājakule janma bhavatīha tu sarvadā |
bālākhyo nāma sau nṛpatir bhavitā pūrvadeśakaḥ || 53.609 ||
ap53.­610
ā janmasahasrāṇi cirasaukhyam anāvṛtam |
prāpnuyān6494 nṛpatiḥ śrīmān sarvajñatvaṃ ca paścimam || 53.610 ||
ap53.­611
evaṃ bahuvidhaṃ matvā6495 sampado vipulās tathā |
ko nu kuryāt tadā śāstuḥ pūjanādhyeṣaṇāṃs tathā |
kārāṃś6496 ca śreyasīṃ yuktāṃ bodhimārgopayojanīm6497 || 53.611 || {S631}
ap53.­612
tasyāpareṇa nṛpatir gauḍānāṃ prabhaviṣṇavaḥ6498 |
kumārākhyo nāmataḥ proktaḥ so 'pi-r-atyantadharmavān || 53.612 ||
ap53.­613
tasyāpareṇa śrīmān ukārākhyeti viśrutaḥ |
tataḥ pareṇa viśleṣa teṣām anyonyateṣyate || 53.613 ||
ap53.­614
mahāviśleṣaṇā6499 hy ete gauḍā raudracetasaḥ |
tato deva iti khyāto rājā māgadhakaḥ smṛtaḥ6500 || 53.614 ||
ap53.­615
so 'py 'vahata6501vidhvasta ripubhiḥ samantāvṛtaḥ6502 |
yasyāpareṇa candrākhyaḥ • nṛpatitvaṃ kārayet tadā || 53.615 || {V494}
ap53.­616
so 'pi śastravibhinnas tu pūrvacoditakarmaṇā |
tasyāpi suto dvādaśo6503 jīven māsaparamparam6504 || 53.616 ||
ap53.­617
so 'pi vibhinna śastreṇa bāla eva • abhūt6505 tadā |
teṣāṃ parasparopavighnacittānāṃ raudrāṇām ahite ratām || 53.617 ||
ap53.­618
bhaviṣyati tadā kāle bhakārākhyo6506 nṛpapuṅgavaḥ |
agraṇī-r-gauḍalokānāṃ mahāvyādhisamākulaḥ || 53.618 ||
ap53.­619
tenaiva vyādhinā • ārtaḥ kālaṃ kṛtvā adho gataḥ |
tasyāpareṇa dakārākhyaḥ katipāyān divasān śāsitā6507 || 53.619 ||
ap53.­620
bhavitā gauḍadeśe 'smiṃ gaṅgātīrasamāśritaḥ |
tasyāpareṇa bhakārākhyas trīṇi divasāni kārayet || 53.620 ||
ap53.­621
tato gopālako rājā bhavitā sarvadas6508 tadā |
priyavādī ca so rājā ghṛṇī caiva mahābalaḥ || 53.621 ||
ap53.­622
strīvaśaḥ kṛpaṇo mūrkhaḥ • jitaśatrur bhaved yuvān6509 |
kalyāṇamitram āgamya mahātyāgī bhavet tadā || 53.622 ||
ap53.­623
vihārāṃś caityavarān ramyān ārāmān vividhāṃs tadā |
vāpyo 'tha jalasampannā satrāgārāṃ suśobhanām || 53.623 ||
ap53.­624
sevato bahavas tasya yaśaḥkīrtyātha-m-udyatāḥ6510 |
devāyatanaramyāṃ vai guhā6511vasathakāriṇaḥ || 53.624 || {S632}
ap53.­625
pāṣaṇḍibhiḥ6512 samākrāntaṃ nānātīrthikavāsibhiḥ |
ākrāntaḥ so diśaḥ sarvā samudrātīracaryagāḥ || 53.625 ||
ap53.­626
kṛpī bhogī 'pramādī6513 ca saṃrājā6514 dharma­vatsalaḥ |
bhaviṣyati na sandehaḥ sa prācīṃ diśi mūrjitaḥ || 53.626 ||
ap53.­627
sadyā6515tīsārasaṃyuktavārdhikye6516 samupasthitaḥ |
gaṅgātīram upāśritya rājyaṃ kṛtvā tu vai tadā |
viṃśad varṣāṇi sapta6517 ca janmanāśītiko mṛtaḥ || 53.627 ||
ap53.­628
tato 'sau bhinnadehas tu tiryagebhyo 'pipadyate6518 |
nāgarājā tataḥ śrīmān dharmātmā6519 dharma­vatsalaḥ || 53.628 ||
ap53.­629
yenāsya kāritaṃ caitya śāstubimbaṃ manoramam |
vihārāṃ kāritavāṃś cātra saṅghasyārthe tadā bhuvi || 53.629 ||
ap53.­630
tena karmavipākena • antime ca bhave śrite |
buddhatvaṃ niyataṃ mārgaṃ prāpnuyād acalaṃ padam || 53.630 ||
ap53.­631
tataḥ pareṇa gauḍānāṃ tīrthikākrāntapuraṃ bhuvi | {V495}
tā pūrvadeśe 'smin nagare tīrthikasamāhvaye |
bhagavākhye nṛpe6520 khyātaḥ gauḍānāṃ prabhaviṣṇavaḥ6521 || 53.631 ||
ap53.­632
abhiṣikto dakṣiṇāsthena vratinā6522 prabhaviṣṇunā |
rājyaṃ kṛtvā tu vai tatra paścimāṃ diśim āgataḥ || 53.632 ||
ap53.­633
praviśya nagarīṃ ramyāṃ sāketāṃ tu yathepsitaḥ |
ariṇā paribhūtas6523 tu punar eva nivartate || 53.633 ||
ap53.­634
prācīṃ samudrāparyantāṃ taskaraiś ca samāvṛtaḥ |
śastraprahāravidhvastamṛto 'sau pretatāṃ gataḥ || 53.634 ||
ap53.­635
trīṇi varṣāṇi kṛtvāsau bhūpālo rājyam alpakam |
tato dasyubhir grastaḥ • mṛtaḥ pretamaharddhikaḥ |
trīṇi varṣāṇi tatraiva pretebhyo rājyam akārayet || 53.635 ||
ap53.­636
tato 'pi so tyaktadehas tu pretalokāṃ sudāruṇām | {S633}
tasmān muktajanmānaḥ svarlokaṃ ca sadā vrajet || 53.636 ||
ap53.­637
tasyādhareṇa nṛpatis tu samudrākhyo nāma kīrtitaḥ |
trīṇi divasāni6524 durmedhaḥ rājyaṃ prāpsyati durmatiḥ |
tasyāpy anujo vikhyāto6525 bhasmākhyo6526 nāma nāmataḥ || 53.637 ||
ap53.­638
prabhuḥ prāṇātipātasaṃyuktaḥ mahāsāvadyakāriṇaḥ |
nirghṛṇī • apramattaś ca svaśarīre tu yatnataḥ || 53.638 ||
ap53.­639
paralokārthine nāsau balisattvadehaiva6527 tu |
akalyāṇamitram āgamya pāpaṃ karma kṛtaṃ bahu || 53.639 ||
ap53.­640
dvijair ākrāntatadrājyaṃ tārkikaiḥ kṛpaṇais tathā |
vividhākārabhogāṃś ca mānuṣā pitarās tathā
vividhāṃ sampadāṃ so 'pi prāptavān nṛpatis tathā || 53.640 ||
ap53.­641
so 'nupūrveṇa gatvāsau paścimāṃ diśi bhūpatiḥ |
kaśmīradvāraparyantam uttarāṃ diśim āśritaḥ || 53.641 ||
ap53.­642
tatrāpi jitasaṅgrāmī rājyaṃ kṛtvā tu vai tadā |
dvādaśābdāni sarvatra māsāṃ pañcadaśas6528 tathā || 53.642 ||
ap53.­643
pṛthivyām ārtarogo 'sau mūrchitaś ca punaḥ punaḥ |
mahāduḥkhābhibhūtas tu bhinnadeha • adhogataḥ || 53.643 ||
ap53.­644
teṣāṃ parasparato dveṣe lubdhānāṃ rājyahetunām |
mahāśastropasampātaṃ kṛtvā te tu parasparam || 53.644 || {V496}
ap53.­645
abhiṣicya tadā rājyaṃ sakārākhyaṃ bāladārakam |
cihnamātraṃ tu taṃ kṛtvā punar eva nivartate |
yair dvijātimukhyānāṃ6529 bhinnās te 'pi parasparam || 53.645 ||
ap53.­646
māgadhāṃ janapadāṃ prāpya pure • udumbarāhvaye |
dvau6530 bālau dvijātimukhyaś ca abhiṣecya svayaṃ bhuvi || 53.646 ||
ap53.­647
tato 'nupūrveṇa gatvāsau prācīṃ diśim āśritaḥ |
gauḍāṃ janapadāṃ prāpya niḥsapatnā hya vai tadā || 53.647 ||{S634}
ap53.­648
ghātitau bālamukhyau tau kaliṅga†kṣu†6531 durātmanā |
akalyāṇamitram āgamya kṛtaṃ prāṇivadho bahum || 53.648 ||
ap53.­649
pūrvasammānitā ye tu nṛpair vigrahamānibhiḥ |
ghātayām āsa sarveṣāṃ gauḍānāṃ janavāsinām || 53.649 ||
ap53.­650
somākhyo 'pi tato rājā • ekavīro bhaviṣyati |
gaṅgātīraparyantaṃ vārāṇasyām ataḥ param || 53.650 ||
ap53.­651
nāśayiṣyati durmedhaḥ śāstur bimbān manoramān |
jinais tu kathitaṃ pūrvaṃ dharmasetum analpakam || 53.651 ||
ap53.­652
dāhāpayati durmedhas tīrthikasya vace rataḥ |
tato 'sau kruddhalubdhas tu mithyāmānī6532 hy asaṃmataḥ || 53.652 ||
ap53.­653
vihārārāmacaityāṃś ca nirgranthān vasathān6533 bhuvi |
bhetsyate ca tadā sarvāṃ vṛttirodhamakārakaḥ6534 || 53.653 ||
ap53.­654
bhaviṣyate ca tadā kāle madhyadeśe nṛpo varaḥ |
rakārākhyato yuktātmā6535 vaiśyavṛtti-m-acañcalaḥ || 53.654 ||
ap53.­655
śāsane 'smiṃ tathā śaktaḥ somākhyasasamo nṛpa |
so 'pi pātita eva6536 tena nagnajātinṛpeṇa tu || 53.655 ||
ap53.­656
tasyāpy anujo hakārākhya ekavīro bhaviṣyati |
mahāsainyasamāyuktaḥ śūraḥ krāntavikramaḥ || 53.656 ||
ap53.­657
nirdhārayed dhakārākhyo6537 nṛpatiṃ somaviśrutam |
vaiśyavṛttis tato rājā mahāsainyo mahābalaḥ || 53.657 ||
ap53.­658
pūrvadeśaṃ tadā jagmuḥ puṇḍrākhyaṃ6538 puram uttamam |
kṣatradharmaṃ samāśritya mānaroṣam aśīlinaḥ || 53.658 ||
ap53.­659
ghṛṇī dharmārthako vidvān kuryāt prāṇivadhaṃ bahūn |
sattvānupīḍanapara6539nigrahāyaiva so rataḥ || 53.659 || {V497}
ap53.­660
parājayām āsa somākhyaṃ duṣṭakarmānucāriṇam |
tato niṣiddhaḥ somākhyo svadeśenāvatiṣṭhataḥ || 53.660 || {S635}
ap53.­661
nivartayām āsa hakārākhyaḥ • mleccharājye prapūjitaḥ6540 |
tuṣṭakarmā hakārākhyo nṛpaḥ śreyasā cārthadharmiṇaḥ || 53.661 ||
ap53.­662
svadeśenaiva prayātaḥ • yatheṣṭagatināpi vā |
tair eva kāritaṃ karma rājyaharṣa6541samanvitaiḥ || 53.662 ||
ap53.­663
adhunā prāptavān bhogān rājyavṛtti-m-upāśritān |
pūrvaṃ pratyeka­buddhāya bhaktācchādanadattavān || 53.663 ||
ap53.­664
pādukau ca tadā dattau cchatracāmarabhūṣitam |
tasya dharmaprabhāv etau6542 mahārājyanṛdevatau6543 || 53.664 ||
ap53.­665
bhuktavān bhogasampattīḥ • deva­manuṣyasarvadā |
somākhyo dvijāhvayo mahābhogī bhaved dhy6544 asau || 53.665 ||
ap53.­666
bhogān dvijātiṣu dattvā vai rājyaṃ kṛtvā vai tadā |
........ sārdhaṃ saptamaṃ tathā || 53.666 ||
ap53.­667
varṣān daśa saptaṃ ca māsam ekaṃ tathāparam |
divasān saptamaṣṭau ca mukharogasamākulaḥ || 53.667 ||
ap53.­668
kṛmibhir bhakṣamāṇas tu kālaṃ kṛtvā • adhogatiḥ6545 |
amānuṣākrāntavidhvastaṃ tat puraṃ ca abhūt tadā || 53.668 ||
ap53.­669
māṇuṣeṇaiva6546 doṣeṇa jvarārto vyādhimūrcchitaḥ |
mṛto mantraprayogeṇa rājāsau kālagatas tadā || 53.669 ||
ap53.­670
avīcī-r-nāma vikhyātaṃ narakaṃ pāpakāriṇā |
tatrāsau • upapadyeta pāpakarmāntacāriṇaḥ || 53.670 ||
ap53.­671
mahākalpaṃ tadā narake pacyate 'sau duṣṭacetasaḥ |
tato 'ṭaṭaṃ6547 hahavaṃ caiva sañjīvaṃ kālasūtraṃ tu || 53.671 ||
ap53.­672
asipatravanaṃ ghoram anubhūya punaḥ punaḥ |
tiryakpretalokaṃ ca yamalokaṃ6548 punas tathā || 53.672 ||
ap53.­673
evaṃ janmasahasrāṇi saṃsāre saṃsarataḥ punaḥ |
nāsau vindati saukhyāni duḥkhabhājī bhaved sadā || 53.673 || {S636}
ap53.­674
tasmāt sarvaprayatnena śāsane 'smiṃ tathāgate |6549
prasādyam akhilaṃ cittaṃ gacchadhvaṃ nirjvarasampadam6550 || 53.674 ||
ap53.­675
buddhe kārāpakārāṃ ca • anantā bhavati karmatā |
buddhe prāsādaḥ kartavyaḥ • dharmasaṅghe ca vai tathā || 53.675 || {V498}
ap53.­676
bhavanti loke agras tu tri­ratnapūjakā6551 nṛpā |
maheśākhyā mahārājyā6552 mahābhogā dhaneśvarā || 53.676 ||
ap53.­677
prāpnuyād vividhāṃ saukhyāṃ6553 sampadāṃ vipulāṃ nṛpā |
pūjayitvā tu lokāgryāṃ loka īśvaratāṃ vrajet || 53.677 ||
ap53.­678
śakratvam atha yāmyatvaṃ brahmatvaṃ ca punaḥ punaḥ |
pratyeka­buddhā buddhatvaṃ6554 śrāvakatvaṃ ca vai bhuvi |
prāpnuvanti triyānam agratvaṃ dvau yātau6555 niḥspṛhatāṃ gatāḥ6556 || 53.678 ||
ap53.­679
evaṃ hy acintiyā buddhā buddhajñānam apy acintyam6557 |
acintiyo hi phalaṃ teṣāṃ vipāko bhavanty acintiyaḥ || 53.679 ||
ap53.­680
ataḥ pareṇa somākhyo nṛpatau apy astam ite bhuvi |
anyonyakṣobhaśīlas tu gauḍatantro bhaviṣyati |
sadā • udyataśastrās tu anyonyāpi 'napekṣiṇaḥ6558 || 53.680 ||
ap53.­681
divasā saptam evaṃ6559 tu māsam ekaṃ tathāparam |
gaṇarājyaṃ6560 tadā tantre bhaviṣyati sadā6561 bhuvi |
gaṅgātīre etasmin vihārādhyuṣita-m-ālaye6562 || 53.681 ||
ap53.­682
tataḥ pareṇa sutas tasya somākhyasya ca mānavaḥ6563 |
māsāny aṣṭau divasā pañca sārdhāheṣu niśātyayaṃ tu6564 || 53.682 ||
ap53.­683
. . . . . . . . . . . . vaiśyavarṇaśiśus tadā |
nāgarājasamāhveyo6565 gauḍarājā bhaviṣyati || 53.683 ||
ap53.­684
ante tasya nṛpe tiṣṭhaṃ jayādyā varṇatadvijau6566 |
vaiśyaiḥ parivṛtā vaiśyaṃ nāgāhveyo6567 samantataḥ || 53.684 ||
ap53.­685
durbhikṣopadravās te 'pi paracakropadrutās tadā6568 || {S637}
teṣāṃ rājyam asamprāptaṃ mahātaskara-m-ākulāḥ |
te taṃ bhraṣṭamaryādā .......... || 53.685 ||
ap53.­686
varṣā pañcakam ekaṃ vai bhuṅkte trāsasamākulam6569 |
prāṇātyayaṃ tadā cakruḥ kṛtvā prāṇivadhaṃ bahūn || 53.686 ||
ap53.­687
pūrvakarmaparādhena te janā vaiśyavṛttayaḥ |
anyonyakṣobhaśīlās tu bhaviṣyanti tadā • abhūt6570 || 53.687 ||
ap53.­688
prabhaviṣṇus tadā teṣāṃ kṣatravṛttisamāśritaḥ |
bhaviṣyanti na sandehaḥ • gauḍatantre narādhipaḥ || 53.688 ||
ap53.­689
śastrabhinnā tathā kecid vyādhibhiś ca samākulāḥ |
kālaṃ kṛtvā tato yātā narakebhyo narādhipāḥ || 53.689 || {V499}
ap53.­690
strīpradhānaṃ śiśus tatra punar eva narādhipaḥ |
pakṣam ekaṃ tathā vai śastrabhinno hatas tadā || 53.690 ||
ap53.­691
mahādurbhikṣasampātaṃ paracakrasamākulam |
prācyā janapadā vyastā utrastā gatamānasā || 53.691 ||
ap53.­692
bhaviṣyanti na sandehaḥ tasmiṃ deśe narādhipāḥ |
madhurāyāṃ6571 jāto vaiśyākhyāḥ6572 • vaṇik pūrvī6573 nṛpo varaḥ |
so 'pi pūjitamūrtis tu māgadhānāṃ nṛpo bhavet || 53.692 ||
ap53.­693
tasyāpy anujo bhakārākhyaḥ prācīṃ diśi samāśritaḥ |
tasyāpi sutaḥ pakārākhyaḥ prāgdeśeṣv eva jāyataḥ6574 |
kṣatriyaḥ • agraṇī proktaḥ bālabandhānucāriṇaḥ || 53.693 ||
ap53.­694
daśa varṣāṇi saptaṃ ca bandhanastham adhiṣṭhitaḥ |
gopākhyena nṛpatinā baddho mukto 'sau bhagavāhvaye || 53.694 ||
ap53.­695
paścād deśasamāyātaḥ • akārākhyo6575 mahānṛpa |
prāciṃ diśiparyantaṃ gaṅgātīramatiṣṭhata || 53.695 ||
ap53.­696
śūdravarṇo mahārājā mahāsainyo mahābalaḥ |
so taṃ tīraṃ samāśritya tiṣṭhate ca samantataḥ || 53.696 || {S638}
ap53.­697
purīṃ gauḍajane khyātaṃ tīrthāhva iti6576 viśrutaḥ |
samākramya rājāsau tiṣṭhate ca mahābalaḥ || 53.697 ||
ap53.­698
tatra6577 ca kṣatriyo bālaḥ • vaṇijā ca sahāgataḥ6578 |
rātrau praviṣṭavāṃs tatra rātryante ca prapūjitaḥ || 53.698 ||
ap53.­699
śūdravarṇo6579 nṛpaḥ khyātaḥ punar eva nivartayam |
gaṅgātīraparyantaṃ nagare nandasamāhvaye || 53.699 ||
ap53.­700
māgadhānāṃ tadā rājyaṃ sthāpayām āsa taṃ śiśum |
kāśijanapadaṃ6580 prāpya vāraṇasyam ataḥ pure || 53.700 ||
ap53.­701
praviśec chūdravarṇas tu mahīpālo mahābalaḥ |
mahārogeṇa duḥkhārtaḥ • abhiṣece sutaṃ6581 tadā || 53.701 ||
ap53.­702
abhiṣicya tadā rājyaṃ grahākhyaṃ bāladārakam |
mahārogābhibhūtas tu bhūmāv āvarta6582 vai tadā || 53.702 ||
ap53.­703
tatordhvaṃ niḥśvasya yatnena bhinnadeho 'pi tīryataḥ6583 |
tiryagbhyo6584 vasaṃ māsām aṣṭa saptaṃ ca vai tadā || 53.703 ||
ap53.­704
tato 'sau muktajanmāna devebhyo-m-upapadyate |
vividhāṃ deva­sampattiṃ viṃśajanmāni vai tadā || 53.704 || {V500}
ap53.­705
tato 'nupūrveṇa dharmātmā pratyekaṃ bodhim āpnuyāt |
tenaivopārjitaṃ karma pūrva­kāleṣu janmani || 53.705 ||
ap53.­706
pratyeka­buddho mahātmā vai vastraiḥ samabhicchāditaḥ |
upānahaṃ nāmayām āsa hastyaśvarathahetunā |
bhojanaṃ ca tadā tasya tasmai6585 dadyuḥ prayatnadhīḥ || 53.706 ||
ap53.­707
tena karma­vipākena deva­rājā śata­kratuḥ |
bhavitā deva­loke 'smin triṃśatkoṭyās6586 tu janmataḥ |
bhuvim āyāta rājāsau bhavitā iha janmani || 53.707 ||
ap53.­708
parair upārjitaṃ rājyam anubhoktā bhaviṣyati |
tasyāpi ca suto rājā vārāṇasyāṃ tu pratiṣṭhitaḥ || 53.708 || {S639}
ap53.­709
samantād dhatavidhvastaviluptarājyo bhaviṣyati |
dvijakrāntamabhūyiṣṭhaṃ6587 tad rājyaṃ ripubhis tadā || 53.709 ||
ap53.­710
pramādī kāmacārī ca sa rājā grahacihnitaḥ |
apaścime tu kāle vai paścāc chatruhato6588 mṛtaḥ || 53.710 ||
ap53.­711
māgadho nṛpatis teṣāṃ anyonyāvarodhinaḥ |
somākhye nṛpate vṛtte6589 prāgdeśe samantataḥ || 53.711 ||
ap53.­712
gaṅgātīraparyantaṃ vārāṇasyām ataḥ param |
bhaviṣyati tadā rājā pakārākhyaḥ6590 kṣatriyas tadā |
yo 'sau śūdravarṇena • akārākhyena6591 pūjitaḥ || 53.712 ||
ap53.­713
nagare nandasamākhyāte gaṅgātīre tu samāśrite |
bhavitā kṣatriyo rājā pūrvakarmais tu coditaḥ |
tenaiva kāritaṃ karma kṛtaṃ cāpy anumoditam || 53.713 ||
ap53.­714
atikrānte tadā kāle kanakāhve śāstusambhave |
vārāṇasyāṃ mahānagaryāṃ śreṣṭhir āsīn mahādhanaḥ || 53.714 ||
ap53.­715
vaṇijaḥ sa6592 suto bālaḥ • bāliśais tu samāvṛtaḥ |
pāṃsukrīḍanam arthāya rathyāyāṃ pratipadyate || 53.715 ||
ap53.­716
svagṛhe stūpavaraṃ dṛṣṭvā pitāmātrābhipūjitam |
tad eva manasā varte stūpaṃ kṛtvā tu pāṃsunā || 53.716 ||
ap53.­717
pūjāṃ ca kārayām āsa nirmālya­kusumais tadā |
saṃstavām āsa taṃ stūpaṃ buddhaśrāddhagatasmṛtiḥ6593 || 53.717 ||
ap53.­718
krīḍate bālas tatra śiśubhiḥ parivāritaḥ |
jine kanakaśāstusya śrāvakāgro tadaikakaḥ || 53.718 || {V501}
ap53.­719
vītadoṣas tu yuktātmā traidhātukamuktadhīḥ |
tadāsau vītadoṣas tu piṇḍapātam ahiṇḍata || 53.719 ||
ap53.­720
praviśate ca tadā nagarīṃ vāraṇasyāṃ suśobhanām |
vītarāgas tadā deśaṃ yatra te bāliśā bhuvi || 53.720 || {S640}
ap53.­721
yatra te śaiśavaḥ sarve samantāt parivāritāḥ |
ehi bhikṣu ihāgaccha vanda tvaṃ6594 śāstucaityakam |
asmābhiḥ kāritaṃ yatnāt na tvaṃ paśyasi 'śobhanam6595 || 53.721 ||
ap53.­722
tataḥ śreṣṭhisuto bālaḥ gṛhītvā tṛṇavartitam6596 |
krīḍayā bandhayām āsa vītarāgaṃ maharddhikam || 53.722 ||
ap53.­723
samanvāharati tatrāsau vītarāgo maharddhikaḥ |
paśyate bhuvi tatrasthaṃ caityaṃ kāritakaṃ hi taiḥ |
bāliśaṃ mūrdhni-m-āsṛjya evaṃ voca mahātmadhīḥ || 53.723 ||
ap53.­724
muñca dāraka gacchāmo yatra tvatkāritaṃ6597 kṛtiḥ |
āgatā ca tataḥ sarve yatra dhātudharaṃ bhuvi || 53.724 ||
ap53.­725
vanditvā vītarāgo6598 mahātmāsau śiśubhiś caitadā samaiḥ |
punar eva prasthito vīraḥ piṇḍakārthaṃ yathepsataḥ || 53.725 ||
ap53.­726
tataḥ śreṣṭhisuto bālaḥ gṛhītvā cīvarāntikam |
svagṛhaṃ nītavān hy āsīd6599 bhojanārthaṃ ca kārayet || 53.726 ||
ap53.­727
tataḥ śreṣṭhimukhyo 'sau dṛṣṭvā taṃ bāliśam .... |
gṛhītvā cīvarānte tu vītarāgaṃ maharddhikam || 53.727 ||
ap53.­728
bhīto hṛṣṭaromaś ca gṛhaṃ me āgato 'grajaḥ |
pādayor nipatitaṃ kṣipraṃ muñcāpayati bālakam || 53.728 ||
ap53.­729
gṛhītvā tu sutaṃ tasya kṣamāpayām āsa yatnataḥ |
pātraṃ tu gṛhītvā vai jine • agrajite hite6600 || 53.729 ||
ap53.­730
pūrayām āsa taṃ pātraṃ śālivyañjanabhakṣakaiḥ |
sutaṃ cāmantrayām āsa gṛhya pātraṃ6601 prayaccha bhoḥ || 53.730 ||
ap53.­731
tato bālo 'tha saprajño hastau prakṣālya yatnataḥ |
gṛhītvā pātrapūraṃ tu vītarāgāya nāmayet || 53.731 ||
ap53.­732
nāmayitvā tu taṃ kṣipraṃ pādayor nipatito bhuvi |
vītarāgo gṛhītvā tu vihāraṃ prāpya6602 bhuktavān | {S641}
vītarāgo tadā hy āsīt sukhasaṃsparśaṃ ca labdhavān || 53.732 || {V502}
ap53.­733
aparas tatra bālo vai mātsaryāviṣṭamānasaḥ |
kevalaṃ roṣacittena vītarāge 'pare6603 'hani |
prabhūtaṃ khādyabhojyaṃ ca gṛhītvā taṃ prayacchata || 53.733 ||
ap53.­734
yady asti kuśalaṃ kiñcit tvayi dattvā tu piṇḍakam |
anena śreṣṭhisutasyāhaṃ bhavitā • āḍhyatamo bhuvi || 53.734 ||
ap53.­735
tatas te tīrthikāḥ sarve dvijātivanitās6604 tadā |
sannipatya tadā sarve kalahaṃ nindakaṃ kṛtvā || 53.735 ||
ap53.­736
bāliśas tvaṃ na jānāsi muṇḍakānāṃ kuto gatiḥ |
ātmanā • asthitā hy ete pareṣāṃ kutra nirvṛtiḥ || 53.736 ||
ap53.­737
tasya bālakasattvasya dveṣam utpanna tādṛśam |
nāśayām āsa • eteṣāṃ śāstāreṇopavarṇitām || 53.737 ||
ap53.­738
dharmasetu sadākīrti vihārāṃ caityavarāṃ bhuvi |
śreṣṭhimukhyasutasyaiva • āghātaṃ6605 caiva kārayet || 53.738 ||
ap53.­739
eteṣāṃ kuṇḍakānāṃ tu dattvā dānaṃ kuto gatiḥ |
kugatigrastacittānāṃ vighātaṃ kārayāmy aham || 53.739 ||
ap53.­740
yo 'sau6606 vādyatamo6607 bālo somākhyo 'pi nṛpo hy asau |
anubhūya ciraṃ duḥkhaṃ vipākas tasya naiṣṭhikam || 53.740 ||
ap53.­741
śreṣṭhimukhyasya putro 'sau bhinnadeho diviṃ gataḥ |
anubhūya ciraṃ saukhyaṃ divaukasānāṃ tadā tadā || 53.741 ||
ap53.­742
. . . . . . cyuto 'sau deva­loke 'smin6608 |
antime ca6609 tadā janme bandhaṃ chetsyati6610 sarvadā || 53.742 ||
ap53.­743
trijanmopagato6611 martyaḥ kṣmāpatiḥ bhavitā punaḥ |
punaś ca patitaḥ karmeṇa tatra tatra tadā tadā || 53.743 ||
ap53.­744
bhavitā janma loke ‘smin nṛpatitvaṃ kārayed bhuvi |
nirmālyadānaṃ yas stūpe nivedya sau bālacāpalāt || 53.744 ||
ap53.­745
tenāsya bhogā kliṣṭā vai kliṣṭadānasya6612 tat phalam |
duḥkhena bhogāṃs tu prāptas tu bhagnasandhīva6613 sau nṛpaḥ || 53.745 || {S642}
ap53.­746
asthairyād bāliśatvāc6614 ca calacittatayā ca sadā |
kurvīta mahatīṃ pūjāṃ śāstur dhātudhare6615 bhuvi || 53.746 ||
ap53.­747
tena karmavipākena rājyaiśvaryaṃ calatāṃ vrajet |
bhūtvā bhavati rājā • abhūtvā pratigacchati || 53.747 || {V503}
ap53.­748
udīcyapratīcyamadhyau so nṛpatitvaṃ kārayed bhuvi |
yo 'sau6616 muktadhī6617 bandhaḥ punar muktaś ca bālakaḥ || 53.748 ||
ap53.­749
tena karmavipākena baddho muktaś ca bālakaḥ |
pañcajanmaśatān eva6618 baddho muktaś ca bālakaḥ || 53.749 ||
ap53.­750
paścime6619 tu tadā janme bandhaṃ chetsyati sarvadā |
pañcapañcāśavarṣas tu saptasaptatiko 'pi vā |
prācīṃ samudrāparyantāṃ rājāsau bhavitā bhuvi || 53.750 ||
ap53.­751
vindhyakukṣiniviṣṭās tu pratyantamlecchataskarāḥ |
sarve te vaśavarti syāt pakārākhye6620 nṛpatau bhuvi || 53.751 ||
ap53.­752
himādrikukṣisanniviṣṭā tu • uttarāṃ diśim āśritām |
sarvāṃ janapadāṃ bhuṅkte rājāsau kṣatriyas tadā || 53.752 ||
ap53.­753
pāṃsunā kṛtvā stūpam ajñānād bālabhāvataḥ |
māgadheṣu bhaved rājā niḥsapatnam akaṇṭakaḥ |
saimām aṭavīparyantāṃ prācīsamudrām āśritaḥ || 53.753 ||
ap53.­754
lauhityāparato dhīmān uttare himavāṃs tathā |
paścāt kāśipurī ramyāṃ śṛṅgākhye pura eva vā |
atrāntare mahīpālaḥ śāstuśāsanadāyakaḥ || 53.754 ||
ap53.­755
pañca­kesarināmānau jitvā nṛpatinau 'sau6621 |
....... svaṃ rājyam akārayat |
sarvāṃs tāṃ6622 siṃhajās te 'pi dhvastonmūlitā tadā || 53.755 ||
ap53.­756
himādrikukṣiprācyāṃ bho daśānūpas tīram āśrayet6623 |
sarvāñ janapadān6624 bhuṅkte rājāsau kṣaitriyas tadā6625 || 53.756 || {S643}
ap53.­757
abhivardhamānajanmas tu bhogās tasya ca vardhatām |
vārddhikye6626 ca tadā prokte6627 bhogāṃ niścalatāṃ vrajet || 53.7606628 ||
ap53.­758
aśītivarṣāṇi jīveyuḥ sapta sapta tathā parām |
tato jīrṇābhibhūtas tu kālaṃ kṛtvā diviṃ gataḥ || 53.761 ||
ap53.­759
deva­loke 'smiñ cirasaukhyam anubhūya tathā nṛpaḥ |
punaś cyavati6629 karmeṇa pūrvasaṅkleśitena tu |
tiryakṣu vasen māsaṃ6630 nāgarājamaharddhikaḥ || 53.762 ||
ap53.­760
tato 'sau bhinnadehas tu mānuṣebhyopapadyate |
kṣatriyo dhīmato jato vaṇig jīvī viśāradaḥ || 53.763 || {V504}
ap53.­761
kalyāṇamitram āgamya bhoktāsau jinaśāsane |
sādhayed vidyārājñīṃ tārādeviṃ maharddhikām || 53.764 ||
ap53.­762
siddhamantras tu jino cāsau6631 yatheṣṭagaticāriṇaḥ |
vidyādharāṇāṃ tadā rājā bhavitā sugatas tadā || 53.765 ||
ap53.­763
cakravartis tadā khyāto nāmnāsau citraketavaḥ |
vidyādharāṇāṃ tadā karma khyāto 'sau matimāṃs tathā || 53.766 ||
ap53.­764
aśītivarṣakoṭyāni navasaptāni caitadā |
divya­mānuṣyasaukhyena6632 bhavitā cakravartinaḥ |
parivāras tasya kanyānāṃ ṣaṣṭikoṭyo-m-ajāyata || 53.767 ||
ap53.­765
tato 'sau bhinnadehas tu tārādevyānucoditaḥ |
devānām adhipatiṃ gacchet tatra dharmaṃ ca deśayet |
so 'nupūrveṇa mahīpāla kṣipraṃ bodhiparāyaṇaḥ6633 || 53.768 ||
ap53.­766
pakārākhye ca nṛpatau vṛtte6634 tadā kāle yugādhame |
bhinnaṃ parasparaṃ tatra mahāvigraham āśritāḥ |
bhṛtyas tasya tu saptāhaṃ rājyaiśvaryam-a-kārayet || 53.769 ||
ap53.­767
tato 'nupūrveṇa saptāhād vakārākhyo nṛpatis tathā |
so 'py āhata6635vidhvastaḥ prakrameta diśās tataḥ || 53.770 || {S644}
ap53.­768
pakārākhye nṛpatau tatra bhakārādyo mataḥ paraḥ |
so 'pi trīṇi varṣāṇi rājyaiśvaryam-a-kārayet || 53.771 ||
ap53.­769
tasyāpy anujo vakārākhyo vratinā samadhiṣṭhitaḥ |
trīṇi varṣāṇi ekaṃ ca bhavitā rājya­vardhanaḥ6636 || 53.772 ||
ap53.­770
ajīrṇitau • ubhāv apy etau sadyātīsāramūrcchitau |
......... kālagatau loke yakṣebhyopapadyate |
te 'nūpūrveṇa dharmātmāno pratyekāṃ bodhim āpnuyām || 53.773 ||
ap53.­771
tasyāpy anujo dhakārākhyaḥ6637 kṣatriyo dharma­vatsalaḥ |
bhavitā so 'pi rājā vai trīṇi varṣāṇi ....... |
bhavitāsau narādhipaḥ ........ || 53.774 ||
ap53.­772
tasyāpi kanyaso6638 rājā vakārākhyo6639 'tha viśrutaḥ |
bhavitā tatra deśe 'smin sārvabhūmikabhūpatiḥ || 53.775 ||
ap53.­773
hastyaśvarathayānāni nauyānāni samantataḥ |
jetā ripūṇāṃ sarveṣāṃ samare pratyupasthitām || 53.776 || {V505}
ap53.­774
sa imāṃ janapadāṃ sarvāṃ kṛtsnāṃ caiva vasundharām |
śāstubimbair vihāraiś ca jinānāṃ dhātudharais tathā |
śobhāpayati sarvāṃ vai kṛtsnāṃ caiva vasundharām || 53.777 ||
ap53.­775
nṛpapūrvī tathā tasya dvijātiḥ śākyajas tathā |
mānī tīkṣṇo 'tha sa prājñaḥ • bodhinimno 'tha mānadhīḥ || 53.778 ||
ap53.­776
saivāsya sukhāyatāṃ6640 yāti tasmin kāle yugādhame |
kṣatriyaḥ • agradhīḥ6641 proktaḥ • rājā vai dharma­vatsalaḥ |
jīved varṣaśataṃ viṃśat6642 sapta cāṣṭaṃ ca yatnataḥ || 53.779 ||
ap53.­777
strīkṛtenaiva doṣeṇa kālaṃ kṛtvā diviṃ gataḥ |
so 'nupūrveṇa medhāvī prāpnuyād bodhim uttamām || 53.780 ||
ap53.­778
tataḥ pareṇa vikhyātaḥ śrī6643 nāmātha mahīpatiḥ |
gauḍatantre6644 mahārājā bhavitā dharma­vatsalaḥ || 53.781 || {S645}
ap53.­779
gauḍānāṃ6645 ca pure śreṣṭhe bakārādye ca mahājane6646 |
kārayet tatra rājyaṃ vai jitaśatruḥ6647 samantataḥ || 53.782 ||
ap53.­780
vihārāṅ kārayām āsa sapta cāṣṭau6648 ca tatra vai |
dvijamukhyā tathā yukte śākajeti samāśrite6649 || 53.783 ||
ap53.­781
tena sāhāyyatāṃ yātet6650 kuryād rājyaṃ samantataḥ |
aśītir ekaṃ ca varṣāṇi jīved tatra narādhipaḥ || 53.784 ||
ap53.­782
bhṛtyadoṣeṇa dharmātmā kālaṃ kṛtvā diviṃ gataḥ |
anupūrveṇa tathā rājyaṃ devānām api kārayet || 53.785 ||
ap53.­783
tato 'sau bhinnadehas tu svargāt svargatamaṃ vrajet |
paripūrya kuśalād dharmāṃ bodhi ye tasya hetavaḥ || 53.786 ||
ap53.­784
tasyaiva bhṛtyo rājā vai kuryād rājyam akaṇṭakam |
nāmnā yakārādyas tu mahīpālo bhaviṣyati || 53.787 ||
ap53.­785
sapta caikaṃ ca varṣāṇi kuryād rājyaṃ tadā yuge |
saiva ghātyate strībhiḥ ghātitaś ca • adho gataḥ6651 || 53.788 ||
ap53.­786
punaḥ pakāravaṃśās tu rājā bhavitātha kṣatriyaḥ |
tenāsau bhṛtyavargas tu ghātito 'sau nirantaraḥ6652 || 53.789 ||
ap53.­787
akalyāṇamitram āgamya kṛtaṃ prāṇivadhaṃ bahūn |
bhavitā sarvaloke 'smin pratāporjitamūrchitaḥ || 53.790 ||
ap53.­788
kṣiprakārī capalas tu madyapaś ca śaṭhapriyaḥ |
madyapramādāt sammūḍhas tadāsau śayane bhuvi || 53.791 || {V506}
ap53.­789
bhinno 'sau śastraghātais tu • aribhiś ca samudyataiḥ |
tato 'sau bhinnadehas tu kālaṃ kṛtvā • adho gataḥ || 53.792 ||
ap53.­790
tasyāpy anyatamo bhrātā rakārādyo nāmataḥ smṛtaḥ |
aṣṭacatvāriṃśad divasāni rājyakartā sadā6653 bhuvi || 53.793 ||
ap53.­791
dattvā draviṇaṃ dvijātibhyaḥ kālaṃ kuryān na saṃśayaḥ |
tataḥ pareṇa bhūpālaḥ śvādādyo6654 bhavitā tadā || 53.794 || {S646}
ap53.­792
sa eva śūdravarṇas tu vyaṅgaḥ kutsita eva tu |
adharmabhūyiṣṭho duḥśīlo vigrahe ca sadā rataḥ || 53.795 ||
ap53.­793
dvijātigaṇasāmantān saṃyatān pravrajitāṃs tathā |
sa hāpayati sarvā vai nigrahe ca sadā rataḥ || 53.796 ||
ap53.­794
tīvraśāsanakartā ca taskarāṅ ghātakas tathā |
niṣeddhā sarvaduṣṭānāṃ pāṣaṇḍavratam āśritām || 53.797 ||
ap53.­795
vinirmuktau na6655 dātā ca rājyaṃ kṛtvā tu vai tadā |
daśavarṣāṇi saptaṃ ca jīved bhūpatis tatra vai || 53.798 ||
ap53.­796
kuṣṭhaduḥkhābhibhūtas tu kālaṃ kṛtvātha tiryagaḥ6656 |
tiryagbhyo nāgarājas tu mahābhogī viśāradaḥ || 53.799 ||
ap53.­797
mūrtimān paramabībhatsī sphuṭāṭopī ca vai tadā |
anubhūya ciraṃ duḥkhaṃ dharmatas tasya naiṣṭhikam || 53.800 ||
ap53.­798
evamprakārāḥ kathitā bhūpālā lokavardhanā |
viditā sarvaloke 'smin prācyā ca sthitadehinī || 53.801 ||
ap53.­799
pakārākhyasya nṛpatau vaṃśād vaṃśajo 'paraḥ |
kṣatriyaḥ śūravikrāntas trisamudrādhipatis tadā || 53.802 ||
ap53.­800
bhavitā prācyadeśe 'smin mahāsainyo mahābalaḥ |
śāstudhātudharair divyair vihārāvasathamandiraiḥ || 53.803 ||
ap53.­801
udyānavividhair vāpyaiḥ kūpamaṇḍapasaṅkramaiḥ |
sattrāgāratathānityaṃ śobhāpayati medinīm || 53.804 ||
ap53.­802
bhakto 'sau jinaravāṃ6657 śreṣṭhām uttamaṃ yānam āśritaḥ |
śākyapravrajitenaiva sa tadā niṣṭhito hy asau || 53.805 ||
ap53.­803
varjayed akṣaṇāṃ sarvāṃ kṣaṇāṃ6658 caiva prabhāvayet |
nāmnā kakāravikhyātaḥ smṛtimāṃś caiva viśāradaḥ || 53.806 ||
ap53.­804
rājyaṃ kṛtvā tu bhūpālaḥ • varṣāṇy ekaviṃśati |
tato 'sau viṣūcikābhiś ca kālaṃ kṛtvā diviṃ gataḥ || 53.807 || {S647} {V507}
ap53.­805
so 'nupūrveṇa medhāvī kṣipraṃ bodhiparāyaṇaḥ |
tasyaiva śeṣavaṃśās tu parādhīnāyatanavṛttanaḥ6659 || 53.808 ||
ap53.­806
tataḥ pareṇa bhūpālā gopālā dāsajīvinaḥ |
bhaviṣyanti6660 na sandeho dvijātikṛpaṇā janā || 53.809 ||
ap53.­807
adharmiṣṭhe6661 tadā kāle nirnaṣṭe śāstuśāsane |
mantravādena sattvānāṃ kuśalārthān niyojayet || 53.810 ||
ap53.­808
kumāreṇa tu ye proktā mantrā bhogavardhanā |
sādhanīyā tadā kāle rājyaiśvaryeṇa hetunā |
na sādhyā • uttamā siddhiḥ tasmin deśe tu vai tadā || 53.811 ||
ap53.­809
dharmacakre tathā ramye mahābodhivane6662 tathā |
yatrāsau bhagavān śāntiṃ niropadhiṃ ca praviṣṭavān |
tatra sādhyau • imau mantrau tārā bhṛkuṭī ca devatā || 53.812 ||
ap53.­810
samudrākūle tathā nityaṃ visphūrjyāṃ saritāvare |
gaṅgātīre tu sarvatra sādhanīyābjasambhavā || 53.813 ||
ap53.­811
yo 'sau bodhi­sattvas tu candranāmātha viśrutaḥ |
sa vai tāram iti6663 proktā vidyārājñī maharddhikā || 53.814 ||
ap53.­812
strīrūpadhāriṇī bhūtvā devī viceruḥ sarvato jagataḥ |
sattvānāṃ hitakāmyārthaṃ karuṇārdreṇa cetasā || 53.815 ||
ap53.­813
sahāṃ ca loka­dhātusthāṃ strī•ākhyam iti6664 vartate |
maharddhiko bodhi­sattvas tu daśabhūmyānantaraprabhuḥ6665 || 53.816 ||
ap53.­814
vineyaḥ sarvasattvānāṃ tārā devī tu kīrtyate |
ayatnasiddhim evāsya rakṣāvaraṇaguptaye || 53.817 ||
ap53.­815
yatnena sādhyate devī bhogaiśvaryavivardhanā |
bodhisambhārahetuṃ ca ......... || 53.818 ||
ap53.­816
anubaddhā tadā devī karuṇāviṣṭā hi dehinām |
mantrarūpeṇa sattvānāṃ bodhisambhārakāraṇā || 53.819 || {S648}
ap53.­817
sarveṣāṃ tuṣṭipuṣṭyarthaṃ pūrvāyāṃ diśim āśritāḥ6666 |
sahasrārdhaṃ6667 punaḥ kṛtvā • ātmano bahudhā punaḥ || 53.820 ||
ap53.­818
bhramate vasumatīṃ kṛtsnāṃ catvārodadhiparyantām6668 |
pūrveṇa tataḥ siddhir vārāṇasyāṃ pareṇa vā || 53.821 ||
ap53.­819
sakṣetras tasya devyā tu pūrvadeśaḥ prakīrtitaḥ |
sidhyate yakṣarāṭ tatra jambhalas tu mahādyutiḥ || 53.822 || {V508}
ap53.­820
bhogakāmaiḥ tadā sattvais tasmin kāle yugādhame |
yakṣarāṭ tārādevyā tu sādhyetau puṣṭikāmataḥ || 53.823 ||
ap53.­821
krodhanās tu tathā mantrāḥ sādhyatāṃ dakṣiṇāpathe |
mlecchataskaradvīpeṣu • ambhodher madhya eva vā || 53.824 ||
ap53.­822
sidhyate ca tadā6669 tārā yakṣarāṭ caiva mahābalaḥ |
harikele karmaraṅge ca kāmarūpe kalaśāhvaye || 53.825 ||
ap53.­823
vividhā dūtigaṇāḥ sarve yakṣiṇyaś ca maharddhikāḥ |
mañjughoṣeṇa ye gītā mantrā bhogahetavaḥ |
tatra deśe yathā siddhir nānyasthāneṣu tathā bhavet || 53.826 ||
ap53.­824
pūrvaṃ diśi vidikṣuś ca mantrā vividhahetavaḥ |
kathitās tu tadā kāle sādhanīyās tu dehibhiḥ || 53.827 ||
ap53.­825
madhyadeśe tathā mantrī bhūpālā vividhās tathā |
vistarāṃ sattvadaurbalyām alpabuddhiṃ nibodhatām |
saṃkṣepo nṛpatimukhyānāṃ saṅkhyā teṣāṃ nigadyate || 53.828 ||
ap53.­826
makārādyo6670 nakārādyaḥ pakārādyaś6671 ca kīrtyate |
dakārādyaś ca • ikārādyaḥ sakārādyaś ca • akārādya || 53.829 ||
ap53.­827
grahākhyaś ca kīrtyākhyaḥ • hakārādyaś6672 ca ghuṣyate |
....... śakārādyaś6673 ca bhavet tadā || 53.830 ||
ap53.­828
jakārādyo bakārādyo lakārādyaḥ6674 somacihnitaḥ |
hakārādyaś caiva prakhyātaḥ • akārādya punas tathā || 53.831 || {S649}
ap53.­829
sakāro lakārādyaś ca stryākhyayā lokavidviṣaḥ |
sakārādyo6675 makārākhyaḥ • lokānāṃ prabha­viṣṇavaḥ || 53.832 ||
ap53.­830
kramataḥ karminaś6676 cihnaḥ • brāhmaṇāś ca vaiśyavṛttayaḥ |
adharmakarmā bhūyiṣṭhāḥ • vidviṣṭāḥ strīṣu lolupāḥ || 53.833 ||
ap53.­831
prabhūtaparivārā mahīpālās tasmin kāle yugādhame |
bhaviṣyanti na sandehaḥ • madhyadeśe narādhipāḥ || 53.834 ||
ap53.­832
viṃśad varṣāṇi śataṃ caiva • āyur eṣā yugādhame |
manuṣyāṇāṃ tadā kāle dīrgham āyur iti kīrtyate || 53.835 ||
ap53.­833
teṣāṃ madhyotkṛṣṭānām antarā • uccanīcatā |
alpāyuṣo nṛpatayaḥ sarve kathitā tu tadā yuge || 53.836||
ap53.­834
nadī­gaṅgā tathā tīre himādreś ca nitambayoḥ |
kāma­rūpe tathā deśe bhaviṣyanti tathā nṛpāḥ || 53.837 || {V509}
ap53.­835
ādye madhye tathānte ca • aṅgadeśeṣu6677 kathyate |
ādyaṃ vṛtsudhānaś ca karmarājā sa kīrtitaḥ6678 || 53.838 ||
ap53.­836
ante 'ṅgapatis tadaṅgaṃ ca6679 subhūtir bhūtir eva ca |
sadaho6680 bhavadattaś6681 ca kāmarūpe • ajātayaḥ6682 || 53.839 ||
ap53.­837
subhūmṛgakumārāntā6683 vaiśālyāṃ vathakārayoḥ6684 |
yatrāsau6685 munir jātaḥ kapilāhve purottame || 53.840 ||
ap53.­838
śuddhāntā6686 śākyajāḥ proktā nṛpā ādityekṣu6687sambhavā |
śuddhodanāntavikhyātā śākyaṃ śākyavardhanām || 53.841 ||
ap53.­839
alpavīryās6688 tu mantrā vai kathitā lokapuṅgavaiḥ |
jinaproktās tu ye mantrāḥ sarvaceṭagaṇās tathā || 53.842 ||
ap53.­840
tathā vividhā dūtigaṇāḥ sarve vajrābjakulayor api |
sādhyamānas tu sidhyante mantratantrārthakovidaiḥ || 53.843 ||
ap53.­841
sarve te laukikā mantrāḥ sidhyante 'tra madhyataḥ |
viśeṣato madhyadeśasthāḥ sādhanīyā jinabhāṣitā || 53.844 || {S650}
ap53.­842
vividhākāracihnais tu vividhākārakāraṇaiḥ |
vividha­prayoga­prayuktās tu vividhā siddhir6689 dehinām || 53.845 ||
ap53.­843
madhyadeśe6690 tathā mantrāḥ sādhyā vai bhogavardhanāḥ |
rakṣāhetuparitrāṇaṃ vaśyākarṣaṇa­dehinām || 53.846 ||
ap53.­844
atītānāgatā proktāḥ madhyadeśe narādhipāḥ |
vividhākāracihnais tu vividhāyuṣyagotrataḥ || 53.847 ||
ap53.­845
sarve narapatayaḥ proktā uttamādhamamadhyamāḥ |
triprakārā tathā siddhis tridhā kāleṣu yojayet |
trividhās tu tathā mantrāḥ kathitā munivarais tathā || 53.848 ||
ap53.­846
anantā nṛpatayaḥ proktā madhyadeśe 'tha paścime |
uttarāparapūrvais tu vidikṣu6691 sarvatas tathā |
dvīpeṣu bahiḥ sarveṣu caturdhā paricihnitaiḥ || 53.849 ||
ap53.­847
anantā mahīpatayaḥ proktā anantā mantrasādhanāḥ |
anantā diśam6692 āśritya • anantā mantra­siddhayaḥ || 53.850 ||
ap53.­848
nigrahānugrahārthāya śāsane 'ntarhite munau |
mantrā nṛpatiṣu kāle vai mañjughoṣeṇa bhāṣitā || 53.851 ||
ap53.­849
krīḍārakṣa6693vikurvārthaṃ kālacaryā tu kathyate |
mantra­māhātmya sattvānāṃ gatiyoni nṛpāhvaye || 53.852 || {V510}
ap53.­850
deśa­kāla­samākhyātaḥ • mantra­sādhana­lipsunām |
prasaṅgān6694 nṛpatayaḥ kathitāḥ śāsanāntarhite pathe |
mantrāṇāṃ guṇa­māhātmyaṃ phalam ante ca bodhitaḥ || 53.853 ||
ap53.­851
kathitā dve pare yāne nṛpā pūrvanibodhitāḥ |
pratiṣṭhitās tu na sandehas tasmin kāle yugādhame |
kathitā nṛpatayaḥ sarve ye tu diśam āśritāḥ || 53.854 ||
ap53.­852
pravrajyā dhruvam āsthāya śākyapravacane tadā6695 |
śāsanārthaṃ kariṣyanti mantravāde6696 sadā ratāḥ6697 || 53.855 || {S651}
ap53.­853
astaṃ gate munivare lokaikāgrasucakṣuṣe6698 |
teṣāṃ kumāra vakṣyāmi śṛṇuṣvaikamanās tadā || 53.856 ||
ap53.­854
yugānte duṣṭe6699 loke śāstupravacane bhuvi |
bhaviṣyanti na sandeho yatayo rājyavṛttinaḥ || 53.857 ||
ap53.­855
tadyathā mātṛceṭākhyaḥ6700 kusumākhyaś6701 ca viśrutaḥ |
makārākhye kukārākhyaḥ6702 • atyanto dharma­vatsalaḥ || 53.858 ||
ap53.­856
nāgāhvaś ca samākhyāto ratnasambhavanāmataḥ |
gakārākhyaḥ kumārākhyaḥ • vakārākhyo dharmacintakaḥ || 53.859 ||
ap53.­857
akārākhyo mahātmāsau śāstuśāsanadurdharaḥ6703 |
guṇa­sammato matimān lakārākhyaḥ prakīrtitaḥ || 53.860 ||
ap53.­858
rakārādyo . . . . . . nakārādyaḥ prakīrtitaḥ |
buddha­pakṣasya nṛpatau6704 śāstuśāsanadīpakaḥ || 53.861 ||
ap53.­859
akārākhyo yatiḥ khyāto dvijaḥ pravrajitas tathā |
sāketapuravāstavyaḥ • āyuṣāśītikas tathā || 53.862 ||
ap53.­860
akārādyas tathā bhikṣuḥ • rāgī sau6705 dakṣiṇāṃ diśi |
ṣaṣṭivarṣāyuṣo dhīmān kāśyākhya6706puravāsinaḥ || 53.863 ||
ap53.­861
thakārādyo6707 yatiś caiva vikhyāto dakṣiṇāṃ diśi |
parapravādiniṣeddhā ca mantrasiddhis tathā yatiḥ || 53.864 ||
ap53.­862
aparaḥ pravrajitaḥ śreṣṭhaḥ saihnikā6708puravāstavī |
anāryā•āryasaṃjñī ca siṃhaladvīpavāsinaḥ6709 || 53.865 ||
ap53.­863
parapravādiniṣeddhāsau tīrthyānāṃ matadūṣakaḥ6710 |
bhaviṣyanti yugānte vai tasmin kāle 'tha bhairave || 53.866 ||
ap53.­864
vakārādyo6711 yatiḥ prokto lakārādyaś ca kīrtitaḥ |
rakārādyo vikārādyo6712 bhikṣuḥ pravrajitas tathā || 53.867 || {V511}
ap53.­865
bhaviṣyati na sandehaḥ śāstuśāsanatatparaḥ6713 |
bālākau6714 nṛpatau khyāte sakārādyo6715 yatis tathā || 53.868 || {S652}
ap53.­866
vihārārāmacaityāṃś ca vāpyakūpāṃś ca sarvadā |
śāstubimbā tathā cihnā6716 setuḥ saṅkramāś ca vai || 53.869 ||
ap53.­867
bhaviṣyati na sandehaḥ śāstrabhinnordhvagaḥ6717 smṛtaḥ |
tataḥ pareṇa makārādyaḥ6718 kakārādyaś ca kīrtitaḥ || 53.870 ||
ap53.­868
nakārādyaḥ6719 sudattaś ca suṣeṇaḥ senakīrtitaḥ6720 |
dattako dinakaś6721 caiva parasiddhāntadūṣakaḥ || 53.871 ||
ap53.­869
vaṇikpūrvī vaidyapūrvī ca • ubhau dīnārtha6722cintakau |
cakārādyo6723 yatiḥ khyātaḥ rakārādyam ata pare || 53.872 ||
ap53.­870
bhakārādyaḥ prathitaśrāddhaḥ6724 śāstubimbārthakārakaḥ |
makārādyo matimān6725 jāto yatiḥ śrāddhas tathaiva ca || 53.873 ||
ap53.­871
vividhā yatayaḥ proktā anantāś ca bhavitā tadā |
sarve te yatayaḥ khyātā6726 śāstuśāsanadīpakāḥ || 53.874 ||
ap53.­872
nirnaṣṭe6727 ca nirāloke śāsane 'smin tadā bhuvi |
kariṣyanti6728 na sandehaḥ śāstubimbān manoramān || 53.875 ||
ap53.­873
sarve vai vyākṛtā bodhau6729 • agraprāptāś ca me sadā6730 |
dakṣiṇīyās tathā loke tribhavāntakarās tathā |
mantratantrābhiyogena khyātāḥ kīrtikarāḥ smṛtāḥ || 53.876 ||
ap53.­874
adhunā tu pravakṣyāmi dvijānāṃ dharmaśīlinām |
mantratantrābhiyogena rājyavṛttim upāśritā6731 |
bhavanti6732 sarvaloke 'smin tasmiṃ kāle sudāruṇe || 53.877 ||
ap53.­875
vakārākhyo dvijaḥ śreṣṭhaḥ • āḍhyo vedapāragaḥ |
semāṃ vasumatīṃ kṛtsnāṃ vicerur vādakāraṇāt || 53.878 ||
ap53.­876
trisamudramahī6733paryantaṃ paratīrthānāṃ vigrahe rataḥ |
ṣaḍakṣaraṃ mantrajāpī tu6734 • abhimukhyo hi vākyataḥ || 53.879 ||
ap53.­877
kumāro gītavāhy6735 āsīt sattvānāṃ hitakāmyayā |
etasya6736 kalpavisarān mahitaṃ buddhitandritaḥ || 53.880 || {S653}
ap53.­878
jayaḥ sujayaś caiva kīrtimān śubhamataḥ paraḥ |
kulīno dhārmikaś caiva • udyataḥ sādhumādhavaḥ || 53.881 ||
ap53.­879
madhuḥ sumadhuś6737 caiva siddhaḥ · namas tadā6738 |
raghavaḥ śūdravarṇas tu śakajātās6739 tathāpare || 53.882 || {V512}
ap53.­880
te 'pi jāpinaḥ sarve kumārasyeha vākyataḥ |
te cāpi sādhavaḥ6740 sarve buddhimanto bahuśrutāḥ |
āmukhā6741 mantribhis te ca rājyavṛttisamāśritā || 53.883 ||
ap53.­881
tasyāpareṇa vikhyātaḥ • vikārākhyo dvijas tathā |
pure6742 puṣpasamākhyāte6743 bhavitāsau krodhasiddhakaḥ |
nigrahaṃ nṛpatiṣu cakre daridrāt paribhavāc ca vai || 53.884 ||
ap53.­882
mañjughoṣa-iha-proktaḥ krodharāṭ sa yamāntakaḥ |
sattvānām atha duṣṭānāṃ durdāntadamako 'tha vai || 53.885 ||
ap53.­883
ahitānivāraṇārthāya hitārthāyopabṛṃhane |
anugrahāyaiva sattvānāṃ tanuprāṇoparodhine || 53.886 ||
ap53.­884
so hi māṇavako mūḍhaḥ • daridraḥ krodhalobhitaḥ |
āvartayām āsa taṃ krodhaṃ nṛpateḥ prāṇoparodhinaḥ || 53.887 ||
ap53.­885
tasyāpareṇa vikhyātaḥ sakārādyo6744 dvijas tathā |
mantrārtha6745kuśalo yuktātmā . . . . . . . . . . . .6746 || 53.888 ||
ap53.­886
prabhuḥ bahutaraḥ khyāto mantrajāpī bhavet tadā |
sādhayām āsa taṃ mantraṃ vai vaśyārthaṃ nānyakāraṇam |
vaśībhūteṣu bhūteṣu dhanavanto6747 bhavati tataḥ6748 || 53.889 ||
ap53.­887
tataḥ pareṇa vaikhyāto6749 dvijo dharmārthacintakaḥ |
śakārādyo tata6750 • ante bhavitāsau mālave jane |
prasannaḥ6751 śāsane hy agro6752 mantrajāpī hi vai bhuvi || 53.890 ||
ap53.­888
vetāḍa6753grahaduṣṭāṃ ca brahmarākṣasarākṣasām |
sarvapūtanabhūtāṃś ca kravyādāṃ vividhāṃs tathā || 53.891 || {S654}
ap53.­889
sarve te vaśinas tasyāśeṣāḥ6754 sthāvarajaṅgamāḥ |
sarve vai vaśinas tasya dvijacihnasya tathā hitaiḥ || 53.892 ||
ap53.­890
tataḥ pareṇa vikhyātaḥ • dvijo dakṣiṇāpathe |
vakārādyaḥ samākhyātaḥ śāstuśāsanatatparaḥ || 53.893 ||
ap53.­891
vihārārāmacaitye6755 tu śāstubimbe manorame |
alaṅkaroti sarvāṃ6756 vai medinīṃ dvisamudrāgām || 53.894 ||
ap53.­892
tasyāpareṇa vikhyātaḥ • dvijaśreṣṭho mahādhanaḥ |
bhakārādyas6757 tathā khyāto dakṣiṇāṃ diśim āśritaḥ || 53.895 ||
ap53.­893
mantrajāpī6758 mahātmā vai niyataṃ bodhiparāyaṇaḥ |
madhyadeśe tathā khyātaṃ sampūrṇo6759 nāmata dvijaḥ || 53.896 || {V513}
ap53.­894
vinayaḥ suvinayaś caiva pūrṇo madhurā6760vāsinaḥ |
bhakārādyo dhanādhyakṣo nṛpatīnāṃ mantrapūjakaḥ || 53.897 ||
ap53.­895
ity ete dvijātayaḥ kathitāḥ śāstuśāsanapūjakāḥ |
madhyānta•ādimukhyāś ca vividhāyatanagotrajāḥ || 53.898 ||
ap53.­896
nānādeśa6761dvijātīnāṃ pūjakā te 'pare6762 dvijāḥ |
nānātīrthāś ca gotrāś ca vividhācāragocarāḥ |
samantād yatayaḥ proktā māṇavāś6763 ca bahuśrutāḥ || 53.899 ||
ap53.­897
dharmarājā svayambuddhaḥ sarvasattvārthasādhakaḥ |
sarveṣāṃ caiva bhūtānāṃ6764 tridevānāṃ6765 ca kīrtitāḥ || 53.900 ||
ap53.­898
catvāro 'pi mahārājāḥ sarvalokeṣu kīrtitāḥ |
virūḍho virūpākṣaś ca dhṛtarāṣṭro 'tha yakṣarāṭ |
śakraś ca atha devānāṃ niyatāyuḥ prakīrtitaḥ || 53.901 ||
ap53.­899
suyāmā6766 deva­putraś ca sunirmito vaśavartinaḥ |
rājā santuṣitaḥ proktaḥ kāmadhātvīśvaro 'paraḥ || 53.902 ||
ap53.­900
śakrādya ekanāmnās tu kāmadhātvīśvarās tathā |
ekāśrayā sadā te 'pi ekarūpā6767 maharddhikā || 53.903 || {S655}
ap53.­901
anantāḥ kathitās te 'pi nānārūpadharā surāḥ |
ataḥ • ūrdhvaṃ samā sarve te 'pi maharddhikāḥ || 53.904 ||
ap53.­902
evaṃ saṃjñā suraśreṣṭhāḥ āsaṃjñātāḥ6768 prakīrtitāḥ |
na teṣāṃ prabhaviṣṇu syāt tulyavṛttisamāśrayā || 53.905 ||
ap53.­903
adhaḥ6769 • avīciparyantaṃ na rājā tatra vidyate |
narakāṣṭau ṣoḍaśotsiddhau saparyantā te 'pi kīrtitā || 53.906 ||
ap53.­904
anṛpāḥ karmarājānaḥ yamarājā pretanāṃ vibhu |
suvarṇaḥ pakṣiṇāṃ rājā garutmā sa maharddhikaḥ || 53.907 ||
ap53.­905
kinnarāṇāṃ drumo khyātaḥ bhūtānāṃ rudra ucyate |
vidyādharāṇāṃ nṛpo vidyācitraketur maharddhikaḥ || 53.908||
ap53.­906
asurāṇāṃ tathāhetau vemacitrir athottamaḥ6770 |
ṛṣīṇāṃ vyāsa ity uktaḥ siddhānāṃ ca mahārathaḥ || 53.909 ||
ap53.­907
nakṣatrāṇāṃ somo nirdiṣṭaḥ • grahāṇāṃ bhāskaras tathā |
mātarāṇāṃ tathā rājā īśānam abhikīrtitaḥ || 53.910 ||
ap53.­908
divasānāṃ6771 pratimaḥ6772 proktaḥ rāśīnāṃ kanya ucyate |
saritāṃ sāgaraḥ proktaḥ • meghānāṃ tu supuṣkaraḥ || 53.911 || {V514}
ap53.­909
airāvato hastīnām aśvānāṃ harivaras tathā |
tīryarājātha sarvatra prahlādaḥ parikīrtitaḥ || 53.912 ||
ap53.­910
anantā gatayaḥ proktā rājānaś ca anantakā |
samantāt sarvatas teṣu buddho loke narottamaḥ || 53.913 ||
ap53.­911
uttarakuru-m-ādayaḥ6773 prabhaviṣṇus teṣu na vidyate |
dvīpeṣv6774 eva 'paretareṣu6775 pūrvāpara yatas tathā || 53.914 ||
ap53.­912
jambūdvīpanivāsināṃ6776 pūrvāyāṃ †sa† narādhipāḥ |
anantā cakriyā proktā caturdvīpā sanarādhipā || 53.915 ||
ap53.­913
saṃkṣepā kathitā hy ete kathyamānātivistarā |
prabhūtā bhūtapatayo-m-urvyāṃ tridevāsurajanminām || 53.916 || {S656}
ap53.­914
anantaloka­dhātusthā anantā guṇavistarā |
anantā kathitā hy atra kalpe 'smin bhūnivāsinaḥ || 53.917 ||
ap53.­915
kathitā mantrasiddhyarthe deśakālasamātyayāt |
sidhyante mantrarājāno vividhā dūtagaṇās tathā || 53.918 ||
ap53.­916
eṣa dharmaḥ samāsena kathitā munipuṅgavaiḥ |
adhunā kathitaṃ hy etat śuddhāvāsoparisthitaiḥ || 53.919 ||
ap53.­917
mañjuśriyo mahāvīraḥ papraccha lokanāyakam |
ya eṣa kathito dharmaḥ6777 kathaṃ caivaṃ dhārayāmy aham |
ap53.­918

peyālaṃ vistareṇa kartavyaṃ sarveṣāṃ nṛpatīnāṃ karma || 53.920 ||

ap53.­919

svakaṃ jātakaṃ mahāparinirvāṇasūtraṃ mañjuśriyasya kumārasya muniśreṣṭha

ap53.­920
abhāṣata bodhisattvārthamantrāṇāṃ ca savistarām |
bodhimārgārthabodhyarthaṃ dharmasūtra iti smṛtaḥ || 53.921 ||
ap53.­921
visaraṃ kalpaṃ mantrāṇāṃ6778 karma • āyūṃṣi6779 bhūnṛṇām |
nṛpatīnāṃ tathā kālam āyuṣe parikīrtanam || 53.922 ||
ap53.­922
dharmasaṅgrahaṇaṃ nāma piṭakaṃ bodhiparāyaṇam |
mantratantrābhiyogena kathitaṃ bodhinimnagam |
dhārayas tvaṃ sadā prājñaḥ • mantratantrārthapūrakam || iti || 53.923 ||
ap53.­923

āryamañjuśriyamūlakalpād bodhi­sattvapiṭakāvatasaṃkān mahāyānavaipulyasūtrāt paṭalavisarāt tripañcāśa6780rājavyākaraṇaparivartaḥ parisamāpta iti6781 ||

{S657} {V515}

ap54.

Chapter A54

ap54.­1

atha bhagavān śākya­muniḥ punar api śuddhāvāsabhavanam avalokya mañjuśriyaṃ kumara­bhūtam āmantrayate sma || 54.1 ||

ap54.­2

ayaṃ mañjuśrīḥ • dharma­paryāyaḥ • asmin sthāne pracariṣyati tatrāhaṃ6782 svayam evaṃ veditavyaḥ | sarvabodhi­sattvagaṇaparivṛtaḥ śrāvakasaṅghapuraskṛtaḥ sarvadeva­nāgayakṣagaruḍagandharvakinnaramahoragasiddhavidyādhara6783mānuṣāmānuṣaiḥ parivṛto vihare 'haṃ veditavyaḥ | tathāgato 'tra rakṣāvaraṇaguptaye tiṣṭhatīti || 54.2 ||

ap54.­3

daśānuśaṃsā mañjuśrīḥ kumāra veditavyāḥ6784 • yatra sthāne6785 'yaṃ dharmakośas tathāgatānāṃ pustakagato vā lekhayiṣyati6786 vācayiṣyati dhārayiṣyati satkṛtya manasikṛtya vividhaiś cāmaracūrṇa6787cchatradhvaja­patākāghaṇṭābhir vādyamālyavilepanair dhūpagandhaiś ca sugandhibhiḥ pūjayiṣyati mānayiṣyati satkariṣyaty ekāgramanaso vā cittaṃ dhatse | katame daśa || 54.3 ||

ap54.­4

na cāsya paracakrabhayaṃ6788 durbhikṣo vā | na cāsya6789 tatra mahāmāryopadravaṃ bhavati • amānuṣabhayo vā | na cāsyāgnibhayaṃ bhavati sarvapratyarthikabhayo vā | na cāsya tatrānāvṛṣṭibhayaṃ bhavati • ativṛṣṭibhayo vā | na cāsya tatra mahāvātamaṇḍalībhayaṃ bhavati sarvakravyādabhayo vā | na cāsya śakrabhayaṃ bhavati sarvadhūrtataskarabhayo vā | na cāsya mṛtyubhayaṃ bhavati yamarājopanītabhayaṃ vā | na cāsyāsurabhayaṃ vā bhavati sarvadeva­nāgayakṣagandharvāsurabhayo vā | na cāsya mantrabhayaṃ bhavati sarvagaraviṣabhayaṃ vā | na cāsya rogabhayaṃ bhavati jvarātīsārajīrṇāṅgapratyaṅgabhayo vā | ime daśānuśaṃsā veditavyā yatrāyaṃ mahākalpavisare dharmakośas tathāgatānāṃ pustakagato tiṣṭheta | likhanavācanapūjanadhāraṇasvādhyāyānāṃ vā kurmaḥ || 54.4 ||

ap54.­5

guhyatamo 'yaṃ dharmakośas tathāgatānāṃ mantrānuvartanatayā punar eṣāṃ sarvataḥ | ācāryasamayānupraviṣṭānām asamayajñānāṃ na prakāśitavyaḥ | yat kāraṇam | rahasyam etat | guhyavacanam etat | sarvajñavacanam etat | mā haiva sattvā pratikṣepsyante • avajñasyanti || 54.5 ||

ap54.­6

na pūjayiṣyanti na satkariṣyanti mahad apuṇyaṃ prasaviṣyante | guhyanivaraṇa­sattvopaghātana­nṛpati­sūcana•āyuḥpramāṇopaghātopasargika­kriyāṃ kariṣyantīti na pareṣām {S658} ārocayitavyaṃ ca | samaya­rahasya­guhya­mantra­caryānupraviṣṭānāṃ sattvānāṃ tathāgataśāsanaśikṣāyāṃ6790 suśikṣitānāṃ suvyavasthitānāṃ dharmārthakovidām āyatana­dhātu­samayānupraveśa­dharma­sthitānāṃ satyasandhānāṃ dṛḍhavratam anvāgatānāṃ sattvacaryāmārgānupraviṣṭakāruṇikānām eteṣāṃ sattvānām ārocayitavyam na pareṣām | iti || 54.6 ||

ap54.­7

atha khalu mañjuśrīḥ kumara­bhūto bodhisattvotthāyāsanād ekāṃśam uttarāsaṅgaṃ kṛtvā dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya kṛtakaratalāñjalipuṭo bhagavantam etad avocat | ko nāmāyaṃ bhagavan dharma­paryāyaḥ | kathaṃ cainaṃ dhārayāmy aham | bhagavān āha || 54.7 ||

ap54.­8

sarvabodhi­sattvavisphūrjanabodhi­sattvapiṭaka ity api dhāraya | āścaryādbhutadharmopadeśaparivarta ity api dhāraya | sarvamantrakośacaryānupraviṣṭabodhi­sattvanirdeśa ity api dhāraya | mahāyānavaipulyanirdeśādbhuta ity api dhāraya |

āryamañjuśriyamūlakalpa ity api dhāraya |

sarva­dharmārthapūraṇanirdeśa ity api dhāraya | iti || 54.8 ||

ap54.­9
sarvalokān samagrān vai dharmādharmavicārakān |
viceruḥ sarvato yas tvaṃ bodhisattvo maharddhikaḥ || 54.9 || {V516}
ap54.­10
na paśyase paraṃ guhyam etaṃ dharmavaraṃ varam |
mantratantrārthasūtrāṇāṃ gatideśaniratyayam || 54.10 ||
ap54.­11
na paśyase varaṃ vīra dharmaṃ6791 bodhiparāyaṇam |
yādṛśo 'yaṃ guhyasūtraṃ .......... neyārthabhūṣitam || 54.11 ||
ap54.­12
vividhākārasūtrārthāḥ • mantratantrānuvartanam |
na bhūtaṃ vidyate kaścid yaḥ kalpavisarād iha || 54.12 ||
ap54.­13
mahārājñāṃ mahābhogāṃ sampadāṃś ca divaukasām |
prāpnuyāt puṣkalāṃ kīrtiṃ divyāṃ mānuṣikāṃ tathā || 54.13 ||
ap54.­14
akṣāṇāṃ varjayed aṣṭāṃ kṣaṇāṃś caiva sambhāvayet |
buddhatvaṃ niyataṃ tasya tridhā janagatis tathā || 54.14 ||
ap54.­15
idaṃ sūtraṃ dhāraṇāt puṇyam6792 anuśaṃsā syād ime tathā |
na cāsya sarvakāye vai na viṣaṃ na hutāśanam || 54.15 || {S659}
ap54.­16
na vetāḍā grahāś caiva na pūtanā mātarā hi ye |
tena corarākṣasā ........... || 54.16 ||
ap54.­17
piśācā vāsya hiṃsyeyur yas ta sūtram imaṃ paṭhet |
dhārayed vāpi pūjayed vā6793 punaḥ punaḥ vividhā || 54.17 ||
ap54.­18
vādyapūjyapūja-iṣu6794 pūjayed vā viśaradaḥ |
sa imāṃ labhate martyo-m-anuśaṃsām ihoditā || 54.18 ||
ap54.­19
āturo mucyate rogān duḥkhito sukhino bhavet |
daridro labhate arthān baddho mucyeta bandhanāt || 54.19 ||
ap54.­20
patitaḥ saṃsāraduḥkhe 'smin gatiṃ pañcakayojitam |
kṣemaṃ śivaṃ ca nirvāṇaṃ prāpnuyād acalaṃ padam || 54.20 ||
ap54.­21
pratyekabodhibuddhatvaṃ śrāvakatvaṃ ca naiṣṭhikam |
idaṃ sūtraṃ vācayitvā labhate buddhavartitām || 54.21 ||
ap54.­22
gaṅgāsitatāprakhyānām anantyaṃ jinavarās tathā |
pūjitvā labhate puṇyaṃ tatsarvam idaṃ sūtraṃ paṭhanād iha || 54.22 ||
ap54.­23
yāvanti kecil loke 'smin kṣetrakoṭi-m-acintakāḥ |
tāvanti6795 paramāṇvākhyāṃ buddhānāṃ pūjayet sadā || 54.23 ||
ap54.­24
vividhā • annapānaiś ca glānapratyayabheṣajaiḥ |
vividhāsanaśayyāsu dadyuḥ sarvataḥ sadā || 54.24 ||
ap54.­25
cīvarair vividhaiś cāpi cūrṇacīvarabhūṣaṇaiḥ |
chatropānahapaṭaiḥ sugandhamālyavilepanaiḥ || 54.25 || {V517}
ap54.­26
dhūpanaṃ vividhair vāpi dīpaiś cāpi samantataḥ |
tat puṇyaṃ prāpnuyāj6796 jantur dhāraṇād vācanād idam || 54.26 ||
ap54.­27
pratyeka­buddhā ye6797 loke śrāvakā sumaharddhikaḥ |
bodhisattvā mahātmāno daśabhūmisthitā parāḥ || 54.27 ||
ap54.­28
tatpramāṇād bhavet sarve teṣāṃ pūjāṃ tathaiva ca |
tat puṇyaṃ prāpnuyān martya yasya pustakaṃ6798 gataṃ kare || 54.28 || {S660}
ap54.­29
yāvanti loke kathitā loka­dhātusamāśritā |
sarvasattvā samākhyātās te sarve vigatajvarāḥ || 54.29 ||
ap54.­30
teṣāṃ ca pūjāṃ6799 satkṛtya kaścij jantuḥ6800 punaḥ punaḥ |
tat puṇyaṃ prāpnuyād dhīmān pūjitvā6801 dharmaparam imam || 54.30 ||
ap54.­31
na śakyaṃ kalpakoṭyais te ratnair6802 jinavaraiḥ sadā |
pūjayel6803 lokanāthānāṃ dharmakośa imaṃ varam || 54.31 ||
ap54.­32
cintāmaṇi ca ratnārtham imaṃ dharmavaraṃ bhavet |
paṭhanād dhāraṇān mantrā kalpe 'smin mañjubhāṇite || 54.32 ||
ap54.­33
bhavet kāmaduhaṃ tasya mahābhogārthasampadaḥ |
akhinnamanaso bhūtvā yo • imān6804 sādhayet bhuvi || 54.33 ||
ap54.­34
mantrān tattvārthaneyārthaṃ saphalā munibhāṣitā |
kriyākālasamāyogāt sādhayed vidyadharāṃ bhuvi || 54.34 ||
ap54.­35
tasya sarvadiśā khyātā prapūrṇā ratnasampadaḥ |
saphalā gatimāhātmyā caritā6805 sādhuvarṇitā || 54.35 ||
ap54.­36
yo 'smān kalpavarān6806 hy ekaṃ mantraṃ dhārayen6807 nṛpa |
saphalā rājasampatti dīrgham āyuṣyasampadām || 54.36 ||
ap54.­37
vividhā bhogacaryā vā prāpnuyān6808 nṛpavaro parām |
na cāsya hanyate śastrair na viṣaiḥ sthāvarajaṅgamaiḥ || 54.37 ||
ap54.­38
paravidyā6809kṛtaiś cāpi mantraṃ vetāḍasādhanam |
dūṣitair vasudhāloke parakṛtyaparāyaṇe || 54.38 ||
ap54.­39
na hutāśanabhayaṃ tasya nā vairagrahāparaiḥ |
kāyaṃ na hanyate tasya nṛpater vā jantuno 'pi vā || 54.39 ||
ap54.­40
ya imaṃ sūtravarāgraṃ tu dhārayed vācayet tathā |
rājā ca kṛtaṃ yo6810 mūrdhnāṃ saṅgrāme samupasthite || 54.40 ||
ap54.­41
chatraṃ śirasi-m-āvedya namaskuryāt punaḥ punaḥ |
na tasya dasyavo hanyur nānāśastrasamudyatām || 54.41 || {S661} {V518}
ap54.­42
hastiskandhasamārūḍhaṃ kumārākārasambhavam |
mayūrāsanasustaṃ saṅgrāme • avatārayet || 54.42 ||
ap54.­43
dṛṣṭvā taṃ vidviṣaḥ sarve nivarteyus6811 pare janāḥ |
bālarūpaṃ tathā divyakumārālaṅkārabhūṣitam || 54.43 ||
ap54.­44
sauvarṇaṃ rājataṃ vāpi-r-āgatya dhvajayūpakam6812 |
āropya dhvajapatākeṣu sunyastaṃ susamāhitam || 54.44 ||
ap54.­45
saṅgrāmaṃ ripusaṅkīrṇaṃ nānāśāstrasamudyatam |
yudhi prāptaṃ samastaṃ vai tasmin kāle 'vatārayet || 54.45 ||
ap54.­46
naśyante dṛṣṭamātraṃ vai muhyante vā samantataḥ |
mānuṣāmānuṣāś cāpi nṛpāś cāpi sureśvarāḥ || 54.46 ||
ap54.­47
siddhavidyādharāś cāpi mantratantrasamāśritāḥ |
rākṣasā sattvavanto 'pi kaṭapūtanāmātarā || 54.47 ||
ap54.­48
kravyādā vividhāś cāpi yakṣakūṣmāṇḍapūtanā |
na śakyante dṛṣṭamātraṃ vai dhvajam ucchritasaṃsthitam || 54.48 ||
ap54.­49
kumāraṃ viśvakarmāṇam anekākārarūpiṇam |
mañjughoṣaṃ mahātmānaṃ daśabhūmyādhipatiṃ patim || 54.49 ||
ap54.­50
mahārājā kṣatriyo loke bhūpālo bhūnivāsinaḥ |
śrāddho 'vimati6813 sandehavigato6814 dharma­vatsalaḥ || 54.50 ||
ap54.­51
utpādya saugatīṃ śraddhāṃ6815 karuṇāviṣṭamānasām |
prakramuḥ sandhikāmo vai kriyām etām ihoditām || 54.51 ||
ap54.­52
nirdiṣṭaṃ pravacane hy etā dharmadhātugatair jinaiḥ |
kalpaṃ prayogaṃ mantrāṇāṃ tantrayuktimabhūtale || 54.52 ||
ap54.­53
asaṅkhyair jinavaraiḥ pūrvaṃ dharmadhātusamāśritaiḥ |
kathitaṃ dharmakośaṃ tu mānuṣā tu bhūtale || 54.53 ||
ap54.­54
devāsure purā yuddhe vartamāne bhayāvahe |
tadā puro hy āsīt hatasainyo 'tha vidviṣaiḥ || 54.54 || {S662}
ap54.­55
ekākinas tadāsattvo6816 virathaś caiva mahītale |
muniśreṣṭhe tadā pṛcchet kāśyapaṃ taṃ jinottamam || 54.55 ||
ap54.­56
kiṃ kartavyam iti vākyam ājahāra śacīpatiḥ |
nirjito 'surair ghorair aham atra samāśritaḥ || 54.56 ||
ap54.­57
evam uktvā6817 maghavān śatakratur divaukasaḥ |
praṇamya śirasā mūrdhni pādayor munivare tadā || 54.57 || {V519}
ap54.­58
niṣaseduḥ6818 purā hy āsīt kauśiko 'tha sahasradṛk |
evam ukto muniśreṣṭhaḥ kāśyapo brāhmaṇa abhūt || 54.58 ||
ap54.­59
ājahāra tadā vāṇiṃ kalaviṅkarutasvanām |
pūrvaṃ jinavarair gītaṃ kumāro viśvasambhavaḥ || 54.59 ||
ap54.­60
mañjuśrī mahātmāsau durlabho lakṣa-m-ūrjitaḥ |
bhūtakoṭisamākhyāto gambhīrārthadeśikaḥ || 54.60 ||
ap54.­61
niḥprapañcaṃ nirākāraṃ niḥsvabhāvam anālayam |
dharmādideśa sattvebhyas tat smariṣva sureśvaraḥ || 54.61 ||
ap54.­62
tatas tena6819 smartaḥ sa6820 smṛtas6821 tattvagato tataḥ |
āgatas tatkṣaṇāt tatra kumāro viśvarūpiṇaḥ |
yatra sau bhagavān tasthuḥ maghavāṃś caiva sureśvara || 54.62 ||
ap54.­63
āgatā bhāṣate mantrāṃ vanditvā jinavaraṃ tadā |
praṇamya jinavarāṃ sarvāṃ kāśyapaṃ ca mahādyutim |
imā mantrām abhāṣeta labdhvānujñāṃ mune tadā || 54.63 ||
ap54.­64

namaḥ sarvabuddhabodhisattvebhyo 'pratihataśāsanebhyaḥ | oṁ hana hana sarvabhayān sādayotsādaya6822 trāsaya moṭaya chinda bhinda jvala jvala huṁ huṁ phaṭ phaṭ svāhā || 54.64 ||

ap54.­65

samanantarabhāṣiteyaṃ mantrā kumara­bhūtena mañjuśriyeṇa bodhisattvena mahā­sattvena | iyaṃ mahāpṛthivī ṣaḍvikāraṃ prakampitā saśailasāgaraparyantā sarvāṃś ca buddhāṃ bhagavatāṃ kṣetrānantāparyantā saloka­dhātudiśaparyantām | sarvaiś ca buddhair bhagavadbhir adhiṣṭhitāni ca • imāni mantrapadāni || 54.65 || {S663}

ap54.­66

atha śakro devānām indraḥ vigatabhayaromakarṣaḥ • āścaryādbhutaprāptaḥ • utphullanayanaḥ • utthāyāsanād bhagavataḥ pādayor nipatya triḥ pradakṣiṇīkṛtya ca mañjuśriyaṃ kumara­bhūtaṃ sammukhaṃ dṛṣṭvā tāni ca mantrapadāṃ gṛhya manasīkṛtya ca punar eva syandanam adhiruhya yena te 'surāḥ prādravitaḥ | sarve 'surā yena pātālaṃ mahāsamudrāśrayādharapuraṃ svakaṃ tenābhimukhāḥ prayayuḥ | hatavidhvastamānasaḥ sainya­bhayākulita­vihvala­niṣaṇṇa­vadana­darpaḥ vigataśastrā dṛṣṭā taṃ sureśvaraṃ jvalantam iva pāvakaṃ nirvartya svālayaṃ gatā abhūt || 54.66 ||

ap54.­67

atha śakro devānām indro devān trāyastriṃśān āmantrayate sma | mā bhaiṣṭata mārṣā mā bhaiṣṭata | buddhānubhāvena vayam asurān nirjitavantaḥ | gacchāmaḥ svapuram | āgacchantu bhavantaḥ krīḍatha ramatha paricārayatha svaṃ svaṃ bhavanavaraṃ gatvā svālayaṃ ca | itas te devā hṛṣṭamanasaḥ punar eva nivartya svālayaṃ gatāḥ || 54.67 ||

ap54.­68

atha śakrasya devānām indrasyaitad abhavat | yanv ahaṃ taṃ kumārarūpiṇaṃ bimbākāraṃ kṛtvā dhvajāgre sthāpayeyaṃ tato me nāsurabhayaṃ bhaved iti | atha śakro devānām indro mahatā maṇiratnaṃ6823 dyotigarbhaprabhodyotanaṃ nāma gṛhītvā kumārākārapratibimbaṃ kārayitvā • upari prāsādasya mūrdhani {V520} sudharmāyāṃ deva­sabhāyāṃ sudarśanasya mahānagarasya madhye taṃ dhvajocchritasuvinyastaṃ kṛtvā sthāpayām āsa || 54.68 ||

ap54.­69

tatas te asurā prahrādavemacitriprabhṛtayaḥ pātālaṃ nordhvagacchanti6824 na ca tān devān abhidravante na ca śekuḥ • ṛddhivikurvāṇaṃ raṇābhimukhaṃ vā gantum | evam anekāni varṣakoṭinayutaśatasahasrāṇi mānuṣikayā gaṇanayā | na cāsurabhayaṃ syād iti || 54.69 ||

ap54.­70

evam idam aparimita­guṇānuśaṃsaṃ saṅkīrtitam āyurārogya­vardhanaṃ buddhair bhaga­vadbhir bodhi­sattvair mahā­sattvaiḥ kathitaṃ purā | evam idam aparimitānuśaṃsaguṇavistaram anantāparyantaṃ purād iti || 54.70 ||

ap54.­71

aparimāṇaṃ cāpuṇyaprasavanaṃ6825 mahā­narakopapattitiryak­preta­yama­loka­janma­kutsanatām upaiti yo • imaṃ dharma­paryāyam apavadate vikalpeta vākramati grastacitto vāvavadeyur na buddhavacaneti {S664} vāvadeyuḥ na mantrā na cauṣadhayo bodhisattvānāṃ pi teṣāṃ māhātmyavistaram ṛddhivikurvaṇaṃ vā nāpi vikalpavistaram anāryair bhāṣitam iti kṛtvā • utsṛjya tyajante • avagacchanti na śaknuvanti vā śrotum | tasmāt sthānād apakramante mahān teṣām apuṇyaṃ bhaviṣyatīty āha || 54.71 ||

ap54.­72
ye narā mūḍhacittā vai pratikṣepsyanti varam imam |
dharmaṃ munivarair gītaṃ jinaputraiś ca dhīmataiḥ || 54.72 ||
ap54.­73
tena te6826 narakaṃ yānti sotsedhaṃ satiryagam |
kālasūtram atha sañjīvaṃ kṣuradhārāṃ gūthamṛttikām || 54.73 ||
ap54.­74
kuṇapaṃ kṣāranadī grāhya jvaradhārā punas tataḥ |
asipattravanaṃ ghoram avavaṃ hahavaṃ tathā || 54.74 ||
ap54.­75
aṭaṭaṃ lokavikhyātaṃ narakaṃ pāpakarmiṇām |
gacchante6827 janā tatra ye narā dharmadūṣakāḥ || 54.75 ||
ap54.­76
avīcir nāma tad ghoraṃ prakhyātaṃ lokaviśrutam |
kutsitamayaḥ prākāravikṣiptam āvāsaṃ pāpakarmiṇām || 54.76 ||
ap54.­77
pacyante te janās tasmin yo dharmaṃ lopayed imam |
avīciparyantasarvāṃ tāṃ sotsedhāṃ6828 samūlajām || 54.77 ||
ap54.­78
anantāṃ narakabhūmyantāṃ gate 'sau vimatiḥ sadā |
pratikṣeptā dharmasarvasvaṃ idaṃ sūtraṃ savistaram || 54.78 ||
ap54.­79
loke kutsatāṃ yānti + + + + + + |
avīcyantāṃ narakān yānti vivaśair vaśagatas tadā || 54.79 ||
ap54.­80
yo hi saṃsūtrakalpākhyaṃ mantratantrabhūṣitam |
siddhicitraśatālambya6829 bhūtakoṭim anāvṛtam || 54.80 ||
ap54.­81
śarīraṃ dharmadhātvartham anālambanabhāvanam |
vistaraṃ paṭalotkṛṣṭaṃ sakalpaṃ kalpavistaram || 54.81 || {V521}
ap54.­82
mañjughoṣasuvinyastaṃ samyac6830 chrīmatipūjitam |
mūlakalpam analpaṃ vai kathitaṃ bahuvistaram || 54.82 || {S665}
ap54.­83
śāśvatocchedamadhyāntam ubhayārthāntavarjitam |
saṅkramaṃ kramanirdiṣṭaṃ mantramūrtisamucchritam || 54.83 ||
ap54.­84
analānilam6831 ākāśaṃ śūnyatvasubhāṣitam6832 |
pratikṣeptā sadā gacched adho adhagatāṃ tadā || 54.84 ||
ap54.­85
visaṅkhyeyārjitaṃ puṇyaṃ kalpair bahuvidhais tadā |
samudānīya tathā bodhiṃ mayāgravare jine || 54.85 ||
ap54.­86
bhāṣitaṃ6833 mantratantrārthaṃ gatideśaniratyayam |
mūlakalpaṃ pavitraṃ vai maṅgalyam aghanāśanam || 54.86 ||
ap54.­87
paṭalaṃ savisaraṃ proktaṃ nīlasūtrāntaśobhanam |
nṛpatīnāṃ guṇamāhātmyaṃ kāladeśaprayogitam || 54.87 ||
ap54.­88
saddharmaṃ jinaputrāṇāṃ bhūtale 'tha nṛjanminām6834 |
kathitaṃ loka­mukhyānāṃ muni­sapta­mataṃ jine || 54.88 ||
ap54.­89
bhāṣitaḥ kalpavistāraḥ śrīsampatsamabhivardhanaḥ |
samūlo visarapaṭalākhyo mantra­tantra­samarcitaḥ || 54.89 ||
ap54.­90
yo hīmaṃ6835 sūtravaraṃ mukhyaṃ dharmakośaṃ jinorjitam |
pratikṣeptāro bhuvi martyāṃ vā • avīcau narakāntakau |
mahā­kalpān anekān vai copavarṇitān || 54.90 ||
ap54.­91
yadā kāle tu martyāḥ kadācit karhacid bhavet |
daridro vyādhito mūrkho jāyate mlecchajanminaḥ |
loke kutsatāṃ yāti kuṣṭhavyādhī bhavet || 54.91 ||
ap54.­92
durgandho 'tha bībhatsa vyaṅgo • andha eva saḥ |
bhīmarūpī sadārūpī sadā rūkṣaḥ pretavad6836 dṛśyate bhuvi || 54.92 ||
ap54.­93
kuśalo dīnacittaś ca kunakhaḥ kutsitas tathā |
kṛmibhir bhakṣyamāṇas tu dadrukaṇḍūsamākulaḥ || 54.93 ||
ap54.­94
avāsī paramabībhatsaḥ • asambhāṣī copapadyate |
kramati grastacittas tu kumatir yāti punaḥ punaḥ || 54.94 || {S666}
ap54.­95
pratikṣeptā ca dharmakośas tu jinānāṃ dhātupūjitam |
bahuduḥkhasamāyāsāmbandhumitra-m-anāthavān6837 || 54.95 ||
ap54.­96
jāyate bahudhā martyaḥ śokaduḥkhasamākulaḥ |
yatra tatra gatir yāti kumatis tatra jāyate |
pratikṣeptād idaṃ sūtraṃ tatra tatropapadyate || iti || 54.96 || {V522}
ap54.­97

atha mañjuśrīḥ kumara­bhūto bodhisattvo mahā­sattva utthāyāsanād ekāṃśam uttarāsaṅgaṃ kṛtvā dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya kṛtāñjalipuṭaḥ • utphullanayanaḥ • animiṣanayanaḥ sarvāṃs tān śuddhāvāsabhavanastān deva­putrān anekāṃś ca bhūtasaṅghāṃ sannipatitāṃ6838 dharma­śravaṇāya viditvaivaṃ śākya­muniṃ bhagavantam etam āhuḥ || 54.97 ||

ap54.­98

āścaryaṃ bhagavan yāvat paramaṃ subhāṣito 'yaṃ dharma­paryāyaḥ | tad bhagavan bhaviṣyaty anāgate 'dhvani | sattvā viṣamalobhābhībhūtāḥ sattvāḥ pañcakaṣāyodriktamanaso 'śrāddhāḥ kuhakāḥ khaṭukāḥ kuśīlās te mantrāṇāṃ gati­māhātmyapūjitakāladeśaniyamaṃ mantra­caryā­homa­japa­niyama­kalpa­visarān6839 na śraddhāsyanti | abuddhavacanam iti kṛtvā pratikṣepsyante | kliṣṭamanaso bhūtvā kālaṃ kariṣyanti | te duḥkhāṃ tīvrāṃ kharāṃ kaṭukāṃ vedanāṃ vedayiṣyanti | mahānarakopapannāś ca te bhaviṣyanti | teṣāṃ bhagavan duḥkhitānāṃ sattvānāṃ kathaṃ pratipattavyam mahā­kāruṇikāś ca buddhā bhagavantaḥ || 54.98 ||

ap54.­99

atha bhagavān śākya­munir mañjuśriyaṃ kumara­bhūtaṃ mūrdhni parāmṛśyāmantrayate sma | sādhu sādhu khalu punas tvaṃ mañjuśrīr yas tvaṃ sarvasattvānām arthe hitāya pratipannaḥ | sādhu punas tvaṃ mañjuśrīḥ yas tvaṃ tathāgatam etam arthaṃ praśnasi | tena hi tvaṃ mañjuśrīḥ śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru | bhāṣiṣye 'haṃ te sarvasattvānām arthāya hitāya sukhāya lokānukampāyai deva­manuṣyāṇāṃ ca sarva­mantra­caryānupraviṣṭa­bodhi­mārga­niyuñjāna­dharma­dhātu­paramamūrty6840opāśrayalilipsūnāṃ maraṇakālasamaye ca smartavyo 'yaṃ vidyārājā paramarahasyaṃ kumāra tvadīyamūlakalpapaṭalavisare6841 | katamaṃ ca tat || 54.99 || {S667}

ap54.­100

namaḥ sarvatathāgatebhyo 'rhadbhyaḥ samyaksambuddhebhyaḥ | oṁ kumārarūpiṇe6842 viśvasambhava • āgacchāgaccha | lahu lahu bhrūṃ bhrūṃ hūṃ hūṃ6843 jinajit6844 • mañjuśrīye suśriye6845 tāraya māṃ sarvaduḥkhebhyaḥ phaṭ phaṭ śamaya śamaya | amṛto6846dbhavodbhavapāpaṃ me nāśaya svāhā || 54.100 ||

ap54.­101

eṣa mañjuśrīs tvadīyaṃ paramahṛdayaṃ6847 sarva­śānti­karaṃ sarva­pāpa­kṣayaṃ sarva­duḥkha­pramocanam āyurārogyaiśvarya­parama­saubhāgya­vākya­sañjananaṃ sarva­vidyā­rāja­sattejanaṃ ca | samanantarabhāṣite śākya­muninā buddhena bhagavatā • iyaṃ mahā­pṛthivī saśaila­sāgara­sattva­bhājana­sannicaya­paryantā ṣaḍ­vikāraṃ prakampati bhābhūt | sarvāś ca gatayaḥ pretatiryagyamalokasarvasattvaduḥkhāni pratipraśrabdhāni6848 || 54.101 ||

ap54.­102

ayaṃ ca vidyā­rājā mañjuśrīr manasi kartavyaḥ6849 • na ca tasmin samaye saddharma­pratikṣepeṇa cittaṃ bhaveyuḥ | na ca mārāḥ pāpīyāṃsaḥ • avatāraṃ lapsante | sarva­vighna­vināyakāś cāpakramante | evaṃ ca cittam utpādayitavyam kiṃ mayā śakyaṃ buddhānāṃ bhagavatām acintyabuddhā bodhidharmā cintayituṃ vā pratikṣeptuṃ vā buddhā bhagavanto jñāsyantīti || 54.102 ||

ap54.­103

ārya­mañjuśrī­mūla­kalpād bodhi­sattva­piṭakāvaṃtaṃsakān mahā­yāna­vaipulya­sūtrāc catuḥpañcāśo6850 'nuśaṃsāvigarhaṇaprabhāvapaṭalavisaraḥ parisamāpta iti || {V523}

parisamāptaṃ ca yathālabdham ārya­mañjuśriyasya kalpam iti ||


ab.

Abbreviations

Abbreviations Used in the Introduction and Translation

C Choné Kangyur
D Degé Kangyur
H Lhasa Kangyur
J Lithang Kangyur
K Kangxi Kangyur
L Shelkar Kangyur
MMK Mañjuśrī­mūla­kalpa
N Narthang Kangyur
Skt. Sanskrit text of the Mañjuśrī­mūla­kalpa as it is represented in the appendix
TMK Tārāmūlakalpa
Tib. Tibetan text of the Mañjuśrī­mūla­kalpa as witnessed in the Pedurma Kangyur
Y Yongle Kangyur

Abbreviations Used in the Appendix‍—Sources for the Sanskrit text of the Mañjuśrī­mūla­kalpa (MMK)

Published editions
M Martin Delhey 2008
S Śāstrī 1920–25
V Vaidya 1964
Y Jayaswal 1934 (the section containing chapter 53 from Śāstrī’s edition of the MMK corrected by Rāhula Saṅkṛtyāyana)
Manuscripts
A NAK (National Archives, Kathmandu) accession no. 5/814
B NAK accession no. 3/303
MSS all manuscripts (as used for any given section of text)
R NAK accession no. 3/645
T manuscript accession no. C-2388 (Thiruvanantha­puram)
Tibetan sources
C Choné (co ne) Kangyur
D Degé (sde dge) Kangyur
H Lhasa (lha sa/zhol) Kangyur
J Lithang (li thang) Kangyur
K Kangxi (khang shi) Kangyur
N Narthang (snar thang) Kangyur
TMK Tibetan translation of the Tārāmūlakalpa (Toh 724)
Tib. Tibetan translation (supported by all recensions in the Pedurma Kangyur)
U Urga (phyi sog khu re) Kangyur
Y Yongle (g.yung lo) Kangyur
Critical apparatus
* text illegible (in a manuscript)
+ text reported as illegible in S, or in Delhey’s transcript of manuscript A
? text illegible (in a printed edition)
[] (square brackets) text hard to decipher (in a manuscript)
] right square bracket marks the lemma quoted from the root text
a.c. ante correctionem
conj. conjectured
em. emended
lac. lacunae in the text (physical damage to the manuscript)
m.c. metri causa
om. omitted
p.c. post correctionem
r recto
v verso
† (dagger) text unintelligible
• (middle dot) lack of sandhi or partial sandhi

n.

Notes

n.­1
Not to be confused with the division of the Buddhist canon of the same name.
n.­2
Cf. Wallis 2002, pp. 9–10. The canonical Chinese translation, done in at least two stages, dates to the 11th century (ib., p. 10).
n.­3
Jean Przyluski (Przyluski 1923, p. 301) wrote, “C’est une sorte d’encyclopédie qui traite, sous forme de sermons, des sujets les plus variés: iconographie, rituel, astrologie, etc…”
n.­4
In the MMK as a whole, there are more than 1,600 proper names, excluding place names.
n.­5
The accumulations are mentioned, e.g., in the passage: “There is, in the extensive manual of rites of Bodhisattva Mañjuśrī, the divine youth, an ocean-like chapter on useful practices whereby beings who have undertaken the complete practice of the mantra system [can perfect] the accumulations [required for the attainment of] awakening” (asti mañjuśriyaḥ kumārabhūtasya bodhisattvasya mahāsattvasya kalpavisare samudrā­paṭala­sādhanopayikaṃ sarvamantra­tantra­caryānupraviṣṭānāṃ sattvānāṃ bodhisambhārakāraṇam). The chapter that this quotation is taken from is not included in our translation, but is appended to chapter 36 in Śāstrī’s edition (Śāstrī 1920-25, vol. 2, p. 384, lines 8–10).
n.­6
Comment left by Harunaga Isaacson at http://tibetica.blogspot.com/2008/11/in-window-of-sweet-shop.html.
n.­7
The number 55 is arbitrary inasmuch as this count includes only one of the two chapters, each specified in its colophon in the Trivendrum manuscript as “the thirty-fourth.” These two chapters are placed together in Śāstrī’s edition where they form chapter 36. Only the first of them is included in our translation. Also, another couple of chapters seem to have been created artificially, such as, e.g., “chapter” 55, appended in Śāstrī’s edition after the final chapter 54, where it clearly does not belong.
n.­8
Two sets of folio references have been included in this translation due to a discrepancy in volume 88 (rgyud ’bum, na) of the Degé Kangyur between the 1737 par phud printings and the late (post par phud) printings. In the latter case, an extra work, Bodhi­maṇḍasyālaṃkāra­lakṣa­dhāraṇī (Toh 508, byang chub snying po’i rgyan ’bum gyi gzungs), was added as the second text in the volume, thereby displacing the pagination of all the following texts in the same volume by 17 folios. Since the eKangyur follows the later printing, both references have been provided, with the highlighted one linking to the eKangyur viewer.
n.­9
byang chub sems dpa’ ’dus pa’i ’khor gyi tshogs Tib. The word “pavilion” is missing from the Tibetan. The Sanskrit word maṇḍala, taken here to describe “pavilion” (cf. Edgerton 1970, maṇḍalamāḍa, p. 416), is translated in the Tibetan as tshogs (“assembly”) and refers to the “congregation of bodhisattvas.”
n.­528
Om. Tib.
n.­529
“It also brings complete omniscience” om. Tib.
n.­604
shin tu bkrus pa D. The phrase “Tightly woven, thoroughly clean” has been supplied from the Tibetan. The Skt. has in this position “keeping the vow well.”
n.­605
kha tshar dang bcas pa dang / Tib. The phrase “fringe tassels” in the Tibetan or “fringe” (sadaśa) in the Skt. probably refers to the threads extending beyond the rectangle of the woven cloth on each of the four sides.
n.­611
rab tu gsang ba Y, K, N, H; rab tu gsungs pa D. Y, K, N, and H agree with the Sanskrit ºrahasya.
n.­612
khyod kyi N, H; khyod kyis D; N and H indicate that the “cloth-painting procedure” pertains specifically to Mañjuśrī.
n.­613
“Smallest” om. Tib.
n.­623
phung po lhag ma dang bcas pa’i mya ngan las ’das pa’i grong khyer du ’gro bar byed pa/ Tib. The Tibetan translates as, “that takes [them] to the citadel of nirvāṇa in which the aggregates remain.”
n.­624
byang chub sems dpa’ rnams kyi rgyud nges par byang chub sgrub par byed pa/ Tib. The Tibetan translates as, “that continuously causes them to always accomplish the awakening of all bodhisattvas.”
n.­625
bdag gi gsang sngags ’di Tib. The Tibetan translates as, “This secret mantra of mine.”
n.­664
’jam dpal gzhon nu gang khyod kyis bstan pa’i sems can de dag gi phyir/ le’u’i cho ga rab ’byam ’di thabs sla bas ’grub par ’gyur ba ngas kyang bstan te/ D. The Tibetan translates as, “Mañjuśrī, I have taught the extensive chapter on the rite, a method that is easy to master, for the sake of those beings whom you foretold.”
n.­665
“I will speak for the benefit of all beings” om. Tib.
n.­717
klu rnams mthong ba yang don yod pa yin te/ Tib. The Tibetan translates as, “this is effective in making the nāgas appear.”
n.­956
“Mantras” om. Tib.
n.­1021
The translation of this paragraph is partially based on the Tibetan and partially based on the Skt.
n.­1123
“Time” om. Tib.
n.­1295
The reference is made here to the immediately preceding chapter.
n.­1296
blo dang ldan pa gnod sbyin gyi bdag po lag na rdo rjes nga la dris nas/ ’jam dpal khyod kyi don thams cad bya ba’i las kyi le’u rab ’byam ’khor gyi dkyil ’khor gyi nang du rgya cher sngar bstan pa yin no/ D. This paragraph has been translated mainly from the Tibetan. In the Skt. it begins with “Listen, Mañjuśrī!” The clause “Requested by … in his hand” comes at the end of the paragraph and possibly serves to introduce the verse that follows. The Skt. also includes the phrase “I will [now] teach…” (future tense) which seems to clash with the past tense (“I taught”) of the immediately following section that sums up the previous chapter.
n.­1297
sngags kyi zlos pa bstan pa yin/ D. The Tibetan corresponding to the Skt. kathitaṃ mantra­jāpinām (“[all this] was taught for/with reference to the mantra reciters”) translates as, “the recitation of mantras has been taught.”
n.­1359
From this chapter onward, the chapter numbers are out of step with those in the Tibetan translation. Chapters 18 to 23 in the Sanskrit text are not included in the Tibetan translation of the text and are not translated here.
n.­1487
kye kye gza’ dang rgyu skar kyi tshogs rnams khyed cag thams cad nyon cig Tib. “The planets and the nakṣatras” has been supplied from the Tibetan (Skt.: lacunae).
n.­1488
sngags dang / rgyud dang / dbang bskur ba dang / dkyil ’khor dang / D. The Tibetan reads the compound mantra­tantrābhiṣeka­maṇḍala as a dvandva that translates as, “the mantra, the tantra, the empowerment, and the maṇḍala.”
n.­1489
“Homa” om. Tib.
n.­1490
The grammar of this part, starting from “This sovereign,” is not very clear.
n.­1491
sems can ma rungs pa thams cad kyang dgag par gyis shig /bstan par gyis shig D. “Restrained/stopped” (roddhavyāni) is omitted in the Tibetan.
n.­1521
“Again” om. Tib.
n.­1522
“But now only briefly” om. Tib.
n.­1523
ras ris kyi tshad rgya che ba’i sbyor ba sgrub pa nyams par ’gyur bas/ D. The Tibetan translates as, “The practice of executing the painting in its extended version has degenerated.”
n.­1616
’jam dpal bstan pa ’di ni de bzhin gshegs pa thams cad kyi nor du gyur pa/ chos kyi mdzod ’jig rten pa rnams kyi bsam pa ’bras bu dang bcas pa byed pa’i phyir nor bu rin po che lta bur gyur pa’o/ D. The Tibetan translates as, “This teaching, Mañjuśrī, is the jewel of all the tathāgatas. This treasure chest of Dharma is like a wish fulfilling jewel because it brings the wishes of worldly beings to fruition.”
n.­1617
sems can thams cad kyi bsams pa yongs su rdzogs par bya ba’i phyir cho ga bzhin du bzas pa byas na thob pa yin no/ D. The phrase, “will fulfill the wishes of all beings” is based on the Tibetan, which translates as, “Since it can fulfill the wishes of all beings, if one has recited the mantra following the proper procedure, one will attain the result.” Sections of this line are not found in the Skt.
n.­1618
“Tathāgata-vidyārājas” must refer to other uṣṇīṣa kings‍—Sitātapatra, Tejorāśi, and so forth.
n.­1685
ras ris dang po Tib. In place of “in front of this painting,” the Tibetan has “this first painting.”
n.­1686
’di nyid kyi yi ge gcig pa’i snying po’i sngags sam yi ge drug po ma’i mtha’ can khyod kyi sngar bstan pa’i yi ge drug pa’i snying po’am dang po na oM yod pa’i yi ge gcig pa’i ras ris dang po ’di nyid kyi cho gar ’gyur ba ni phyi ma’i dus phyi ma’i tshe na D. It is not clear in the Skt. why the “one-syllable mantra” is mentioned twice and whether it is the same one-syllable mantra or not. The Tibetan translates as, “It will be the ritual of this first painting‍—whether it be this one’s single-syllable heart mantra, the six-syllable mantra ending with ma, your aforementioned six-syllable heart mantra, or the single-syllable mantra with oṃ first‍—that, at a later time in the future … /”
n.­1804
’jam dpal khyod kyi sngags dang rgyud dang rig pa’i rgyal po dang ’khor los sgyur ba la sogs pa dang de bzhin gshegs pa thams cad kyi gtsug tor la sogs pa dang sngags thams cad kyi grub pa’i gnas yod de/ Tib. “Tathāgata-uṣṇīṣas,” here and elsewhere in the MMK, refers to the deities called uṣṇīṣa kings. The Tibetan translates as, “Mañjuśrī, there are places where one can accomplish your mantra system, the vidyādhara and cakravartin and the like, all of the tathāgata-uṣṇīṣas and the like, and all mantras.”
n.­1805
The word tathāgata has a feminine ending in the Skt. This could be either a corruption or could reflect the gender of vidyā (feminine).
n.­1877
rig pa thams cad la ’os pa/ Tib. The Tibetan translates as, “they are applicable to all vidyās.”
n.­1899
A nirdeśa is a type of an explanatory text, usually on religious or philosophical matters.
n.­1900
’jam dpal khyod kyi cho ga’i rgyal po chos kyi dbyings kyi mdzod/ de bzhin gshegs pa’i snying po/ chos kyi dbyings kyi rgyu mthun pa’i rjes su spyod pa/ mdo chen po’i mchog /rin po che’i le’u de bzhin gshegs pa’i gsang ba’i mchog rjes su gnang ba/ sngags kyi mchog sgrub pa la rgyu mtshan shes pa dang rtags dang dus gzhan shes pa’i sgrub pa’i thabs rnams nges par bstan cing yang dag par bstan no/ D. The Tibetan translates as, “Mañjuśrī, your king of manuals is a treasury of the sphere of phenomena, the essence of the tathāgatas that proceeds in harmony with the sphere of phenomena and is supreme among the great sūtras. This precious chapter definitively and accurately teaches the authorization that is the supreme secret of the tathāgatas, understanding the reason for accomplishing the supreme mantra, and other methods for accomplishing knowledge of signs and times.”
n.­2238
khyod kyi phyag rgya D. “Root” is omitted in the Tibetan.
n.­2254
sems can thams cad kyi lam du gyur pa yin no/ D. The Tibetan includes an additional line here that translates as, “It has become the path of all beings.” The Tibetan and Skt. diverge at this point (Skt. 37.2.2, D. 276.b.1). The following is a list of the correspondences in material between the Tibetan and Skt. texts following the folio enumeration in the Rockwell Degé Kangyur:

D. 276.b.1–277.a.2 = Skt. 37.10–37.16.
D. 277.a.2–277.a.7 = Skt. 37.2.2–37.4.3 (Skt. 37.4.4–37.5.2 om. Tib.).
D. 277.a.7–277.b.2 = Skt. 37.5.3.4–37.9 (Skt. 37.8 om. Tib.).

The Tibetan text then begins to align again with the Skt. at D. 277.b.2, which corresponds to the material in Skt. 37.17.
n.­2456
As becomes clear later in this chapter, the association of the mudrā with whatever deity determines its position in the maṇḍala.
n.­2457
’jam dpal mdor na nyon cig phyag rgya’i mtshan nyid dang sngags rnams kyi rgya che ba dang dkyil ’khor gyi cho ga’i mdor bsdus pa dang dam tshig la rjes su ’jug cing phyag rgya’i gnas dang sngags thams cad dang rgyud de dag thams cad la gsang ba dang bcas pa’i dkyil ’khor ni/. The syntax and clause divisions in this paragraph are difficult to ascertain in the Skt., which makes the translation proposed here unreliable. The Tibetan translates as, “Mañjuśrī, listen to this brief explanation. The following is a summary of the features of the mudrās, the extensive mantras, and the maṇḍala procedure, acting in accord with the samaya and the arrangement of the mudrās, all of the mantras, and the maṇḍala that contains what is concealed in all of the tantras.”
n.­2458
sngags shes bdag nyid chen po dang / /yon tan kun kyang bstan pa yin/ Tib. The Tibetan syntax is obscure. One possible translation might be, “They also taught about great beings / Who are versed in mantra and all the good qualities.”
n.­2485
The chapter number jumps from 38 to 50 here because the chapters from 39 to 49 have been left out as they are missing from the Tibetan translation.
n.­2486
“Bowed” om. Tib.
n.­2487
de’i cho ga rgya che ba bcom ldan ’das kyi bka’ ma stsal la/ J, K; de’i cho ga rgya che ba bcom ldan ’das kyi bka’ stsal pa/ D. Following J and K, the Tibetan translates as, “the Blessed One has not explained the extensive ritual.”
n.­2540
gshin rje’i ’tsho ba mthar byed pa/ Tib. Here the Tibetan translates Vaivasvata following the standard Tibetan translation for Yama.
n.­2541
gtsor byed pa byang chub sems dpa’ ’jam dpal gyis smras pa/ Tib. The Tibetan translates as, “That was taught by the preeminent bodhisattva Mañjuśrī.”
n.­2605
“You are exceedingly cruel” om. Tib.
n.­2606
’khor ba’i ’ching ba las grol bar ’gyur ro/ Tib. The Tibetan translates as, “they liberate them from the bonds of cyclic existence.”
n.­2758
“From his samādhi” (literally, “from that samādhi”) is probably a reference to the samādhi called the buddha’s blessing through miraculous transformation that the Buddha had entered in 50.­4 above, i.e., at the beginning of the Yamāntaka section. This section ended at the conclusion of the previous chapter.
n.­3397
dpal lha btsan po lha btsun pa byang chub ’od kyi bkas/ rgya gar gyi mkhan po dge bsnyen chen po ku mA ra ka la sha dang / sgra sgyur gyi lo ts+tsha ba dge slong shAkya blo gros kyis bsgyur cing zhus te gtan la phab pa’o// //.
n.­3398
Cf. bibliography.
n.­3399
oṁ] B; om. S
n.­3400
māḍe] S; māṇḍe B
n.­3401
bhavanto] B; om. S
n.­3402
mañjuśriyaḥ] B; mañjuśriyasya S
n.­3403
°rddhi°] em.; °riddhi° B; °śuddhi° S
n.­3404
ārogyaiśvaryaṃ] B; ārogyaiś carya° S
n.­3405
°paripūrakāṇi] B; °pāpāripūrakāṇi S
n.­3406
te] S; śṛṇu ca sādhu bhagavān iti B
n.­3407
evam āhuḥ] B; lac. S
n.­3408
tad vadatu … caryāsamādhi°] em.; tad vadatu … caryā­samādhir B; lac. S
n.­3409
°māra­dharṣaṇa° S; °sāra­dharmaṇa° B
n.­3410
°rogāpakarṣaṇatāṃ] conj. (supported by TMK); °rogopakarṣaṇatāṃ S (reflected in the Tib.)
n.­3411
°nīyatāṃ] B; °natāṃ S
n.­3412
avandhya­vacana­karanataḥ] B; avaśya­vacana­dhāraṇam S
n.­3413
°vikaraṇa°] S; °vikiriṇa° B
n.­3414
ūrṇākośāt] B; lac. S
n.­3415
°jāla em.; °jāra B; lac. S
n.­3416
anvāhiṇḍya] em.; anvāhiṃdya B; lac. S
n.­3417
°samān] em.; lac. S; °samā B
n.­3418
caryāpraviṣṭa°] em. (on the authority of D and TMK); caryāpraviṣṭo B
n.­3419
niścaranti sma … taṃ] B; lac. S
n.­3420
°gaṇam] B; °gam S
n.­3421
ihāyātā] em. (on the authority of D and TMK); ihāyāta S
n.­3422
mañjuśriyo] B; mañjuśriyasya S
n.­3423
laghūtthānatāṃ] B; laghūtyānatāṃ S
n.­3424
sukhasparśa°] em. (based on the Tib.); sparśa° B sanyāsa° S
n.­3425
vākyedaṃ] B, Tib.; vākye da S
n.­3426
°maṇḍa°] B (supported by the Tib.); °maṇḍala° S
n.­3427
At this point the Tibetan jumps from F.90.b.1 back to F.89.a.5, to include the part it had skipped before.
n.­3428
na śakyante samāpaditum] B; lac. S
n.­3429
atha bhagavān] B; lac. S
n.­3430
samanvāhṛtavān] B; samanvāhṛtaṃ vā S
n.­3431
oṁ maṁ] B; om. S
n.­3432
mañjuśrī°] B (supported by the Tib.); mañjuśrīḥ S
n.­3433
sayyathāpi] B; saṃyadhāpi S
n.­3434
ṛddhi­bala­java°] conj. (based on the Tib. and TMK); ṛddhi­balajā° B; śuddhi­vala­valaja° S
n.­3435
samādhiṃ] B; om. S
n.­3436
The Tib. here skips from F.106.b.6 back to F.107b.l.
n.­3437
te] conj.; atha te B, S
n.­3438
tathatā°] B (supported by the Tib.); tathāgata S
n.­3439
sarva­jñāna°] B (supported by the Tib. and TMK); sarva­jña° S
n.­3440
°bhiṣṭutya … °vālukā­samā] B; lac. S
n.­3441
sārathiḥ] em.; sārathi B; om. S
n.­3442
saṃpannaḥ … dharmaṃ] B; lac. S
n.­3443
svarthaṃ] B; svārthaṃ S
n.­3444
suvyañjanaṃ] B; sarvaṃ jana S
n.­3445
deśayati … mārgaṃ] em. (on the authority of the Tib.); deśayati … mārga° B; lac. S
n.­3446
alpātaṇkatāṃ] B; om. S
n.­3447
°tāṃ sukha­sparśa­vihāratāṃ] B; °lova­bhāsyatva­vihāratāṃ S
n.­3448
°pratilābhanatā] B; °prati­lobhanatā S
n.­3449
°ānuvartine] em.; °ānuvarttine B; °ānuvarttite S
n.­3450
sattvānāṃ] B (supported by the Tib.); bhaktaṃ S
n.­3451
api bhaga­vatāṃ buddhānāṃ cittaṃ buddhā eva jñāsyanti] B; api tu bhagavān buddhānāṃ bhaga­vatāṃ cittaṃ buddhā eva bhaga­vantaṃ jñāsyanti S
n.­3452
buddhānāṃ] B; om. S
n.­3453
vikurvituṃ] S, B (the Tib. and TMK, however, reflect the reading vikurvitaṃ)
n.­3454
mūrtya­saṃskṛta­dharmato] B; mūrtyā saṃskṛta­dharmato S
n.­3455
°prahāṇāvalambināṃ] B; °purāṇāvalambināṃ S
n.­3456
°kathānusāra­tathāgata­mārgānu°] B; °kathānusāre tathāgata­bhūtān S
n.­3457
°āntarādhāna] S; °āntardhāna B
n.­3458
sva­guṇo°] S; sad­guṇo B
n.­3459
°dbhāvana° S; °dbodhana° B
n.­3460
°saṅkula°] S (supported by the Tib.); °saphala° B (supported by TMK)
n.­3461
sādhyamānaḥ] em.; sādhyamāna° S
n.­3462
anujñātaḥ] S; anubhūtaḥ B
n.­3463
dharma­kośaṃ] S; karma­kośaṃ B
n.­3464
TMK seems to translate uddiśya as a second person imperative.
n.­3465
śuddha­sattvasya] B; om. S
n.­3466
°dīsikata­pramukhyaṃ … °āvabhasya] B; lac. S
n.­3467
akaniṣṭha°] B; lac. S
n.­3468
bhaga­vataḥ] em.; bhaga­vatāṃ S, B
n.­3469
bodhi­sattvasya] S; kumāra­bhūtasya B
n.­3470
tathāgatam] B; tathāgatām S
n.­3471
meru­dhvaja­pāṇir] em.; meru­dhvaja­pāṇiḥ S; ratna­pāṇe B
n.­3472
sa­cintyārtha ­garbho] em.; sa­cintyārtha­garbhaḥ S; su­cintyārtha­garbhaḥ B
n.­3473
raśmi­ketur] em.; rasmi­ketu B; om. S
n.­3474
aśeṣa­ketur] em.; aśeṣa­ketu B; om. S
n.­3475
°rājo] em.; rājā B; rājāḥ S
n.­3476
°bodhi­vidhvaṃsana­rājaḥ] em.; °bodhi­vidhvaṃsana­rāja S; °vidhvaṃsana­rāja B
n.­3477
avipakṣita­rājaḥ] em.; avipakṣita­rājā B (supported by the Tib.); avivakṣita­rājaḥ S
n.­3478
svabhāva­bhaḥ] em.; svabhāva­taḥ B; svabhāva° S
n.­3479
'karmo] em.; akarma B; akṛṣaḥ S
n.­3480
nimiketur] em.; nimi ketu; S timiketu B
n.­3481
bharato] em.; bharata B; ravana S
n.­3482
umāriṣṭo] em.; umāriṣṭa B; upāriṣṭa S
n.­3483
siddhaḥ sita] em. (based on the Tib.); °siddha śiva S; siddhāsiddha B
n.­3484
durālo] em.; durāla B; durālabha S
n.­3485
ucca] B; ūrdhva° S
n.­3486
uccatamaḥ] B; °dravyatama S
n.­3487
samanta­dyoto] em.; samanta­dyota B; samaha­dyota S
n.­3488
sumanāpa] em. (on the authority of the Tib.); sumanāya S; sunāmaḥ B
n.­3489
sumanā] em.; sumana S, B
n.­3490
sūciś] em.; sūci B; om. S
n.­3491
cihnaḥ] em.; cihna B; sucihna S
n.­3492
pitā] em. (following the Tib.); pitara S, B
n.­3493
sahākhyo] em.; sahākhya B; samantākhya S
n.­3494
śreyasī] em.; śreyasi S, B
n.­3495
tejā B; tejasi S
n.­3496
kiṃkaraḥ] em.; kiṃkara B; °kiraṇa S
n.­3497
samaṃkaro] em.; samaṃkara B; samanta­kara S
n.­3498
jyotiṃ­karo] em.; jyoti­kara B; dyotiṃ­kara S
n.­3499
vipaśyī] em.; vipasyi B; vipaści S
n.­3500
sthitvābhūd] em.; sthitābhud B; sthitvā bhūd° S
n.­3501
gagaṇapāṇir] em.; gagaṇapāṇi B; om. S
n.­3502
sukūpaḥ] em.; sukūpa S; sukūṭa B
n.­3503
sukīrtir] em.; sukirtti B; om. S
n.­3504
anāthanātha­bhūto] em.; anāthanātha­bhūta B; anātha nātha­bhūya S
n.­3505
namantreyas] em.; namantreya B; namantatreya S
n.­3506
tṛdhatreyaḥ] em.; tṛdhatreya B; tvaddhatreya S
n.­3507
saphalātreyas] em.; saphalātreya B; sarūlātreya S
n.­3508
tri­ratnātreyas] em.; tri­ratnātreya B; trirantātreya S
n.­3509
sumanojño] em.; sumanojñā B; sumanodbhavarṇavāṃ S
n.­3510
valgusvaro] em. (following the Tib.); valgusāna B; om. S
n.­3511
dharmeśvaro] em.; dharmeśvara B; dharmīśvara S
n.­3512
samanteśvaro] em.; samanteśvaraḥ B; sammateśvaraḥ S
n.­3513
sulokeśvaro] em.; sulokeśvara B; sulokiteśvara S
n.­3514
vilokiteśvaro] em.; vilokiteśvara S; om. B
n.­3515
dundubhīśvaro] em.; dundubhiśvara B; dundubhisvara S
n.­3516
yaśovad] em.; yaśovata S, B
n.­3517
supuṣyaḥ] em.; supuṣya B; rasupuṣyaḥ S
n.­3518
anivartī] S; anivarta B
n.­3519
'pāyaṃjaho] em.; apāyañjaha B; apāyajahaḥ S
n.­3520
'vivartito] em.; avivartita S; om. B
n.­3521
'vaivartikaḥ] em.; avaivartika S; avaivartti B
n.­3522
sarva­dharmopacchedaś] B; °sarva­dharmopaś S
n.­3523
strīrūpa°] S; strīrūpaveṣa° B
n.­3524
°acintyāvidyā°] S (supported by the Tib.); °acintyadivya° B;
n.­3525
°sattvāsattvasaṅkhyāta°] em.; °sattva asattvasaṅkhyāta° S; °satvasaṅkhyāta° B
n.­3526
°niryātana°] B; °niryāta° S
n.­3527
'tyadbhuto] em.; atyadbhuta S; abhyudgata B
n.­3528
śatapatro] em.; śatapatra S; om. B
n.­3529
lokottaro vijayoṣṇīṣo] em.; lokottara vijayoṣṇīṣa] S; om. B
n.­3530
vyūḍhoṣṇīṣaḥ] em.; vyūḍhoṣṇīṣa S; vyūhoṣṇīṣa B
n.­3531
maṇirāśiḥ] em.; maṇirāśi S; om. B
n.­3532
dhavalā] em.; dhavarā B p.c.; dhāvarā B a.c.; dhīvarā S
n.­3533
°mūrti° B; °mūrta° S
n.­3534
tathāgatadharmacakras] conj. (based on the Tib.); dharmacakra S, B
n.­3535
°rāja° em.; °rājña° S; °rājñā° B
n.­3536
śvetahayagrīvo] em.; śvetahayagrīva B; śvetahayagrīvaḥ sugrīvaḥ S
n.­3537
sukarṇaḥ] S; suvarṇṇa B
n.­3538
śvetakarṇo] em.; śvetakarṇaḥ S; śvetakaṇṭha B
n.­3539
lokakaṇṭho] em.; lokakaṇṭha S; om. B
n.­3540
prahasitaḥ] em.; prahasita S; prasahita B
n.­3541
keśānto] em.; keśānta S; keśārtta B
n.­3542
nakṣatro] em.; nakṣatra S; om. B
n.­3543
damakaś] S; dharmmakaś B
n.­3544
śvetā mahā­śvetā] S; om. B
n.­3545
vimalavāsinī] S; bodhyaṅga­vāsinī B
n.­3546
ulūkā] S; ulūkī B
n.­3547
alūkā] em.; alūkī B; alokā S
n.­3548
vimalāntakarī] B; om. S
n.­3549
stupaśriyā] B; bhūpaśriyā S
n.­3550
surathī] S; om. B
n.­3551
bhogāvalī] B; bhogavalī S
n.­3552
dyutivatī] S; arccivatī B
n.­3553
taṭī] S; naṭī B
n.­3554
bṛhannalā] S (supported by TMK); bṛhatphalā B
n.­3555
bṛhantā] S; bṛhaṃdā(?) B
n.­3556
lakṣmīvatī] S; lakṣmavatī B
n.­3557
asamā] S; asanā B
n.­3558
samīpe] em.; samīpaṃ S; samīpa B
n.­3559
āmantrayate sma | sannipātaṃ ha bhavanto 'smad] S; om. B
n.­3560
vajrāntako] em.; vajrāntaka B; om. S
n.­3561
vajrakaro] em.; vajrakara S (supported by the Tib.); vajrākara B
n.­3562
vajravakṣo] em.; vajravakṣa B; om. S
n.­3563
vajrapātālo] em.; vajrapātāla S (supported by the Tib.); vajrapāṭāla B
n.­3564
vajrakrodho jalānantaścaro] em.; vajrakrodha jalānantaścara S; krodha vajrālāntaścara B
n.­3565
bhūtāntaścaro] em.; bhūtāntaścara S; bhūtāntacara B
n.­3566
bandhanānantaś­caro] em.; bandhanānantaś­cara B; gandhanāntaścara S
n.­3567
mahā­vajra­krodhāntaś­caro] em.; mahā­vajra­krodhāntaś­cara B; mahā­krodhāntaś­cara S
n.­3568
dānavendrāntaś­caraḥ] conj.; dānavendrāsvara B
n.­3569
upakṣepaḥ] S; rūpakṣepa B
n.­3570
padavikṣepo] em.; padavikṣepa B; padanikṣepaḥ S
n.­3571
suvinyāsakṣepa] em.; suvinyāsakṣepaḥ S; suvidyāsakṣepa B
n.­3572
utkṛṣṭakṣepo] em.; utkṛṣṭakṣepa S; ucchuṣmakṣepa B
n.­3573
'jagaro] em.; ajagara S (supported by the Tib.); ajāgara B
n.­3574
megho mahā­meghaḥ] em.; megha mahā­megha B; medhya mahā­medhya S
n.­3575
śvitrarogaḥ] em.; svitraroga B; citraroga S (supported by TMK)
n.­3576
sarvabhūtasaṃkṣayakaḥ] em.; sarvabhūtasaṃkṣaya S; sarvabhūtasakṣepaka B
n.­3577
ārtir] em.; ārtti B; arti S
n.­3578
paṭṭisa S; paṭīsa B
n.­3579
saṃhāro] em.; saṃhāra B; saṃsāra S
n.­3580
'rko] em.; arkka B; araha S
n.­3581
yugāntārkaḥ] em.; yugāntārka S; yugāntaka B
n.­3582
śakraghno] em.; śakraghna S; śatrughna B
n.­3583
sukuṇḍalī] em.; sukuṇḍali S (supported by the Tib.); sakuṇḍali B
n.­3584
ratnakuṇḍalī] em.; ratnakuṇḍali S (supported by the Tib.); raktakuṇḍali B (supported by TMK)
n.­3585
mahā­bāhur] em.; mahā­bāhu S; maṅgabāhu B
n.­3586
visarpaḥ] em.; visarpa B; vasarpa S
n.­3587
upadravo] em.; upadrava S; jāpadrava B
n.­3588
'tṛṣṇa] em.; atṛṣṇa B; atṛpta S
n.­3589
ucchuṣmaś] B; ucchuṣyaś S
n.­3590
ājñām] S; ādyā B
n.­3591
kulasthāne] conj.; kulasthānaṃ B, S
n.­3592
°gagana­svabhāvaṃ] B; °gamana­svabhāvaṃ S
n.­3593
śṛṅkhalā] em. (supported by the Tib.); siṅkalā S, B
n.­3594
vajrārṇā vajrajihvā] S; vajreṇa jihvā B
n.­3595
vajrāṃsā] S; vajranāsā B
n.­3596
vajrabhṛkuṭī] B; vajrabhrukuṭī S
n.­3597
vajraśālavatī] B; sālavatī S
n.­3598
viraṭī] S; viraṭī varaṭī B
n.­3599
paśyinī mahā­paśyinī] S; paśvinī mahā­paśvinī B
n.­3600
śikharavāsinī] S; kharavāsinī B
n.­3601
guhilā] B; grahilā S
n.­3602
guhamatī guhavāsī] B; om. S
n.­3603
śīghrajavā] S; śrīghajavā B
n.­3604
yātrā] S; yośrā B
n.­3605
hiṇḍinī] S; hiṇḍanī B
n.­3606
vāmakī] B; vāmanī S
n.­3607
ajitā] S; om. B
n.­3608
śreyasī] B; śreyasi S
n.­3609
yaśavatī] em.; yasavatī S; jaśavatī B
n.­3610
tittarī] B; tittirī S
n.­3611
dhavalatittarī] em.; dhavalatittirī S; evalātittarī B
n.­3612
dhavalā] S; evalā B
n.­3613
sunirmitā] S; om. B
n.­3614
jayantī] B; jayatī S
n.­3615
ambarā] em.; amvarā B; avarā S
n.­3616
nirmitā nāyikā] S; namitā nāmikā B
n.­3617
keyūrā] S; om. B
n.­3618
ratnā] B; om. S
n.­3619
triparivartā] em.; tṛparivarttā B; viparivartā S
n.­3620
vivasvatāvartā] em.; vivasvatāvarttā B; vivasvāvartā S
n.­3621
bodhyaṅgā] B; boddhyagā S
n.­3622
asvarā] S, ambalā B
n.­3623
ṣaṇmukhā] S; ṣaṇmukhyā B
n.­3624
anya°] B; atha S
n.­3625
°buddha°] B; om. S
n.­3626
varga°] B; °vana° S
n.­3627
samanta­prabhaś] em.; samanta­prabha S; prabha B
n.­3628
riṣṭa upariṣṭa upāriṣṭaḥ] em.; riṣṭa upariṣṭa upāriṣṭa S (supported by TMK); aṣṭa upa•aṣṭa upariṣṭa B
n.­3629
prabhāvantaḥ] em.; prabhāvanta S; prabhatta B
n.­3630
'nantānto] em.; anantānta B; adantānta S
n.­3631
cihnaketuḥ] em.; cihnaketu B; jihmaketu S
n.­3632
ketur] em.; ketu S; om. B
n.­3633
tiṣyaḥ] em.; tiṣya B; tathya S
n.­3634
padmottaraḥ] em.; padmottara B; padmahara S
n.­3635
adbhuto] em.; adbhuta S; unbhūta(?) B
n.­3636
kumbjakaḥ] em.; kumbhaka B; kumbha° S
n.­3637
saṃlākṣaḥ] B; °sakalākhya S
n.­3638
śaṅkara] em. (supported by the Tib. and TMK); śakara B; makara S
n.­3639
dharma] B; varma S
n.­3640
upadharmo] em.; upadharma B; upavarma S
n.­3641
sunīlaḥ] em.; sunīla B; sulīla S
n.­3642
svabandhudūrāntako] em. (on the authority of the Tib.); sabandhudurāntaka B; badyaharāntaka S
n.­3643
śukraḥ] em.; śukra S; śakra B
n.­3644
pratiṣṭhānunaya°] B; pratiṣṭhātunanaya° S
n.­3645
kāśyapo] em.; kāśyapa B; om. S
n.­3646
uru­bilvā­kāśyapo] em.; uru­bilvā­kāśyapa B; duravikṣokāśyapa S
n.­3647
piṇḍolo] em.; piṇḍola B; viṇḍola S
n.­3648
mahā­maudgalyāyanaḥ] em.; mahā­maudgalyāyana S; om. B
n.­3649
kaphiṇo] em.; kaphiṇa S; kaṣphiṇa B
n.­3650
sunanda] B; om. S
n.­3651
upanandaḥ] em.; upananda B; om. S
n.­3652
sundaranando] em.; sundarananda S; om. B
n.­3653
varṇaka upavarṇako] em.; varṇaka upavarṇaka S; valguka upavalguka B
n.­3654
saṃpūrṇa] em.; saṃpūrṇṇa B; supūrṇa S
n.­3655
aruruḥ • raudrako] em.; aruru raudraka B; rūha raudra S
n.­3656
dhyāyanandir] em.; dhyāyanandi B; dhyāyi nandi S
n.­3657
udāyī] em.; udāyi B (supported by the Tib.); upāyi S
n.­3658
upodāyikaḥ] em. (based on the Tib.); upadāyika B; upayāyika S
n.­3659
dhanārṇava] em.; dhanarṇava B; dhanavarṇa S
n.­3660
pilindavatsaḥ] em.; pilindavatsa B; pilindavaśa S
n.­3661
°kāśyapo] em.; °kāśyapa S; °kāśyaka B
n.­3662
mahodayaḥ] em.; mahodaya B; mahoda S
n.­3663
ṣoḍaśavargiko] em.; ṣoḍaśavargikā S, B
n.­3664
nandana] B; nanda S
n.­3665
upanandano] em.; upanandanā(?) B; upananda S
n.­3666
jihmo] em.; jihma S; jihna B
n.­3667
mahāśvāso] em. (supported by the Tib.); maheśvāsa B; maheṣvāsa S
n.­3668
śroṇakoṭīkarṇaḥ] em. (on the authority of the Tib.); koṭīkarṇaḥ S, B
n.­3669
śravaṇaḥ] em.; śravaṇa B; śramaṇa S
n.­3670
śroṇaḥ] em.; śroṇī° S, śroṇo° B
n.­3671
parāntako] em.; °parāntaka S; °parānta B
n.­3672
jetaḥ sujetaḥ] em.; jeta sujeta S; jota sujota B
n.­3673
śamako] em. (based on the Tib.); gamaka B; sanaka S
n.­3674
viṃśachoṭiko] em. (based on the Tib.); viśakoṭika B; bisakoṭika S
n.­3675
upavartano nivartana] em.; upavarttana nivarttana B; upartana vivartana S
n.­3676
unmattako] em.; unmattaka S; utmattaka B
n.­3677
bhaddāliḥ] em.; bhaddāli B; bhaddali S
n.­3678
lokāgato] em.; lokāgata B; lohāgata S
n.­3679
The Tib. reads all of the occurrences of puṣpa in this paragraph as puṣya (rgyal). The confusion must have arisen because of the similarity of the letters ya and pa.
n.­3680
puṣpaḥ pālakaḥ] em.; puṣpa pālaka B; om. S
n.­3681
puṣpapālakaḥ puṣpakāśika] em.; puṣpapālaka puṣpakāśika B; puṣpamāla puṣpakāśikha S
n.­3682
mahaujasko mahaujo] em.; mahaujaska mahauja B; mahojaska mahoja S
n.­3683
'nurādho] em.; anurādha B; anurādhamahojaska mahoja anurādha S
n.­3684
samātaḥ susmitaś] em.; samāta susmitaś B; samāgama mitaś S
n.­3685
°rasajñais] B; °rasarasajñaiḥ S
n.­3686
°karaṇīyasa° S
n.­3687
sunaya° B; anaya° S
n.­3688
anantaraṃ] S; antara B
n.­3689
°mārgayānā°] em.; °mārgayanā° B; °yāvamānayānā° S
n.­3690
prajāpatī] S; om. B
n.­3691
anantā] S; antā B
n.­3692
viśākhā] S; viśāṣā B
n.­3693
vīrā upavīrā] S; cīrā upacīrā B
n.­3694
āśritā] S; āśrikā B
n.­3695
pravarā] S; pracārā B
n.­3696
rohiṇī] S; lohinī B
n.­3697
śrāddhā] em.; śrāddhāḥ B; śuddhā S
n.­3698
bahumatā] S; mahumatā B
n.­3699
karmadā] S; katmadā B
n.­3700
karmaphalā vijayavatī jayavatī vāsavā] B; ka+++ +++++ ++++ +++ S
n.­3701
vasudā] S; vasubhā B
n.­3702
nāmrā sunāmrā] em. (on the authority of the Tib.); tāmrā sutāmrā S; rāmrā sunāmrā B
n.­3703
duḥkhaśāmikā] B; duḥkhaśāyikā S
n.­3704
nirviṇṇā] em.; nivirṇṇā B; nirvīṇā S
n.­3705
trivarṇā] em. (based on the Tib., to avoid repetition later); triparṇā S; triparṇṇā B
n.­3706
padmavarṇā] S (supported by the Tib.); padmaparṇā B (supported by TMK)
n.­3707
padumā padumāvatī] B; padmā padmāvatī S
n.­3708
triparṇā] em.; triparṇī S; triparṇṇā B
n.­3709
saptaparṇā utpalaparṇā] em.; saptaparṇṇā utpalaparṇṇā B; saptavarṇī utpalavarṇā S
n.­3710
mahā­sthaviṣṭhā] S; mahā­sthavīryā B
n.­3711
mahā­bodhi­sattvavikurvaṇaṃ … sarvāvantaṃ parṣanmaṇḍalam] S; om. B
n.­3712
°tryadhva°] em.; °triyadhva° B; °triparva° S
n.­3713
mokṣapadaṃ] S; kṣemapadaṃ B
n.­3714
°balaṃ] em. (on the authority of the Tib. and TMK); °balasabalaṃ S, B
n.­3715
bhāvayasva] B; bhāvayatha S
n.­3716
ṛddhi°] B; śuddhi° S
n.­3717
oṁ] (?) B; uṁ S
n.­3718
°caryānirhāra­samanu­praveśa­sarva­sattva­vaśamāna­dharma­netryā] B; om. S
n.­3719
sadyagataḥ] S (sadyagatāḥ?); saṃjamya(?) B
n.­3720
utsārakā mahotsārakā] S; dostārakā mahā­dostārakā B
n.­3721
mahā­rogā] B; mahā­rogā mahā­rogā S
n.­3722
apasmārā mahāpasmārā] S; akasmārā mahākasmārā B
n.­3723
bhūtādhipati] B; bhūta viyati S
n.­3724
mahā­brahmā] S; om. B
n.­3725
maṇibhadraḥ] em.; maṇibhadra B; om. S
n.­3726
stambhalaḥ] em.; stambhala B; sambhala S
n.­3727
hārīto] em.; hārīta B; hārīti S
n.­3728
harikeśo] em.; harikeśa S; haritakeśa B
n.­3729
piṅgalo] em.; priyaṅgala B; piṅgalā S
n.­3730
priyaṅkaraḥ] em.; priyaṅkara S; priyaṅkala B
n.­3731
jalendro] em. (supported by the Tib.); jarendra B; jālendra S
n.­3732
sātatagirir] em. (on the authority of the Tib.); sātata giri S; sātanāgiri B
n.­3733
kūtākṣas] em.; kūtākṣa S; kūtakṣa B
n.­3734
triśiraś] B; triyasiraś S
n.­3735
supāno] em.; supāna B; sudhāma S
n.­3736
'mbaro] em.; ambara B; aśvaraḥ S
n.­3737
bheraṇḍo bheruṇḍo] em.; bheraṇḍa bheruṇḍa B; bheruṇḍa bhūrūṇḍa S
n.­3738
marīco] em.; marīca B; om. S
n.­3739
dīptaḥ] B; dīpa S
n.­3740
sudīptaś] B; pradīpāś S
n.­3741
pannaganāśano] em.; pannaganāśana S; pannarāśava B
n.­3742
dhenateyo vainateyo] em.; dhenateya vainateya B; vainateya vainateya S
n.­3743
pakṣirājaś] B; pakṣirājāś S
n.­3744
'nantadrumo] em.; anantadruma S; antadruma B
n.­3745
ghanorasko] em.; ghanoraska S; dy(gh?)amāraska B
n.­3746
mahorasko mahojasko mahojo] em.; mahoraska mahojaska mahoja S; mahoraska mahoraska B
n.­3747
Citton­mādakara] S; cittotpādakara B
n.­3748
unmāda] em.; utmāda B; om. S
n.­3749
'vṛhā] em.; avṛhā B; aṭṭahra S
n.­3750
sudṛśāḥ] em.; sudṛśā S; sudṛśaḥ B
n.­3751
sunirmitāḥ] em.; sunirmitā S; anirmitā B
n.­3752
karoṭapāṇayo] em.; karoṭapāṇayaḥ S; karopāṇayar B
n.­3753
vīṇātṛtīyakāḥ] S; cīrṇṇā tṛtīyakāḥ B
n.­3754
gṛhavāsinaḥ] S; guhavāsina B
n.­3755
rāhur] em.; rāhu S; om. B
n.­3756
vemacitriḥ sucitriḥ] B; vemacitti sucitti S
n.­3757
kṣema­citrir deva­citri] em.; kṣema­citri deva­citri B; kṣema­citti deva­citti S
n.­3758
śanaiścaro] em.; śanaiścara B; śaniścara S
n.­3759
kampaḥ] em.; kampa S; om. B
n.­3760
aśanir] em.; aśani° S, B
n.­3761
vṛṣṭir] em.; vṛṣṭi B; vaṣṭi S
n.­3762
naṣṭārko] em.; naṣṭārka S; naṣṭārtha B
n.­3763
nirnaṣṭo] em.; nirnaṣṭa S; ninnaṣṭa B
n.­3764
yāṣṭir] em.; yāṣṭi S; māṣṭi B
n.­3765
ṛṣṭir] em.; ṛṣṭi S; om. B
n.­3766
duṣṭir] em.; duṣṭi B; tuṣṭi S (supported by TMK)
n.­3767
'bhijo 'bhijato] em.; abhija abhijata S; abhiji abhijeta B
n.­3768
lubdho] em.; lubdha B; lūtha S
n.­3769
dhruvo nāśano] em.; dhruva nāśana B (supported by the Tib.); kratunāśana S
n.­3770
mārṣṭiḥ] em.; mārṣṭi S; māriṣṭa B
n.­3771
sanad upasanat] em.; sanat upasanat S; śatanat upaśanat B
n.­3772
kumāraḥ krīḍano] em.; kumāra krīḍana B; kumārakrīḍana S
n.­3773
nartāpako] em.; narttāpaka B; nartapaka S
n.­3774
bharaṇī] S; bharuṇī B
n.­3775
rohiṇī] S; rauhiṇī B
n.­3776
ārdrā] em.; ādrā B; ārdra S
n.­3777
āśleṣā] S; aśleṣā B
n.­3778
phalgunī] S; phālguṇī B
n.­3779
svātir] em.; svāti S; svātī B
n.­3780
jyeṣṭhā] S; jeṣṭhā B
n.­3781
āṣaḍhau] S; āṣāḍhau B
n.­3782
bhadrapadau] S; bhādrapadau B
n.­3783
abhijā] em.; abhija B; prabhijā S
n.­3784
aṅgirasī] B; aṅgirasā S
n.­3785
ubhau] S; u B
n.­3786
lokapravarā] S; lovapravarā B
n.­3787
pravarāṇikā] S; pradharānikā B
n.­3788
ūhā] S; jayā B
n.­3789
surārthā] em. (on the authority of the Tib.); susārthā B; asārthā S
n.­3790
vṛṣabho] em.; vṛṣabha S; vṛṣa B
n.­3791
kanyā] em.; kanya S, B
n.­3792
bhṛṅgāraḥ] em.; bhṛṅgāra B; bhṛñjāra S
n.­3793
lokaḥ sarvajita] em.; loka sarvvajita B; lokasatvajita S
n.­3794
sukho] em.; sukha S; mukha B
n.­3795
sarvabhūtiko] em.; sarvabhūtika B; sarvabhūmita S
n.­3796
bhūtiko] em.; bhūtika S; om. B (supported by TMK)
n.­3797
dhyānago] em.; dhyānaga S; dhyāna B
n.­3798
suguhyakā] S; suguhyā B
n.­3799
abhayadā] B; om. S
n.­3800
anilā] S; anīlā B
n.­3801
kusumāvatī] S; kusumā B
n.­3802
sughorā ghoravatī] S; sughoṇā ghoṇavatī B
n.­3803
guhyottarī] em. (supported by the Tib); guhottarī B; guhyottamārī S
n.­3804
vaṭavāsinī] S; paṭavāsinī B
n.­3805
andhārasundarī] S (supported by the Tib.); ambāla B
n.­3806
kāṇā] S; kānā B
n.­3807
lokottarā] B; lokāntarā S
n.­3808
pāṃsupiśācī] S; yānasupiśācī B
n.­3809
raudrapiśācī] B; om. S
n.­3810
bhasmodgirā] S; bhasmādgirā B
n.­3811
piśitāśinī durdharā] S; piśīmī duvarā B
n.­3812
tarjanī] S; garjanī B
n.­3813
rohiṇikā govāhiṇikā] S; rohaṇīka soṁṇīkā(?) B
n.­3814
lokāntikā] S; rokāntikā B
n.­3815
elā] B; dhaṇā S
n.­3816
dhūmāntikā] S; dhūmātt(?)ikā B
n.­3817
dhūmā] S; pūmā B
n.­3818
°opahārikāś] em.; °opahārikaś B; °opahāriś S
n.­3819
mukhamaṇḍitikā] B; sukhamaṇḍitikā S
n.­3820
skandā] S; skandha B
n.­3821
avīcimahā­narakaṃ] em.; avīcirmahā­narakaṃ S, B
n.­3822
ca] conj.; om. S, B
n.­3823
kṛtābhyanujño] em. kṛtābhyanujñār B; kṛtābhyanujñātaḥ
n.­3824
°dhātur] em.; °dhātu S, B
n.­3825
°niryāta] B; °nirghāta S
n.­3826
etan] em.; etat B; evaṃ S
n.­3827
śatadhāsya] em. (based on the Tib.); sa tavāsya S; saptadhāsya B
n.­3828
arjakasyeva] em.; 'rjjakasyeva B; ajakasyeva S
n.­3829
pañcadharmā] em.; pañcadharma B; yaṃdharmā S
n.­3830
pāripūriṃ] B; bodhipūriṃ S
n.­3831
°prasādānupacchedanatā] S; °padānupacchedanatā B
n.­3832
°mantrābhinandanatā] B (supported by the Tib.); °mantrānindanatā S
n.­3833
mantracaryāparyeṣṭiḥ … vidyāsādhanakālaupayika] S; om. B
n.­3834
aṣṭadharmā … katame] B; om. S
n.­3835
aṣṭa] B; adṛṣṭa° S
n.­3836
The S adds at this point aṣṭa­dharmāvidyā­mantra­caryārtha­siddhiṃ samavasaraṇatāṃ gacchanti.
n.­3837
°ṛddhi°] B; °śuddhi° S
n.­3838
°ātmānaṃ] em.; °ātmāna° S; °āmana° B
n.­3839
°pudgala°] B; lac. S
n.­3840
The S adds ca at this point.
n.­3841
akhinna°] S; khinna° B
n.­3842
tatra vayaṃ saṃnidhānaṃ kalpayiṣyāmaḥ] B; om. S
n.­3843
jinaputra ] S; sems dpa’ chen po D109a.4
n.­3844
°paṭalavisaraṃ] em.; °paṭala visara° S
n.­3845
°sādhāraṇabhūtaṃ] em.; °sādhāṇarabhūtaṃ B; om. S
n.­3846
maṇḍalapaṭala[ṃ] visaracaryānirhāraṃ sarvasattvasādhāraṇabhūtaṃ yatra sattvāḥ] B; om. S
n.­3847
ākārayati] S; ston par byed pa D109a.5
n.­3848
°vidyādhararāja°] S; rig pa’i rgyal po D109a.6–7
n.­3849
Here starts the correspondence with manuscript A.
n.­3850
pradhānaḥ] em.; pradānaḥ S
n.­3851
mahā­krodharājam] S; khro bo’i rgyal po’i sngags smras pa D109b.1
n.­3852
oṁ āḥ hrūṃ] S; oṁ āḥ hūṁ B, A; oṁ āḥ huṃ D109b.2
n.­3853
atha mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ dakṣiṇaṃ … tiṣṭhate sma] B, S; om. A
n.­3854
samanta­buddhānām] S; sarva bud dhā nāṃ D110a.1
n.­3855
°dhāriṇa] S; °dhā ri ne D110a.2. The Peking and Yongle recensions of the Kangyur read dhā ra ṇi; the Lithang and Choné recensions accord with the Sanskrit: dha ri ṇa.
n.­3856
phaṭ] S; om. D; both the Narthang and Zhol recensions attest to two instances of phaṭ.
n.­3857
mahā°] S; om. D
n.­3858
mūlamantre] S; rtsa ba’i sngags ’di ni las thams cad pa zhes bya’o D110a.2
n.­3859
vakṣye sarvakarmakaraṃ śivam] S; om. D110a.3
n.­3860
vākyeda] S; vā kye daṃ D110a.3. This form is perhaps a BHS for vākye • idaṃ.
n.­3861
muṁ] em.; muṃ S; maṃ D; oṁ +ḥ A; om. B;
n.­3862
Manuscript A breaks off at this point (A1v6); it will resume again at MMK 2.19 below.
n.­3863
sarvabuddhānāṃ hṛdayam] S; om. D
n.­3864
aparaṃ … aṣṭākṣaraṃ] S; gzhan yang phyag rgya thams cad kyi snying po dpa’ bo chen po zhes bya ba yi ge brgyas yod de D110a.5
n.­3865
°vartmo°] S; chos D110a.5
n.­3866
kṣemam] S; om. D
n.­3867
eva] S; bzhin du D110a.6
n.­3868
svayam … bodhi­sattvaḥ] S; byang chub sems dpa’ ’jam dpal gzhon nu ’gyur pa nyid bzhin du nye bar gnas pa D110a.6
n.­3869
paramaguhyamantrarūpiṇopasthitaḥ] B; paramahṛdayaṃ mantrarūpeṇopasthitaḥ S; mchog tu gsang ba’i ngo bos nye bar gnas pa D110a.6–7
n.­3870
jāpena] B (supported by the Tib.); jāyate S
n.­3871
dhīra] S; vīra D110a.7
n.­3872
khecara] D; khacara MSS
n.­3873
svayam] B; yūyam S
n.­3874
pratyupasthitam] B (confirmed by D110b.1); pratyayasthitam S
n.­3875
na] conj.; nu B; om. S
n.­3876
guṇāparyantaniṣṭhaṃ] seemingly om. in D110b.1. The line includes yon tan gyi mtha’ rgya chen po, but this is closer to mahā­guṇa­vistara, which appears earlier in the Sanskrit line. It is possible the Tibetan translator assimilated these two compounds.
n.­3877
Manuscript A resumes at this point (A1v6).
n.­3878
kumāra°] S; om. D
n.­3879
maṇḍalamadhye] B, S; paṭamadhye A
n.­3880
kuru] B, D110b.3; ru ru S; ** A
n.­3881
sarvabuddhānāṃ] em. (on the authority of D110b.3); sarvasattvānāṃ S
n.­3882
sarvabuddhānām] B, S; samanta­buddhānām A
n.­3883
dhūpavāsini dhūpārciṣi] S; dhūmavāsini dhūmārciṣi B
n.­3884
tatas] conj. (on the authority of the Tib.); tata āgatānāṃ S
n.­3885
sarvasattvānāṃ] B; om. S
n.­3886
ākṛṣṭā] S; om. D
n.­3887
āhvānanamantrāś ca • ayam] S; bya ba’i phyag rgya ’di nyid do D111a.1
n.­3888
sarvabuddhānām] MSS; samanta­buddhānām A
n.­3889
°dhāriṇe] S; dhā ra ni D111a.3
n.­3890
pratīccha] S; om. D
n.­3891
maṇḍalamadhye] MSS; paṭamadhye A
n.­3892
sarvasattvānuvartinī] em.; sarvasatvānuvartinī B; sarvabuddhānuvartinī S
n.­3893
sarvabuddhānuvartinī dhruvā] S; sarvasattvānuvartinī dharmmān B
n.­3894
sarvabuddhānāṃ] B, S; samanta­buddhānāṃ A, D
n.­3895
°śriyāya] S; śri ye D111a.4
n.­3896
°manorame] S; ma no ra the D111a.4
n.­3897
pratīccheyaṃ] S; pra tī ccha maṃ D111a.4
n.­3898
°anucāriṇe] S; anu cā ri ṇi D111a.4
n.­3899
sarvabuddhānāṃ] B, S; samanta­buddhānāṃ A, D
n.­3900
sarvabuddhabodhisattvānām] B, S; samanta­buddhānām A; sarva bud dha nāṃ D111a.7
n.­3901
buddhāvalokita mā vilamba] S; sarvā lo ki te D111a.7
n.­3902
mā vilamba] S; om. D
n.­3903
phaṭ] S; sphaṭ D111a.7
n.­3904
sarvabuddhānām] B, S; samanta­buddhānām A, D111b.1
n.­3905
°śriyāya] S; śri ye D111b.1
n.­3906
avalokaya … svāhā] S; a va lo ka ya mān | laṃ sarva | sattvānāṃ ca svā hā D111b.2
n.­3907
Manuscript A breaks off at this point (A2v5). The correspondence will resume again in chapter 7.
n.­3908
mañjuśrīḥ kumara­bhūtaḥ vajrapāṇiṃ bodhi­sattvam] B, S; bhagavān śākya­munir ma[ñjuśrīṃ bodhi­sattvam] A
n.­3909
kulavikhyātaṃ] B; kulavikhyātaḥ S; ’jig rten grags pa D111b.5
n.­3910
°rūpiṇe] S; rū pa dhā ri ṇi D111b.7
n.­3911
mā vilamba] S; om. D
n.­3912
rakṣa rakṣa] em.; lakṣa lakṣa B; jhal jhal S; la hu la hu D111b.7
n.­3913
hūṁ hūṁ] B; hūṁ hūṁ hūṁ hūṁ hūṁ hūṁ S, D111b.7
n.­3914
phaṭ phaṭ] S; phaṭ B; sphaṭ sphaṭ D111b.7
n.­3915
mahā­vīryo] em.; mahā­vīryaḥ S; sngags chen po D112a.1
n.­3916
mahāśūlā] em.; mahāśūle° S; om. B; nag po chen po D112a.2
n.­3917
oṁ hrīṁḥ jñīḥ] S; oṁ hrī hraḥ B; oṁ hrīḥ ṣṭiḥ D112a.3
n.­3918
phaṭ phaṭ] S; phaṭ B
n.­3919
iti] S, B; om. D
n.­3920
nānyeṣāṃ] B; nāśeṣaṃ S
n.­3921
mahāśūlāṃ] conj. (on the authority of the Tib.); mahāśūle ca S, B
n.­3922
hrīṁḥ] S; hrīḥ B; tri D112a.5
n.­3923
mahāśūlaiva] conj. (on the authority of the Tib.); mahāśūlayaiva S; mahāśūlena B; rtse gsum chen po zhes bya nyid D112a.5
n.­3924
mahāśūlaiva] conj. (on the authority of the Tib.); mahāśūlayaiva S; mahāśūle ca B; rtse gsum chen po zhes bya ba D112a.7
n.­3925
krodharājaḥ] em.; krodharāja S; krodhajāpa B
n.­3926
jaya] D112b.1; jayam S
n.­3927
viśvarūpiṇe] S; vi shva rū pi ṇi D112b.1
n.­3928
gaccha] S; om. D
n.­3929
svabhavanam] S; om. D
n.­3930
paripūraya] S; pa ri pū ra ya ntu D112b.1
n.­3931
°jāpakāla°] B; °japakāla° S
n.­3932
Sarvebhyo … prayoktvyā] em.; sarvebhyaḥ … prayoktvye° S; jig rten dang jig rten las das pa thams cad kyi dkyil ’khor dang sngags dang sngags grub pa dag dang | dam tshig dang | bzlas pa dang | dus dang nges par sdom pa dag la yang sbyar bar bya’o D112b.2–3
n.­3933
ca] B; om. S
n.­3934
°śāsanānām] gā trā nāṃ D112b.4
n.­3935
riṭi] S; ririṭi B; ri ṭi ni D112b.4
n.­3936
°syeyam] em.; °syayaṃ B; °syedam S
n.­3937
mahā­mudrāyā pañcaśikhayā yojyā] B; mahā­mudrāyā pañcaśikhāyā yojya° S
n.­3938
niṭi] S; niṭi svāhā B; ni ti ṭi D112b.5
n.­3939
vikāsinyā] S; vikāśinyā B
n.­3940
°gatīnām S, D; °śāsanānām B
n.­3941
oṁ niḥ] S; laṃ ni D112b.5
n.­3942
nalinī] B; balinī S; padma can D112b.6
n.­3943
yakṣiṇīm] B; yakṣiṇī S
n.­3944
Mudrāyā … °ghātinī] S. In the Degé this line follows the mantra and is rendered in translation, not phonetics as were the previous and following lines.
n.­3945
jñaiḥ] S; ṣṭraiṁḥ B; shṭai shṭai D112b.6
n.­3946
kapālinī] B; kāpatalinī (unmetrical) S
n.­3947
divyarūpiṇī] S; vidyā rūpiṇī B; thams cad gzugs can D112b.7
n.­3948
°gati] S; om. D
n.­3949
°pracāriṇām] S; °vicāriṇām B; tsa rī nām D112b.7
n.­3950
mudrāyā] B; mudrā S
n.­3951
triśikhenaiva] S; śikhenaiva B
n.­3952
yojayec] B p.c.; prayojayec B a.c.; prayojayet S
n.­3953
chreyasātmakaḥ] S; dpal sbyin byed pas D113a.1
n.­3954
bhūri] S; bhu ru D113a.1
n.­3955
ture] B; nu re S; tā re D113a.2
n.­3956
tārāvatī] S; phug ron D113a.2
n.­3957
°loka°] B; °kośa° S
n.­3958
vaktramudreṇa] B (supported by D113a.3); vajramudreṇa S; gdong gi phyag rgya D113a.3
n.­3959
viśvasambhave] S; vi śve saṃ bhā ve D113a.4
n.­3960
āviśāviśa] S; ā ve śā ve śa D113a.4
n.­3961
darśitā] S; deśitā B
n.­3962
°astra°] S; om. D
n.­3963
°sattvāveśinī] B; sattvā+veśinī S
n.­3964
samprakīrtitā] B; samprakāśitā S
n.­3965
śvete śrīvapuḥ] B; śvetaśrī vapuḥ S; śrī va su D113a.5
n.­3966
°rūpiṇī] S; °rūpibhiḥ B
n.­3967
khiriri B; khiri S; khi khiri khiri D113a.6
n.­3968
vaktramudreṇa] S; phyag rgya dong gsum D113a.7
n.­3969
°prasādinī S; °prasādhanī B; ’dul bar byed D113a.7
n.­3970
°gati°] S; śā kti D113a.7
n.­3971
tadyathā] S; om. D
n.­3972
bhrātās tumburu] B; bhrātā stumburu S
n.­3973
ambuve tu] B; andurdhetuḥ S
n.­3974
tadyathā] S; tadyathā hata B
n.­3975
śaktyu] conj.; saṅgho° S; kaktau° B; sha kto D113b.4
n.­3976
khāhi] S; om. D
n.­3977
vicitra°] B; citra° S
n.­3978
°dhāriṇe S; °dhāri*ī B; dhā ri ṇām D113b.4
n.­3979
huṁ] B; huṁ huṁ S
n.­3980
°jñāta] S; °jñāte B
n.­3981
bhāṣito] B; bhāṣitā S
n.­3982
tāyinā] B; nāyinā S
n.­3983
pracacāla] S; pracāla (unmetrical) B
n.­3984
skandam] S; skandham B
n.­3985
graha°] S; om. D
n.­3986
°bhāṇi tato] B; °bhāṣiṇī (unmetrical) tato S
n.­3987
yato yukto] B; yataḥ prokto S
n.­3988
yaṣṭyā] S; om. D
n.­3989
tu] B; °nu° S
n.­3990
phalam] S; om. D
n.­3991
kaumārabhittam] S; gzhon nu’i sems D114a.1
n.­3992
kalyam] S; om. D
n.­3993
kārttikeyaka°] B; kārttikeya° (unmetrical) S
n.­3994
°kāmyarthaṃ] S; °kāmārtha B
n.­3995
sarvakarmikaḥ] S; karmikaḥ (unmetrical) B
n.­3996
°dyoti°] B; °dyotita° (unmetrical) S; samanta dyotita D
n.­3997
āvartayati] S; āvartayati yathepsitaṃ vā (unmetrical) B
n.­3998
mañjuśriyaḥ] B; mañjuśriyasya S
n.­3999
jāpa°] B; japa° S
n.­4000
subrahma] S; bra hma D114a.6
n.­4001
brahmavarcase] S; vraca+se B
n.­4002
mantro] S; mudrā B
n.­4003
śītalām] B; śītalā B
n.­4004
atharvavedapaṭhyate] em.; atharthāvedapaṭhate B; athavo cedapaṭhyate S
n.­4005
ājñāpayati] em.; samājñāpayati B; jñāpayati S
n.­4006
eva] S; ete B
n.­4007
vṛṣa°] S; vṛ ṣa bha° D114b.3
n.­4008
ājñāpayati] em.; jñāpayati S, B
n.­4009
yuktaḥ] B; yuktāḥ S
n.­4010
khāhi khāhi] S; khāhi B
n.­4011
ājñāpayati] em.; jñāpayati S, B
n.­4012
svāhā] S; om. B
n.­4013
°nāśanam] S; °nāsinaḥ B
n.­4014
anarthā] B; anartha S
n.­4015
viṣā sthāvarajaṅgamām] B; viṣaṃ sthāvarajaṅgamam S
n.­4016
°vaineyāṃ] B; °vaineyā S
n.­4017
'smin] em.; 'smi S; tasmin B
n.­4018
tāthāgatā] B; tāthāgatī S
n.­4019
kuliśābja°] B; kuliśāṅku° S
n.­4020
bālaṃ lālayati] B; bālānāṃ lālati S
n.­4021
daśabalaiḥ] B; daśabalai S
n.­4022
pūrvam] B; pūrve S
n.­4023
'pyāha] S; prāha B
n.­4024
°sañcodanī] B; °sañcodanīṃ S
n.­4025
°nirhāra°] S; °nirahāra° B
n.­4026
sarvasattvāḥ] em.; sarvasattvā S; sarvasattvāṃ B; om. D
n.­4027
°ratna°] S; °garbha° B
n.­4028
taṃ] em.; tat B; om. S
n.­4029
lekhayituṃ] B; om. S
n.­4030
sattvaiḥ] S; sarvvais B
n.­4031
taṃ] B; ta S
n.­4032
°nirhārā° B; °nirhāra° S
n.­4033
°prāptāś caryā°] em.; °prāptacaryā° B; °prāptā āryā° S
n.­4034
sattvāḥ] em.; sattvā S, B
n.­4035
°caryā°] B; °cāryā° S
n.­4036
manasāpy] B; samanasāpy S
n.­4037
ālambayituṃ] S; avalambayituṃ B
n.­4038
lekhayituṃ] S; om. B
n.­4039
tān] em.; tāṃ S, B
n.­4040
anupraviṣṭān] B; anupraviṣṭaḥ S
n.­4041
The phrase anatikramaṇīyam etat should perhaps be regarded as a (BHS) masculine, as it is in apposition to samayaḥ.
n.­4042
atha] S; atha khalu B
n.­4043
°tikrānta° S; °vikrānta° B
n.­4044
sattvāḥ] em.; sattvā S; sattvānām B
n.­4045
°mantrā] B; °mahā° S
n.­4046
guhyakā° B; guhyā° S
n.­4047
bhāṣa bhāṣa] S; bhāṣa B
n.­4048
°mātre] B; °mātro S
n.­4049
°hīnāṃ] B; °hīnaṃ S
n.­4050
śayānavikṛtena] S; samayo 'nadhikṛtena B
n.­4051
anabhiyuktā] S; anabhiyukto 'tra (unmetrical) B
n.­4052
mantrā] S; tantrā B
n.­4053
anekadā] S; anekadhā B
n.­4054
mantrasiddhiṃ] B; mantrāḥ siddhiṃ S
n.­4055
°jñe caryākarmasu sādhane S; °jño yā ca karmā subodhane B
n.­4056
māntrā] B; mātrā S
n.­4057
kumārasyeva] em. (on the authority of the Tib.); kumārasyaiva S, B
n.­4058
guhyakādhipatis taṃ] em.; guhyakādhipatiṣṭha B; guhyādhipatiḥ taṃ S
n.­4059
adhyeṣate] B (supported by the Tib.); °adhye bhāṣate S
n.­4060
sattvānām] S; mahātmā B
n.­4061
anyasmin] B; anye S
n.­4062
āsṛtya] S; samāsṛtya B
n.­4063
maṇḍalācāryaś ca] B; maṇḍalācāryaḥ śva
n.­4064
samudrā] S; om. B
n.­4065
sattvānā S; gandhā B
n.­4066
uṭajaṃ kṛtvā] em.; uḍayaṃ kṛttvā S; kṣutrayaṃ kṛtvā B
n.­4067
samantāc caturasraṃ ṣoḍaśahastaṃ dvādaśahastaṃ vā] S; om. B
n.­4068
kaṭhalla] V; kaṭhaṇṇa S; kaṃṭhaka B
n.­4069
sucaukṣaṃ] S; sucauktaṃ B
n.­4070
suparikarmitaṃ] em.; supasuparikarmitaṃ S; saparikaritiṃ B
n.­4071
niḥprāṇakeno°] B; nighrātmakeno° S
n.­4072
dvādaśahastaṃ] S; vā daśahastaṃ B
n.­4073
°pulina°] S; °pulinasamudrāir saṃgamahā­nadīpulina° B
n.­4074
prayatnena] B; prayatnataḥ S
n.­4075
sa] S; su° B
n.­4076
niḥprāṇakeno°] B; niḥprāṇeno° S
n.­4077
samantāt] B; samantā S
n.­4078
°sthitena] S; °sthite B
n.­4079
mahā­mudrāṃ] B; mahā­mudrā S
n.­4080
sahāya°] B; sasakhāya° S
n.­4081
bahir niṣkramet] em.; bahi niṣkaset B; niṣkasarvahi° S
n.­4082
tan] em.; tat B; om. S
n.­4083
°sattvānāṃ] S; °sattvāt° B
n.­4084
tatraiva ca] B; om. S
n.­4085
°gārddhe(?)] B; °nādhaḥ S
n.­4086
°oṣitān] em.; °oṣitāṃ S, B
n.­4087
°sametena] S; °satena B
n.­4088
vidhinā] B; vidhi° S
n.­4089
°ābhimantrite] S; °ābhimantrita° B
n.­4090
°ābhimantrya] B; °ābhimantyaṃ S
n.­4091
bahiś cocchrita°] S; bahisvocchrita° B
n.­4092
°toraṇacatuṣṭayālaṅkṛtaṃ] B; °toraṇe catuṣpathālaṅkṛtaṃ S
n.­4093
°tantrī°] S; °nadī° B
n.­4094
°taṃ taṃ] em.; °ta taṃ B; °taṃ S
n.­4095
°śabdair] em.; °śabdai B; °śabda° S
n.­4096
°sūtrān] em.; °sūtrāṃ S; °sūtrānta B
n.­4097
pustakān] em.; pustakāṃ S; pustakam B
n.­4098
dakṣiṇāyāṃ] B; dakṣiṇāṃ S
n.­4099
°samādhiṃ] B; °samādhiḥ S
n.­4100
°vyūham] B; °vyūha S
n.­4101
°sūtrāntikān pudgalān dharmabhāṇakān] em.; °sūtrāntikāṃ pudgalāṃ dharmabhāṇakāṃ B; °sūtrāntikaṃ pudgalāṃ dharmabhāṇakaṃ S
n.­4102
pustakābhāvād] S; pustakavācakād B
n.­4103
adhyeṣayet] B; addhyeṣayet S
n.­4104
sarvatas taṃ] S; parvataḥ staṃ B
n.­4105
°āhāroṣitān] em.; °āhāroṣitāṃ S; °āharopitāṃ B
n.­4106
°bodhicittān] em.; °bodhicittām B; °bodhicittaṃ S
n.­4107
°vāsoṣitān] em.; °vāśoṣitāṃ B; °vāsocitāṃ S
n.­4108
citrakarān] em.; citrakarā S; citrakarāṃ B
n.­4109
nipuṇatarān] em.; nipuṇatarāṃ S, B
n.­4110
°tām †sāṃ†] B; †°tāmbrāṃ† S
n.­4111
bodhiparāyaṇīyaṃ] S; om. B
n.­4112
eva] B; evaṃ S
n.­4113
kathyate] B; kalpyate S
n.­4114
kalpa°] S; alpa° B
n.­4115
cūrṇaṃ] S; pūrṇaṃ B
n.­4116
japatā] S; japatāṃ B
n.­4117
maṇḍala°] S; maṇḍale B
n.­4118
bahiḥ padmapuṣkarākāra°] em.; bahiḥ padmapuṣkarākārā S; om. B
n.­4119
śrīphala°] S; śrīphalā° B
n.­4120
sārdrāṇāṃ] em.; sāṃdrāṇāṃ B; sādrāṃ S
n.­4121
°ghṛtāktānāṃ] B; ghṛtāktā S
n.­4122
mūlamantra°] B; mūlamantraṃ S
n.­4123
mudrāmuṣṭiṃ] S; mudrāyaṣṭiṃ B
n.­4124
°parikarātmanā] em.; °parikaraātmanā B; °parikaraḥ ātmanā S
n.­4125
nipuṇatarān] B (supported by D); nipuṇatarān ātmanā S
n.­4126
°bodhisattvān] B; bodhisattvāṃ S
n.­4127
°bodhisattvān] em.; °bodhisattvāṃ S; °sasāyogānāṃ B
n.­4128
rūpaṃ rūpaṃ] B; rūpaṃ S
n.­4129
tāvad] B; om. S
n.­4130
°bhavanasthaṃ] B; °vabhanasthaṃ S
n.­4131
ālikhitaś] B; likhitaś S
n.­4132
°bhautikā] B; °bhūtikā S
n.­4133
kṛtarakṣā°] B; kṛtā rakṣā° S
n.­4134
jāpaṃ] B; japaṃ S
n.­4135
kurvatā B; kurvataḥ S
n.­4136
aṣṭaśatā°] B; aṣṭā° S
n.­4137
śarāvasampuṭe] S; śatavārāṃ saṃpuṭo B
n.­4138
°durdinam anyatamānyatamaṃ] B; °durdinay anyatayānyatamaṃ S
n.­4139
kruddhena] B; hutena S
n.­4140
hotavyāḥ] S; hotavyā B
n.­4141
manuṣyavighnair] S; manasya vighne B
n.­4142
hotavyāḥ] em.; hotavyā S, B
n.­4143
gṛhyante] B; gṛhṇante S
n.­4144
mriyate] S; priyate B p.c.
n.­4145
vighnāḥ] em.; vighnā S, B
n.­4146
kurvāṇena] B; kurvāṇa S
n.­4147
paryaṅkenopaviṣṭau] S; om. B
n.­4148
dvau mahā­śrāvakau] S; ++++++śrāvako B
n.­4149
śṛṇvantau] em.; śṛṇvantaḥ S; śṛṇutaḥ B
n.­4150
tasyāpi] S; tasyā B
n.­4151
°vāsinī] S; °vāsitā B
n.­4152
śvetapaṭṭa°] S; śvetā paṭa° B
n.­4153
paṭṭāṃśukottarāsaṅginī] S; paṭṭāṃśukānostasaṃmīnā(?) B
n.­4154
°trimuṇḍīkṛtā] em.; °tṛmuṇḍīkṛtā S; °tṛṣuṇḍīkṛtā B
n.­4155
bhṛkuṭī] B; bhrukuṭī S
n.­4156
°āsaneryāpathe] em.; °āsaneryāyathe S; āsaneṣu ījyāpatheṣu B
n.­4157
upariṣṭāc ca] S; devyāraṣṭā ca B
n.­4158
teṣāṃ bhagavatī] em.; teṣā bhagavatī B; bhagavatī teṣāṃ S
n.­4159
uṣṇīṣarājā ca kāryāḥ] em.; uṣṇīṣarājā svakāryāḥ S; uṣṇīṣarājaś ca kārya B
n.­4160
apāyajaho] em.; apāyajaha S; apāyaṃjaha B
n.­4161
camaravyagrahasto] em.; camaravyagrahastaḥ S; camaravāśrahastaḥ B
n.­4162
nirīkṣamāṇo] em.; nirīkṣamāṇaḥ S; om. B
n.­4163
vimalamatir] em.; vimalamati B p.c.; vimalagatiḥ S
n.­4164
patidharaś] S; dhareśvaraś B
n.­4165
°vidyārājā] B; °vidyārājaḥ S
n.­4166
abjakule] B; abjakūle S
n.­4167
rūpakamudrāsu] B; rūpakamudrā sa S
n.­4168
cāśeṣā] B; vā śeṣā S
n.­4169
ante] S; anye B
n.­4170
sthāpayet] B; sthāpaye S
n.­4171
saṃstṛtam] em.; sastṛtaṃ B; saṃskṛtam S
n.­4172
upāriṣṭaś] S; °opariṣṭhaś B
n.­4173
vāmapārśve] B; pārśve S
n.­4174
candanaḥ] B; candana° S
n.­4175
ārya­vajrapāṇiḥ] B; ārya­vajrapāṇi° S
n.­4176
°mūrti°] S; °mūrddhni° B
n.­4177
vajrāṅkuśī] em.; vajrāṅkuśi S, B
n.­4178
°śṛṅkhalā] S; °kilī B
n.­4179
vajrasenā] em.; vajrasena S; vajrasen+ B
n.­4180
yathāveṣa° S; ++++veśa° B
n.­4181
°rājña° B; °rājñā° S
n.­4182
°saparivārarūpa°] em.; °saparivāraḥ rūpa° S; °saparivārajapa° B (supported by the Tib.)
n.­4183
yatra sthāne na] em. (supported by the Tib.); yatra sthāne B; ye 'tra sthāne na smaritā vidyāgaṇās te 'tra sthānena S
n.­4184
te 'tra] S; taismiṃ B
n.­4185
ṣaṭpāramitā] B (supported by the Tib.); vedyāramitā S
n.­4186
upariṣṭād] B; upariṣṭā S
n.­4187
mudrāṃ baddhvā] B; mudrā ca S
n.­4188
tathāgatapratimadṛṣṭiyātāni] B; tathāgataḥ pratimadṛṣṭijātāni S
n.­4189
cakravartyuṣṇīṣo] em.; cakravarttyuṣṇīṣa B; cakravartī uṣṇīṣaḥ S
n.­4190
vijayoṣṇīṣas] B; om. S
n.­4191
tejorāśi] S; totorāśi B
n.­4192
aṣṭa] B; ataḥ S
n.­4193
ālekhyā] B; ālekhya S
n.­4194
ca bodhi­sattvau kāryau] em.; ca bodhisattvo kāryā B; buddho bodhisattvo kārya S
n.­4195
varadapradāna°] S, B a.c.; varadana° B p.c.
n.­4196
sarvabālālaṅkāra] em. (based on the Tib.); sarvavālālaṅkāra° S; sarvālaṅkāra° B
n.­4197
samanta­prabhaḥ] S; samanta­bhadraḥ B
n.­4198
ālekhyaḥ] S; ālekhye B
n.­4199
suśāntaḥ saṃśuddhas S
n.­4200
°niṣaṇṇā] B; °niṣaṇṇaḥ S
n.­4201
°kārāḥ] em.; °kāraḥ S, B
n.­4202
vicitrāḥ] em.; vicitraḥ B; vicitra° S
n.­4203
puṣpāvakīrṇāś cārurūpiṇa ālekhyāḥ] em.; puṣpāvakīrṇaś cārurūpī ālekhyaḥ S; puṣpābhikīrṇaś cārurūpī ālekhya B
n.­4204
suprabha°] B; supra° S
n.­4205
kāryaḥ] B; kārya° S
n.­4206
varadapradānahastaḥ] S; varadaḥ pradānahastaḥ B
n.­4207
vāmatas tejorāśimudrā lekhyā] S; om. B
n.­4208
varapradānahastaḥ] S; varadaḥ pradānahastaḥ B
n.­4209
mudre kārye] em.; mudre kāryau S; mudrāi kāryau B
n.­4210
kāryā] B; kāryāḥ S
n.­4211
vāmata] em.; vāmato° B; vā mato S
n.­4212
°jvālābhivinirgataḥ] B; °jvālārciṣi nirgata° S
n.­4213
°mālākulā] S; °mālā B
n.­4214
khakharaka°] S; khaṃkharaka° B
n.­4215
°kamaṇḍalu°] B; °kamaṇḍalum S
n.­4216
°akṣasūtra° B; °akṣasūtrakamaṇḍaluṃ S
n.­4217
bhūvajras tri] B; vajra° S
n.­4218
ca ālekhyā] B; vā lekhyā S
n.­4219
°mātraṃ] em.; °mātrām B; °mātrā° S
n.­4220
pūrvāyāṃ] B; pūrvasyāṃ S
n.­4221
°kamaṇḍalur] em.; °kamaṇḍalu B; °kamaṇḍaluṃ S
n.­4222
°āntaragata°] S; °āntarāgata° B
n.­4223
paṭṭa°] S; ṣaṭa° B
n.­4224
paṭṭāṃśukottarīyaḥ] conj.; paṭṭāṃśukottarīyaḥ tasya dakṣiṇataḥ S; paṭṭāṃśukottarīyas tasya dakṣiṇataḥ B
n.­4225
suyāma°] S; suyāmaḥ B
n.­4226
ālekhyā] S; ālekhya B
n.­4227
yathāvasthānāḥ] B; yathāveṣasaṃskṛtāḥ S
n.­4228
lekhyāḥ] S; om. B
n.­4229
°atapā°] B; anaya S
n.­4230
°sudṛśa°] em.; sudṛśa S; °sudṛḍha° B
n.­4231
°parīttābha°] em.; parīttābha S; °parītta° B
n.­4232
yathāveṣasthānāḥ] S; yathāveṣaṃ saṃsthānā B
n.­4233
evaṃ] B; om. S
n.­4234
caturdiśaṃ] S; caturdiśaś B
n.­4235
praveṣato] em.; praviṣato B; praviśato S
n.­4236
dakṣiṇato] em.; dakṣiṇata B; dakṣiṇaḥ S
n.­4237
dhanado] em.; dhanadaḥ S; dhanadā B
n.­4238
maṇibhadra°] S; māṇibhadra° B
n.­4239
ālekhyaḥ] B; ālekhyāḥ S
n.­4240
vibhīṣaṇaś] B; bhīṣaṇaś S
n.­4241
°gandharva°] B; om. S
n.­4242
pradhānākhyā mukhyatamāś cābhilekhyāḥ] B; pradhānā lekhyā S
n.­4243
°puṇḍrīkṛtaḥ] B; °puṇḍarīkṛtaḥ S
n.­4244
nānābharaṇa° B; nānākaraṇa S
n.­4245
°varṇataś ca] B; °varṇatattva° S
n.­4246
ṣaṇmukhaḥ] S; ṣaḍmuṣa B
n.­4247
raktābhāsamūrtiḥ] S; raktanāmamūrtti B
n.­4248
ghaṇṭāṃ] S; paṭaṃ B
n.­4249
bhṛṅgiriṭir] em.; bhṛṅgiriṭi S; bhṛṅgirīṭir B;
n.­4250
mahā­gaṇapatiś ca] B; mahā­gaṇapati S
n.­4251
yathābharaṇa° S; yathākaraṇa° B
n.­4252
ye pracaranti] em.; ya pracaranti B; yeṣu caranti S
n.­4253
cāṣṭā devā] S; cāṣṭauś ca vedhāpa(?) B
n.­4254
anupūrvataḥ] B; anupūrvaśaḥ S
n.­4255
nāvābhirūḍhāḥ] S; nauyānābhirūḍha B
n.­4256
°traye 'pi tri°] em.; °traye pi tri° B; °traye pitṛ° S
n.­4257
ārya­vajrapāṇir] B; vajrapāṇir S
n.­4258
śaiṣā] em.; saiṣā S; śeṣā B
n.­4259
rūpinaś] B; arūpinaś S
n.­4260
devāḥ] S; vā B
n.­4261
suyāmaḥ] em.; sayāmaḥ S; sujāmāḥ B
n.­4262
parīttābha°] S; parītta° B
n.­4263
śaiṣā] em.; saiṣā S; śeṣa B
n.­4264
°rakta°] B; om. S
n.­4265
śaiṣā] em.; saiṣā S; śeṣā B
n.­4266
kumāryaḥ] em.; kumāryāḥ S, B
n.­4267
avaśyaṃ] em.; avaśyam B; avaśya S
n.­4268
dakṣiṇāyāṃ] B; dakṣiṇasyāṃ S
n.­4269
picumarda°] B; picumanda° S
n.­4270
śaiṣā] em.; saiṣā S; śeṣā B
n.­4271
dakṣiṇapaścimāyāṃ] S; paścimadakṣiṇāyāṃ B
n.­4272
cādityaḥ] S; ca āryya B
n.­4273
nirgrantha°] B; nirgrandha° S
n.­4274
°tīrthaṃkara°] em.; tīrthakara S, B
n.­4275
nirgrantha°] B; nirgrandha° S
n.­4276
śaiṣā] em.; saiṣā S; śeṣā B
n.­4277
śaiṣā] em.; saiṣā S; śeṣā B
n.­4278
yathāsthānaṃ] S; yathāsasthānaṃ B
n.­4279
pañcarekhācitaṃ] B; pañca rekhāḥ cittaṃ S
n.­4280
dvārapradeśe] B (supported by the Tib.); puraḥpradeśe S
n.­4281
°khaḍga°] B; °khaḍgaśūla° S
n.­4282
°kuṇḍala°] S; kuṇḍalaḥ kamaṇḍalu° B
n.­4283
°kaṭṭāraka°] B; °kadvāraka° S
n.­4284
pūrvāyāṃ diśi padmaṃ samanta­jvālaṃ] B; om. S
n.­4285
Although this page is recto, it has the page number written on it.
n.­4286
dhanvākāraṃ] S; sarvākāraṃ B
n.­4287
dakṣiṇapūrvāyāṃ] em.; dakṣiṇapūrvāṃ B; dakṣiṇapaścimāyāṃ S
n.­4288
°samīpe] B; °samaye S
n.­4289
vastraṃ vyajanam upānahau] em.; vastravyaṃjana•upānahau B; vajravyajanopānahau S
n.­4290
śobhanā] em.; śobhanāḥ S; śobhananaṃ bhavati B
n.­4291
Here (Degé folio 123.b.3) ends the correspondence with manuscript B.
n.­4292
mahā­pakṣa°] em. (on the authority of the Tib.); mahā­yakṣaḥ° S
n.­4293
saṃdhyājina°] (reconstructed from the Tib.); + + + + + + n S
n.­4294
maṇḍalād bahir nātidūre] conj.; °maṇḍala° + + + + + + S
n.­4295
kāma°] em.; kāmaḥ S
n.­4296
nirgantavyam] em.; nigantavyam S
n.­4297
°sukha°] em.; °mukha° S
n.­4298
śuci°] em.; śucir° S
n.­4299
āhvayet] em.; āhvānayet S
n.­4300
sarvatathāgatebhyo] em.; sarvaṃ tathāgatebhyo S
n.­4301
haviḥpūrṇa°] em. (supported by the Tib.); havi pūrṇa S
n.­4302
°bodhisattvānām] em.; °bodhisattvān° S
n.­4303
°prabhṛti°] em.; °prabhṛtiṃ S
n.­4304
itaraṃ] em.; itara° S
n.­4305
gandhaṃ yadvat] conj. (seems to be supported by the Tib.); gandha + + t S
n.­4306
nityaśaḥ] em.; nityaśa (unmetrical) S
n.­4307
eha (BHS) = iha
n.­4308
°mālābhī] em.; °mālabhi° S
n.­4309
pradakṣiṇī + + baliṃ sarvabhautikāṃ kṣiptvā] conj.; pradakṣiṇī + + + + + rvabhautikāṃ kṣi + S
n.­4310
snātvā maṇḍalācāryo] conj. (based on the Tib.); + + + + ryo S
n.­4311
°sthāpitakānāṃ] em.; °sthāpitakāṃ S
n.­4312
°mahā­sattvānāṃ] em.; °mahā­sattvāṃ S
n.­4313
°ātma°] em.; °ātmā° S
n.­4314
°lipsānāṃ] em.; °lipsakāmānāṃ S
n.­4315
°kāriṇo] em. (supported by the Tib.); °kāriṇo S
n.­4316
praveṣṭukāmānāṃ] em.; praveṣṭukānāṃ S
n.­4317
sucaukṣābhyāṃ] em.; sucaukṣābhyāṃ S
n.­4318
°kāmaḥ] S (shouldn’t this be °kāmam?)
n.­4319
yāvat pañce] em. (on the authority on the Tib.); yāvatyathe S
n.­4320
abhiṣecyāḥ śeṣā varjyā] conj. (based on the Tib.); abhiṣecyā sevyā varjyā S
n.­4321
°mūrdhni] em.; °mūrdhani S
n.­4322
sitacāmareṇa vījyamāno] em.; sitacāmare nivījyamānaḥ S
n.­4323
mantro 'ṣṭaśatavārān] em.; mantrā aṣṭaśatavārān S
n.­4324
mūrdhni] em.; mūrdhani S
n.­4325
°bhiṣiñcen] em.; °bhyaṣiñcet S
n.­4326
mūrdhni] em.; mūrdhani S
n.­4327
adhiṣṭhito] em. (on the authority of the Tib. and TMK); avyaṣṭo S
n.­4328
mūrdhny] em.; mūrdhany S
n.­4329
°nirdeśaṃ] em.; °nirdeśa S
n.­4330
°niryātitena] em.; °niryāti tena S
n.­4331
°bhiṣiñcet] em.; °bhyaṣicyat S
n.­4332
sādhaya] em.; sādhayas S
n.­4333
tān] em.; tām (BHS) S
n.­4334
visarjayitavyāḥ] em.; visarjayitavyaḥ S
n.­4335
niyoktavyāḥ] em.; niyoktavyā S
n.­4336
apuṇyaṃ] em. (on the authority of the Tib.); °puṇyaṃ S
n.­4337
deyaṃ] em.; deyaḥ S
n.­4338
yogina seems to be a BHS form of yogin.
n.­4339
°bhiṣiñcet] em.; °bhyaṣiñcet S
n.­4340
°bhilimpya] em.; °bhyalimpya S
n.­4341
sikatayā] em.; sikatāyā S
n.­4342
°pradīpaṃ] em.; °pradīpa S
n.­4343
°gṛhe] em.; °grahe S
n.­4344
śleṣmāntaka°] em.; śleṣmātaka° S
n.­4345
trividharogasvīkṛtānya °] em. (on the authority of the Tib.); vividharogastrīkṛtānya ° S
n.­4346
°veśmany] em.; °veśma S
n.­4347
ekāntasthāne] em.; ekāntasthāna S
n.­4348
°visarān] em.; °visarā S
n.­4349
paṭalavisarāt] em. (on the authority of the Tib.); paṭalavisaraḥ S
n.­4350
°bīja°] em.; °bījam S
n.­4351
°samprayuktaṃ] em.; °samprayuktaḥ S
n.­4352
°sannaddhaṃ] em.; °sannaddhaḥ S
n.­4353
anupūrvakaṃ] em.; anupūrvakaḥ S
n.­4354
taṃ] em.; tat S
n.­4355
'vidita°] em. (based on the Tib. and other occurrences in the MMK); 'vitatha° S
n.­4356
°prasūtāṃ] em.; °prasūtaṃ S
n.­4357
°prasūtāṃ] em.; °prasūtaṃ S
n.­4358
°varṇayoni°] em. (on the authority of the Tib.); °varṇayonivarṇayoni° S
n.­4359
avikalāṃ] em.; avikalaṃ S
n.­4360
suśobhane] em.; saśobhane S
n.­4361
°dhūma°] em. (on the authority of the Tib.); °dhūpa° S
n.­4362
°candana°] em.; °candanaṃ S
n.­4363
sādhakācāryeṇa] conj.; sādhakācārye S
n.­4364
°śakunayo] em.; °śakunayā S
n.­4365
'ntarikṣe] em.; 'ntarikṣī S
n.­4366
bhagavadbhir] em.; bhagavadbhi° S
n.­4367
me iha] em.; meha S
n.­4368
°vīṇā°] em.; °vīṇa° S
n.­4369
kaṣṭaṃ] em. (on the authority of the Tib.); kaṣṭa S
n.­4370
prabhṛti] em.; prabhṛtī S
n.­4371
taccetane] conj. (based on the Tib.); na cetane S
n.­4372
nihitaṃ tu tato] em. (based on the Tib.); na hi taṃtugato S
n.­4373
In classical Sanskrit atotkṛṣṭatamaiḥ would be written as ata utkṛṣṭamaiḥ.
n.­4374
°krayeti seems to be a metrical contraction of °kraya iti.
n.­4375
paṇya] em. (on the authority of the Tib.); puṇya S
n.­4376
suśubhe] em.; saśubhe S
n.­4377
abhiṣiñcet] em.; abhyaṣiñcet S
n.­4378
°pramāṇam] em.; °pramāṇa S
n.­4379
vitastir] em.; vitasti° S
n.­4380
siddhir] em.; siddhi° S
n.­4381
BHS genitive plural.
n.­4382
uttama°] em.; uttamā S
n.­4383
nityādhiṣṭhitaḥ] em.; nityadhiṣṭhitaḥ S
n.­4384
sandhautaṃ] em.; sandhotaṃ S
n.­4385
'hani] em.; 'haniḥ S
n.­4386
vividhākārān] em. (on the authority of the Tib.); trividhākārāṃ S
n.­4387
°viparītās] em.; viparītas S
n.­4388
kautuko] em.; kotuka° S
n.­4389
śuklo dharmo na rohate] em. (on the authority of the Tib.); śuklo dharmeṇa rohate S
n.­4390
°ādibhī] em.; °ādibhi° S
n.­4391
°vārṣikā°] em.; °vāpīka° S
n.­4392
°paśobhitamūrtiṃ] em.; °paśobhitaṃ mūrtiṃ S
n.­4393
mahāsānaṃ] em. (on the authority of the Tib.); mahāsāraṃ S
n.­4394
dhārayamāṇau] em.; dhārayayānau S
n.­4395
niṣaṇṇā] em.; niṣaṇṇāni S
n.­4396
°vigrahā] em.; °vigrahām° S
n.­4397
īṣat°] em.; iṣat° S
n.­4398
°ākāro] em.; °ākārā° S
n.­4399
°baddha°] em.; °buddha° S
n.­4400
°āvakṣipto] em.; °āvakṣipta° S
n.­4401
vāmahastā°] conj. (based on the Tib.); cāmarahastā° S
n.­4402
ratnotpala°] em. (on the authority of the Tib.); ratnopala S
n.­4403
śāntāveśā°] em.; śāntaveṣā (supported by the Tib.) S
n.­4404
tatrasthān buddhān bhagavato 'ṣṭau] em.; tatrasthāṃ buddhāṃ bhagavatāṃ aṣṭau S
n.­4405
ratnaśikhinaṃ] em.; ratnaśikhi° S
n.­4406
abhilikhet] em.; abhilikhe S
n.­4407
°kiñjalkābhaṃ] em.; °kiñjalkābha S
n.­4408
°āvavarjo° em. (on the authority of the Tib.); °āvavarajo° A
n.­4409
°saśobhanā°] em.; °śasobhanā° S
n.­4410
pratīcchamānam] em.; pratīcchamānaḥ S
n.­4411
ghātakaṃ] em.; ghātakaḥ S
n.­4412
rakta°] em. (on the authority of the Tib.); ratna° S
n.­4413
pratīcchayantīṃ] em.; pratīcchayantī S
n.­4414
°īṣad°] em.; °īṣid° S
n.­4415
°dṛṣṭiṃ] em.; °dṛṣṭiḥ S
n.­4416
muneḥ] em.; mune S
n.­4417
°odyukto] em.; °odyuktaṃ S
n.­4418
muneḥ] em.; mune S
n.­4419
ālikhed] em.; ālikhe S
n.­4420
°vṛtta°] em.; °vṛtto° S
n.­4421
sadodyuktaḥ] em.; sadodyuktoḥ S
n.­4422
kīrtitāḥ] em.; kīrtitā S
n.­4423
śrāvakā] em. (on the authority of the Tib.); sādhakā S
n.­4424
ījitvā] em. (on the authority of the Tib.); jitvā S (unmetrical)
n.­4425
°darśanād] em.; °darśanā S
n.­4426
°ko yasya] em.; kāyesya S
n.­4427
āmantrayate] em.; āmantrayeta S
n.­4428
ārya­maitreyaḥ] em.; ārya­maitreyaṃ S
n.­4429
citrāpayitavyāḥ] em.; citrāpayivyāḥ S
n.­4430
krakucchandako] em.; krakutsandaka° S
n.­4431
bakagrīvī] em.; bakagraniḥ
n.­4432
suyāmaś] em.; sayāmaś S
n.­4433
°vārṣikā°] em.; °varṣika° S
n.­4434
°nāgakesarādibhiḥ] em.; °kesarādibhiḥ S
n.­4435
pūjana°] em.; pūjaja° S
n.­4436
paṭa mucyate] em. (paṭa probably being a metrically shortened BHS genitive); paṭamucyate S
n.­4437
kalāṃ] em.; kalā S
n.­4438
pūjāṃ] em.; pūjā S
n.­4439
tāyinām] em. (on the authority of the Tib.); tāpinām S
n.­4440
°kuberaiḥ] em.; °kuberayoḥ (m.c.?) S
n.­4441
°āditye] em.; °ādityaṃ S
n.­4442
vaśyānām abhayapradāya] em. (on the authority of the Tib.); vaśyānāṃ bhayapradāya S
n.­4443
Here resumes the correspondence with manuscript A.
n.­4444
jaya] S; jayaḥ A
n.­4445
°śeṣe sva] S; °śeṣaśvaḥ A
n.­4446
°yanayaḥ] S; khaṃ jayaḥ A
n.­4447
vākyeda] S; vākyedaṃ A
n.­4448
°śobhana°] A; °śobhanaṃ S
n.­4449
°samaye] A; °samaya° S
n.­4450
ato] A; antato S
n.­4451
bhāṣiṣye] S; bhāṣituṃ A
n.­4452
vīryakrayeṇa] em. (supported by the Tib.); vīryy(?)akrayeṇa A; vikrayeṇa S
n.­4453
adha] em. (on the authority of the Tib.); ata S, A
n.­4454
vāṣṭaṃ] A; cāṣṭaṃ S
n.­4455
°vāsitaiḥ] em. (on the authority of the Tib.; also indicated by the count of missing syllables in A); °sitaiḥ S
n.­4456
°odakena] A.; °odake S
n.­4457
supidhānapihitaṃ] A; supidhānaṃ pathi taṃ S
n.­4458
aṣṭaśatavāram] S; aṣṭasahasravārām A
n.­4459
siddhim] A; siddhir S
n.­4460
avilambita°] S; mā vilambita° A
n.­4461
suguptaṃ] em.; suguptaṃ S; ++++ptaṃ A
n.­4462
°hṛdayānām] em.; °hṛdayānāṃ A; °hṛdayānā S
n.­4463
tam] A; tat S
n.­4464
°opaviṣṭaṃ] A; °opaviṣṭa° S
n.­4465
°pīṭhasaṃsthāpitaṃ] A; °pīṭhasthaṃ sthāpita° S
n.­4466
siṃhāsanopaviṣṭaṃ] S; siṃhāsanopaviṣṭena A
n.­4467
īṣat°] A; īṣa S
n.­4468
sthitakaṃ] A; sikataṃ S
n.­4469
śaratkāṇḍagauro] em.; sa++kāṇḍagauraṃ A; om. S
n.­4470
°camara°] em. (on the authority of the Tib.); °camaraḥ S; ++ ++ ++ A
n.­4471
°viṭapotthitau] S; °viṭapo sthitau A. The dual ending doesn’t agree with the plural ending of the noun that this adjective refers to. The Tib., however, attests that they belong together.
n.­4472
padmāni] S; padmāsanāni A
n.­4473
ratnapādapīṭhaṃ] A; ratnapīṭhaṃ S
n.­4474
śvetapadmāsanasthaḥ] em.; śvetapadmāsanastho A; om. S
n.­4475
°ratnākāram] A; °padmākāraṃ S
n.­4476
°padma°] A; °puṣpa° S
n.­4477
°vaṣṭabdhapadmanāḍaṃ] em.; °vaṣṭabhya padmanāḍaṃ A; °vaṣṭabdhanābhaṃ S
n.­4478
sitavarṇau] em.; sitavarṇṇau A; sitavarṇā S
n.­4479
ahibhogārddhāṅkita] em.; atibhogārddhāṃkita° A; ahibhogāṅkita° S
n.­4480
nirīkṣamāṇo] S; nirīkṣamāṇau A
n.­4481
°kaṭacchuka°] em.; °kaṭacch+ka° A; °kaṭacchaka° S
n.­4482
tri°] S; cchanda° A
n.­4483
cābhilikhet] conj.; cā ++ ++ khet A; vā abhilikhet S
n.­4484
likhāpayitavyau] A; likhāpayitavyāḥ S
n.­4485
rūpakāṇi] S; rūpāṇi A
n.­4486
anya avaśyaṃ S; atyavaśyaṃ A
n.­4487
avaśyaṃ] S; atyavaśyaṃ A
n.­4488
pāpakāriṇām] S; pāpakarmmiṇāṃ
n.­4489
sādhanīyā] S; sārvadhanīy+ A
n.­4490
yānti vināyakāḥ] S; niryānti nāyakaḥ A
n.­4491
bodhyārambho] em.; boddhyāraṃbha A; boddhāraṃ S
n.­4492
karmaṇā] S; karmaṇi A
n.­4493
The lacunae in S indicate that the entire first pāda is missing in T. In A, however, the missing part corresponds to just one syllable. The Tib. does not account for the missing text at all.
n.­4494
sidhyante] A; sidhyate S
n.­4495
bodhis] S; bodhau A
n.­4496
nivāritā] A; nivāritāḥ S
n.­4497
The correspondence with manuscript A ends here, to resume again in chapter 12.
n.­4498
The MMK text seems to favor the spelling sādhanopayika rather than sādhanopāyika.
n.­4499
kalpaṃ] em.; kalpā S
n.­4500
niḥsṛtaṃ] em.; niḥśritaṃ S
n.­4501
romaharṣaṇasañjanaṃ] em.; romaharṣaṇaṃ sañjanaṃ S
n.­4502
sambodhau] em.; sambodho S
n.­4503
kalparāje] em.; kalparāja° S
n.­4504
japet] em.; jape S
n.­4505
parvatāgram] em.; parvatāyam S
n.­4506
°ramaṇa°] em.; °ramāṇa° S
n.­4507
grahītavyam] em.; grahetavyam S
n.­4508
°sahasrāṇi] em.; °sahasrā S
n.­4509
sādhanopāyikaṃ] em.; sādhakamopayikaṃ S
n.­4510
pūrakaḥ] em.; pūraka S
n.­4511
sukhoṣṇāṃ] em.; sukhoṣṇaṃ S
n.­4512
°āmātisāre] em.; °āyātisāre S
n.­4513
Mūleṣu is not reflected in the Tibetan translation.
n.­4514
°ādvālya] (°ākṣālya?) S
n.­4515
°viṣṭabdho] (visnigdhā?) S
n.­4516
yatkiñcid] em.; yatkiñci S
n.­4517
caikīkṛtya] em.; cekīkṛtya S
n.­4518
grāma°] em. (on the authority of the Tib.); yāma° S
n.­4519
°lakṣaṃ] em. (although the Tib. reflects °śataṃ, the number should perhaps be the same as the number of lighted lamps, i.e., 100,000); °lakṣaṇaṃ S
n.­4520
The punctuation in the passage cirañjīvī...pūjayati has been amended based on the Tibetan translation.
n.­4521
ārabhet] em.; ārabhe S
n.­4522
°puṣpānāṃ] conj.; °puṣpāṃ S
n.­4523
vāhayet] em.; vāhaye S
n.­4524
tarjayitavyāḥ] em.; tarjayitavyā S
n.­4525
kārāpayet] em.; kārāpaye S
n.­4526
dvīpake] em.; dvīpakaṃ S
n.­4527
kuryāt] em.; kuryā S
n.­4528
yamune] conj.; yumane S
n.­4529
tatrāpi] em.; tatrāpiḥ S
n.­4530
puravare] em. (on the authority of the Tib.); puraghare S
n.­4531
°sambhavāḥ] em.; °sambhavā S
n.­4532
karvaṭāḥ] em.; karvaṭā S
n.­4533
layane] em.; lapane S
n.­4534
śūnyāyatane] em.; śūnyamāyatane (unmetrical) S
n.­4535
japet] em.; jape S
n.­4536
gacchet] em.; gacche S
n.­4537
'travat] em.; travat S
n.­4538
vaset] em.; vasat S
n.­4539
gacchet] em.; gacche S
n.­4540
varjayet] em.; varjaye S
n.­4541
°ācaret] em.; °ācare S
n.­4542
śraddhādhimuktena] em. (on the authority of the Tib.); śraddhāvimuktena S
n.­4543
sākṣāt paśyati] em.; sākṣāt paśyati sākṣāt paśyati S
n.­4544
sugupta°] conj.; sagupta S
n.­4545
°siddhiṃ] em.; °siddhiḥ S
n.­4546
mūrdhnina°] em.; mūrdhnira S
n.­4547
maṇḍam] em. (on the authority of the Tib.); maṇḍalam S
n.­4548
ucchoṣaṇe 'mṛta°] conj.; ucchoṣaṇa amṛta S
n.­4549
°vidhir] em.; °vidhiṃ S
n.­4550
°mātreṇaiva] em.; °mātraiṇaiva S
n.­4551
kāryavān] em.; kāryāvān S
n.­4552
acchambhinam] S; aśaṅkinam? (conj.)
n.­4553
'tyanalaso] em.; nyanalasaḥ S
n.­4554
vajrābja°] em. (on the authority of the Tib.); vajrānta° S
n.­4555
jarābālyor] em.; jarābālyo S
n.­4556
tathāmānīṅgitajño] em.; tathā mānī iṅgitajño (unmetrical) S
n.­4557
ekākicara°] em.; ekākīcara° S
n.­4558
siddhikāmais] em.; siddhikāmas S
n.­4559
kartavyaṃ] em.; kartavya S
n.­4560
tuṣṭiṃ] em.; tuṣṭi S
n.­4561
daded] em.; dade S
n.­4562
sārdha°] conj. (based on the Tib.); sādhva° S
n.­4563
va] S (= eva)
n.­4564
kuryānugrahahetutaḥ] S (= kuryād anugrahahetutaḥ)
n.­4565
gacched] em.; gacche S
n.­4566
samāhitaḥ] em. (on the authority of the Tib.); samāsataḥ S
n.­4567
'smiñ] em.; 'smi S
n.­4568
sunirmalam] em.; sanirmalam S
n.­4569
vilaṅghayet] em.; vilaṅghaye S
n.­4570
tāyinam] conj.; tāpinam S
n.­4571
buddhān] conj.; (unmetrical) buddhānāṃ S
n.­4572
pāpadeśanā] em.; yāpadeśanā S
n.­4573
japet] em.; jape S
n.­4574
parakarṇapathe] em. (on the authority of the Tib.); parakarmapathe S
n.­4575
tasmāj] em.; tasmā S
n.­4576
jantuvigate] S; japavigate (the reading reflected by the Tib.)
n.­4577
codite] S (= ca • udite)
n.­4578
dite] S (= udite, m. c.)
n.­4579
muneḥ] em. (on the authority of the Tib.); munau S
n.­4580
sa] conj. (based on the Tib.); na S
n.­4581
mantramūḍhā] em. (on the authority of the Tib.); yatra mūḍhā S
n.­4582
ceṣṭitāḥ] conj.; cekṣitāḥ S
n.­4583
'śuce] em. (on the authority of the Tib.); śuce S
n.­4584
kuṇapeṇaiva] em. (on the authority of the Tib.); kuṇameṇaiva S
n.­4585
strīṣu S (the Tib. reflects teṣu)
n.­4586
digdeśaṃ] em. (on the authority of the Tib.); dideśaṃ S
n.­4587
āviśet] em.; āviśe S
n.­4588
cāghṛṣet] em.; cāghṛṣe S
n.­4589
°sudhaṃ] em.; °sudyaṃ S
n.­4590
°parisrute] em.; °pariśrute S
n.­4591
kuryāt] em.; kuryā S
n.­4592
yaj] conj.; ya S
n.­4593
kuryāc] em.; kuryā S
n.­4594
gacchet] em.; gacche S
n.­4595
vase] em.; vaśe S
n.­4596
atithim] em. (on the authority of the Tib.); tithim (unmetrical) S
n.­4597
bhūtotsāraka] em.; bhūtostāraka S
n.­4598
°ceṣṭitāḥ] em.; ceṣṭitā S
n.­4599
karma°] em. (on the authority of the Tib.); dharma° S
n.­4600
°sthitiḥ] em.; °sthitiḥ S
n.­4601
yathaiva • akṣam abhyajya] em.; yathaivākṣapabhyajya (unmetrical) S
n.­4602
saṃniśritāś] em.; saniśritāś S
n.­4603
bhūti°] em. (on the authority of the Tib.); bhūmi° S
n.­4604
muninām] conj.; munibhiḥ S
n.­4605
bhūti°] em. (on the authority of the Tib.); bhūta° S
n.­4606
mā vilamba mā vilamba] em. (on the authority of the Tib.); mā vilamba S
n.­4607
In the Tibetan translation, asmiṃ kalparājottame begins the next paragraph.
n.­4608
tataḥ] em.; gataḥ S
n.­4609
pratiṣṭhāpya] em.; pratiṣṭhāpya pratiṣṭhāpya S
n.­4610
siddha°] em.; siddhya° S
n.­4611
bhagavat] em.; bhagavaṃ S
n.­4612
samāsato 'nuṣṭheyā] em. (on the authority of the Tib.); samator anuṣṭheyā S
n.­4613
gacchec] em.; gacche S
n.­4614
chorayitvā] Vaidya; sthorayitvā S
n.­4615
aṭed] em.; aṭe S
n.­4616
jagdhet] em.; jagdhe S
n.­4617
bhakṣet] em.; bhakṣe S
n.­4618
varjayet] em.; varjaye S
n.­4619
ādaded] em.; ādade S
n.­4620
annaṃ] em.; anna S
n.­4621
bhuñjīta • anyebhyaḥ] em.; bhuñjīta bhuñjītānyebhyo (unmetrical) S
n.­4622
ādaded] em.; ādade S
n.­4623
evaṃ] em.; eva S
n.­4624
vidhidṛṣṭān] em.; vidhidṛṣṭāṃ S
n.­4625
sarvaduṣṭān] em.; saduṣṭāṃ S
n.­4626
The Tibetan transliteration reads nadivarā vāriṇe.
n.­4627
The Tibetan transliteration reads °rūpiṇe.
n.­4628
phaṭ phaṭ] em. (on the authority of the Tib.); sphaṭ sphaṭ S
n.­4629
upaśamanārtham] em.; upraśamanārtham S
n.­4630
notsṛjet] em.; notsṛje S
n.­4631
°vikaraṇa°] em.; °vikiraṇa° S
n.­4632
atrāṇam] em.; antrāṇam S
n.­4633
aśaraṇaṃ dīnamanasam] em. (on the authority of the Tib.); aśaraṇa adīnamanasam S
n.­4634
dūṣya°] em. (on the authority of the Tib.); duṣpa° S
n.­4635
vyāma°] em. (on the authority of the Tib.); dhyāya° S
n.­4636
kuryāt] em.; kuryā S
n.­4637
saptamaḥ] em. (on the authority of the Tib.); sattamaḥ S
n.­4638
prasruto] em.; praśruto S
n.­4639
yatnād] em.; yatnā S
n.­4640
ca tyajed] em.; caityajed S
n.­4641
°buddhais] em.; °buddhes S
n.­4642
mohinaḥ] em.; mohitaḥ S
n.­4643
nāvamanyaṃ] em.; cāvamanyaṃ S
n.­4644
vividhān karmān] em.; vividhāṃ karmāṃ (BHS accusative plural) S
n.­4645
madhyamān] em.; madhyamām (BHS accusative plural) S
n.­4646
°arthaṃ] em.; °artha S
n.­4647
yāti] em.; yānti S
n.­4648
'saṃyogasādhakaḥ] em. (on the authority of the Tib.); saṃyogasādhakaḥ S
n.­4649
aprasiddhāḥ] em.; aprasiddhā S
n.­4650
ārabhyam] em. (on the authority of the Tib.); ārabdham S
n.­4651
ye] conj. (based on the Tib.); me S
n.­4652
yuktiḥ] em.; yukti S
n.­4653
puṣkalān] Vaidya; sañjī … (text illegible) S
n.­4654
°tantreṣu] em. (on the authority of the Tib.); °mantreṣu
n.­4655
bhavet] em.; bhave S
n.­4656
yāval] em.; yāva S
n.­4657
punar] em.; puna S
n.­4658
caryāsamayānupraviṣṭānāṃ] M; caryānusamayapraviṣṭānāṃ S
n.­4659
svapet] em.; svape S
n.­4660
vikarālayam] conj. (M. Delhey); cirakālayam S
n.­4661
bruvate] M; kravate S
n.­4662
na cāpi] M; cāpi (unmetrical) S
n.­4663
gaccheya] (unmetrical) S; gacchaye (em.) M
n.­4664
Here resumes the correspondence with manuscript A.
n.­4665
putrañjīvakam iṣṭaṃ] S; putrañjīvakariṣṭaṃ A, M
n.­4666
phalasambhavaṃ] A, M; phalasambhavaḥ S
n.­4667
°sthāne] M; °sthā + S
n.­4668
+ + + ṃ ganye vratī A, M; + + + + + + + S
n.­4669
apramattaḥ sadā] A, M; + + + + + + S
n.­4670
ūrdhvaśākhāphalaṃ] em.; ūrdhvaśākhāṃ phalaṃ S, M; uccaśākhāphalaṃ A
n.­4671
ūrdhvakarma] S, M; uccakarmma A
n.­4672
adhamaiva] em.; adhameva S
n.­4673
ajugupsāṃ] conj.; ākugupsāṃ(?) A; ajugupsyāṃ M (conj.); akupsāṃ (metrically shortened?) S
n.­4674
sadā] M (on the authority of the Tib.); saha S
n.­4675
ākarṣaḥ] (unmetrical) S; ākarṣaṇā p.c. A
n.­4676
vidheṣu kurute] em.; vividheṣu kurute (unmetrical) A; vidhe sukurute S
n.­4677
aśeṣān bhuvi ceṣṭitān] em.; aśeṣāṃ bhuvi ceṣṭitām S; na śeṣāṃ tu viceṣṭitām A
n.­4678
yā] A; ye S
n.­4679
sadā] S; tadā A
n.­4680
mantrasiddhiṃ] em.; mantraḥ siddhiḥ A; yatra siddhiḥ S
n.­4681
tāṃ A; taṃ S
n.­4682
yatnāt] A; yasmāt S
n.­4683
japyā] A; japyāḥ S
n.­4684
prāṇanāśanam] em.; prāṇanāśanāt A; pāpanāśanam S
n.­4685
bahva°] A; bahu° S
n.­4686
gṛhītvā] M; gṛhītvāḥ A; gṛhītā S
n.­4687
yātā] A, M; yā yāṃ S
n.­4688
akṣaphalān sarvān] em.; akṣaphalāṃ sarvāṃ A; akṣaphalaṃ sarvāṃ S
n.­4689
For nityam the Tibetan has cho ga (“rite”), which seems to reflect a different reading.
n.­4690
śodhayemakṣamudbhavām S
n.­4691
°phalān yuktaḥ] em.; phalāṃ yuk+ḥ A; °phaladyukto S
n.­4692
mantratattvajñaḥ] em.; mantratattvajño M (based on the Trivundram manuscript); matrasattvajño S
n.­4693
tu] A; tuḥ S
n.­4694
cāpy] A; vāpy S
n.­4695
asphuṭitān] em.; asphuṭitāṃ S; asphuṭitāṃ A
n.­4696
tadā yuktaḥ] em.; tadā yukto A; sadā hy uktaḥ S
n.­4697
sphāṭikasambhavam] em.; sphāṭikasaṃbhavaḥ A; sphāṭikaṃ samam S
n.­4698
musāragalvaṃ ca] M; muṣāragalvaṃ ca A; susāraṃ caiva S
n.­4699
divyāṃ] M; divyān S
n.­4700
anyān] em.; anyāṃ A; anyaṃ S
n.­4701
grathitaṃ] S; kathitan A
n.­4702
kṛtvā] A; °mālā S
n.­4703
samāsataḥ] S; samantataḥ (the reading reflected in TMK); samantraḥ A
n.­4704
tatrānupūrvaśaḥ] A, M; tadānupūrvataḥ S
n.­4705
bhṛśaṃ yatnād] A, M; tṛsandhyantād S
n.­4706
baddho] S, M; buddho (the reading reflected in TMK)
n.­4707
sarpa°] A, M (supported by TMK); sarva° S
n.­4708
tataḥ snātvā] em.; tata snātvā A, M; snātvā S
n.­4709
uttiṣṭhet] A; uttiṣṭhe S
n.­4710
gṛhyam akṣāṇusūtritam] S; gṛhya +kṣāṇḍusūtritaṃ A
n.­4711
ambhe] (unmetrical) S, A; ambare (reading reflected in TMK)
n.­4712
yathāsthānaṃ] S (supported by TMK); yathāsnātaṃ B; yathā snātaṃ M
n.­4713
dhātudhare] A, M (supported by D and TMK); dhātuvare S
n.­4714
tasyāgrataṃ tu taṃ mālāṃ nyaset tatra] A; ta + + + + + + + + + + + + + + + + + + S
n.­4715
samupasthite] S, A, M (supported by D); samayasthite (reflected in TMK)
n.­4716
ahorātroṣito] S; ahorātroṣite A
n.­4717
paśyec] A, M; paśya S
n.­4718
chobhanān svapnadarśanān] em.; śobhanāṃ svapnadarśanām S; chobhanaṃ svapnadarśanam A
n.­4719
yadi] A, M; yadya S
n.­4720
dadyāt] em.; dadyā S; dadyāṃt A
n.­4721
mantrāḥ sarvārthasādhakāḥ] em.; mantrā sarvārthasādhakā S
n.­4722
Here ends the correspondence with manuscript A, to resume again in chapter 13.
n.­4723
punar api] em. (supported by D); punar api punar api S
n.­4724
tvadīya°] conj. M; tvadīyaṃ S
n.­4725
°upacaryā°] em. (M); °opacaryā° S
n.­4726
This entire paragraph is missing from A.
n.­4727
Here resumes the correspondence with manuscript A.
n.­4728
uttiṣṭha] S; tiṣṭha tiṣṭha A
n.­4729
cocchritam] em.; cocchṛtam S; cotsṛjam A
n.­4730
snigdhākāraṃ praśastaṃ] A, M; snigdhākārapraśastaṃ S
n.­4731
cāpi] A, M; vāpi S
n.­4732
kṛmibhir] A; kṛmibhir na ca S
n.­4733
cāpi] A; vāpi S
n.­4734
anyavarṇo 'prakṛṣṭās] em.; anyavarṇo prakṛṣṭās S; anyavarṇāprakṛṣṭās A
n.­4735
adhamāś] A; adharmaś S
n.­4736
samārabhet] em.; samārabhe S
n.­4737
vakraṃ] A a.c.; avakraṃ S, A p.c.;
n.­4738
tataḥ] A; tathā S
n.­4739
caiva] A; ceva S
n.­4740
varjitaṃ] A; vivarjitaṃ (unmetrical) S
n.­4741
sikatā°] M; siṃhatā° S
n.­4742
saṃskṛtaṃ] A; saṃsthitaṃ S
n.­4743
vediṃ] A; vediḥ S
n.­4744
maṇḍalākṛtim] A; maṇḍalākṛtiḥ S
n.­4745
dvihastaṃ] A; dvihastā S
n.­4746
tiryaṃ] A; tiyaṃñ(?) S
n.­4747
tathā mṛṣṭe] A; parāmṛṣṭe S
n.­4748
kuryād dhomaṃ] A; ku+ dhomaṃ S
n.­4749
homakarme tu] A; homakarmiti S
n.­4750
hastamātraṃ tataḥ] S; hastamātrataḥ A
n.­4751
sthitā] M; sthitāḥ A; sthitaṃ S
n.­4752
śāntikā] S, A; śāntike (em.) M
n.­4753
pauṣṭikā] em. pauṣṭike S, A
n.­4754
udaṅmukhe] A; udaṅmukhā S
n.­4755
sadākālaṃ] S; sadākāryaṇaṃ A
n.­4756
karma tu] em.; karmaṃ tu A; karmaṇi S
n.­4757
°kāṣṭhaḥ] A; °kāṣṭhā S
n.­4758
śuṣkā] A; karmā S
n.­4759
samantāt] M; samantā S; samantān tu A
n.­4760
haritaiḥ] S; rahitaiḥ A
n.­4761
marakatākārasaṅkāśais] em.; marakatākāraṃ saṅkāśaiḥ A; marakatākāśasaṅkāśaiḥ S
n.­4762
pāpakakarmāṇi] (em.) M (Tib. sdig pa’i las rnams); pāpakarmāṇi (unmetrical) A; pāvakakarmāṇi S
n.­4763
niṣiddhā] S; niṣiddhāni A
n.­4764
cāmbhaso] S; cāmbhaśā A
n.­4765
samantād] M; samantā S
n.­4766
upaspṛśya] S; upaspṛśyāḥ A
n.­4767
nānya-m-ambare] em.; nānyam ambare S; nānyasaṃvaraiḥ A (supported by the Tib. gos zhan dag ni bkag ma yin).
n.­4768
upahanyābhiratena S; upahatyābhiratena A, M
n.­4769
°vyajanena] S; °vyajane A
n.­4770
vāpi] A; cāpi S
n.­4771
pravātayet] em.; pravātaye S; pratāpayet A
n.­4772
agnimantrajño] em.; agniṃ mantrajñaḥ A; adhimantrajño S
n.­4773
The correspondence with manuscript A ends here, to resume again in Chapter 18 (this chapter is not included in the Sanskrit edition here, as it has not been translated into Tibetan).
n.­4774
'bhyukṣet] em.; 'bhyukṣe S
n.­4775
dadyād] em.; dadyā S
n.­4776
buddhānāṃ] em.; buddhāna° S
n.­4777
vanded] em.; vande S
n.­4778
pāpikam] em.; pāyikam S
n.­4779
lābhed] em.; lābhe S
n.­4780
In place of apratihataśāsanānām (“whose instructions are impeccable”), the Tibetan transliteration reflects apratihata­gatiṃ gatānām (“who follow impeccable conduct”).
n.­4781
japet] em.; jape S
n.­4782
The form juhyād is metrically shortened.
n.­4783
°hetor] em.; °heto S
n.­4784
argha°] em.; ardha° S
n.­4785
cābhyanumoditaṃ] em.; cānubhyamoditaṃ S
n.­4786
samanantara°] conj.; samanta­ratna S
n.­4787
abhūvan] em.; abhūvaṃ S
n.­4788
avalokya] em.; alokya S
n.­4789
paṭe] em.; paṭo S
n.­4790
cānupāyane] conj.; cānupāpane S
n.­4791
°pariṣṭād] em.; °pariṣṭā S
n.­4792
puṣpajātāni] em.; puṣpajātīni S
n.­4793
tathānyān gandham āśritān] em.; tathānyāṃ gandham āśritām S
n.­4794
śāstur viśvaṃ] em.; śāstuviśvaṃ S
n.­4795
munim] em.; muniṃm S
n.­4796
°kūrparam] em.; °karpūram S
n.­4797
bhagavato 'dhaḥ] em.; bhagavatasyādhaḥ (unmetrical) S
n.­4798
ālikhet] em.; ālikhe S
n.­4799
divyāvāra°] em. (on the authority of the Tib.); divyācāra° S
n.­4800
°mālopajvalate] em.; °mālopajya jvalate (unmetrical) S
n.­4801
vijayetyākhyā] em.; vijayetvākhyā S
n.­4802
śrīkaṇḍaṃ] em.; śrīkaṇṭhaṃ S
n.­4803
samaplutam] is this a metrically lengthened samplutam?
n.­4804
triśuklaṃ] em. (on the authority of the Tib.); triśūlaṃ S
n.­4805
ākṛṣṭā] em. (on the authority of the Tib.); ākṛṣṭāḥ S
n.­4806
svāmī] conj. (based on the Tib.); °ścamī S
n.­4807
mahān] em.; mahām S
n.­4808
laukikān lokamantrān] em.; laukikāṃ lokamantrā S
n.­4809
adūṣayan sarvabhūtān] conj. (based on the Tib.); dūṣayaṃ sarvabhūtānāṃ S
n.­4810
kuryāt] em.; kuryā S
n.­4811
ākāṃkṣayan] em.; akāṃkṣayam S
n.­4812
samantāj] em.; samantā S
n.­4813
yāvad] em.; yāva S
n.­4814
°niṣṭhas] em.; °niṣṭas S
n.­4815
lokān buddhakṣetrān] em. (on the authority of the Tib.); lokāṃ buddhakṣelāṃ S
n.­4816
śāstubimbākhye] em.; śāstuvimvākhye S
n.­4817
mantre kaika­samantrite seems to be a “metrical” sandhi for mantre ekaika­samantrite.
n.­4818
nyaset] em. (on the authority of the Tib.); °nyase S
n.­4819
°āṣṭaṃ] em. (on the authority of the Tib.); °āṣṭhaṃ S
n.­4820
gacchet] em.; gacche S
n.­4821
acchindyaṃ] conj.; acindyaṃ S
n.­4822
kalaśaṃ] conj. (based on the Tib.); kamalaṃ S
n.­4823
bhūṣaṇāniha] metrically shortened bhūṣaṇānīha?
n.­4824
uttiṣṭhet] em.; uttiṣṭhe S
n.­4825
°karme] em.; °karma S
n.­4826
°siddhiṃ] em.; °siddhi S
n.­4827
yatkarma] em.; tatkarma S
n.­4828
mukhaṃ] em. (on the authority of the Tib.); sukhaṃ S
n.­4829
°pasargiṇaḥ] em.; °pusargiṇaḥ S
n.­4830
°ādibhir] em.; °ādibhi S
n.­4831
°paṭa°] conj. (based on the Tib. which reads “painting”); °paṭala° S
n.­4832
°sarvārtha] em. (on the authority of the Tib.); °sarvathā S
n.­4833
guhācatvarakeṣu] V; guhā ca varakeṣu S
n.­4834
tadā] em.; tada S
n.­4835
kumārarūpiṇa] S; kumārarūpiṇe D
n.­4836
darśaya] D; darśayam° S
n.­4837
bhūtisamudbhāvāya] conj.; bhūti samudbhāvaya S; bhūmimudbhāva D
n.­4838
ubhayāgrān] em.; bhayāgrān S
n.­4839
vai] em.; ve S
n.­4840
tu plutaṃ] conj.; tṛplutaṃ S
n.­4841
yatrastha] em. (on the authority of the Tib.); tatrastho S
n.­4842
ātmadehasthaḥ] em.; mātmadehastho S
n.­4843
paśyec] em.; paśye S
n.­4844
codyānaṃ] em.; codpānaṃ S
n.­4845
udakaughai] em.; udakoghai S
n.­4846
paśyaec] em.; paśyaic S
n.­4847
bhakṣaṇāc] em.; bhakṣaṇāś S
n.­4848
āsanaṃ] em.; āśanaṃ S
n.­4849
śayanaṃ] em.; sayanaṃ S
n.­4850
anekā] em.; anyekā S
n.­4851
vindyāt] em.; vindyā S
n.­4852
samantād dhy] em.; samantā hy° S
n.­4853
°skandha°] conj.; °saṅkadha°
n.­4854
prayogāny uktāni] em. (the gender of prayoga seems to have been changed metri causa); prayogādyu yuktāni S
n.­4855
saṃyuktās] em.; saṃyuktos S
n.­4856
śūnyārtha] em. (on the authority of the Tib.); śuddhyārtha° S
n.­4857
sevet] em.; seve S
n.­4858
na siddhyarthā] conj. (based on the Tib.); bhidyarthā (unmetrical) S
n.­4859
svapet] em.; svape S
n.­4860
paittikasya] em.; paittikasyā S
n.­4861
sadāprājño] em. (on the authority of the Tib.); sadā prājño S
n.­4862
'hṛtsthiro] em. (on the authority of the Tib.); hṛtsthiro S
n.­4863
bhavet] em.; bhave S
n.­4864
ākāṃkṣayan] em.; akāṃkṣayam S
n.­4865
sattvārtha] em. (on the authority of the Tib.); sarvārtha° S
n.­4866
dharmārtha˚] em.; dhamārtha˚ S
n.­4867
siddhir] em.; siddhi S
n.­4868
sa devarāṭ] conj. (based on the Tib.); tad eva rāṭ S
n.­4869
°rthayuktānāṃ] em. (on the authority of the Tib.); °rtham uktānāṃ S
n.­4870
°nāthaiḥ] em.; °nāthai S
n.­4871
dūrva°] em. (on the authority of the Tib.); pūrva° S
n.­4872
tasya-m-iṣyate] conj.; tasya śiṣyate S
n.­4873
stryākhyo] em. (on the authority of the Tib.); stryākhyā° S
n.­4874
°devī°] em.; °devi° S
n.­4875
mohajaḥ] em. (on the authority of the Tib.); mahojaḥ S
n.­4876
atipānarataḥ] em. (on the authority of the Tib.); atimānarataḥ S
n.­4877
vistīrṇakaṭinaḥ] em. (on the authority of the Tib.); vistīrṇaḥ kaṭhinaḥ S
n.­4878
ātāmra] em.; ātāmvra S
n.­4879
°bimba°] em.; °bimbha° S
n.­4880
kaṭinaḥ] em.; kaṭhinaḥ S
n.­4881
siddhiḥ] em. (on the authority of the Tib.); śuddhi S
n.­4882
tasmin] em.; tasmi S
n.­4883
hrāsyāyāṃ] em.; hrasyāyāṃ S
n.­4884
janyante] em.; janayante (unmetrical) S
n.­4885
mūḍhāś] conj. (based on the Tib.); mūrdhvāś S
n.­4886
satvaram] em.; sattvaram S
n.­4887
kālam akālaṃ cānuhetavaḥ] em. (based on the Tib.); kālaṃ kālaṃ yānuhetavaḥ S. Both readings are hypermetrical; contextually, however, the emended seems to make better sense.
n.­4888
cakret] em.; cakre S
n.­4889
sadhūminam] em. (on the authority of the Tib.); sadhūbhinam S
n.­4890
prasannānāṃ] em.; prasannānā S
n.­4891
mantra-m-uktibhir] em.; mantramuktībhir
n.­4892
mānuṣāsṛtā S
n.­4893
puṇyatām?] conj. (based on the Tib.); punas tam S
n.­4894
°bāliśa°] em.; °bālisa° S
n.­4895
saṃsāraughe?
n.­4896
kuśalākuśalakarmajñair] em. (on the authority of the Tib.); kuśalaiḥ kuśalakarmajñair (unmetrical) S
n.­4897
bhūtale loke] em.; bhūtalā le ke S
n.­4898
vāyur] em.; cāyur S
n.­4899
kathitaṃ] em.; kathite S
n.­4900
sarvajñajñānajñeyaṃ] em. (on the authority of the Tib.); sarvaṃ jñānajñeyaṃ S
n.­4901
asmin] em.; 'smiṃ (unmetrical) S
n.­4902
vidyate] conj.; vi + + + + S
n.­4903
abandhyaṃ] em.; avandhyaṃ S
n.­4904
tryadhvikeṣu] em.; tryadvikeṣu S
n.­4905
°niṣpattir] em.; °niṣpatti° S
n.­4906
pañcadaśamaḥ] em.; trayodaśamaḥ S
n.­4907
avalokya] em.; alokya S
n.­4908
tadā] em. (on the authority of the Tib.); mudā S
n.­4909
sarvākāra°] em. (on the authority of the Tib.); mantrākāra° S
n.­4910
saptamaṃ tu] em. (on the authority of the Tib.); saptamantra° S
n.­4911
'namasya] em. (m.c. for 'namasyat?); namasya S.
n.­4912
praṇetāro] em. (supported by the Tib.); praṇitāro S
n.­4913
°vibhūnām] em.; °vihūnām S
n.­4914
satyākṣaya°] em.; satyayākṣaya° (unmetrical) S
n.­4915
satataṃ dānaratā] em. (on the authority of the Tib.); sa tadānaratā S
n.­4916
siddhir bhavet] em.; siddhi bhave S
n.­4917
sadā] em.; sada S
n.­4918
mañjuvare] em. (on the authority of the Tib.); mañjudhare S
n.­4919
māraṃ] em.; māra S
n.­4920
tathā] conj. (based on the Tib.); tathāgata (unmetrical) S
n.­4921
śriyām] em.; śriyā me (unmetrical) S
n.­4922
mañjuśrīti] em.; mañjusirīti (unmetrical) S
n.­4923
aparyastam aśuddho] em.; paryastava śuddho (unmetrical) S
n.­4924
Bhaveyam seems to be a BHS sandhi of bhave (for bhavet) and iyam (i.e., iyaṃ [bodhiḥ]).
n.­4925
bhaved yā] em.; bhaveyā S
n.­4926
tvadīya] em.; tmadīya S
n.­4927
ṣoḍaśamo] em.; caturdaśamaḥ S
n.­4928
°ākṛṣṭavān] em.; °ākṛṣṭavā S
n.­4929
buddhānāṃ] em.; budhānāṃ S
n.­4930
°ānyonyam] conj. (based on the Tib.); °ānto 'nyam S
n.­4931
bhūtābhiniṣpattir] em.; bhūtābhiniṣpatti° S
n.­4932
nirdahyante] em.; nirdahante S
n.­4933
evaṃvidhaṃ] em.; eva vidhaṃ S; (the Tibetan text reflects the reading ekavidhaṃ)
n.­4934
eva] em. (on the authority of the Tib.); evaṃ S
n.­4935
'nyallakṣyate] em.; 'nya lakṣyate S
n.­4936
samāśritya] em.; samāsṛtya S
n.­4937
dṛśyate] em.; dṛśyati S
n.­4938
°phalāś] em.; °phalā° S
n.­4939
°bhayaḥ] em.; °bhayoḥ S
n.­4940
mantrabalaṃ] em. (on the authority of the Tib.); mantravarṇa S
n.­4941
bhagnāsau namucis] em.; balāsau bhagnāśau namuciṃs (hypermetrical) S
n.­4942
mahā­vīryaḥ] em.; mahā­vīryā S
n.­4943
saptadaśamaḥ] em.; pañcadaśamaḥ S
n.­4944
Here begins the correspondence with manuscript R.
n.­4945
From this chapter onward, the chapter numbers here are out of step with those in the Tibetan version. Chapters 18 to 23 are missing from the Tibetan text and have been left out of the Sanskrit edition here.
n.­4946
grahān] em.; grahāṇ R; grahaṇ° S
n.­4947
°svavākyaṃ] S; °svākṣaṃ R
n.­4948
nirdeśayituṃ] S; vavidarśayituṃ R
n.­4949
sādhayantu] S; sādhitu R
n.­4950
samaye ca tiṣṭhantu bhavantaḥ] R; om. S
n.­4951
sarvasattvārthaṃ] R; sarvaṃ sattvārthaṃ S
n.­4952
vakṣye] em.; vakṣe] R; vahe° S
n.­4953
hitārthaṃ] R; °kārthaṃ S
n.­4954
prasādhitum] R; prasādhitam S
n.­4955
The lacuna is only in S.
n.­4956
Here resumes the correspondence with manuscript A.
n.­4957
meṣarāśe] R; meṣarāśi A; meṣarāśi° S
n.­4958
panthānāṃ] A, R; patthānāṃ S
n.­4959
°śirāś] A; °śiraś S; °siraś R
n.­4960
sārdraṃ] A; sādraṃ R; ārdraṃ S
n.­4961
praśastau] A, R; om. S
n.­4962
ubhau] R; ubhau nakṣatrau S, A
n.­4963
yuddhaśaṇḍo°] S, R; ūrddhva śauṇḍau A
n.­4964
The correspondence with manuscript A ends here (A36r5), to resume later in this chapter.
n.­4965
loka°] em.; loka S; loke R
n.­4966
na ca teṣāṃ] R; na eteṣāṃ S
n.­4967
kṛtayuge] R; kṛtau yuge S
n.­4968
nārkacandrā] S; nāvacandrī R
n.­4969
śubhāśubham] S; śubhaṃ R
n.­4970
sattvā] S; sarvā R
n.­4971
sadā] R; samā S
n.­4972
saṃsthāḥ] em.; °saṃsthā R; °saṃsthāṃ S
n.­4973
sasurāsura°] R; sasurāsuraḥ || sambhavaṃ S
n.­4974
tato madhyame] R; tato madhyame | madhyame S
n.­4975
khakkhaṭatvaṃ] em.; khakkhaṭātvaṃ R; khakhaṭatvaṃ S
n.­4976
kathitaṃ] R; tat kṛtaṃ S
n.­4977
gāruḍītanum] R; gāruḍīṃ tanum S
n.­4978
°cāriṇām] R; °vāriṇām S
n.­4979
paiśācītanur] em.; paiśācītanu R; paiśācīṃ tanu S
n.­4980
upapattivaśān] S; upavasāṃ R
n.­4981
°kāraṇāt] S; °kāraṇā R
n.­4982
śilpa°] S; śilpā° R
n.­4983
jyotiṣaṃ] R; jyotiṣaś S
n.­4984
tathājñānaṃ] em.; tathā jñānaṃ S
n.­4985
cirā] S; vinā R
n.­4986
acyutaṃ] conj.; yacyutaṃ S; sūcyataṃ R
n.­4987
samyaksambodhir] em. (on the authority of the Tib.); samyakṣa (unmetrical) S; samānsa paripeṣṭya (unmetrical) R
n.­4988
'yaṃ] S; 'haṃ R
n.­4989
gati°] R (supported by the Tib.); bhūti° S
n.­4990
°jyotiṣāḥ] em.; °jyotiṣā R; °jyotiṣāṃ S
n.­4991
adharmiṣṭhāṃ] R; adharmiṣṭhā S
n.­4992
°jyotiṣaḥ] em.; °jyotiṣa° S
n.­4993
karma] R; mantre S
n.­4994
ajāyate] S; ajāyatas R
n.­4995
jātiṣu] R; jāpiṣu S
n.­4996
rakṣaṇīyo(?)] em.; rakṣaṇīyā S
n.­4997
prakṛṣṭā lokamukhyās] R; prakṛṣṭo lokamukhyais S
n.­4998
kumāraḥ] R; kumāra° S
n.­4999
°tatkṣamaḥ] (m.c.?) S; °kṣamaḥ R
n.­5000
Here resumes the correspondence with manuscript A.
n.­5001
°bhūtāni] S, A; °bhūṣitāni (unmetrical) R
n.­5002
śubhāśubhaphalodayā] S, A; śubhalodayā R
n.­5003
karmavādinyo] S; karmmavādinyo A; karmādibhyo R
n.­5004
siddhiyātraṃ] S; siddhi*yā R; siddhimātran A
n.­5005
jātake yukta] A, R; jātakeṣu tu S
n.­5006
parimardate] S; parimarddate A; parimarddane R
n.­5007
dhārmikaḥ] S; dhārmmikaḥ A; vādika R
n.­5008
vyakte] A, R; vyakta° S
n.­5009
°sampanno] em.; °sampannaḥ S, A; °sampanna R
n.­5010
tasya] R; tasya tasya (unmetrical) S, A
n.­5011
meṣarāśiḥ] R; meṣarāśi A; eṣa rāśi° S
n.­5012
sampadāṃ] A, R; sammadā S
n.­5013
aiśvaryaṃ] A, R; aiśvarya° S
n.­5014
asya] S, A; puṣya° R
n.­5015
tathāditye] R; yathānityaṃ S, A
n.­5016
°kṣaṇonmeṣanimiṣaṃ] A; °kṣaṇān meṣanimiṣaṃ S; kṣaṇoloṣanimiṣaṃ R
n.­5017
ca yo] S; vaśya yo A; bhayo R
n.­5018
ato jātito] (unmetrical) S; ajāto jātito A, R
n.­5019
vyatimiśre prajātake] S; vyatimiśreṣu jātake A, R
n.­5020
varṇitaiḥ] S; varṇṇitai R; kīrttitāḥ A
n.­5021
bṛhaspate graha-m-īkṣite] em.; bṛhaspategraham īkṣite S; vṛhaspate grahamī*te A; vṛhaspatigraham īkṣate R
n.­5022
iṣyate] S, A; īkṣate R
n.­5023
grahadarśanaṃ(?)] em.; grahadarśana S
n.­5024
samyajjñāna°] S; samyagjātaḥ A; samyagjātaṃ R
n.­5025
bhārgavair] S; bhārgave A, R
n.­5026
°cihnite] S, A; °cihnitai R
n.­5027
maithunapriyaḥ] S, A; om. R
n.­5028
śanaiścare] em.; śyanaiścare A; śanaiścarī R; śanīśvarī S
n.­5029
tatrastho] R, A a.c.; tatrasthā S, A p.c.
n.­5030
kāleti] S, A; kālebhi R
n.­5031
karkaṭako] A; karkkaṭako R; kaṭako (m.c.?) S
n.­5032
'yam udāhṛtaḥ] S, A; samudāhṛtas R
n.­5033
rājya°] S, A; om. R
n.­5034
bhāskarasya bhavet kṣetraṃ] A; bhāskaraḥ sa bhavet kṣetraṃ R; bhāskaraḥ sa bhavet kṣetraḥ S
n.­5035
Is udyante a BHS form of udyati (locative singular of udyat)?
n.­5036
eṣu] S, A; eṣa R
n.­5037
sāṃśā] em.; sāṃsā A; saṃśā S; sāśa R
n.­5038
nakṣatreṣv eṣu] R; nakṣatreṣv eva A; nakṣatreṣu ca S
n.­5039
bhavet] em.; bhaveta R; bhave S, A
n.­5040
ubhau S] ; *bhau A; budho R
n.­5041
tārakāṃ śreṣṭhāṃ] A, R; tārakā śreṣṭhā S
n.­5042
pūraṇāj jātir] em.; pūraṇāj jātiḥ S, A; pūraṇā jātir R
n.­5043
citrāṃśa°] A; citrāṃśaṃ S, R
n.­5044
hrījyā] R; hrīśā S; hrī A
n.­5045
dhanam] A, R; dhruvam S
n.­5046
anurādhe dṛṣṭanakṣatre] em.; anurā**e dṛṣṭanakṣatre A; anurādha dṛṣṭanakṣatre S; anurādho dṛṣṭanakṣatraiḥ R
n.­5047
karmasādhanam] S, R; sarvakarmmasādhanaṃ A;
n.­5048
jātir] em.; jātiḥ A; jāti S, R
n.­5049
vijitasaṅgrāmo] em.; vijitasaṅgrāmaḥ S; vijīvati saṃgrāma° A; varjjitasaṃgrāma° R
n.­5050
svasutasyaiva] A, R; svasutaś caiva S
n.­5051
pālitaḥ] em.; pālitā S
n.­5052
dīrghāyuṣo] S, R; dīrghāyuṣāśo A
n.­5053
jāto] A, R; jāyato S
n.­5054
vā] A, R; vāpi S
n.­5055
mūle ante] A, R; mūle yatne S;
n.­5056
ucyate] S, A; udyate R
n.­5057
sa na saṃśayaḥ] S; °āsau na saṃśaya R; sobhanaṃ yaśaḥ A
n.­5058
tāruṇye] S, A; vāruṇo R
n.­5059
janā] A, R; jinā S
n.­5060
syāc chravaṇā] em.; syāc cchravaṇaṃś A; syā śravaṇaś R; syā śravaś S
n.­5061
kīrtyate] em.; kīrttyate A; prakīrtyate S
n.­5062
śreṣṭhanakṣatro] em.; śreṣṭhanakṣatraḥ S; °nakṣatra A
n.­5063
jātakam eṣu] em.; jātakaṃ eṣu A; jātakam eṣa R; jātakarmeṣu S
n.­5064
nirgate] S, A; nirjjate R
n.­5065
dṛśyante] A, R; dṛśyate S
n.­5066
raktalocanā] R; raktāntalocanā (unmetrical) S, A
n.­5067
sadā] S, A; sahā R
n.­5068
viparītā dṛśyante] A (supported by the Tib.); viparītāṃ dṛṣyate R; daridravyādhito S
n.­5069
pūrvabhadrapadaṃ] S; pūrvabhadrapadan R; pūrvābhādrapadaṃ A
n.­5070
tathā] S, R; tadā A
n.­5071
candraiḥ śukrainaiva S; caṃdre śukreṇaiva A; candre śukleneva R
n.­5072
dhīmatā] S, R; dhīmatāṃ A
n.­5073
ceṣṭitaśuddhitaḥ] S, R; ceṣṭitaṃ śuddhiḥ A
n.­5074
krūrakarme] S, R; krūrakarmma A
n.­5075
martyo] A, R; mṛtyo S;
n.­5076
buddhimanto] A; buddhimantyo S; buddhir vantā R
n.­5077
udāhṛtaḥ] S; udāhṛta R; udāhṛtāḥ A
n.­5078
mīnarāśiḥ] em.; mīnarāśi S, A; ++ ++ śe R
n.­5079
jātakam eṣu] em.; jātakaṃ eṣu A, R; jātakarmeṣu S
n.­5080
nityastho] R; nityasthā S, A
n.­5081
rātryāṃ] R; rātryā S, A
n.­5082
tu] A, R; om. (unmetrical) S
n.­5083
savitotthite] em.; savitosthite R; savitotthito A; savitā sthite S
n.­5084
īṣadanusthitam] R; īṣadutthitam S; īṣadutthita A
n.­5085
stokamātravinirgataṃ] S, A; stokamātraṃ ca vinirgataṃ R
n.­5086
S indicates missing text with lacunae; A and R, however, do not include any additional text.
n.­5087
°āvaśeṣe] S; °āvaśeṣaṃ R; °āvaśeṣan A
n.­5088
śukreṇaiva] em. (on the authority of the Tib.); śuklenaiva R; śukle ścaiva A; śuklataiva S
n.­5089
suyojitaḥ] S; sayojitaḥ A; supūjitāḥ R
n.­5090
brahmacāriṇaḥ] A, R; brahmācāriṇaḥ S
n.­5091
prācīṃ diśam] A; prācīn diśam R; prāciṃ diśa sam° S
n.­5092
na teṣāṃ] S; tadeṣāṃ A; eteṣāṃ R
n.­5093
sthalacāriṇyo] A, R; mūlacāriṇyā S
n.­5094
jalaughe] A, R; jalaugha S
n.­5095
jhaṣāṇām] em.; ṛṣīṇām S, A; puruṣāṇām R
n.­5096
rāśir eva] S, A; rāśeś caiva R
n.­5097
°ābhivīkṣyante] S; °ābhi*īkṣyante A; °ābhimīkṣante R
n.­5098
°ādhipatyaṃ] A; °ādhipatyaṃ tu (unmetrical) S; °ādhipan tu R
n.­5099
anekadhā] A, R; anekadhāḥ S
n.­5100
trividhā] A; tṛvidhā S; om. R
n.­5101
°āhorātro] em.; °āhorātraḥ A; °āhorātrāḥ S; °āhorātrā R
n.­5102
saṃvatsare prāktaḥ] em.; saṃvatsare prākto R; saṃvatsare prokto S; saṃvare prokte A
n.­5103
ṣaṭ] A, R; sam° S
n.­5104
In S there is an extra line after this verse: mānuṣāṇāṃ tathāyuṣyaṃ śatavarṣāṇi kīrtitam.
n.­5105
bhāno] S, A; tato R
n.­5106
candre caiva] S; candrair eva A
n.­5107
vilumpete] S; vilupyaṃte A; vilupante R
n.­5108
°saṃśṛtaiḥ] S; °sasṛtaiḥ R; °saṃśṛte A
n.­5109
°śirās tathā] S; °śira R; °śire A
n.­5110
ye 'pi] S; ++ pi A; yasya R
n.­5111
mlecchās] em.; mlecchā R; mleccha° S, A
n.­5112
tathā] S, R; tadā A
n.­5113
antarlīnajaneśvarāḥ] em.; antalīnajaneśvarā R; antarlīneśvarā A; anuklīno janeśvaraḥ S
n.­5114
bhūmir] em.; bhūmiḥ A; bhūmi R; bhūmi° S
n.­5115
narādhipām] S; narādhipāṃ A; narādhipāḥ R
n.­5116
anyonyāparundhanām] em.; anyonyāparundhanāṃ A, R; anyo ātapasarundhanā S
n.­5117
svāti] em.; svātī A; svātyā S; svātya R
n.­5118
jyeṣṭha] R; jeṣṭha S; jyeṣṭhe A
n.­5119
bhūri 'smin] em.; bhūri smiṃ S; bhūrismiṃ R; bhūmismiṃ A
n.­5120
°ādhipateś] S, R; °ādhipatiś A
n.­5121
mūlanakṣatre] R; mūlanakṣatra° S, A
n.­5122
eva] S, A; eṣu R
n.­5123
kāmarūpiṇaḥ] S; kāmarūpakā R; kāmarūpāḥ A
n.­5124
samudrānte] A, R; samudrānto S
n.­5125
lokā] S, R; loke A
n.­5126
lokabhājana°] S, R; lokabhājane A
n.­5127
sarve te vyastavinyastā] S; sarvo vyastavinyasto R; sarvo +yasta++ ++ ++ s+ A
n.­5128
°āparundhinā] S; °āparu+ino A; °āparundhati R
n.­5129
mahāmāryo] S, A; mahāvyāryo R
n.­5130
durbhikṣaṃ rāṣṭrabhedanam] A, R; durbhikṣarāṣṭrabhedane S
n.­5131
hrāsita(?)] R; hrāsi (unmetrical) S, A
n.­5132
jvarārogaśūlais] S; jvarāro ** ** śūlais A; jvarārocakakarṇaśūlais R
n.­5133
vyādhibhiḥ] S; vyādhi° A, R
n.­5134
tathā] R; sadā S; ++ dā A
n.­5135
°rātraṃ] em.; °rātran A; °rājyaṃ S
n.­5136
tato] A, R; tamo S
n.­5137
hrāsi°] S, R; rāsi° A
n.­5138
kliśyate] em.; kliśyante S, A; śliṣyate R
n.­5139
'tha] em.; tha A, R; om. (unmetrical) S
n.­5140
mukhyo] S, A; mūrkho R
n.­5141
°tantrārtha°] A, R; °mantrārtha° S
n.­5142
nipuṇaḥ] S, A; niṣunaḥ R
n.­5143
°tattvārtha° R; °tatvārtha° S, A
n.­5144
°nītimān] em.; °nītimām S; °nītimāṃ R; °nītim++ R
n.­5145
prapīḍyate] S; prapīḍyante A; prapīḍyata R
n.­5146
śruti°] S, A; gati° R
n.­5147
°tarātha] S, A; °tarārtha R
n.­5148
vinaśvarāḥ] A, R; 'dhirīśvarāḥ S
n.­5149
°sambhavā] S; saṃbhavā A; saṃśayas R
n.­5150
kampa] A, R; karma S
n.­5151
vindyā] S; vidyā A; vidyāṃ (viṃdyā?) R
n.­5152
pāścānyaṃ] A, R; pāścātyaṃ S
n.­5153
dvitīyayāmādye yadi] em.; dvitīyāyāmādye R; dvitīyayā** yadā (unmetrical) A; dvitīyo yadā (unmetrical) S
n.­5154
°gatāṃ] R; °gatā S; °jāṃ (unmetrical) A
n.­5155
saṃvejayanti] em.; saṃvejayati S, R; saṃvedayanti A
n.­5156
deśād deśe gamaṃ] R; deśād deśāgamaṃ S; deśoddeśataman A
n.­5157
tadā] A, R; tathā S
n.­5158
bhindet] em.; bhinde R; bhide S, A
n.­5159
tato] A, R; om. S
n.­5160
yadi] A, R; yo S
n.­5161
hanyate nṛpavaro mukhyaḥ] em.; hanyate nṛpavaro mukhyo A; hanyata nṛpavaramukhyo R; hanyante nṛpavarā mukhyāḥ S
n.­5162
tadā] S, R; tathā A
n.­5163
kṛtsne] A; kṛtsna R; kṛtsnaḥ S
n.­5164
yadi] A, R; yadā S
n.­5165
nṛpatayo] A; nṛpato S; nṛpate yo R
n.­5166
yāme] em.; yāma R; māsa S; yāsa A
n.­5167
vijānīyān] S, R; vai jānīy+ A
n.­5168
madhyadeśo] R; madhyadeśe S, A
n.­5169
yadā] R; yad+ A; kadā S; om. R
n.­5170
ulkā°] em.; ulka° S
n.­5171
ekakāle] S, A; eṣakāle R
n.­5172
vakraṃ] R; vakra S, A
n.­5173
sitavarṇas] em.; sitavarṇṇas R; s+tavarṇṇas A; sitavarṇās S
n.­5174
tathā] A, R; tadā S
n.­5175
'padiśyate] S; padṛśyate R; padidṛśyate A
n.­5176
mṛtyuṃ] em.; mṛtyum A; mṛtyu S
n.­5177
pītavarṇo 'tha kapilo vā vyatimiśro] em.; pītavarṇṇo tha kapilo vā vyatimiśro A, R; pītavarṇātha kapilā vā vyatimiśrā S
n.­5178
karma-m-] em.; karma R (supported by the Tib.); kampaṃ S; varṇṇa A
n.­5179
utpātaṃ] S, R; utpādaṃ A
n.­5180
sasvaro] S, A; svasū(u?)ro R
n.­5181
krūraghorataro] S, R; tato 'rddharātre tu krūraghoratarā A
n.­5182
śubhado] S; A; śubho R
n.­5183
bharaṇī] S, A; rauhinī R
n.­5184
arthaṃ] A; artha S
n.­5185
śobhane] S; śobhanā A, R
n.­5186
sadā A, R; tathā S
n.­5187
naiva] S, R; tenaiva A
n.­5188
yātrāṃ] em.; yātraṃ A; yātrā S
n.­5189
tithiśliṣṭair] em.; tithiśliṣṭai R; tithiḥ śliṣṭaiḥ S; tithiśleṣair A
n.­5190
tithim āśritāḥ] A; tithimiśritā S, R
n.­5191
loke] S, A; soke R
n.­5192
duṣṭāriṣṭa°] S; vṛṣṭāriṣṭa° A; dṛṣṭādṛṣṭa°(?) R
n.­5193
°bhaṅgāyataṃ tvaram] em.; °bhaṅgāyatattvaram S; °bhaṃgāyatvaram (unmetrical) A; bhagagataṃ tvaram] R
n.­5194
abhijiś] S, R; abhijaś A
n.­5195
suśobhanaḥ] S; suśobhanāḥ A; śuśobhāmanaś R
n.­5196
bhramaṇo bhrāmaṇaś] S, A; om. R
n.­5197
kīrtyate ca śubhapradaḥ | somo 'pi varadaś caiva] S; om. A
n.­5198
lakṣaṇāḥ] em.; lakṣaṇā A, R; kṣaṇāḥ S.
n.­5199
bahudhā] S; om. A, R
n.­5200
°saṃjñakā] S; °saṃjñakāṃ A, R
n.­5201
daśamyāṃ] R, daśamyā S; lac. R
n.­5202
caturdaśyāṃ] R; caturdaśyā S; ++++rddaśyaṃ A
n.­5203
caturthī caiva] R; caturddaśī (unmetrical) A; lac. S
n.­5204
tvarādyā] S; tārādyā R; catvārādya (unmetrical) A
n.­5205
vināyako ha] S, R; vināyakā ha A
n.­5206
caturthitaḥ] S, R; caturvidhaḥ
n.­5207
gaṇanayā] R; gaṇanā A; gaṇanayor S
n.­5208
eṣonmeṣanimeṣaś] S; meṣāmeṣanimeṣaś R
n.­5209
nāḍikā] em.; nāḍikāś S, A; nātirekā R
n.­5210
°nāḍiyo] R; °nāḍikayo S; °nāḍiko A
n.­5211
°ghaṭyāḥ] R; °ghaṭyā S, A
n.­5212
ratryā] R; ratryaḥ S; ratrya A
n.­5213
kṣaṇa°] S, A; lakṣaṇa° R
n.­5214
°tāla°] S; °tāra° R; nāḍa A
n.­5215
kṣaṇa°] S, A; lakṣaṇa° R
n.­5216
kṣaṇā] S, A; lakṣaṇā R
n.­5217
parikalpitam] em.; parikalpitaṃ A, R; patikalpitam S
n.­5218
etat] S; tataḥ R; lac. A
n.­5219
tathā] S, R; tadā A
n.­5220
tathā] S, R; tadā A
n.­5221
°yāne] em.; °pāne S, A, R
n.­5222
viśāradāḥ] R; viśāradā S, A
n.­5223
tadā] A, R; tathā S
n.­5224
candraḥ] S; candra A; indra R
n.­5225
sarvadā] A, R; prakīrtittā S
n.­5226
samastaṃ] S, R; samanta° A
n.­5227
°maṇḍalau] S; maṇḍasau R; °maṇḍale A
n.­5228
kāle kāle] S, A; kālakāle R
n.­5229
adhārmiṣṭhe lokabhājane] S, A; adharmiś caiva lokabhāne R
n.­5230
candramasaṃ grastaṃ] S; candramasaṃ grast++ A; candra saṃgrastaṃ R
n.­5231
sagrahaś] A, R; saṅgrahaś S
n.­5232
raviṇe] S, A; raviśe R
n.­5233
°rātre tu sagrahe] S; °rātreṣu sagrahā A; °rātre sagrahā R
n.­5234
yadā] S, R; tadā A
n.­5235
hanyate] S, R; hanyante A
n.­5236
°stho] S; °sthā A, R
n.­5237
vilupyate] A, R; vilumpate S
n.­5238
udrā] S, A; odrā R
n.­5239
janapadāḥ] A; janapadā S, R
n.­5240
udrāṇām] S; rāṣṭrāṇām A; °jatūnām R
n.­5241
aśvinyāṃ] A; aśvinyā S, R
n.­5242
dṛśyeran] R; dṛśyeraṃ S, A
n.­5243
rohiṇyāṃ] S; rohiṇyā A, R
n.­5244
kṛttikāsu] R; kṛttikāso S; kṛttikāsau A
n.­5245
yadā] S; tadā A
n.­5246
cānye] S; cānte A
n.­5247
dṛśyante] R; dṛśyate S, A
n.­5248
phalgunyau] A, R; phalgunyo S
n.­5249
eva] A, R; erva S
n.­5250
hastacitre] em.; hastacitte S, hastacitra A, hastacitras R
n.­5251
svātyāṃ] S; svātyāḥ A; svātya R
n.­5252
eṣu] S; evaṃ A; eṣa R
n.­5253
gṛhyed] em.; gṛhyet A; gṛhye S; gṛhya R
n.­5254
vā] S; om. A, R
n.­5255
prācyā nṛpatiś caiva lāḍa°] A; prācyā nṛpatiś caiva lāḍo° R; prācyo + + + + + + S
n.­5256
vaṅgāṅgamāgadho rājā] S; vaṅgāṅgamā**dho rājā A; vaṅgālamagajā R
n.­5257
°punarvasvā] S, A; punarvasvau R
n.­5258
eṣu] S, A; eṣa R
n.­5259
dṛśyate] R; dṛśyati S; dṛśya A
n.­5260
sūrye śaśine] R; śūrye śaśine A; sūryaśaśine S
n.­5261
janapadās tathā] A; janapadā tadā S, R
n.­5262
°bhayaṃ] S, A; °tamaṃ R
n.­5263
°kleśāṃ] S, A; °śleṣmāṃ R
n.­5264
sarvaṃ] S, A; sarvā R
n.­5265
dṛśyeran] R, dṛśyeraṃ S, A
n.­5266
tathā] S, A; tadā R
n.­5267
°rundhas] A; °rundha S; °ruddhas R
n.­5268
°nakṣatraṃ] A, R; °nakṣatra° S
n.­5269
°padaṃ tathā] R; °padan tathā A; °padam S
n.­5270
bhāno] S, A; nānā R
n.­5271
gṛhyate] S; gṛhyante R; dṛśyate A
n.­5272
kṛṣṇa°] S, R; rakta A
n.­5273
mahāntaṃ] R, A; mahānta S
n.­5274
śaśino] R; śaśin* A; śaśinau S
n.­5275
°maṇḍalam] A; °maṇḍalo(?) R; °maṇḍalau S
n.­5276
pakṣenekena] S, A; prakṣenena R
n.­5277
dṛśyate] S; na dṛśyate A
n.­5278
sarvaḥ] S; satvaḥ A; satva R
n.­5279
śaśi˚] em.; śaśino (unmetrical) MSS
n.­5280
°maṇḍalam] S, A; °maṇḍarau R
n.­5281
divasāny atha] em.; divasāny + ++ A; divasātye 'tha] S; divasānm eva R
n.­5282
samāśritā] em.; samāśṛtā S, A; samāśṛtāṃ R
n.­5283
sarvā] S; sarve A; sārddha R
n.­5284
gaṅgāyās] em.; gaṅgāyāḥ A; gaṅgā° (unmetrical) S, R
n.­5285
kukṣau] S, R; **ktair A
n.­5286
durgagahvaram] em.; durggagahvaram R; du**gahvaram A; durbhagajvaram S
n.­5287
koṭṭa°] A, R; kohu S
n.­5288
mriyate] A; mrīyate R; mṛyate S
n.­5289
sadhūmāś] A, R; °su dhūmāś S
n.­5290
na paśyante] em. (on the authority of the Tib.); ++śy+te A; naśyate R; naśyet S
n.­5291
gocarā mānuṣodbhavā] S, A; gocaro mānuṣodbhavā (possibly gocaro 'mānuṣodbhavā) R
n.­5292
pravartate] R; pravartante S; pravar++t+ A
n.­5293
paryeṣaś] R; paryeṣaṃ A; paryeṣāṃ S;
n.­5294
vinyasto] em.; vinyasta R; vinyastaṃ S, A
n.­5295
apadāś caiva bahupadāḥ] A; apadā caiva bahupadā R; sarve bahupadāpadā S
n.­5296
yatra] S, R; tatra A
n.­5297
prakalpitāḥ] A; prakalpitā S
n.­5298
rājñaś] A; rājñāś S; rājñoś R
n.­5299
jātakam] R (supported by the Tib.); jātakarm° S; yātakarm° A
n.­5300
tathotpātā] S, R; tathaivotpātā (unmetrical) A
n.­5301
tato] S, A; tatho R
n.­5302
Here ends the correspondence with manuscript R
n.­5303
caturviṃśatitamo] em.; dvāviṃśatitama S; saptaviṃśatimaḥ A
n.­5304
Here ends the correspondence with manuscript A, to resume again in chapter 29.
n.­5305
°vidhānaṃ | na ca] em.; °vidhāna nica S
n.­5306
pīḍo 'abhūt] em.; pīḍā abhūt S
n.­5307
mantraṃ] em.; mantre S
n.­5308
Is khyātā here a corruption of khyāto?
n.­5309
karuṇādhaḥ] em.; karuṇādha S
n.­5310
tu] em.; ṣu S
n.­5311
nirāsravāḥ] em.; nirāśravāḥ S
n.­5312
prabhaṅkaraṃ] em.; prabhaṅkara (unmetrical) S
n.­5313
°pūrvaṃ] em.; °pūrva S
n.­5314
pūrvikaṃ] em. (on the authority of the Tib.); pūrtikaṃ S
n.­5315
muktvā] em.; muktā S
n.­5316
adhṛśyo] em. (on the authority of the Tib.); adṛśyo S
n.­5317
prayacchati] em.; prayacchāmi S
n.­5318
rājānaṃ] em.; rājāna° S
n.­5319
yatadhīs] em.; gatadhīs S
n.­5320
pañcaviṃśatitama] em.; tryaviṃśatitamaḥ S
n.­5321
siddhiṃ] em.; siddhiḥ S
n.­5322
bodhisattvānām] em.; bodhisattvānam° S
n.­5323
puṣya°] em. (supported by the Tib.); puṣpa° S
n.­5324
vetāḍaṃ] em.; vetaḍaṃ S
n.­5325
vikareṇa(?)] conj.; vikareṇena S
n.­5326
atho] em.; athā S
n.­5327
kṛtaṃ] em.; kṛta S
n.­5328
vāgacchati] em.; vā gacchati S
n.­5329
āgacchati] em.; āgacchanti S
n.­5330
srotāñjanaṃ] em.; śrotāñjanaṃ S
n.­5331
utpatati] em.; utpati S
n.­5332
triṃśal°] em.; triṃśa° S
n.­5333
°kṣīram] em.; °kṣīra S
n.­5334
lakṣmīvān] em.; lakṣmīvāṃ S
n.­5335
āpyāyanaṃ] em.; āpyayanaṃ S
n.­5336
siddhir asyābhimukhī°] em.; siddhisyābhimukhī° S
n.­5337
sādhyāḥ] em.; sādhyā S
n.­5338
asthāne na] em.; asthānena S
n.­5339
udghāṭayati] em.; uddhāṭayati S
n.­5340
agamyaḥ] em. (on the authority of the Tib.); āgamya S
n.­5341
The second prabhāṃ is either a dittography or, strangely, a grammatical object to karoti (the main verb of the next clause).
n.­5342
ṣaḍviṃśatitamaḥ] em.; caturviṃśatimaḥ S
n.­5343
praṇāmaṃ] em. (on the authority of the Tib.); pramāṇaṃ S
n.­5344
kalpe] em.; kalpa S
n.­5345
śāstur] em.; śāstu° S
n.­5346
āsīl] em.; āśīl° S
n.­5347
śāstari] em.; śāstariḥ S
n.­5348
āsīd] em.; āśīt S
n.­5349
mahāsthāme] em.; mahāsthāne S
n.­5350
abravīt] em.; abrīt (unmetrical) S
n.­5351
°sambuddhāya] em.; °sambuddhā S
n.­5352
poṣadha°] em.; moṣadha° S
n.­5353
paṭṭakena] em.; paṭṭake S
n.­5354
prāpnuyāt] em.; prasanuyāt S
n.­5355
The word bhavati seems superfluous.
n.­5356
brāhmaṇārer] em.; brāhmaṇāre S
n.­5357
°labdhair ājyahomānte] em.; °labdhaiḥ rājyahomānte S
n.­5358
°dauḥsthityaṃ] em.; °dausthityaṃ S
n.­5359
naranṛpe] em.; na nṛpe (unmetrical) S
n.­5360
yānti] em.; yāti S
n.­5361
kṛṣṇa°] conj.; kṛṣṇaśubha° (unmetrical) S
n.­5362
sādhikāṣṭaṃ] em.; sādhikāṣṭhaṃ S
n.­5363
°jāpī] em. (on the authority of the Tib. and contextual considerations); °rūpī S
n.­5364
°samāvṛtaḥ] em.; °samāvṛta (unmetrical) S
n.­5365
saptaviṃśatitama] em.; pañcaviṃśatima S
n.­5366
°akṣareṇa] em.; °ākṣareṇa S
n.­5367
°hastā] em.; °hastāḥ S
n.­5368
°gatā] em.; °gatāḥ S
n.­5369
°maṇayo] em.; °māṇā yo S
n.­5370
niṣad 'vanatena] conj.; niṣadiva natena S
n.­5371
akṣīṇa°] em. (on the authority of the Tib.); akṣānta° S
n.­5372
āryāparājitāyāḥ] em.; ārya­parājitāyāḥ S
n.­5373
āgaccha āgaccha] em. (on the authority of the Tib.); āgacchagaccha S
n.­5374
ca pyāyanaṃ] em. (on the authority of the Tib.); cāpy āyanaṃ S
n.­5375
arkakaulīne] conj.; akākolīne S
n.­5376
śatruṃ] em. (on the authority of the Tib.); śakraṃ S
n.­5377
rājāmātyaṃ] em.; rājamātyaṃ S
n.­5378
japet] em.; jape S
n.­5379
dīnārāṇāṃ] em.; dīnārāṇā S
n.­5380
ca kuryāt] em.; cākuryāt S
n.­5381
°mudrayā] em.; °mudrāyā S
n.­5382
°mudrayā] em.; °mudrāyā S
n.­5383
°mudrayārgham] em.; °mudrāyārghaṃ S
n.­5384
°mudrayā] em.; °mudrāyā S
n.­5385
°mudrayā] em.; °mudrāyā S
n.­5386
°mudrayā] em.; °mudrāyā S
n.­5387
°mudrayā] em.; °mudrāyā S
n.­5388
°mudrayā] em.; °mudrāyā S
n.­5389
karma] em.; kama S
n.­5390
avabhāsate] em.; avabhāṣate S
n.­5391
vīramatīṃ] em.; vīramatī S
n.­5392
bhāṣate] em.; bhāṣaṇe S
n.­5393
tāñ] em.; tāṃ S
n.­5394
satata°] em.; satatta° S
n.­5395
aṣṭāviṃśatitamaḥ] em.; ṣaḍviṃśatimaḥ S
n.­5396
Here resumes the correspondence with manuscript A.
n.­5397
saptamaṃ] A; saptamaḥ S
n.­5398
yo] S; ye A
n.­5399
sādhayiṣyati] A; sādhayiṣyanti S
n.­5400
saphalā sukhodayā sukhavipākā] A; saphalāḥ sukhodayāḥ sukhavipākāḥ S
n.­5401
°nivāraṇīyā] S; °nivāraṇi A
n.­5402
tasya bodhiparāyaṇīyā] S; tasyā vādhiparāyaṇi A
n.­5403
ārṇavāt] em.; ārṇavaṃ S, A
n.­5404
°duḥkhād] A; °duḥkhā S
n.­5405
°viśodhakam] S; °viśokadhakam (unmetrical) A
n.­5406
°buddhaiḥ] A; °buddhais tu S
n.­5407
mañjughoṣasya śāsane] S; maṃjuśrī[gh]oṣasya sādha** M
n.­5408
vākyeda] S; vākyedaṃ A
n.­5409
likhāpayitavyāḥ] A; likhāpayitavyā S
n.­5410
tāḍayet] S; bhā[ṇḍ]ayet M
n.­5411
°laukika°] A; °lokaika° S
n.­5412
adhyardham] em.; adhyardhaṃ S; adhyamaṃ A
n.­5413
turuṣkatailāktānāṃ] S; catu[ṣkābhai]lā**ktānāṃ M
n.­5414
candana°] S; candena° A
n.­5415
dattvā] A; dahaṃ S
n.­5416
sākṣād] A; sākṣām S
n.­5417
gambhīrān dharmān] em.; gambhīrāṃ dharmāṃ S; [maṃtīrān dhammāṃ] M
n.­5418
tān] em.; tām S, A
n.­5419
adhimucya] S; om. A
n.­5420
gṛhītena dvir°] S; gṛhīte[rddhi]r M
n.­5421
bhāskarasyātireka°] A; bhāskarasyopirake S
n.­5422
°karaṇaḥ] S; karaṇe A
n.­5423
tāmrabhājane sthāpya] A; tāmrabhājanaṃ S
n.­5424
avaṣṭabhya] em.; avaṣṭasya A; sthāpya S
n.­5425
°yāvakāhāraḥ] S; °pācakāhāraḥ A
n.­5426
dvādaśalakṣaṃ] (supported by the Tib.) A; lakṣaṃ S
n.­5427
°siddhir] A; °vṛddhir S
n.­5428
japtaṃ] A; om. S
n.­5429
avadhyo] A; āvadhyo S
n.­5430
kirimālānāṃ] A; kirimālaṃ S
n.­5431
°vyādhir] S; °vyādhibhir A
n.­5432
paśyati || iti saptama paṭakarmavidhiḥ] em.; paśyati | saptama paṭakarmmavidhir iti A; paśyatīti S
n.­5433
ekonatriṃśo] em.; saptaviṃśatima S; dvātriṃśatimaḥ A
n.­5434
°karmapaṭala°] em.; °kapaṭala° S; °karmma° A
n.­5435
Here ends the correspondence with manuscript A, to resume again in chapter 51.
n.­5436
sedhiṣyate] conj. (on the authority of the Tib.); 'sya trasyati (unmetrical) S
n.­5437
dṛśyeyus] em.; dṛśyeyu S
n.­5438
kartuṃ samārabhet] em.; kartu samārabhe S
n.­5439
maṇikule] em.; mānikule S
n.­5440
agendre] em.; agrendre S
n.­5441
Possibly, tatoditam is a corruption of tatroditam.
n.­5442
°niṣpattiṃ] em.; °niṣphattiṃ S
n.­5443
gajaḥ] S; (the Tib. reflects the reading gañjaḥ = treasure).
n.­5444
vidiśe is unmetrical; possibly this should be diśe.
n.­5445
In place of jinasambhavam, the Tibetan reflects sambhavam. The latter seems to fit the context better. Both jinasambhavam and sambhavam are unmetrical.
n.­5446
°kriyāmantraṃ] em. (on the authority of the Tib.); °kṛthāmantraṃ S
n.­5447
mañjughoṣaṃ] em. (on the authority of the Tib.); mañjughoṣo S
n.­5448
jayoṣṇīṣa] em.; japoṣṇīṣa S
n.­5449
triṃśaḥ] em.; aṣṭāviṃśatimaḥ S
n.­5450
yasyedānīṃ] em.; yasyedānī S
n.­5451
uktvā] em.; ukto S
n.­5452
°saptamaṃ] em. (on the authority of the Tib.); °sattamaṃ S
n.­5453
gṛhṇante] em.; gṛhṇate S
n.­5454
bhavet] em.; bhave S
n.­5455
'niyatāśraye] em. (influenced by the Tib.); niyatāśraye S
n.­5456
brāhmāḥ] em.; brāhmār S
n.­5457
pīḍa°] em.; pīda° S
n.­5458
adhyeṣyet] em.; adhyeṣye S
n.­5459
pṛcchet] em.; pṛcche S
n.­5460
diśy(?)] em.; dity S
n.­5461
'bhītavidviṣaḥ] conj.; 'sau bhītavidviṣaḥ (unmetrical) S
n.­5462
kathayet] em.; kathaye S
n.­5463
kṣaṇa°] em. (on the authority of the Tib.); lakṣaṇa° (unmetrical) S
n.­5464
prārthayet] em.; prārthaye S
n.­5465
dehaṃ gatvā(?)] em.; dehamatvā S
n.­5466
jinoditam] em. (influenced by the Tib.); jinocitam S
n.­5467
yauddhrī S
n.­5468
nāḍikerasamudbhave] em.; nāḍikesaramudbhave S
n.­5469
saiṃhale] em.; saihale S
n.­5470
sahyadeśe] em. (on the authority of the Tib.); sahmadeśe S
n.­5471
°ādiyonijam] em.; °ādhiyonijam S
n.­5472
la] em.; lā S
n.­5473
°odbhutā] em.; °odbhitā S
n.­5474
yatra] em.; tatra S
n.­5475
ekona°] em.; ekūna° S
n.­5476
°paṭala°] em.; °paṭa° S
n.­5477
samanupraveśaṃ] em.; samanupraveśa° S
n.­5478
prāpnuyān] em.; prāpnuyā S
n.­5479
grāmya°] conj.; prāvya° S
n.­5480
ye] em.; ya S
n.­5481
ye] em.; yes S
n.­5482
karmaṇā] em.; karmaṇāṃ S
n.­5483
janito] em.; janitā S
n.­5484
jinaiḥ] em.; janaiḥ S
n.­5485
vinaśyati] em.; vinaśyanti S
n.­5486
dvātriṃśatimo] em.; triṃśatimaḥ S
n.­5487
nirdeśa°] em.; nirdiśa° S
n.­5488
°vara°] em. (on the authority of the Tib.); °vadha° S
n.­5489
yuktir] em.; yukti S
n.­5490
svaritālayaḥ em.; śvaritālayaḥ S
n.­5491
pādaiś] em. (on the authority of the Tib.); padaiś S
n.­5492
vṛthākāro yo] em.; vṛthā kārayo S
n.­5493
natyakṣarā] em.; nyakṣarā (unmetrical) S
n.­5494
deśa°] em. (on the authority of the Tib.); deva° S
n.­5495
oṁkārādayo] conj. (based on the Tib.); oṁkārā (unmetrical) S
n.­5496
°repha°] conj.; °kṣī repha° (unmetrical) S; the Tibetan text seems to reflect the (unmetrical) reading °dvirepha°.
n.­5497
phaṭkārānta°] em. (on the authority of the Tib.); phaṭkārārtha° S
n.­5498
saptatiḥ] em. (on the authority of the Tib.); saptabhiḥ S
n.­5499
kharvā] em.; nikharvāṃ (unmetrical) S
n.­5500
Padmāni is possibly a metrical shortening of mahāpadmāni.
n.­5501
pragharety] em.; pragharāty° S
n.­5502
tatas] em.; tatat saṃs (unmetrical) S
n.­5503
tamaso] em.; tamasā S
n.­5504
rāśis] em. (on the authority of the Tib.); mahārāśis S
n.­5505
rāśyā] em. (on the authority of the Tib.); mahārāśyā S
n.­5506
gambhīrāt] em.; gambhīrā S
n.­5507
°sūratāḥ is probably a metrically modified °suratāḥ.
n.­5508
mitataraṃ] conj.; mitasamaṃ S
n.­5509
°sanāma] em. (on the authority of the Tib.); °so nāma S
n.­5510
mahācetācetam iṣyate] em.; mahācetā cetayiṣyate S
n.­5511
acetaś] em.; ceto (unmetrical) S
n.­5512
mañjumān] em.; mañjumām S
n.­5513
vaśitā] em.; vasitā S
n.­5514
āyatanaṃ] em.; āyatamaṃ S
n.­5515
karmane 'vasthāḥ] em.; karmanevasthāḥ S
n.­5516
syād] em.; syā S
n.­5517
mantrajñānaṃ] em.; matajñānaṃ S
n.­5518
nāvamanyet] em.; nāvamanye S
n.­5519
locanaṃ] em. (on the authority of the Tib.); lobhanaṃ S
n.­5520
mayoktaṃ] em. (on the authority of the Tib.); yadyoktaṃ S
n.­5521
kārayec] em.; kāraye S
n.­5522
dūṣyet] em.; dūṣye S
n.­5523
namet] em.; name S
n.­5524
prakīrtitā] em.; parikīrtitā (unmetrical) S
n.­5525
kārayec] em.; kāraye S
n.­5526
trayastriṃśatimaḥ] em.; ekatriṃśatimaḥ S
n.­5527
°mantraṃ] em. (on the authority of the Tib.); °tantraṃ S
n.­5528
puṇyākāme] em. (on the authority of the Tib.); puṇyakāme S
n.­5529
anabhiṣikte] em. (on the authority of the Tib.); avabhiṣikta S
n.­5530
bodhayet] em.; bodhaye S
n.­5531
tasya] em.; tasyā S
n.­5532
gatamatsarām] em. (on the authority of the Tib.); gatimatsarām S
n.­5533
āyuñjet] em.; āyuñje S
n.­5534
sādhyaṃ] em. (on the authority of the Tib.); sārdhaṃ S
n.­5535
The Tibetan suggests that the missing text could be mudrā°.
n.­5536
bhettuṃ] em.; bhetuṃ S
n.­5537
yuktā] em. (on the authority of the Tib.); muktā S
n.­5538
mantramudrayā] em.; mantramudrāyā (unmetrical) S
n.­5539
°yuktis] em.; °muktis S
n.­5540
samāpitaḥ] conj. (based on the Tib.); samā taḥ (unmetrical) S
n.­5541
mayā] em.; ma ya (unmetrical) S
n.­5542
śāśanārthaṃ] em. (on the authority of the Tib.); nāśanārthaṃ S
n.­5543
sarvataḥ] em.; sarvata (unmetrical) S
n.­5544
samādiśeḥ] em.; samādiśet S
n.­5545
catustriṃśatimo] em.; dvātriṃśatimaḥ S
n.­5546
sampraśāntya] em. (on the authority of the Tib.); samprasāntya S
n.­5547
vindyāt] em.; vindyā S
n.­5548
ghaṇṭā] em. (on the authority of the Tib.); ghaṭā S
n.­5549
daśanam] em. (on the authority of the Tib. and the parallel passages in the MMK); dakṣṇam S
n.­5550
cāpaśaras] em.; cāśaśaras S
n.­5551
°daṇḍam] em.; °maṇḍalaṃ (unmetrical) S. The emendation was made to make the name of this mudrā correspond to the name given in the explanatory section below.
n.­5552
nāvā°] em. (based on the explanatory section below); nādā° S
n.­5553
The next two verses after this one are missing in Śāstrī’s edition. We seem to have a typical case of homeoarchy here, where the scribe jumped from aṣṭa- at the beginning of this half-stanza to nava- at the beginning of the first half-stanza in verse 35, skipping the two verses in between. The sequential number of the mudrās being described jumps therefore from seventy-eight in this verse to [eighty]-nine in verse 35. As I had no access to the manuscript used by Śāstrī, I am unable to say whether the verses are missing in the manuscript or were missed by Śāstrī.
n.­5554
sūcyākārau] em.; śūnyākārau S
n.­5555
kṛtvā] em.; kṛtvād S
n.­5556
ā kośād] em.; ākośād S
n.­5557
śamayate] em.; samayate S
n.­5558
sūcyākāraṃ] em.; śūnyākāraṃ S
n.­5559
īṣit is a BHS for īṣat.
n.­5560
ādi] em.; adā S
n.­5561
°āśritau] em.; °āsṛtau S
n.­5562
tarjanyau dakṣiṇā] em. (on the authority of the Tib.); tarjanyadakṣiṇā S
n.­5563
sāritau] em.; śāritau S
n.­5564
°pattrā°] em.; °patrā° S
n.­5565
aṅguṣṭhayor] em.; aṅguṣṭhayon° S
n.­5566
mudrāṃ] em.; mudrā° S
n.­5567
vidhir matā] em. (on the authority of the Tib.); vidhimataḥ S
n.­5568
sūcyam] em. (on the authority of the Tib.); śūnyam S
n.­5569
sūcyāgraṃ] em. (on the authority of the Tib.); śūnyāgraṃ S
n.­5570
mudrā] em. (on the authority of the Tib.); mantrā S
n.­5571
hauma°] em. (on the authority of the Tib.); nauma°
n.­5572
aṅguliṃ] em.; aṅkuliṃ S
n.­5573
To make this pāda metrical, the reading should be either saṃveṣṭyāṅguṣṭhayor or saṃveṣtya • aṅguṣṭhair.
n.­5574
bhūyasā] em.; bhūyo dā° S
n.­5575
°śreṣṭhā] em.; °śreṣṭhāḥ S
n.­5576
anyonyā°] em.; anyenā° S
n.­5577
buddhā°] em. (on the authority of the Tib.); baddhvā° S
n.­5578
vindyān] em.; vindyā S
n.­5579
teneyaṃ] em.; tenāyaṃ S
n.­5580
nāmitam īṣat] em.; nāmitaṃ mīṣi S
n.­5581
budhā] em. (to make it consistent with the reading in the previous verse); buddhā S
n.­5582
°cchritam] em.; °cchratam S
n.­5583
Could ucchatau be a corruption of ucchritau?
n.­5584
ucchritāgre] em. (on the authority of the Tib.); °ūrchitāgre S
n.­5585
ubhau] em.; dubhau S
n.­5586
nāvāyāna°] em. (on the authority of the Tib.); nādhāyāna° S
n.­5587
ratho] em. (on the authority of the Tib.); rato S
n.­5588
uttamayānam] em.; uttamāyānam S
n.­5589
yayur buddhagataṃ] em.; yayuburddhagataṃ S
n.­5590
°miśritaiḥ] em.; °miśritaḥ S
n.­5591
śokāyāsavināśanī] em.; śokāyāsīvanāśanī S
n.­5592
°āṅguṣṭhau] em.; °āṅgaṣṭhau S
n.­5593
The number here jumps from 35.247 to 35.252 to keep the numbers in step with those in the English translation, where verses 35.248–51 (missing in the Sanskrit text) have been supplied from the Tibetan text.
n.­5594
°mantrāṇām] em. (on the authority of the Tib.); °mudrāṇām S
n.­5595
bhisaṃyuktaḥ] S (metrically shortened abhisaṃyuktaḥ?)
n.­5596
tathaiva] conj.; tayaiva S
n.­5597
cakriṇasya] em.; śakriṇasya S
n.­5598
sita°] em. (on the authority of the Tib.); bhita° S
n.­5599
gatā] em.; gatāḥ S
n.­5600
veṇikāgrāv avacitau] em. (on the authority of the Tib.); veṇikāgrāvacihnitau S
n.­5601
°nāmitau] em.; °nāmitauḥ S
n.­5602
śama°] em.; sama° S
n.­5603
sarvāṇi] em.; sarvāṇiṃ S
n.­5604
°śataṃ] em.; °mataṃ S
n.­5605
°sambhavasambhavaḥ] em.; °sambhasambhavaḥ (unmetrical) S
n.­5606
samīpe] em.; samīpa S
n.­5607
tathaiva] conj.] tathai+ S
n.­5608
Could vavre be a metrical adaptation of vavṛte (“he turned”)?
n.­5609
pañcatriṃśo] em.; trayaḥ triṃśatimaḥ S
n.­5610
madhyamāṅguli] em.; madhyaṃmāṅguli S
n.­5611
nyaset] em.; nyase S
n.­5612
tvadīyā] em.; tvadīyā tvadīyā S
n.­5613
prasārayet] em.; prasāraye S
n.­5614
tāyair] em. (the form presumed to be a metri causa for tāyibhir); tā yaiḥ S
n.­5615
sarve mudrāntargatāḥ] em.; sarvamudrāntargatāḥ S
n.­5616
ṣaṭtriṃśaḥ] em.; catuḥtriṃśatimaḥ S
n.­5617
The number here jumps from 383 to 412 because the section of the text falling between these two pages is not included in the Tibetan text, and likewise has been omitted here.
n.­5618
The number here jumps from 299 to 320 because the section of the text falling between these two pages is not included in the Tibetan text, and likewise has been omitted here.
n.­5619
saṃyojyaṃ] em.; saṃyojya S
n.­5620
sūcyākārau] em. (on the authority of the Tib.); sūcyākāra° S
n.­5621
muḥ] em. (on the authority of the Tib.); maḥ S
n.­5622
The unintelligible reading nirgugugulyākātṛkam could be the same as or similar to nirbhugnagulphasatrikam, which occurs in paragraph 37.17 below.
n.­5623
°āśanī] em.] °āsanī S
n.­5624
mudrair] em.; mudrai S
n.­5625
madhyamayor upari] em.; madhyamayopari S
n.­5626
madhyamasūcyā] em.; madhyamadhyamasūcyā S
n.­5627
aparājitā°] em.; aparojitā° S
n.­5628
aparājita] em.; aparājitā S, D
n.­5629
cābhirakṣa | apratihata°] em.; cābhirakṣāpratihata° S
n.­5630
rakṣa | apratihata°] em.; rakṣāpratihata° S
n.­5631
svāhā] conj.; om. S, D
n.­5632
apratihatoṣṇīṣatejorāśer] em.; apratihatoṣṇīṣa tejorāśe S
n.­5633
vidyādhipater] em.; vidyādhipate S
n.­5634
jvālā­mālinoṣṇīṣa] em.; jvālā­mālinyoṣṇīṣa S
n.­5635
parvā°] em.; tṛrvā° S
n.­5636
cakravartinaḥ] em.; ścakravartinaḥ S
n.­5637
°yoṣitām] em.; °yoṣit (unmetrical) S
n.­5638
māṇikule] em.; mānikule S
n.­5639
dhārayet] em.; dhāraye S
n.­5640
sumudritāni] em.; samudritāni S
n.­5641
°tribhava°] em. (on the authority of the Tib.); °vibhava° S
n.­5642
vinyastau] em. (on the authority of the Tib.); vidhinyastau S
n.­5643
pramuñcet] em.; pramuce S
n.­5644
kuñcayet] em.; kuñcaye S
n.­5645
sarvamudrāṇāṃ] em. (on the authority of the Tib.); sarvamantrāṇāṃ S
n.­5646
°muṣṭi°] em. (on the authority of the Tib.); °maṣṭi° S
n.­5647
niśritāḥ] em.; niśritā S
n.­5648
vikāsaya vikāsaya] em.; vikāśaya vikāśaya S
n.­5649
mantra] em. (on the authority of the Tib.); mudrā S
n.­5650
dhuna ajitaraṇa] em.; dhunājitaraṇa S
n.­5651
varma] em. (on the authority of the Tib.); dharmaṃ S
n.­5652
°muktaka°] em.; °muktaṭka° S
n.­5653
saṃnipātaparivarte] em.; sannipātaparivartī S
n.­5654
vajrakula] em. (on the authority of the Tib.); dhvajakula S
n.­5655
sādhakecchayā] em. (on the authority of the Tib.); sādhakecchāyā S
n.­5656
°parivarte] em.; °parivarti S
n.­5657
vimalamūrte] em. (on the authority of the Tib.); vimala muhūrtaṃ S
n.­5658
evam] em.; eṣam S
n.­5659
ananupraviṣṭaḥ] em. (on the authority of the Tib.); anupraviṣṭaḥ S
n.­5660
krakucchandena] em.; krakutsandena S
n.­5661
vācayet] em.; vācaye S
n.­5662
sādhayed] em.; sādhaye S
n.­5663
cāsya] em.; vāsya S
n.­5664
gṛhiṇo] em.; gṛheṇo S
n.­5665
śucisthāna°] em.; śucivasthāna° S
n.­5666
japet] em.; jape S
n.­5667
śubhaḥ] em.; śubha S
n.­5668
°saṃyukto] em.; °saṃyuktā S
n.­5669
saptatriṃśatimo] em.; pañcatriṃśatimaḥ S
n.­5670
Śāstrī, who rendered this paragraph in verse, indicates a missing pāda at this point. The passage, however, seems to be in prose, as corroborated by the Tibetan, with no text missing.
n.­5671
sarvatantreṣu] conj. (based on the Tib.); sarvamantreṣu S
n.­5672
sudhīḥ] em. (on the authority of the Tib.); śradhīḥ S
n.­5673
yam uddiśya] em.; yad oddiśya S
n.­5674
sarvaṃ] em.; sarva S
n.­5675
vidhāgatām] em.; vividhāgatām (unmetrical) S
n.­5676
evaṃ] em.; eva S
n.­5677
vajrakule] em. (on the authority of the Tib.); padmakule S
n.­5678
aṣṭatriṃśatimo] em.; ṣaṭtriṃśatimaḥ S
n.­5679
The number here jumps from 38 to 50 because chapters from 39 to 49 have been left out as they are missing from the Tibetan translation.
n.­5680
cārikām] em.; cārikam S
n.­5681
vineyān tadā] em. (on the authority of the Tib.); vidhineyatadāṃ (a metrically expedient corruption?) S
n.­5682
kulandharīṃ] em. (on the authority of the Tib.); kulandarīṃ S
n.­5683
śṛṅkhalā] em. (on the authority of the Tib. and the earlier passages); śaṅkulā S
n.­5684
tadā] em.; yadā S
n.­5685
uktvā] em. (on the authority of the Tib.); uktās S
n.­5686
tvayaiva] em. (on the authority of the Tib.); tayaiva S
n.­5687
pratikṣeptā] em.; pratikṣeptavyāḥ (unmetrical) S
n.­5688
'samāhite] em. (on the authority of the Tib.); samāhite S
n.­5689
pañcāśo] em.; aṣṭacatvāriṃśattamaḥ S
n.­5690
Here resumes correspondence with manuscript A.
n.­5691
ādau] A; mahābodhi­sattvasyādau S
n.­5692
bhaya] A; bhayam S
n.­5693
tam] em.; saṃ° A
n.­5694
suśuṣkaṃ] S; śuśuklaṃ A
n.­5695
lekhayet] S; likhet (unmetrical) A
n.­5696
caturdaśīṃ] em.; °caturddaśīṃ A; caturdaśī° S
n.­5697
°rakṣe] em.; °rakṣaḥ S
n.­5698
ari°] S; ati° A
n.­5699
arīṇāṃ] A; arīṇo 'pi S
n.­5700
mahad bhayam] S; dāham udbhavaṃ
n.­5701
evaṃ] S; ekaṃ A
n.­5702
yamāntasya] S; yamāntakasya (unmetrical) A
n.­5703
kapālamālādharaṃ] A; om. (unmetrical) S
n.­5704
sajvālaṃ] A; sajālaṃ S
n.­5705
rudraraudrapraghātakam] A; raudraṃ rudraghātakam (unmetrical) S
n.­5706
bhṛśaṃ] S; niśaṃ A
n.­5707
sakarmāṇaṃ] em.; sakarmmāṇaṃ A; sarvakarmāṇaṃ (unmetrical) S
n.­5708
bhīṣaṇam] A; bhīṣaṇāp° S
n.­5709
vartitair] em.; varttitair A; varkikair S
n.­5710
yukto] conj.; mukto S, A
n.­5711
tato lekhya] A; tathā likhya S
n.­5712
rakta°] S; vararakta° (unmetrical) A
n.­5713
avandhyaṃ] A; avadhyaṃ S
n.­5714
dharmaṃ] S; dharme A
n.­5715
mahābhayāt] A; sahābhayam S
n.­5716
śatrūpaghātakām] S; satvopaghātakāṃ A
n.­5717
yatheṣṭaṃ yatra] S; yatheṣṭamatra° A
n.­5718
mahāpakṣāṃ] em. (on the authority of the Tib.); mahāyakṣāṃ S, A
n.­5719
apūjakānāṃ] S; śupūjakānāṃ A
n.­5720
nityaṃ] A; nityāṃ S
n.­5721
°sattvānutāpinām] S; °sattvānutāyinām A
n.­5722
teṣāṃ] A; teṣāṃ tu (unmetrical) S
n.­5723
gṛhyāriṣṭa°] S; gṛhya riṣṭa° A
n.­5724
āmla°] S; amvla° A
n.­5725
amla°] S; amvla° A
n.­5726
śuṣka°] A; śukla° S
n.­5727
jvālayet] A; jvālayaṃ S
n.­5728
kaṭakaiś S; kaṇṭakaiś A
n.­5729
juhyāt] conj. (a metri causa for juhuyāt); puhyāt S; juhvata A
n.­5730
agnim] em.; agnir S, A
n.­5731
sandhe] A; sattve S
n.­5732
°sambhavāḥ] A; °sambhavā S
n.­5733
advitīyaś] S; advitīyaiś A
n.­5734
āśritaḥ] A; āśrite S
n.­5735
tatrastho] A; tatrasthe S
n.­5736
abhyantara] S; atyanta A
n.­5737
acintya°] S; acintyaṃ A
n.­5738
acintyaṃ] A; om. (unmetrical) S
n.­5739
ca] A; om. S
n.­5740
jāpiṇāṃ] A; rūpiṇāṃ S
n.­5741
rakṣituṃ] A; rakṣayituṃ (unmetrical) S
n.­5742
rakṣituṃ] A; rakṣayituṃ (unmetrical) S
n.­5743
bhūti°] A; bhūta° S
n.­5744
nivartane] S; nivarttate A
n.­5745
atuṣṭe] S; asaṃtuṣṭe A
n.­5746
°vare] S (supported by the Tib.); °dhare A
n.­5747
karuṇārdro] A; karuṇārdrā S
n.­5748
tadāsau] A; tadādau S
n.­5749
picumardaṃ] em.; picumarddaṃ A; picumandaṃ S
n.­5750
°pañcakam] A; °pañcamam S
n.­5751
rājikaṃ] S; rājikā A
n.­5752
ca] S; tu A
n.­5753
dhurdhūrakasya] S; dhuttūrakasya A
n.­5754
kośātakyās] em.; kośātakyā S; kośātakṣā A
n.­5755
palāśa°] S; palala° A
n.­5756
vārijanān] em. (on the authority of the Tib.); vārijanāṃ A; vā rājikāṃ S
n.­5757
hanyāt] em.; hanyā A; hanyāṃ A
n.­5758
sutāsutān] em.; sutāsutāṃ A; śubhāśubhām S
n.­5759
vā] A; vā yavāḥ S
n.­5760
°praṇāśanaiḥ] S; °praṇāśanī A
n.­5761
dhurdhūraka°] S; dhuttūraka° A
n.­5762
unmattis] S; unmantis A
n.­5763
atyamlaṃ] S; atyamvlaṃ A
n.­5764
dehasthaḥ S; dehas tuḥ A
n.­5765
mahāpakṣāṃ] em. (on the authority of the Tib.); mahāyakṣāṃ S, A
n.­5766
balināṃ] em.; valināṃ A; dhanināṃ S
n.­5767
°bhūsṛtam] S; °bhūṣitaṃ A
n.­5768
ācaret] S; ārabhet A
n.­5769
paraśunā] em.; paśunā S
n.­5770
ca] em. (to readjust the meter after emending paśunā to paraśunā); cāpi S
n.­5771
vā] S; om. (unmetrical) A
n.­5772
pariṣat] em.; pariṣet S; parṣat (unmetrical) A
n.­5773
tataḥ sthire] S; tatasthire (ta tasthire?) A
n.­5774
°arthaṃ] A; °ārthaṃ S
n.­5775
mumūcata] S; mamūcuta A
n.­5776
°gaṇāṃ] S; °gān A
n.­5777
°sattvo] S; °sattvā A
n.­5778
vavre] S; vate A
n.­5779
duḥkhād] A; duḥkhā S
n.­5780
kumati°] A; kugati° S
n.­5781
ye] S; om. A
n.­5782
bhramanti] S; bhramati A
n.­5783
duḥkhitānām] A; duḥkhitām (unmetrical) S
n.­5784
te] S; om. A
n.­5785
sarvapāpā] em. (m.c.); sarvapāpā ta A p.c.; sarvapāpā tu S
n.­5786
nivartitāḥ] A; nivartitā S
n.­5787
bandhanād] A; bandhanā S
n.­5788
ekapañcāśo] em.; ekūnapañcāśatimaḥ S
n.­5789
Correspondence with manuscript A ends here, to resume again in paragraph 52.14 of the next chapter.
n.­5790
vajrapāṇe] em.; vajrapāṇeḥ S
n.­5791
°niṣyandita°] em.; °niṣpandita° S
n.­5792
The form nirahāratāṃ is probably nirhāratāṃ with a svarabhakti breaking up the cluster rh.
n.­5793
°pācakāṃś] em. (on the authority of the Tib.); °pāyakāṃ S
n.­5794
vinayanāya] em.; avinayanāya S
n.­5795
Here resumes correspondence with manuscript A.
n.­5796
°nāḍibhir] em.; °nāḍibhiḥ A; °nālibhi S
n.­5797
avamānita° S; apamānita° A
n.­5798
mahāpakṣair] em. (on the authority of the Tib.); mahāyakṣair S
n.­5799
ca dvāraṃ] A; śuddhāraṃ S
n.­5800
hūṁ°] A; huṅ° S
n.­5801
tadaho] em.; tadahor A; tadeho S
n.­5802
mahāpakṣaḥ] em. (on the authority of the Tib.); mahāyakṣaḥ S; mahāpuruṣaḥ A
n.­5803
jvareṇa] S; mahājvareṇa A
n.­5804
kṣaṇād] S; akṣṇād A
n.­5805
japet] A; jape S
n.­5806
dakṣiṇamūrtau] em.; dakṣiṇamūrttau A; dakṣiṇamūrtais S
n.­5807
pratyānayanaṃ] A; pratyāyanaṃ S
n.­5808
pratyānayane] A; pratyāyane S
n.­5809
karma] em.; karmma A; om. S
n.­5810
saṃjñitāṃ] A; saṃjñatāṃ S
n.­5811
tāthāgatīṃ] A; tāthāgatiṃ S
n.­5812
°madhyataḥ] A; °ṃ vāmena S
n.­5813
ca laṃghayet] A; calaṃyeyet S
n.­5814
sarvamantrān] em.; sarvamantrāṃ S; sarvamantrānāṃ A
n.­5815
tat] A; om. S
n.­5816
°siddha] A; °siddhā S
n.­5817
gatvā] A; om. S
n.­5818
rudhirāktāṃ] S; rudhirāktānyaṃ A
n.­5819
ghātayatheti] A; ghātayeti S
n.­5820
karpāsāsthyāhutīnām S; karpāśāsthyāṃ hutīnāṃ A
n.­5821
gṛhya] S; gṛhaṃ gṛhya A
n.­5822
badhnīyāt] em.; badhnīyā S, A
n.­5823
poṭalikāṃ] A; poṅgalikāṃ S
n.­5824
apaviśya] em.; apraviśya S
n.­5825
mahāśmaśānaṃ] S; śmaśānaṃ A
n.­5826
amānuṣo] S; amānuṣo vā A
n.­5827
tadā na] A; na S
n.­5828
smṛtyā] A; smṛtvā S
n.­5829
hūṁ°] A; huṅ° S
n.­5830
snātvā] S; śrāvo A
n.­5831
śucinā] S; om. A
n.­5832
svasthāne] em.; asthāne S; svacchānaṃ A
n.­5833
sa°] S; ta° A
n.­5834
°deśaṃ] A; °deśena S
n.­5835
vā] A; ca S
n.­5836
°nisevane] em.; °niṣedhane A; °niṣeviṇo S
n.­5837
abhirakto] em. (on the authority of the Tib.); abhiśakto S, A
n.­5838
asamarthā sā] S; asamartho A
n.­5839
°ābhisevane] em.; °ābhiṣevane A; °ātisevane S
n.­5840
bhavati] S; bhavanti A
n.­5841
aśaktā] A; aśakto S
n.­5842
nisevitum] S; nisevayitum A
n.­5843
parimlānam] S; pasmimlānam A
n.­5844
dātur] em.; dātu A; dātra° S
n.­5845
punas tad bhasma] A; tad bhasma punar S
n.­5846
vā] S; om. A
n.­5847
bhakṣyamānā] A; bhakṣamānā S
n.­5848
vyaparopyante] A; vyaparoṣyante S
n.­5849
°pradara°] A; °pratara° S
n.­5850
tenaivābādhena] S; tenaiva vyādhinā A
n.­5851
dātārasyecchayā] A; dāsasyecchayā S
n.­5852
kārayati] S; kārāpayati A
n.­5853
°vastrāṇi] S; °śastrāṇī A
n.­5854
°pānaha°] S; °pānahasta° A
n.­5855
puṣpa°] A; puṣpan° S
n.­5856
yūkamatkuṇa°] S; mūkasaṃkuṇa° A
n.­5857
samantāt tac°] A; samantāvac° S
n.­5858
bhakṣyate] A; bhakṣate S
n.­5859
°duḥkhavihato] S; °duḥkhātihato A
n.­5860
taṃ yena] A; tena S
n.­5861
pratyānayanaṃ] A; pratyāyanaṃ S
n.­5862
°āmbhasā] A; °āmbhasa S
n.­5863
mrakṣayet] S; takṣayet A
n.­5864
ca] A; vā S
n.­5865
striyā] S; striyāyāṃ A
n.­5866
nivṛttir] em.; nirvṛttir S
n.­5867
bhasma] A; bhasmāṃ S
n.­5868
vaśam ānayati] A; vaśayati S
n.­5869
°aṭṭālaṃś] A; °aṭṭālāṃś S
n.­5870
mahādāha°] A; dāgha° S
n.­5871
°patākādayaḥ] S; °padātadayaḥ A
n.­5872
senāpateś] A; senāpatiś S
n.­5873
anekaprakārāṇi] S; anekākārāṇi A
n.­5874
pratyanayanaṃ] A; pratyayanaṃ S
n.­5875
naṭṭā] em.; naṭā A; naṭa S
n.­5876
bhaṭṭā] A; bhaṭṭa S
n.­5877
tamasundarī] em.; tamasuṃdarī A; tamasurī S
n.­5878
thālokā] A; tha lokā S
n.­5879
kṣīrāhāreṇa vā] S; om. A
n.­5880
śyāmāvadātā] S; śyāmā vaṭa° A
n.­5881
paṭasyā] S; om. A
n.­5882
unmanā uttarāmukhaṃ] S; udamukhā uttarābhimukhaṃ A
n.­5883
kṛtvā] S; om. A
n.­5884
bhaṭṭe] S; naṭe A
n.­5885
āgaccha āgaccha] em.; āgacchāgaccha S, A
n.­5886
niyatam] em.; niyatām S; niyam A
n.­5887
tena] S; tayā A
n.­5888
°eva hitā°] A; °evāvahitā° S
n.­5889
vastreṇa] (corroborated by the Tib.) S; vaktreṇa A
n.­5890
hūṁ] em. (on the authority of the Tib.); oṁ S; om A
n.­5891
oṁ lokini] S; ālokini A
n.­5892
guhye] S; guhyake A
n.­5893
°prāvṛtena] S; °prāvṛte A
n.­5894
andhakāre lokavarjite] A; om. S
n.­5895
°karṇikāṃ] S; °karṇikaṃ A
n.­5896
°puṣpaṃ] S; °puṣpakaṃ A
n.­5897
prakṣālayitvā] S; mrakṣayitvā A
n.­5898
dakṣiṇaṃ] S; om. A
n.­5899
svapet] S; vandhayet A
n.­5900
maunī] A; monī S
n.­5901
kāmayitavyā] S; kāmayitvāḥ A
n.­5902
adarśanenaiva] S; adarśanaiva A
n.­5903
yakṣaceṭīṃ] A; yakṣiṇīṃ kṣaviṭiṃ S
n.­5904
°mantri°] em. (on the authority of the Tib.); °mantra° S
n.­5905
°parivārā] A; °parivārāṃ S
n.­5906
sarvāsām] A; sarveṣām S
n.­5907
naravīrā] S; naraṃdhīrā A
n.­5908
vadhū°] A; madhu° S
n.­5909
sattvānugraha°] S; sarvānugraha° A
n.­5910
guhāvāsinyā] em.; guhavāsinyā A; guhyavāsinyā S
n.­5911
guhāmati] em.; guhamati S, A
n.­5912
guhāvāsini] em.; guhavāsini A; guhavāsi S
n.­5913
navabhājana°] S; nava° A
n.­5914
guhāvāsinī] em.; guhavāsinī S, A
n.­5915
°rūpiṇī] A; °rūpī S
n.­5916
°śaktito vā] S; °śakti A
n.­5917
°rūpiṇī] A; °rūpī S
n.­5918
evam astv iti] A; om. S
n.­5919
kāmaṃ] A; kāma S
n.­5920
mahāvanya°] S; mahāraṇya° A
n.­5921
°kuṭādīm] S; °kuṭāgārādīnām A
n.­5922
na sarvaṃ] A (corroborated by the Tib.); sarvaṃ S
n.­5923
manaḥśilayā] em.; manacchilayā S; manacchilāyā A
n.­5924
striyā vā] em.; striyāyā A; striyā S
n.­5925
°śatād] S (corroborated by the Tib.); °sahasrasthitam A
n.­5926
apy] A; api striyam S
n.­5927
bhaginī me bhavasveti] conj.; bha+i++ ++ ++ śveti A; bhaginyāsveti S
n.­5928
āyojanaśatāsthitām apy] A; āyojanaśatāsthitāpy S
n.­5929
bhaginīvat] A; bhaginīva S
n.­5930
ca] A; om. S
n.­5931
yakṣakumārikāyā] S; yakṣakumāryāyā A
n.­5932
asyā ayam] S; asyām A
n.­5933
upari] S; upa° A
n.­5934
ca] S; om. A
n.­5935
vaiśravaṇasya] S; vaiśramasya A
n.­5936
duhitṛ] S; duhiṭṭe A
n.­5937
parivārasya] S; parivārā tasya A
n.­5938
sarvaṃ] A; om. S
n.­5939
°phalāṃ] S; °phalānāṃ A
n.­5940
sthāpayitavyaṃ] em.; sthāpayitavya A; om. S
n.­5941
cāmānuṣī] em.; cāmānuṣīṃ S, A
n.­5942
°sukhasaṃsparśa°] A; °sukhaṃ sparśa° S
n.­5943
pratibuddho 'pi] A; pratibuddhāpi S
n.­5944
eva] S; eva japitavyam | sahasrābhimantritaṃ A
n.­5945
°vadhv iva hṛṣāyamānā] em.; °vadhv īva hṛṣāyamānā A; °badhvā vayātsamānā S
n.­5946
ca] S; cāgacchati ca A
n.­5947
paśor api] A; paśusyāpi S
n.­5948
nāropayitavyam] S; rocayitavyā A
n.­5949
vidhānaḥ] A; vidhānā S
n.­5950
°maithunābhigamanaṃ] S; °maithuno pi gamaṃ A
n.­5951
bhāryāyā] S; bhāryāya A
n.­5952
ca] S; om. A
n.­5953
madonmādakari] S, A; madotsavakari D
n.­5954
su°] A; sa° S
n.­5955
kuṭiṃ] S; kuṭikāṃ A
n.­5956
sugupta°] A; agupta° S
n.­5957
°kavāṭārgala°] S; °kapāṭārgula° A
n.­5958
°coṭakena] A; °voṭakena S
n.­5959
dvāre] A; °dvāra S
n.­5960
tayā] A; tena S
n.­5961
apakramati] S; apakrāmati A
n.­5962
aṅguleyikaikam] em.; aṅguleyikaikā S; aṅguledikaikā A
n.­5963
avamuñcyāpakramate] em.; ca muṃcyāpakramate A; °āvamuñcyāvakramate S
n.­5964
kaṇṭhe] A; kaṇṭhā S
n.­5965
bāhau] em.; vāhau A; bāhāt S
n.­5966
avandhyaṃ] A; avadhyāṃ S
n.­5967
yāvad ṣadbhir] A; yāvadbhir S
n.­5968
yaṃ] S; jaṃ A
n.­5969
asyā] A; asyāyā S
n.­5970
nagnije] S; nagnike A
n.­5971
mānuṣavasātailaṃ] A; mānuṣaṃ vasākīlaṃ S
n.­5972
gośṛṅge] em.; gośṛṃge A; so śṛṅge S
n.­5973
cailavartiṃ ca] em.; cailavarttiñ ca A; cailavartinā S
n.­5974
vā] S; om. A
n.­5975
avandhyā bhavati] (corroborated by the Tib.) A; āvartya nāpagacchati S
n.­5976
anyān] em. (undoing the BHS sandhi); anyāṃ S, A
n.­5977
°kramate] A; °kramato S
n.­5978
tataḥ] em.; tata A; om. S
n.­5979
vicaceruḥ] A; viceruḥ S
n.­5980
ke cid āryās] A; ke 'pi dāryās S
n.­5981
siṃhakāpy] A; siṃhakāmy° S
n.­5982
sā] S; māṃsa° (unmetrical) A
n.­5983
arakṣāṃ mṛtasūtakām] A; ārakṣāmṛtakasūtakām (unmetrical) S
n.­5984
°kāraṇām] em.; °kāraṇāṃ A; °kāraṇāt A
n.­5985
yadā] A; yathā S
n.­5986
yakṣīṃ] S; yathā A
n.­5987
gandharvīṃ] A; gandharvī S
n.­5988
°ānayate] S; °ānayet (unmetrical) A
n.­5989
tadā] S; tathā A
n.­5990
teṣu na] A; tena S
n.­5991
viyogaṃ ratisampṛktaṃ] S; viyogaratisaṃyuktaṃ A
n.­5992
śūnyaṃ riktaṃ] A; śūnyariktas S
n.­5993
amṛtapṛktāṃ] A; lac. S
n.­5994
bhajen] em.; bhejen S; bhaṃjen A
n.­5995
mohāndhāṃ] em.; mohāndhā S; mohād vā A
n.­5996
cetasām] S; cetasā A
n.­5997
labhyate] A; labhyane S
n.­5998
mantrī] A; mantrāṃ S
n.­5999
sadāśucī] S; sadāśucīm A
n.­6000
°mantre] A; °mantro S
n.­6001
pramodā] A; samodā S
n.­6002
śyāmāvatī] A; śyāmāvarta S
n.­6003
uḍayaṃ] S; udayaṃ A
n.­6004
°paṭṭakākāraṃ] S; °paṭakākāraṃ A
n.­6005
°bhogyāny] A; °bhogyādy° S
n.­6006
saṃhṛtya] A; upahṛtya S
n.­6007
yakṣiṇyāḥ] em.; yakṣiṇyā A; yakṣiṇyāṃ S
n.­6008
°bhogyā] S; °bhogyo A
n.­6009
śayyāyāṃ] A; śayyāṃ S
n.­6010
yāvad] S; yāvadbhir A
n.­6011
tat hāraṃ S; muktāhāraṃ A
n.­6012
maṇi°] S; mahāmaṇi° A
n.­6013
°pradā] A; °dā S
n.­6014
jayāyā] A; jayāya S
n.­6015
jayamati] A; jāpayati S
n.­6016
saumyā] A; bhomya S
n.­6017
°taḥ] A; °ruḥ S
n.­6018
°pūrayate] S; °pūjaya** A
n.­6019
°ābhirūḍhas] em.; °ābhirūḍho S; °ābhirūḍhās A
n.­6020
triṃśad] S; tri° A
n.­6021
ṣṭhrīḥ hrīḥ] A; ṣṭhrīḥ hrīṃḥ S; hri ṣtrī D
n.­6022
na] conj. (based on the Tib.); om. S, A
n.­6023
sambhogaṃ] A; saṅkośaṃ S
n.­6024
piśācyaḥ] em.; piśācyaḥ(?) A; piśācāḥ S
n.­6025
maharddhikāḥ] A; piśācamaharddhikāḥ S
n.­6026
surayoṣid] S; yoṣitaṃ A
n.­6027
devānāṃ] S; devātānāṃ A
n.­6028
viṣṇor] em.; viṣṇoḥ A; mahāviṣṇoḥ S
n.­6029
aindrāṇī°] em.; aindrāṇi° S; aindrāpaṇī A
n.­6030
°opanāmitā] S; °opanāminā A
n.­6031
yatrapratimā] em.; yatra pratimā S; the Tibetan text reflects the reading yantrapratimā.
n.­6032
ucyante] A; ucyate S
n.­6033
sampādayante] S; sampādayati A
n.­6034
yā api] A; yāpi S
n.­6035
ambu°] S; aṣṭa° A
n.­6036
eṣa eva] S; evaṃ A
n.­6037
samotkīrṇā] em.; samotkīrṇṇa A; samākīrṇo S
n.­6038
antargatā] S; turgatā A
n.­6039
jāpya samārabhet] S; jāpam ārabhet (unmetrical) A
n.­6040
jāyate teṣu] A; jāyateṣu ca S
n.­6041
sarvartha°] A; sarvathā S
n.­6042
sajāpine] S; jāpine (unmetrical) A
n.­6043
caiva] S; vaiva A
n.­6044
°tantrās tu] A; °tantrāstra° S
n.­6045
vidhir] S; vivar° A
n.­6046
yamāntas] S; yamāntakas (unmetrical) A
n.­6047
ca] S; om. (unmetrical) A
n.­6048
°prabhavāṃ] A; °prabhāṃ (unmetrical) S
n.­6049
sarvāṃ] A; sarva° S
n.­6050
padma­dharaṃ] A; padmavaraṃ S
n.­6051
mayāpi] A; yayāpi S
n.­6052
loke] S; loka A
n.­6053
yad uktaṃ] S; ma**kt* A
n.­6054
mayā] S; mayā hi (unmetrical) A
n.­6055
te] S; om. (unmetrical) A
n.­6056
ca] S; om. (unmetrical) A
n.­6057
After this line, manuscript A adds sarvamantrapravṛttis tu for the second time.
n.­6058
śakraś cāpi] S; śakrasyāpi A
n.­6059
vaśitā] em. (on the authority of the Tib.); vasitā S, A
n.­6060
ghoro] em.; ghorā A; ghīrā S
n.­6061
mantracakrāśrito] A; mantraṃ ca kāśrito S
n.­6062
°mantra°] A; °maitra° S
n.­6063
bhāṣaye] A; bhāṣahe S
n.­6064
°pāśaparaśu°] S; °paraśupāśa° A
n.­6065
bhinda bhinda paramudrām] em.; bhiṃda bhinda paramudrāṃ A; om. S
n.­6066
sarvabhūtāṃ] S; sarvabhūtānāṃ A
n.­6067
sarvārthaṃ] S; sarvārthān A
n.­6068
sarvamantrāṃ sarvadevāṃ] S; sarvamantrānāṃ sarvadevānāṃ A
n.­6069
°piṭakāvataṃsakān] S; °piṭakān A
n.­6070
dvipañcāśo] em.; pañcāśatimaḥ S
n.­6071
Here ends correspondence with manuscript A.
n.­6072
°bodhisattvā°] Y; °bodhi­sattva° S
n.­6073
°āvṛhā°] em.; °ātṛhā° S
n.­6074
°prabhavāḥ] Y; °prabhāvāḥ S
n.­6075
°duḥkhānātmāno] em.; °duḥkhamānātmāno (unmetrical) S
n.­6076
arahanto] em.; aharahanno (unmetrical) S
n.­6077
upavartane] Y; upavartate S
n.­6078
pāvāsaṃjñe] Y; yāvat saṃjñī S
n.­6079
°bandhane] Y; °vardhane S
n.­6080
upavartane] Y; upadartate S
n.­6081
mahī° Y; mahā° S
n.­6082
apaścimā] em. (cf. verse 53.25 below); apaścime S
n.­6083
tathā] S; tadā Y
n.­6084
tadā] em. (on the authority of the Tib.); tathā S
n.­6085
martyair] em.; martyai S
n.­6086
kṛtam atra mahaṃ] em. (on the authority of the Tib.); kṛtamantram ahaṃ S
n.­6087
tadā] Y; tathā S
n.­6088
'mṛtaḥ] em.; mṛtaḥ S
n.­6089
avāvṛtam] S; apāvṛtam Y
n.­6090
dhṛtiṃ saṃlabhe] em.; dhṛtisaṃlabhe S
n.­6091
urubilvāṃ] Y; burubilvāṃ S
n.­6092
parivrajya] em. (on the authority of the Tib.); pravrajya (unmetrical) S
n.­6093
°purīṃ] em.; °purī° S
n.­6094
purā°] Y; parā S
n.­6095
sāddharmyaṃ°] em.; saddharmya° Y; sādharmya° S
n.­6096
°niśritām] em.; °nisṛtām S
n.­6097
deśitas] em.; deśitaḥ Y; diśi (unmetrical) S
n.­6098
brāhmyaṃ] Y; brāhmāṃ S
n.­6099
°varjya] em.; °varjyā S
n.­6100
prātihāryair] S; prātihārya Y
n.­6101
vikurvaṇaiḥ] Y; vikurvataiḥ S
n.­6102
°āyatanasthānāṃ] Y; °āyatanāṃ sthānāṃ S
n.­6103
śakraṃ] Y; śakra S
n.­6104
brahmādīn sapurandarām] Y; brahmādīśapurandarām S
n.­6105
°mattān] em.; mattān Y; mattā° S
n.­6106
°karoṭapāṇīṃś] Y; °karopamāṇāś S
n.­6107
yakṣa°] Y; yaṇa° S
n.­6108
yakṣa°] Y; yatha° S
n.­6109
yuktān] em.; yuktāṃ S
n.­6110
°tridhān] em.; °trivām S; °trayān Y
n.­6111
yojya] Y; yojyā S
n.­6112
bahuprāṇān] em. (on the authority of the Tib.); bahuprāṇām° S
n.­6113
anantakān] em.; anantakām S
n.­6114
dhātvādhyān] em.; dhātvādhyām° S; dhātvātmyān Y
n.­6115
acittakān] em.; acittakām S
n.­6116
bahusattvān tadā] Y; bahu sarvaṃ sadā S
n.­6117
°dharmaṃ] em.; °dharma° S
n.­6118
prakāśya] Y; prakāśye S
n.­6119
parinirvṛtau] Y; parinirvṛtā S
n.­6120
āropite] em.; aropite S
n.­6121
sambhoge] S; sambhoga° Y
n.­6122
mam] (BHS shortening of mama) em.; mama Y; mām S
n.­6123
samāgatyātha] Y; samāgatyatha S
n.­6124
caiva] S; ceha Y
n.­6125
'puṇya°] em.; puṇya° S
n.­6126
sarvasattvānukampakāḥ] Y; sarve caivānukampakā S
n.­6127
anitya°] Y; anityaṃ S
n.­6128
°varaḥ] Y; °varāḥ S
n.­6129
buddhaputrā] S; deva­putrāḥ Y
n.­6130
°nuvartane] em.; °nuvartaneḥ S; °nuvartate Y
n.­6131
mahāsāgare cale] S; mahāsāgaravele° Y
n.­6132
vollaṅghyā] S; °vollaṅghya Y
n.­6133
cāvamanya] Y; cāvamanyāṃ S
n.­6134
samādhijam] Y; samobhije S
n.­6135
saṃśāstu] Y; saṃsestu S
n.­6136
°mārgam] Y; °mārge S
n.­6137
cukucuś ciram utkrośya] em.; cukujuḥ ciram(?) utkośya Y; cukūcu viraḥ mutkośya S
n.­6138
'rha°] em. (on the authority of the Tib.); raha° S; rahan° Y
n.­6139
gūha°' Y; graha° S
n.­6140
deholkāṃ] Y; ceholkāṃ S
n.­6141
°sandīpaṃ] S; °sandīpe Y
n.­6142
The Sanskrit kalpitam, which appears to be used here in its sense of “destined/preordained,” has been translated in the Tibetan text in its other sense of “examined”: “I have examined the worldly peace | Of human beings and [the peace of] nirvāṇa.”
n.­6143
°loke] Y; °lokre S
n.­6144
apaścime] Y; āpaścimaṃ S
n.­6145
maharddhikām] em. (on the authority of the Tib., and to avoid repetition); pretamaharddhikām S
n.­6146
cāparaiḥ] em.; ca cāparaiḥ S
n.­6147
sarve] Y; sarva° S
n.­6148
niḥsṛtām] em.; niḥśritām S
n.­6149
mahāsaumyātha] S; mahāsaukyathai(?) Y
n.­6150
vārāhaṃ] S; vaibhāraṃ Y
n.­6151
paippale] em.; paipale S
n.­6152
samanvāhṛtavān] em.; samanvāhṛtavān nuṃ (unmetrical) S
n.­6153
munimunim] em. (on the authority of the Tib.); muninā munim (unmetrical) S
n.­6154
prajñā°] Y; prājñaḥ S
n.­6155
°dhūrdharatāṃ] em.; dhūrdharatāṃ S; °dhurandharatāṃ Y
n.­6156
apsarāṅgana°] em.; apsarāṃgaṇa° Y; apsarāṃ gaṇa° S
n.­6157
śramaṇaḥ] S; brāhmaṇaḥ Y
n.­6158
yānaṃ] Y; mānaṃ S
n.­6159
°sattamam] Y; °saptamam S
n.­6160
kaḥ°] em.; kaḥ S; kaṃ Y
n.­6161
vaśyaṃ] em.; vaśya S; paśya Y
n.­6162
narādhipaḥ] em.; narādhipam S
n.­6163
mañjughoṣaṃ] em.; mañjughoṣa S
n.­6164
acintyām] conj.; acintyatām (unmetrical) S
n.­6165
Possibly, °vaca should be emended to °vācā (instrumental).
n.­6166
buddho] Y; buddhā S
n.­6167
vai] Y; vo S
n.­6168
agrataḥ] Y; agraṇaḥ S
n.­6169
maheśvaraḥ] Y; magadheśvaraḥ (unmetrical) S
n.­6170
gacchāmas] em.; gacchāmos S
n.­6171
tasyopāhṛtaṃ] Y; tasyotvahṛte S
n.­6172
°caityaṃ] em. (on the authority of the Tib.); °caittaṃ S
n.­6173
saṅghārāme] em.; saṅghārāte S; saṃsārasthaḥ Y
n.­6174
pāpa°] Y; °umāya° S
n.­6175
upasaṅkrāntaṃ] em.; upasaṅkrānta S
n.­6176
Metrically shortened vā?
n.­6177
prahasya] em. (on the authority of the Tib.); prasahya S
n.­6178
vakre] Y; vaktre S
n.­6179
hūṅkāro] em.; huṅkāro S
n.­6180
ruroṣa] Y; ruruṣya S
n.­6181
pralapāno] em. (on the authority of the Tib.); prapalāno S
n.­6182
tavaivodīkṣaṇaṃ] em.; tavaivocīkṣaṇaṃ S
n.­6183
citā°] Y; pitā° S
n.­6184
pradakṣiṇaṃ] em.; pradakṣiṇaṃ bāhu (unmetrical) S
n.­6185
caitya°] em.; caitta° S
n.­6186
viklava°] em.; viklaba° S
n.­6187
prahāṇaṃ] Y; prahāṇāṃ S
n.­6188
ca bhavatā] S; bhagavatā Y
n.­6189
bhāṣitam] em.; abhāṣitam S
n.­6190
dhūmakālikatāṃ] S; namadhūmakatāṃ(?) Y
n.­6191
māhavīre] em.; māhavīreṃ S
n.­6192
caitya°] em. (on the authority of the Tib.); caita° S
n.­6193
pralāpinaḥ] em.; palāyinaḥ S
n.­6194
mallā palāyinaḥ sarve cakrire] S; saṃkṣepavacanaṃ sarvam uvāca Y
n.­6195
°vadhe] em.; °vidhe S
n.­6196
yugādhame] Y; yumādhame S
n.­6197
°mantrā] em.; °mantrāḥ Y; °mantro S
n.­6198
bhūtale] conj.; tale (unmetrical) S
n.­6199
nirātmanaḥ] S; nirātmānaḥ Y
n.­6200
pariśeṣaiva] Y; pariśeṣveva S
n.­6201
devākrāntā] Y; sarvākrāntā S
n.­6202
°rthavivarjitāḥ] Y; °rthārthavarjitāḥ S
n.­6203
gati°] S; gata° Y
n.­6204
kariṣyanti] em.; kariṣyati S
n.­6205
gatajvare Y; gatijvare S
n.­6206
tathā] Y; tadā S
n.­6207
prārthayām] Y; prarthayām S
n.­6208
mahātmāno] Y; mahātmānaṃ S
n.­6209
vaiklavyam] em.; vaiklabyam S
n.­6210
adhiṣṭhayet must be a metrical adaptation of adhitiṣṭhet.
n.­6211
dhātūnāṃ] S; dhātūn Y
n.­6212
muneś] em.; muneḥ Y; muniḥ S
n.­6213
tāyinaḥ] Y; tāpine S
n.­6214
caivātha] Y; ca matha S
n.­6215
°varo] Y; °vare S
n.­6216
mahātmanaḥ] S; mahātmāṃ Y
n.­6217
saddharme 'ntarhite] Y; saddharmintardhite S
n.­6218
vākyaṃ] Y; vācyaṃ S
n.­6219
°śrita°] Y; °mṛta° S
n.­6220
manu°] Y; mantra° S
n.­6221
°satkṛthā] S; °kāraṇāt Y
n.­6222
śāta°] Y; gātha° S
n.­6223
jinodbhavām] S; dhātukān Y
n.­6224
tāyinaḥ] Y; tāpine S
n.­6225
dharmārthaṃ] Y; dhamārthaṃ S
n.­6226
°śrāvako] em.; °śrāvakau S
n.­6227
bālasya] S; ahaṃ bālasya Y
n.­6228
tvaṃ bhikṣuḥ] Y; tair bhikṣu S
n.­6229
°kalpamasambhavaḥ] em.; °kalpamasambhava (unmetrical) S
n.­6230
gṛhyamaḥ sthitaḥ] em.; gṛhyamasthita (unmetrical) S
n.­6231
bhokṣyase] em.; bhokṣase S
n.­6232
sā] em.; sa S
n.­6233
mahābhāgaṃ] S; mahātmānaṃ Y
n.­6234
. . . . . . . . . . . .] S; puṣpadhūpasuvāsitau Y
n.­6235
caukṣam] S; śuddham Y
n.­6236
na teṣāṃ] em. (on the authority of the Tib.); tena teṣāṃ (unmetrical) S
n.­6237
manuṣyāṇāṃ] em. (on the authority of the Tib.); amanuṣyāṇāṃ (unmetrical) S
n.­6238
bimbisāra] em.; bimbasāra Y; bimbāsāra S
n.­6239
°tāyine] Y; °tāpine S
n.­6240
vyasitvā] S; vasitvā Y
n.­6241
In the Tibetan translation, jīvitā is taken to be a nominative singular of jīvitṛ (“parent/father”).
n.­6242
ghatapūrvikām] em.; dvatapūrvikām S; pitā hataḥ Y
n.­6243
°mukhyo] Y; °mukhyair S
n.­6244
sūtrabhedena vinayena 'bhidharmataḥ] Y; sūtrabhedeva vinaye vābhidharmataḥ S
n.­6245
°vikhyāto] S; °śatrur iti Y
n.­6246
yāvan magadhāṅga] Y; yāvadādaṅga° S
n.­6247
ataḥ param] Y; atatparam S
n.­6248
nayiṣyate] em.; nayiṣyati S (unmetrical)
n.­6249
velāyām] S; balanagare Y
n.­6250
deveṣū°] Y; deśeṣū° S
n.­6251
°tāyiṣu] Y; °tāpiṣu S
n.­6252
divyāṃ mānuṣikāṃ] em.; divyāmānuṣikāṃs S
n.­6253
°āstamitās] em.; °āstamitrā S
n.­6254
dvija°] conj.; dvi° (unmetrical) S
n.­6255
°vyavasthā°] (unmetrical) Y; °vyasthā° S
n.­6256
dīrgha-m-āyuṣe] em.; dīrghamānuṣye S
n.­6257
°viheṭhakāḥ] Y; °viheḍhakāḥ S
n.­6258
artavaḥ] em.; ṛttavaḥ S
n.­6259
°candrasamas] S; °camasas Y
n.­6260
vaiśālya-m-udbhavaḥ] em.; vaiśālyamudbhava (unmetrical) S; śākyavaṃśikaḥ Y
n.­6261
°pradyota°] Y; °mudyota° S
n.­6262
ujjayinyāṃ] Y; ujjayanyāṃ S
n.­6263
vairāṭākhyo] S; vīrākhyo (unmetrical) Y
n.­6264
buddhaṃ] em.; buddha S
n.­6265
śākyasiṃhe] S; śākyasiṃha Y
n.­6266
mokṣakāmās] S; bodhikāmās Y
n.­6267
saṃjñitaḥ] em.; sajñitaḥ S
n.­6268
nirjvaraṃ] Y; nijvaraṃ S
n.­6269
nṛpate] em.; nṛpateḥ S
n.­6270
bhakṣe] em.; bhasme S; bhasma Y
n.­6271
cyavitvā] Y; vyavitvā S
n.­6272
pitṛ°] S; bhūmi° Y
n.­6273
rājagṛhe] Y; rājamukhye S
n.­6274
paurāṇakārayā] em.; paurāṇamakāraya (unmetrical) S
n.­6275
gṛhya taṃ] Y; gṛhyantaṃ S
n.­6276
ājñāṃ] Y; ājñā° S
n.­6277
tāyiṣu] Y; tāpiṣu S
n.­6278
pūjābhiḥ] Y; ṣūjābhiḥ S
n.­6279
bhūyām] Y; bhūmām° S
n.­6280
pūjayed] em.; pūjaye S
n.­6281
°janitas] em.; °janitās S
n.­6282
nādhamaiḥ] em.; nādhamāḥ S
n.­6283
rājñaḥ] Y; rājā S
n.­6284
sitātapatras tu siddhas tu] S; sitātapatrasya siddhasya Y
n.­6285
ekam akṣaram] S; kākṣaram Y
n.­6286
ucyate] Y; ucyati (unmetrical) S
n.­6287
nābher] em.; nābheḥ Y; lābhino S
n.­6288
ṛṣabhaḥ] em.; ṛṣabha° S
n.­6289
māṇicaro S; maṇicaro Y
n.­6290
varṣāṇāṃ śatam eva vā] S; maṃtrān samyag japitvā Y
n.­6291
°pāṇi°] S; °jāti° Y
n.­6292
bhūpālaiḥ sārvabhūmikaiḥ] Y; bhūṣālaiḥ sārdhabhūmikaiḥ S
n.­6293
lokeśo] em.; lokīśo S; lokeśaḥ Y
n.­6294
svargam] Y; svagam S
n.­6295
hayagrīveti] Y; haryākhyeti (unmetrical) S
n.­6296
tāṃ mantraṃ] S; tān mantrān Y
n.­6297
jīved] em.; jīvedū (unmetrical) S
n.­6298
vyākṛtā] Y; vyāhṛtā S
n.­6299
°mantrāṃs] em.; °mantrāṃ° S
n.­6300
kumārī°] em.; kumāri° S
n.­6301
rājño 'śoka°] Y; rājñe sau śoka° S
n.­6302
pṛṣṭhatas] em.; pṛṣṭhate S
n.­6303
bhaven] em.; bhave S
n.­6304
buddhimān] Y; buddhimām S
n.­6305
mānavāḥ] em.; mānavīḥ S
n.­6306
bhaviṣyanti] em.; bhaviṣyati S
n.­6307
siddhyā°] S; sidhyā° Y
n.­6308
mithyā°] em.; githyā° S
n.­6309
teṣāṃ dāsyati taṃ dhanam] S; tair dhanair bahubhiḥ Y
n.­6310
pūjed] em.; pūje S
n.­6311
dhātuvarān] S; dharān Y
n.­6312
kevalaṃ tu tadābhyāsād] S; vyayasya tasyā'bhyāsāt Y
n.­6313
tasya] Y; tasyā S
n.­6314
°śāyinaḥ] Y; °śākyinaḥ S
n.­6315
dhātudharo] Y; dhātuvaro S
n.­6316
māṇavāḥ] (on the authority of the Tib.) Y; mānavāḥ S
n.­6317
mantrīṇāṃ] (unmetrical) S; narān Y
n.­6318
°vargis] S; °varga° Y
n.­6319
mariṣyati] em. (on the authority of the Tib.); bhaviṣyati S
n.­6320
ṣaṭṣaṣṭi°] (unmetrical) S; pañcapañcāśa° Y
n.­6321
bhaviṣyati] S; mariṣyati(?) Y
n.­6322
hālāhalaṃ] Y; hālahalaṃ S
n.­6323
jalendra°] Y; japendra° S
n.­6324
°bhogī] Y; °yogī S
n.­6325
sa] S; saṃ° Y
n.­6326
bindusāra] Y; binduvāra S
n.­6327
pratyekaṃ bodhim] S; śrāvakabodhi° Y
n.­6328
bindusāreṇa] Y; bimbasāreṇa S
n.­6329
siṃhadattena] S; bālukayā Y
n.­6330
amarebhyo] S; amareṣu Y
n.­6331
rājakule] (unmetrical) S; nandarājakule Y
n.­6332
lokānāṃ] S; bālānāṃ Y
n.­6333
Based on the Tib., the missing text is restored in Y as maṃtras tvayodito yo vai sattvānāṃ.
n.­6334
māṇavaḥ] Y; mānavaḥ S
n.­6335
trīṇi rājyāni] S; trayo rājāno Y
n.­6336
durmatiḥ] em. (on the authority of the Tib.); durgatiḥ S
n.­6337
sambhūto] Y; sunidā S
n.­6338
alpasākhyo] em. (on the authority of the Tib.); alpaśākhyo S
n.­6339
°vidās] em.; °vidos S
n.­6340
buddhebhyaḥ] S; pratyeka­buddhāḥ Y
n.­6341
bodhiṃ] em.; bodhi° S
n.­6342
pratyekaṃ bodhiṃ] em.; pratyekaṃ bodhi S; pratyebuddhāḥ Y
n.­6343
darśitaṃ] S; deśitaṃ Y
n.­6344
It seems that °bhibhūtayaḥ is a metric adjustment of °bhibhūtāḥ, to achieve the cadence of the anuṣṭubh.
n.­6345
sarvaprakāraṃ] em.; sarvaprakāra S
n.­6346
uttiṣṭham atha rājyaṃ S; uttamo 'tha rājā Y
n.­6347
mahā°] Y; madā° S
n.­6348
dhanya°] S; aiśvarya° Y
n.­6349
ākarṣaṇaṃ] S; ākarṣaṇārthaṃ (unmetrical) Y
n.­6350
mātṛceṭā°] Y; mātṛcīnā S
n.­6351
nṛpākhye] S; rājagṛhe Y
n.­6352
khaṇḍākhye] S; veṇvākhye Y
n.­6353
mātṛceṭākhyaḥ] Y; mātṛcīnākhya S
n.­6354
°dṛṣṭānta°] em.; °dṛṣṭāntara° (unmetrical) S
n.­6355
bhūmiṃ] em.; bhūmi° S
n.­6356
māyūrī nāmato] S; mahāmāyūrī vai Y
n.­6357
asaṅga°] Y; saṅga° (metrically shortened?) S
n.­6358
cātmā°] S; mahātmā° (unmetrical) Y
n.­6359
apaścime] S; paścime Y
n.­6360
nanda°] S; arhadbhikṣu° Y
n.­6361
mūrdhaṭake] em.; mūrdhnaṭake S
n.­6362
mantrajāpī] em. (on the authority of the Tib.); mantratapī S
n.­6363
yadi] em.; thadi S
n.­6364
cauriṇām] em.; corīṇām (lacks the anuṣṭubh cadence) S
n.­6365
huṅkārekeṇa] (this seems to be a BHS sandhi of huṅkāra-ekeṇa).
n.­6366
karomi] em. (on the authority of the Tib.); karoma S
n.­6367
nāyaṃ matrāparādhinaḥ] em. (on the authority of the Tib.); nāma yaṃ mantrāparādhinaḥ (unmetrical) S
n.­6368
yena • apahṛto] em.; ye nenāpahṛto S
n.­6369
mantrī] em.; mantrīṃ S
n.­6370
gomimukhyas] S; gomināmā Y
n.­6371
dhātudharāṃs] em.; dhātudharāṁ Y; dhātuvarāṃs S
n.­6372
sarāṣṭrā] S; sa-rāṣṭra Y
n.­6373
durmatiḥ] em.; durmati (unmetrical) S
n.­6374
sadā] S; tadā Y
n.­6375
mahā­pakṣo] Y; mahā­yakṣo S
n.­6376
taḍāgakūpāś ca sarāṃsi caiva] (conj.) Y; kūpāś ca + + + + + + S
n.­6377
pṛthivīṃ] em.; pṛthivāṃ S; pṛthivyāṃ Y
n.­6378
prārthed] em.; prārthe S
n.­6379
gambhīra­pakṣo] Y (on the authority of the Tib.); gambhīrayakṣo S
n.­6380
bhaved dhy] em.; bhave hy S; bhavetyasau Y
n.­6381
nepāla°] S; devavan° Y
n.­6382
mānavadevas] Y; mānavendras (unmetrical) S
n.­6383
nṛpaḥ] conj.; nṛpatau (unmetrical) S
n.­6384
jagāma saḥ] em.; jajagmasu (unmetrical) S
n.­6385
tadā] em. (on the authority of the Tib.); tatra S
n.­6386
sidhyante] em.; sidhyanti S
n.­6387
nṛpatayas] Y; nṛpatayos S
n.­6388
mleccharājāna hai] em.; mleccharājā na hai S; himavadvāsinaḥ Y
n.­6389
Possibly, vaviṣaḥ is a metrical adaptation of vṛṣaḥ.
n.­6390
bhūbhāsaḥ] Y; bhāvasu S
n.­6391
subhūbhāsas] Y; śubhasus S
n.­6392
bhākramaḥ] S; parākramaḥ Y
n.­6393
bhāguptaḥ] S; bhūguptaḥ Y
n.­6394
bhāsvāṃś caiva (conj.) Y; om. S
n.­6395
jihnuno] S; śīlī jiṣṇuḥ Y
n.­6396
tataḥ paraṃ] (unmetrical) Y; ambhodheḥ S
n.­6397
parapuruṣopasevinaḥ] Y; bahiḥ prājñopabhojinaḥ S
n.­6398
vidyāluptā luptarājāno] S; viluptās tatra rājāno Y
n.­6399
caiva dvijapriyāḥ] em.; caiva dvijapriyā S; deva­dvijapriyāḥ Y
n.­6400
hiraṇyagarbhas] S; vasugarbhas Y
n.­6401
tantraś ca] S; maṃtrika Y
n.­6402
kumārasyeva mahādyuteḥ] S; kumāraś ca mahātmā vai Y
n.­6403
mahā­balena yuktaś ca] (reconstructed from the Tib.) Y; om. S
n.­6404
smārita°] em.; smarita° S; smaraṇa° Y
n.­6405
so 'lpakāryaniyuñjānaḥ] S; so 'nalpakalpajāto vai Y
n.­6406
itarāṃ] S; kudevān Y
n.­6407
mahānṛpaḥ] S; mahāyaśāḥ Y
n.­6408
mahāvīraḥ] Y; mahādhīraḥ S
n.­6409
sādhayiṣyate] em.; sādhayiṣyati (unmetrical) S
n.­6410
°dyaṃ sakāviśam] S; °dyāna-sakāśikam Y
n.­6411
°śatasaptaṃ] S; °saptaśataṃ Y
n.­6412
ṣaḍāśīti°] S; ekāśīti° Y
n.­6413
gurupūjakatatparaḥ] S; puṇyakṣetra(?) pūjāyāṃ rataḥ(?) Y
n.­6414
tasyā mantraṃ prasādhate] Y; sadā so 'pi sādhe sa mantraṃ (unmetrical) S
n.­6415
mahāpakṣo] Y (on the authority of the Tib.); mahāyakṣā S
n.­6416
maheśākhyo] Y; maheśākṣo S
n.­6417
sammato] Y; sonmatto S
n.­6418
prāpnuyād] em.; prāpnuyām S
n.­6419
pravacanaṃ] Y; pravaraṃ S
n.­6420
adhunāpi kathitaṃ mayā] (reconstructed from the Tib.) Y; adhunā caryayā bhuvi (unmetrical) S
n.­6421
ujjayinyām] Y; ujjayanyām S
n.­6422
°dharāṃ] em.; °varāṃ S; loke Y
n.­6423
dhātudharān] Y; dhātuvarām S
n.­6424
kevalaṃ] S; rājā (reconstructed from the Tib.) Y
n.­6425
dharākhye] S; ākhye Y
n.­6426
lubdhasvajanaprayogeṇa] em.; lubdhaḥ svajanaprayogeṇa S
n.­6427
tato] S; tadā Y
n.­6428
śṛṇoti] em.; śṛṇvanti S
n.­6429
vṛtte capalas tatra] S; capalo nāma Y
n.­6430
varṣārdhapakṣam ekaṃ tu] S; varṣān paṃcapaṃcāśat Y
n.­6431
adho gataḥ] S; asau mṛtaḥ Y
n.­6432
dhruvasthāvaratāṃ] em.; dhruvaḥ sthāvaratāṃ S
n.­6433
sevakaḥ] em.] sevaka S
n.­6434
pūrvāntās tu] conj.; mūrdhāntās tu S; prajānāṃ caiva Y
n.­6435
ambhoje tīraparṣagāḥ] S; vīrā ambhodhipāragāḥ Y
n.­6436
puṣpanāmā tataḥ proktā] em.; puṣpanāmo tataḥ proktā S; puṣpadhanvā ca rājaputraḥ Y
n.­6437
śakavaṃśa] S; ekaviṃśa Y
n.­6438
sārvabhūmika°] em.; sārdhabhūtika° S; sarvabhūpati° Y
n.­6439
°jitaḥ] S; °haraḥ Y
n.­6440
°śarva°] em.; °sarva° S
n.­6441
viṣṇuprabhavau] S; brāhmaṇaprabhavau (reconstructed from the Tib.) Y
n.­6442
mantre] S; maṃtrī Y
n.­6443
bhūpālau jātau] Y; bhūpālo jātānā S
n.­6444
saptamaṣṭaśatā] S; saptatyaṣṭau tathā Y
n.­6445
sthāṇvīśvara] em.; sthānamīśvara S; sthāneśvara Y
n.­6446
śveta°] S; śvetaḥ Y
n.­6447
sātavāhana] S; sālavāhana Y
n.­6448
mahendraḥ] Y; mahendraṃ S
n.­6449
vṛṣaketuḥ] (on the authority of the Tib.) Y; bṛndakhetuḥ S
n.­6450
mahāpotaḥ] em. (on the authority of the Tib.); mahāpotaś ca Y; mutpātaḥ (unmetrical) S
n.­6451
indrasenaś] S; candrasenaś Y
n.­6452
pradyumno mādhavas tadā] S; kāmadevo magadhas tathā Y
n.­6453
vyāghraḥ] Y; vyāghraṃ S
n.­6454
budhaḥ] S; buddhagrahaḥ (reconstructed from the Tib.) Y
n.­6455
budhaḥ] S; buddhaḥ Y
n.­6456
mathitaḥ sumitaś caiva] S; sahitaś ca sumaṃjuś ca Y
n.­6457
diviṃ] S; diśā Y
n.­6458
vimukhās] em.; vipukhas S
n.­6459
kathitā vipukhas tathā] S; kāñcipure sthitāḥ Y
n.­6460
sahatis tathā] S; sahasraṃ sthitāḥ Y
n.­6461
deśe] S; dikṣu Y
n.­6462
māhātmā] em.; 'tha māhātmā (unmetrical) S
n.­6463
kārtikeyeti samākhyātaḥ] S; a?mukheti vikhyātaḥ Y
n.­6464
dvīpeṣv eva ca] S; nānādvīpeṣu
n.­6465
°kulākhyā] em.; °kalākhyā S
n.­6466
sarvadā] S; sarvataḥ Y
n.­6467
gaṇādhyakṣāḥ] em.; gaṇādhyakṣā S; gaṇarājānaḥ (reconstructed based on the Tib.) Y
n.­6468
°pūjana°] Y; °pūjaka° S
n.­6469
vividhā jīvakarmiṇaḥ] S; sadā da????jīvinaḥ Y
n.­6470
samāśvāsā] em.; samāsvāsā S
n.­6471
ante kalau yuge] (reconstructed from the Tib.) Y; anante va yuge S
n.­6472
tataḥ] Y; mataḥ S
n.­6473
bhaviṣyati] (reconstructed from the Tib.) Y; om. (unmetrical) S
n.­6474
vividhākhyo] (reconstructed from the Tib.) Y; (unmetrical) nirdhākhye S
n.­6475
balākhyaḥ] Y; balādhyakṣaḥ (unmetrical) S
n.­6476
maṇḍapān] Y; maṇḍavakāṃ (unmetrical) S
n.­6477
saṅkramān] em.; saṅkramāṃ S; potaḥ (unmetrical) Y
n.­6478
ṣaṭtṛṃśat] S; triśataparyantaṃ (unmetrical) Y
n.­6479
pravrajen] em. pravraje S
n.­6480
dhyāyantaḥ sampramūrcchitaḥ] S; pareṇa śatruṇā jitaḥ Y
n.­6481
naraka°] (on the authority of the Tib.) conj.; so naraka° (unmetical) Y; om. (unmetrical) S
n.­6482
loke] Y; lokaḥ S
n.­6483
ujjayinīṃ] em.; ujjayanīṃ S
n.­6484
tatrāyanī] S; tatra bhūtvā Y
n.­6485
yo] (unmetrical) S; mālavajo Y
n.­6486
avatarataḥ] em.; avataratat S
n.­6487
vāṇaijeyas tu] em.; vāṇyājeyas tus S; brahmā vai tadā Y
n.­6488
saṃmukhaṃ] Y; saṃmukhāṃ S
n.­6489
saṅghībhavadhva] S; jānītha bhagavantaḥ Y
n.­6490
sarvadā] S; tasya vai Y
n.­6491
vaco] Y; vabhaṃ S
n.­6492
bhaved] S; bhaveyaṃ (unmetrical) Y
n.­6493
muktadehas] Y; vyuktadehas S
n.­6494
prāpnuvanti yā (unmetrical) S
n.­6495
matvā] S; satva Y
n.­6496
kārāṃś] S; vidyā Y
n.­6497
bodhimārgopayojanīm] (reconstructed based on the Tib.) Y; bodhimārgaviyojanīm S
n.­6498
prabhaviṣṇavaḥ] S; śīlasaṃyutaḥ Y
n.­6499
mahāviśleṣaṇā] S; mahāvidhvaṃsakā Y
n.­6500
rājā māgadhakaḥ smṛtaḥ] S; rājamārgakriyāvidaḥ Y
n.­6501
'vahata°] em.; vahata Y; atahata° S
n.­6502
samantāvṛtaḥ] em.; samatā vṛtaḥ S; samaṃtād vṛtaḥ Y
n.­6503
dvādaśo] em. (on the authority of the Tib.); dvādaśa gaṇanāṃ (hypermetrical) S
n.­6504
jīven māsaparamparam] S; jīved varṣāṣṭakam (unmetrical) Y
n.­6505
abhūt] S; mṛtas Y
n.­6506
bhakārākhyo] S; takārākhyo Y
n.­6507
śāsitā] (based on the Tib.) conj.; śaśāsa Y; daśa S
n.­6508
sarvadas] S; sarvatas Y
n.­6509
yuvān] em.; yuvām S
n.­6510
°kīrtyātha-m-udyatāḥ] em.; kīrtyāthamudyataḥ S
n.­6511
guhā°] Y; guṇā° S
n.­6512
pāṣaṇḍibhiḥ] em.; pāṣaṇḍībhiḥ S
n.­6513
bhogī 'pramādī] em.; bhogī pramādī S; amitabhogī Y
n.­6514
saṃrājā] em.; saṃ rājā S; sa rājā Y
n.­6515
sadyā°] S; sadā° Y
n.­6516
vārdhikye] em.; vārddhikye S; vārddhakye Y
n.­6517
viṃśad varṣāṇi sapta] em.; viṃśad varṣāṇi saptaṃ S; triṃśad varṣāṇi sapta Y
n.­6518
'pipadyate] S; papadyate Y
n.­6519
dharmātmā] (reconstructed from the Tib.) Y; om. (unmetrical) S
n.­6520
bhagavākhye nṛpe] S; bhagavadākhyo nṛpaḥ Y
n.­6521
prabhaviṣṇavaḥ] S; prabhaviṣṇukaḥ Y
n.­6522
dakṣiṇāsthena vratinā] (reconstructed based on the Tib.) Y; dakṣiṇātyena pratinā S
n.­6523
paribhūtas] Y; bhūtas (unmetrical) S
n.­6524
divasāni] S; varṣāṇi Y
n.­6525
vikhyāto] Y; vikyātaḥ S
n.­6526
bhasmākhyo] Y; (unmetrical) bhasma-m-ākhyo S
n.­6527
balisattvadehaiva] em. (balisattvada+ihaiva); balisattvadihaiva S
n.­6528
pañcadaśas] S; paṃca vai Y
n.­6529
°mukhyānāṃ] Y; °mukyānāṃ S
n.­6530
dvau] em.; dvai S
n.­6531
bālamukhyau tau kaliṅgakṣu] S; kaliṅgendra° Y
n.­6532
mithyāmānī] em.; mitthyāmānī S
n.­6533
nirgranthān vasathān] em.; nirgranthāvasathāṃ Y; nirgranthāṃ vasathāṃ S
n.­6534
vṛttirodhamakārakaḥ] em.; vṛttirodhamakāraka S; vṛttirodhacikīrṣakaḥ Y
n.­6535
rakārākhyato yuktātmā] em.; rakārādyotayuktātmā S; rakārākhyas tu vidyātmā Y
n.­6536
pātita eva] em.; yāti tavān° S
n.­6537
nirdhārayed dhakārākhyo] em.; nirdhāraye hakārākhyo
n.­6538
puṇḍrākhyaṃ] S; puṇyākhyaṃ Y
n.­6539
sattvānupīḍanapara°] em.; sattvānupīḍanaparo S
n.­6540
prapūjitaḥ] Y; mapūjitaḥ S
n.­6541
°harṣa°] Y; °harṣī° S
n.­6542
dharmaprabhāv etau] S; karmaprabhāvena Y
n.­6543
nṛdevatau] em.; tṛdevatau Y
n.­6544
bhaved dhy] em.; bhave hy S
n.­6545
adhogatiḥ] em.; adhogati S; adhogataḥ Y
n.­6546
māṇuṣeṇaiva] S; amāṇuṣeṇaiva (unmetrical) Y
n.­6547
'ṭaṭaṃ] Y; ṭaṭaṃ S
n.­6548
yamalokaṃ] (reconstructed based on the Tib.); om. S
n.­6549
The Buddha is addressing his audience in the plural.
n.­6550
nirjvarasampadam] Y; nirjarasampadam S
n.­6551
tri­ratnapūjakā] Y; trirante pūjakā S
n.­6552
maheśākhyā mahārājyā] em.; maheśākhyāmahārājyā Y; maheśākhyamaherājyaṃ S
n.­6553
saukhyāṃ] Y; sokhyāṃ S
n.­6554
pratyeka­buddhā buddhatvaṃ] S; pratyeka­buddhabuddhatva° Y
n.­6555
dvau yātau] S; dve yāne Y
n.­6556
gatāḥ] em.; gataḥ S
n.­6557
buddhajñānam apy acintyam] Y; buddhajñānopacintiyaḥ S
n.­6558
anyonyāpi 'napekṣiṇaḥ] em.; anyonyāpi napekṣiṇaḥ S; anyo'nyānapekṣiṇaḥ (unmetrical) Y
n.­6559
saptam evaṃ] S; saptam ekaṃ Y
n.­6560
gaṇarājyaṃ] Y; gaṇajyaṃ S
n.­6561
sadā] S; tadā Y
n.­6562
vihārādhyuṣitamālaye] S; cakāra vihārāvasathaṃ Y
n.­6563
mānavaḥ] Y; mānave S
n.­6564
sārdhāheṣu niśātyayaṃ tu] em.; sārdhāheṣu jīvati (unmetrical) Y; sādhāhe suniśātyantu (unmetrical) S
n.­6565
samāhveyo] S; samāhvayo Y
n.­6566
jayādyā varṇatadvijau] em.; jayādyāvarṇatadviśau S; jayādivarṇabrāhmaṇaḥ Y
n.­6567
vaiśyaiḥ parivṛtā vaiśyaṃ nāgāhveyo] S; vipraiḥ parivṛto vaiśyo nāgāhvayaḥ Y
n.­6568
tadā] S; tathā Y
n.­6569
trāsasamākulam] Y; tatra samākulām S
n.­6570
abhūt] S; ca te Y
n.­6571
madhurāyāṃ] S; mathurāṃ(?) Y
n.­6572
jāto vaiśyākhyaḥ] em.; jāto vaiśyākhyāḥ Y; jātavaṃśāḍhyaḥ S
n.­6573
pūrvī] Y; sūrvī S
n.­6574
pakārākhyaḥ prāgdeśeṣv eva jāyataḥ] S; prakārākhyaḥ prāgdeśeṣu sa jāyate Y
n.­6575
akārākhyo] S; hakārākhyo Y
n.­6576
tīrthāhva iti] em.; tīrthāhvati (unmetrical) S; tīrthāhveti (unmetrical) Y
n.­6577
tatra] Y; tatrau S
n.­6578
vaṇijā ca sahāgataḥ] (reconstructed based on the Tib.); vaṇinā ca tathāgataḥ S
n.­6579
°varṇo] Y;°varṇai S
n.­6580
kāśijanapadaṃ] Y; kāśinaṃ pada (unmetrical) S
n.­6581
sutaṃ] Y; sa taṃ S
n.­6582
bhūmāv āvarta(?)] S; bhūmiṃ paśyati Y
n.­6583
tīryataḥ] S; tiryag (unmetrical) Y
n.­6584
tiryagbhyo] Y; tiryebhye S
n.­6585
tasmai] em.; tasmā S
n.­6586
triṃśatkoṭyās] S; navakoṭyās Y
n.­6587
dvijakrāntamabhūyiṣṭhaṃ] S; dvijākrāntabhūyiṣṭhaṃ (unmetrical) Y
n.­6588
chatruhato] S; cchastrahato Y
n.­6589
vṛtte] S; mṛte Y
n.­6590
pakārākhyaḥ] S; prakārākhyaḥ Y
n.­6591
akārākhyena S; hakārākhyena Y
n.­6592
vaṇijaḥ sa] S; vāṇijasya Y
n.­6593
buddhaśrāddhagatasmṛtiḥ] em.; buddhatvaṃ śrāddhagatismṛtiḥ (unmetrical) S; buddhagatasmṛtiḥ (unmetrical) Y
n.­6594
tvaṃ] Y; stvaṃ S
n.­6595
'śobhanam] em.; śobhanam S
n.­6596
tṛṇavartitam] S; tṛṇavara(?)ām Y
n.­6597
tvatkāritaṃ] em.; tvaṃ kāritaṃ S
n.­6598
vītarāgo] em.; vītarāgā S
n.­6599
hy āsīd] S; bhikṣuṃ Y
n.­6600
jine agrajite hite] S; puruṣottamo hite rataḥ Y
n.­6601
pātraṃ] Y; mantra S
n.­6602
vihāraṃ prāpya] (reconstructed based on the Tib.) Y; om. (unmetrical) S
n.­6603
vītarāge 'pare] em.; vītarāgo pare S
n.­6604
vanitās] em.; vanitā S
n.­6605
āghātaṃ] em.; āghāta S
n.­6606
'sau] em.; sau S
n.­6607
vādyatamo] S; bālatamo Y
n.­6608
deva­loke 'smin] S; deva­lokād asmāt Y
n.­6609
antime ca] (reconstructed based on the Tib.) Y; om. S
n.­6610
chetsyati] em.; setsyati S
n.­6611
trijanmopagato] em.; tṛjanmopagato S; antyaṃjanmopagato (unmetrical) Y
n.­6612
kliṣṭadānasya Y; kliṣṭādānasya S
n.­6613
bhagnasandhīva] em.; nagnasandhīva S; śāsana eva Y
n.­6614
asthairyād bāliśatvāc] em.; asthairyād bāliśattvāc (reconstructed based on the Tib.) Y; asthair yā bālavat tvac S
n.­6615
dhātudhare] em.; dhātuvare S
n.­6616
'sau] em.; sau S
n.­6617
muktadhī] em.; muktadhī° S; kṛtadhī° Y
n.­6618
°śatān eva] em.; °śatānaiva S
n.­6619
paścime] Y; apaścime (unmetrical) S
n.­6620
pakārākhye] S; prakārākhye Y
n.­6621
'sau] em.; sau S, Y
n.­6622
sarvāṃs tāṃ] S; sarve te Y
n.­6623
himādrikukṣiprācyāṃ bho daśānūpas tīram āśrayet] S; himādrikukṣau prācyāṃ ca daśa siṃdhutīram āśritaḥ Y
n.­6624
sarvāñ janapadān] em.; sarvān janapadān (reconstructed based on the Tib.) Y; sattvā janapadāṃ S
n.­6625
After this verse, the Tibetan has another three verses that are omitted in the Sanskrit text. These verses have been reconstructed by Saṅkṛtyāyana (Saṅkṛtyāyana, 1934, p. 62) as follows: śāṭhā paravṛttikāś caiva bindhyakukṣinivāsinaḥ | durgeti madhyadeśe te svayaṃ rājyam akārṣuḥ || mahāviṣajayo jitvā prāgudāk sarvataḥ sthitān | kesarināmā tathā 'nyaḥ somākhyo nṛpo mṛtaḥ || tadā gauḍajanā bhinnāḥ kṣatriyo rājā tadā | rājā 'bhibardhamāna janmeti bhaviṣyati na saṃśayaḥ ||.
n.­6626
vārddhikye] em.; vārdhikye S; vārdhakye Y
n.­6627
prokte] S; prāpte Y
n.­6628
The number jumps here from 53.756 to 53.760 to keep in step with the numbers in the English translation. The intervening verses (53.757–59) have been supplied from the Tibetan text, as they are missing from the Sanskrit.
n.­6629
cyavati] em.; cavati S, Y(?)
n.­6630
vasen māsaṃ] em.; nvase māsaṃ S; vased dhīmān Y
n.­6631
jino cāsau] em.; jino nāsau S; vaṇik cāsau Y
n.­6632
°saukhyena] Y; °mādyena S
n.­6633
The Tibetan has an additional half-stanza after this one, reconstructed by Saṅkṛtyāyana (Saṅkṛtyāyana 1934, p. 63) as follows: so 'pi varṣatrayaṃ rājaiśvaryaṃ vai kṛtvā |.
n.­6634
vṛtte] S; mṛte Y
n.­6635
āhata°] em.; ahata° S
n.­6636
°vardhanaḥ] em.; °vardhana S
n.­6637
dhakārākhyaḥ] S; yakārākhyaḥ Y
n.­6638
kanyaso] S; kanīyas Y
n.­6639
vakārākhyo] S; jakārākhyo Y
n.­6640
sukhāyatāṃ] S; sahāyatāṃ Y
n.­6641
kṣatriyaḥ agradhīḥ] S; kṣatriyāgraḥ (unmetrical) Y
n.­6642
varṣaśataṃ viṃśat] S; varṣān viṃśat (unmetrical) Y
n.­6643
vikhyātaḥ śrī] S; tataḥ khyātaśrī nāmā tathā vai mahāmatiḥ Y
n.­6644
gauḍatantre] S; udiyāne Y
n.­6645
gauḍānāṃ] S; udiyānānāṃ (unmetrical) Y
n.­6646
mahājane] S; mahāpure Y
n.­6647
jitaśatruḥ] Y; jitaśu (unmetrical) S
n.­6648
sapta cāṣṭau] S; aṣṭānāṃ tatra vai tadā (unmetrical) Y
n.­6649
śākajeti samāśrite] S; śākyajātisamāśritāḥ Y
n.­6650
yātet] em.; yāte S
n.­6651
adho gataḥ] S; bhaviṣyati Y
n.­6652
nirantaraḥ] S; svairikaḥ Y
n.­6653
sadā] S; tadā Y
n.­6654
śvādādyo] em.; svādādyo S; rājabhadro (unmetrical) Y
n.­6655
vinirmuktau na] em. (on the authority of the Tib.); vinirmuktā ca S
n.­6656
tiryagaḥ] em.; tiryat (unmetrical) S; tiryak (unmetrical) Y
n.­6657
jinaravāṃ] S; munivarān Y
n.­6658
akṣaṇāṃ sarvāṃ kṣaṇāṃ] em. (on the authority of the Tib.); dakṣiṇāṃ sarvāṃ dakṣiṇāṃ (unmetrical) S
n.­6659
parādhīnāyatanavṛttanaḥ] S; parādhīnāvāsavṛttayaḥ Y
n.­6660
bhaviṣyanti] em.; bhaviṣyati S
n.­6661
adharmiṣṭhe] em.; adharmiṣṭha S
n.­6662
mahābodhivane] S; mahāveṇuvane Y
n.­6663
tāram iti S; tāreti (unmetrical) Y
n.­6664
strī•ākhyam iti] em.; stryākhyeti (unmetrical) Y; taimbhyākhyam iti S
n.­6665
daśabhūmyānantaraprabhuḥ] S; daśabhūmisthitiṃ prāptā Y
n.­6666
āśritāḥ] em.; āśritaḥ S
n.­6667
sahasrārdhaṃ] S; sahasravidhiṃ Y
n.­6668
catvārodadhiparyantām] em.; catvārodadhiparyayām S; caturudadhiparyantām Y
n.­6669
tadā] S; tathā Y
n.­6670
makārādyo] S; śakārādyo Y
n.­6671
pakārādyaś] S; prakārādyaś Y
n.­6672
hakārādyaś] S; vakārādyaś Y
n.­6673
śakārādyaś] S; bakārādyaś Y
n.­6674
lakārādyaḥ] S; dhakārādyaḥ Y
n.­6675
sakārādyo] S; akārādyo Y
n.­6676
karminaś] em. (on the authority of the Tib.); kṛminaś S
n.­6677
aṅgadeśeṣu] S; kuladevī Y
n.­6678
ādyaṃ vṛtsudhānaś ca karmarājā sa kīrtitaḥ] S; ādyo mahā­pradhānaś ca karṇarājā sa prakīrttitaḥ Y
n.­6679
tadaṅgaṃ ca] (unmetrical) S; tatra Y
n.­6680
sadaho] S; sudāno Y
n.­6681
bhavadattaś] Y; bhavadaś (unmetrical) S
n.­6682
ajātayaḥ] S; ajāyanta Y
n.­6683
subhūmṛga­kumārāntā] S; subhūkumārāntā (unmetrical) Y
n.­6684
vaiśālyāṃ vathakārayoḥ] em. (on the authority of the Tib.); vaiśālyāṃ vakārayoḥ (unmetrical) S; vathetyubhayākṣaram vaiśālyāṃ saṃbhūtaḥ (unmetrical) Y
n.­6685
yatrāsau] Y; tatrāsau S
n.­6686
śuddhāntā] S; antyāḥ (unmetrical) Y
n.­6687
ādityekṣu°] Y; ādityekṣa° S
n.­6688
alpavīryās] S; sattvavīryas Y
n.­6689
siddhir] em.; siddhi° S
n.­6690
madhyadeśe] Y; madhyaśede S
n.­6691
vidikṣu] em.; vidikṣuḥ S
n.­6692
diśam] S; deśam Y
n.­6693
°rakṣa°] S; °ṛddhi° Y
n.­6694
prasaṅgān] em.; prasaṅgā S
n.­6695
tadā] S; tathā Y
n.­6696
mantravāde] em.; mantravāda° S
n.­6697
ratāḥ] em.; ratā S
n.­6698
lokaikāgrasucakṣuṣe] S; lokaikacakṣuṣaḥ (unmetrical) Y
n.­6699
duṣṭe] em.; duṣṭa° Y; caṣṭa S
n.­6700
mātṛceṭākhyaḥ (reconstructed based on the Tib.) Y; mātṛcīnākhya S
n.­6701
kusumākhyaś] Y; kusumārākhyaś (unmetrical) S
n.­6702
kukārākhyaḥ] S; kumārākhyaḥ Y
n.­6703
°durdharaḥ] S; sarvadharaḥ Y
n.­6704
buddha­pakṣasya nṛpatau] S; bauddhapakṣau nṛpatiḥ Y
n.­6705
rāgī sau] S; bhaviṣyati Y
n.­6706
kāśyākhya° Y; kāvyākhyaḥ S
n.­6707
thakārādyo] S; dhakārādyo Y
n.­6708
saihnikā° S; siṃhala° Y
n.­6709
°vāsinaḥ] em.; °vāsina (unmetrical) S
n.­6710
matidūṣakaḥ] Y; atadūṣakaḥ S
n.­6711
vakārādyo] S; dakārādyo Y
n.­6712
vakārādyo] em.; vikārādyaḥ S; bakārādyo yo (unmetrical) Y
n.­6713
°tatparaḥ] S; °dīpakaḥ Y
n.­6714
bālākau] S; kālākhyo Y
n.­6715
sakārādyo] S; makārādyo Y
n.­6716
cihnā] S; cinhā(?) Y
n.­6717
śastrabhinnorddhvagaḥ] Y; śāstubhinnārdhvagaḥ S
n.­6718
makārādyaḥ] S; sakārādyaḥ Y
n.­6719
nakārādyaḥ] S; vakārādyaḥ Y
n.­6720
senakīrtitaḥ] S; sena eva ca Y
n.­6721
dinakaś] S; dāyakaś Y
n.­6722
dīnārtha°] S; dānārtha° Y
n.­6723
cakārādyo] S; vakārādyo Y
n.­6724
bhakārādyaḥ prathitaśrāddhaḥ] S; bhakārādyaś ca prathitaḥ Y
n.­6725
matimān] Y; matamān S
n.­6726
yatayaḥ khyātā] S; mantrajñā yatayaḥ Y
n.­6727
nirnaṣṭe] S; vinaṣṭe Y
n.­6728
kariṣyanti] em.; kariṣyati S
n.­6729
bodhau] Y; bodho S
n.­6730
sadā] S; bodhau Y
n.­6731
rājyavṛttim upāśritāḥ] em.; rājyavṛttim upāśritā S; rājanītim upāśritāḥ Y
n.­6732
bhavanti] em.; bhavati S
n.­6733
°mahī°] Y; °mahā° S
n.­6734
tu] S; yo Y
n.­6735
gītavāhy] S; parivādy Y
n.­6736
etasya] em.; etasyai S
n.­6737
sumadhuś] Y; samadhuś S
n.­6738
siddhaḥ · namas tadā] S; siddhanāmā havai tathā Y
n.­6739
śakajātās] S; kāśījātā Y
n.­6740
sādhavaḥ] em. (on the authority of the Tib.); sādhakaḥ S
n.­6741
āmukhā] S; dhīmadbhiḥ Y
n.­6742
pure] Y; pare S
n.­6743
°samākhyāte Y; °samākhyātā S
n.­6744
sakārādyo] S; akārādyo Y
n.­6745
mantrārtha°] S; dharmārtha° Y
n.­6746
 . . . . . . . . . ] S; satyavādī vinayendra (reconstructed based on the Tib.) Y
n.­6747
dhanavanto] Y; dhanamanto S
n.­6748
bhavati tataḥ] S; bhavanti tadā Y
n.­6749
vaikhyāto] S; vikhyāto Y
n.­6750
tata] Y; mata S
n.­6751
prasannaḥ] em. (on the authority of the Tib.); prasanne S
n.­6752
agro] S; agre Y
n.­6753
vetāḍa] S; vidyā (unmetrical) Y
n.­6754
tasyāśeṣāḥ] em.; tasya āśeṣāḥ Y; tasya viṣāḥ S
n.­6755
caitye] em.; caityes S
n.­6756
sarvāṃ] em.; sarvā S
n.­6757
bhakārādyas] S; nakārādyas Y
n.­6758
mantrajāpī] Y (on the authority of the Tib.); mantrarūpī S
n.­6759
sampūrṇo] S; supūrṇo Y
n.­6760
madhurā°] Y; madhura° S
n.­6761
nānādeśa°] S; nānādig° Y
n.­6762
te 'pare] em.; te pare Y; te pari° S
n.­6763
māṇavāś] Y; mānavāś S
n.­6764
bhūtānāṃ] S; sattvānāṃ Y
n.­6765
tridevānāṃ] em.; tṛdevānāṃ S; tridivi Y
n.­6766
suyāmā] Y; sujāmā S
n.­6767
ekarūpā Y; ekajāpā S
n.­6768
āsaṃjñātāḥ] em.; ā saṃjñātāḥ S; asaṃjñinaḥ Y
n.­6769
adhaḥ] Y; ataḥ S
n.­6770
vemacitrir athottamaḥ] em.; vema citrithottamaḥ (unmetrical) S
n.­6771
divasānāṃ] em.; divaśānāṃ S
n.­6772
pratimaḥ] em.; pratima S
n.­6773
uttarakuru-m-ādayaḥ] conj.; uttamāṃ kurum ādyaḥ (unmetrical) S
n.­6774
dvīpeṣv] em.; dīpeṣv S
n.­6775
'paretareṣu] em.; pareteṣu (unmetrical) S
n.­6776
°nivāsināṃ] em.; °nivāsisyāṃ S
n.­6777
dharmaḥ] em.; karma S
n.­6778
kalpaṃ mantrāṇāṃ] em.; kalpamantrāṇāṃ S
n.­6779
āyūṃṣi] em.; āyūṣi S
n.­6780
tripañcāśa°] em.; ekapañcāśa° S.
n.­6781
There is no chapter break at this point in the Tibetan text.
n.­6782
tatrāhaṃ] em.; tatrāha S
n.­6783
°vidyādhara°] em.; °vidyādharaḥ S
n.­6784
veditavyāḥ] em.; veditavyaḥ S
n.­6785
sthāne] em.; sthāno S
n.­6786
lekhayiṣyati] em.; likhyati S
n.­6787
°cūrṇa°] em. (on the authority of the Tib.); °pūrṇa°
n.­6788
°bhayaṃ] em.; °bhaya S
n.­6789
cāsya] em.; yāsya S
n.­6790
°śikṣāyāṃ] em.; °śikṣāyā S
n.­6791
dharmaṃ] em.; dharma° S
n.­6792
puṇyam] em.; puṇya S
n.­6793
vā] em. (on the authority of the Tib.); vā na (unmetrical) S
n.­6794
It seems that °pūja-iṣu is here a metri causa for °pūjeṣu.
n.­6795
tāvanti] em.; tāvantu S
n.­6796
prāpnuyāj] em.; prāpnuyā S
n.­6797
buddhā ye] em.; buddhaje S
n.­6798
pustakaṃ] em.; pustaka S
n.­6799
pūjāṃ] em.; pūjā S
n.­6800
kaścij jantuḥ] em.; kaści jantu S
n.­6801
pūjitvā] em.; pūjetvā S
n.­6802
ratnair] em.; ratnai S
n.­6803
pūjayel] em.; pūjaye S
n.­6804
imān] em.; imāṃ S
n.­6805
caritā] em. (on the authority of the Tib.); varṇitā S
n.­6806
kalpavarān] conj.; kalvavarā S
n.­6807
dhārayen] em.; dhāraye S
n.­6808
prāpnuyān] em.; prāpnuyāṃ S
n.­6809
°vidyā°] em.; °vidya° S
n.­6810
kṛtaṃ yo] em.; kṛtayā S
n.­6811
nivarteyus] em.; nivartanteyuste (unmetrical) S
n.­6812
°yūpakam] em. (on the authority of the Tib.); °pūjitam S
n.­6813
'vimati] em. (on the authority of the Tib.); vimati S
n.­6814
sandehavigato] em.; sandehaḥ vigato S
n.­6815
śraddhāṃ] em. (on the authority of the Tib.); śuddhāṃ S
n.­6816
tadāsattvo] em.; tadā sattvā S
n.­6817
uktvā] em.; uktaḥ S
n.­6818
niṣaseduḥ] em.; niṣasedu S
n.­6819
tena] em.; te nu S
n.­6820
sa] em.; se S
n.­6821
smṛtas] em.; smṛta S
n.­6822
sarvabhayān sādayotsādaya] S; sarvabhayotsādaya Tib.
n.­6823
maṇiratnaṃ] em.; maṇiratna S
n.­6824
°gacchanti] em.; °gacchati S
n.­6825
cāpuṇyaprasavanaṃ] em.; yā puṇyaprasavanaṃ S
n.­6826
te] em.; kā S
n.­6827
gacchante] em.; gacchate S
n.­6828
sotsavāṃ S
n.­6829
°śatālambya] em. (on the authority of the Tib.); °gatālambya S
n.­6830
samyac] em.; sampac° S
n.­6831
analānilam] em. (on the authority of the Tib.); anilaṃ nilam S
n.­6832
˚subhāṣitam] em. (on the authority of the Tib.); ˚subhāvitam S
n.­6833
bhāṣitaṃ] em.; bhāṣitaḥ S
n.­6834
nṛjanminām] em. (on the authority of the Tib.); trijanminām S
n.­6835
hīmaṃ] em.; hīhimaṃ (unmetrical) S
n.­6836
pretavad] em.; preta va S
n.­6837
°sāmbandhumitra-m-anāthavān] conj.; °sāṃ bahumitram anāthavām S
n.­6838
sannipatitāṃ] em.; sannipatritāṃ S
n.­6839
°visarān] em.; °viśarāṃ S
n.­6840
°paramamūrty°] em.; °paramūrty° S
n.­6841
°visare] em.; °visara S
n.­6842
°rūpiṇe] Tib.; °rūpiṇi S
n.­6843
hūṃ hūṃ] S; om. Tib.
n.­6844
jinajit] S; jinajik Tib.
n.­6845
mañjuśrīye suśriye] Tib.; mañjuśrīya suśriya S
n.­6846
amṛto°] Tib.; mṛto° S
n.­6847
°hṛdayaṃ] em.; °hṛdaya S
n.­6848
°śrabdhāni] em.; °srabdhāni S
n.­6849
kartavyaḥ] em.; kartavyā S
n.­6850
catuḥpañcāśo] em.; pañcā­śatimaḥ S

b.

Bibliography

Source Texts (Sanskrit)

Mañjuśrī­mūla­kalpa. Manuscript in the National Archives, Kathmandu (Bir 157), accession no. 3/303. Microfilmed by NGMPP, reel A 136/11. Bears the title Mañjuśrī­jñāna­tantra.

Mañjuśrī­mūla­kalpa. Manuscript in the National Archives, Kathmandu, accession no. 5/814. Microfilmed by NGMPP, reel A 39/04.

Mañjuśrī­mūla­kalpa. Manuscript in the National Archives, Kathmandu (Bir 45), accession no. 3/645. Microfilmed by NGMPP, reel A 124/14.

Mañjuśrī­mūla­kalpa. Manuscript in the Oriental Research Institute and Manuscripts Library, Thiruvanantha­puram, accession no. C-2388.

Mañjuśrī­mūla­kalpa. Manuscript in Tokyo University Library, no. 275 in Matsunami’s catalog (Matsunami 1965).

Śāstrī, T. Gaṇapati, ed. The Āryamañjuśrī­mūla­kalpa. Vols 1–3. Trivandrum Sanskrit Series 70, 76, and 84. Trivandrum: Superintendent Government Press, 1920–25.

Vaidya, P. L., ed. Mañjuśrī­mūla­kalpa. Mahāyāna­sūtra­saṃgraha, Part II. Buddhist Sanskrit Texts 18. Darbhanga: The Mithila Institute of Postgraduate Studies and Research in Sanskrit Learning, 1964.

Source Texts (Tibetan)

’jam dpal gyi rtsa ba’i rgyud (Mañjuśrī­mūla­tantra). Toh. 543, Degé Kangyur vol. 88 (rgyud ’bum, na), folios 105.a–351.a.

’jam dpal gyi rtsa ba’i rgyud (Mañjuśrī­mūla­tantra). bka’ ’gyur (dpe bsdur ma) [Comparative Edition of the Kangyur], krung go’i bod rig pa zhib ’jug ste gnas kyi bka’ bstan dpe sdur khang (The Tibetan Tripitaka Collation Bureau of the China Tibetology Research Center). 108 volumes. Beijing: krung go’i bod rig pa dpe skrun khang (China Tibetology Publishing House), 2006–2009. vol. 88, pp. 354–1051.

ral pa gyen brdzes kyi rtog pa chen po (Tārāmūlakalpa). Toh. 724, Degé Kangyur vol. 93 (rgyud ’bum, tsa), folios 205.b–311.a, continued in vol. 94 (rgyud ’bum, tsha), folios 1.b–200.a.

Secondary Sources

Agrawala, V. S. “The meaning of Kumārī Dvīpa.” Sārdha-Śatābdī: Special Volume of Journal of the Asiatic Society of Bombay (June 1959): 1–5.

Bunce, Fredrick W. Mudrās in Buddhist and Hindu Practices: An Iconographic Consideration. New Delhi: D. K. Printworld, 2005.

Delhey, Martin. (forthcoming). Early Buddhist Tantra: New Light on the Mañjuśrī­mūla­kalpa from Manuscript Evidence. (forthcoming).

Delhey, Martin. (2008). Three unpublished handouts made for the First International Workshop on Early Tantra, Kathmandu, 2008, containing editions of chapters 12, 13, and 51 of the MMK, based on the NAK manuscript accession no. 5/814, reel A 39/04.

Delhey, Martin. (2012). “The Textual Sources of the Mañjuśriya­mūla­kalpa (Mañjuśrī­mūla­kalpa), With Special Reference to Its Early Nepalese Witness NGMPP A39/4.” Journal of the Nepal Research Centre Vol. XIV (2012): 55–75.

Dharmachakra Translation Committee, trans. The Ratnaketu Dhāraṇī (Ratna­ketu­dhāraṇī, Toh 138). 84000: Translating the Words of the Buddha, 2020.

Dharmachakra Translation Committee, trans. (2023). The Queen of Incantations: The Great Peahen (Toh 559). 84000: Translating the Words of the Buddha, 2023.

Edgerton, Franklin. Buddhist Hybrid Sanskrit Grammar and Dictionary. 2 vols. Delhi: Motilal Banarsidass, 1970.

Gray, David B. The Cakrasaṃvara Tantra (The Discourse of Śrī Heruka). A Study and Annotated Translation. New York: American Institute of Buddhist Studies, Columbia University, 2007.

Hartzell, James F. “The Buddhist Sanskrit Tantras: ‘The Samādhi of the Plowed Row.’ ” Pacific World: Journal of the Institute of Buddhist Studies 14 (Fall 2012): 63–178.

Jayaswal, K. P. An Imperial History of India in a Sanskrit Text (c. 700 B.C.–c. 770 A.D.) with a Special Commentary on Later Gupta Period. Lahore: Motilal Banarsidass, 1934.

Matsunaga, Yūkei. “On the date of the Mañjuśrī­mūla­kalpa.” In Tantric and Taoist Studies in Honour of R. A. Stein, edited by M. Strickmann. Vol. 3: Mélanges chinois et bouddhiques 22, 882–894. Brussels: Institut belge des hautes études chinoises, 1985.

Matsunami, Seiren. A Catalogue of the Sanskrit Manuscripts in the Tokyo University Library. Tokyo: Suzuki Research Foundation, 1965.

Mical, Wiesiek, and Paul Thomas. “Do Kriyā Tantras Have a Doctrine? ‍— The Case of the Mañjuśrī­mūla­kalpa.” Unpublished manuscipt, 2017. https://ku-np.academia.edu/wiesiekmical.

Przyluski, Jean. “Les Vidyārāja, contribution à l’histoire de la magie dans les sectes Mahāyānistes.” Bulletin de l’École Française d’Extrême-Orient 23 (1923): 301–18.

Roberts, Peter Alan (2018), trans. The King of Samādhis Sūtra (Samādhi­rāja­sūtra, Toh 127). 84000: Translating the Words of the Buddha.

Roberts, Peter Alan (2021a), trans. The Stem Array (Gaṇḍavyūha, chapter 45 of the Avataṃsakasūtra, Toh 44). 84000: Translating the Words of the Buddha.

Roberts, Peter Alan (2021b), trans. The Ten Bhūmis (Daśabhūmika, Toh 44-31). 84000: Translating the Words of the Buddha.

Roberts, Peter Alan (2023), trans. The Sūtra of the Sublime Golden Light (1) (Suvarṇa­prabhāsottama­sūtra, Toh 555). 84000: Translating the Words of the Buddha, 2023.

Saṅkṛtyāyana, Rāhula. “The text of the Mañjuśrī­mūla­kalpa, corrected with the help of the Tibetan text.” In An Imperial History of India in a Sanskrit Text (c. 700 B.C.–c. 770 A.D.) with a Special Commentary on Later Gupta Period by K. P. Jayasawal, addendum 1–75. Lahore: Motilal Banarsidass, 1934.

Wallis, G. Mediating the Power of Buddhas: Ritual in the Mañjuśrī­mūla­kalpa. Albany: State University of New York Press, 2002.


g.

Glossary

Types of attestation for names and terms of the corresponding source language

AS

Attested in source text

This term is attested in a manuscript used as a source for this translation.

AO

Attested in other text

This term is attested in other manuscripts with a parallel or similar context.

AD

Attested in dictionary

This term is attested in dictionaries matching Tibetan to the corresponding language.

AA

Approximate attestation

The attestation of this name is approximate. It is based on other names where the relationship between the Tibetan and source language is attested in dictionaries or other manuscripts.

RP

Reconstruction from Tibetan phonetic rendering

This term is a reconstruction based on the Tibetan phonetic rendering of the term.

RS

Reconstruction from Tibetan semantic rendering

This term is a reconstruction based on the semantics of the Tibetan translation.

SU

Source unspecified

This term has been supplied from an unspecified source, which most often is a widely trusted dictionary.

g.­1

Ābha

Wylie:
  • kun nas ’od
Tibetan:
  • ཀུན་ནས་འོད།
Sanskrit:
  • ābha

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 1 passage in the translation:

  • 1.­39
g.­2

Ābhāsvara

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • ābhāsvara

A class of gods.

Located in 1 passage in the translation:

  • 2.­167
g.­3

Ābhāsvara

Wylie:
  • ’od gsal
Tibetan:
  • འོད་གསལ།
Sanskrit:
  • ābhāsvara

One of the gods’ realms; also used as the name of the gods living there.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­91
  • 2.­155
  • 5.­8
  • 53.­1
g.­10

Abhayadā

Wylie:
  • mi ’jigs sbyin ma
Tibetan:
  • མི་འཇིགས་སྦྱིན་མ།
Sanskrit:
  • abhayadā

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­100
  • n.­3799
g.­11

Abhija

Wylie:
  • bya bi bzhin
Tibetan:
  • བྱ་བི་བཞིན།
Sanskrit:
  • abhija

One of the grahas.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3767
  • n.­3783
g.­12

Abhijā

Wylie:
  • byi bzhin
Tibetan:
  • བྱི་བཞིན།
Sanskrit:
  • abhijā

The name of a nakṣatra. In one instance the name is given as Abhijit, which is the same as the name of one of the muhūrtas..

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­96
  • 24.­10
  • n.­3783
g.­13

Abhijata

Wylie:
  • byi bzhin gyi bu
Tibetan:
  • བྱི་བཞིན་གྱི་བུ།
Sanskrit:
  • abhijata

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3767
g.­20

ācārya

Wylie:
  • slob dpon
Tibetan:
  • སློབ་དཔོན།
Sanskrit:
  • ācārya

See “master.”

Located in 6 passages in the translation:

  • 2.­202-203
  • 28.­18
  • n.­492
  • n.­3315
  • g.­1023
g.­22

accomplishment

Wylie:
  • dngos grub
Tibetan:
  • དངོས་གྲུབ།
Sanskrit:
  • siddhi

Accomplishment or success in general, as well as any particular magical power or ability. In the latter sense, eight are traditionally enumerated, namely the siddhi of the magical sword, of an eye ointment that renders invisible, etc. The content of the list may vary from source to source.

Located in 267 passages in the translation:

  • 1.­31
  • 1.­33
  • 1.­49
  • 1.­51
  • 1.­66
  • 1.­118
  • 2.­2
  • 2.­45
  • 2.­108
  • 2.­110
  • 2.­113
  • 2.­117
  • 2.­131
  • 2.­180
  • 2.­192
  • 2.­196
  • 4.­2-3
  • 4.­10
  • 4.­12
  • 4.­24
  • 4.­29
  • 4.­33-34
  • 4.­36
  • 4.­41-43
  • 4.­45
  • 4.­60
  • 4.­62
  • 5.­12
  • 5.­16
  • 6.­1
  • 7.­5
  • 7.­7-8
  • 7.­29
  • 9.­15
  • 10.­15
  • 10.­17
  • 10.­19-20
  • 10.­23-24
  • 10.­27
  • 10.­51
  • 10.­59
  • 11.­22-23
  • 11.­26-27
  • 11.­31
  • 11.­41
  • 11.­63
  • 11.­92-93
  • 11.­96
  • 11.­99-101
  • 11.­134
  • 11.­137
  • 11.­154
  • 11.­183
  • 11.­203
  • 11.­231
  • 11.­236
  • 11.­240-241
  • 11.­247-248
  • 11.­251-252
  • 11.­255
  • 11.­270
  • 11.­272
  • 12.­12
  • 12.­17
  • 12.­50
  • 13.­16
  • 13.­18
  • 13.­40-41
  • 13.­57-58
  • 13.­65
  • 13.­67-68
  • 13.­70
  • 14.­8
  • 14.­77
  • 14.­84
  • 14.­92-93
  • 14.­99
  • 14.­119
  • 14.­136-140
  • 14.­151
  • 14.­155
  • 15.­2
  • 15.­60
  • 15.­94-95
  • 15.­97
  • 15.­114
  • 15.­116
  • 15.­119-120
  • 15.­122-124
  • 15.­129
  • 15.­134
  • 15.­137
  • 15.­150-151
  • 15.­153-154
  • 15.­182
  • 15.­211-212
  • 15.­216
  • 15.­226
  • 15.­239-240
  • 16.­16
  • 16.­20
  • 16.­26
  • 16.­30
  • 17.­5
  • 24.­2
  • 24.­5
  • 24.­9-10
  • 24.­34
  • 24.­40
  • 24.­200
  • 25.­14
  • 25.­25
  • 25.­38
  • 26.­15-16
  • 26.­33
  • 26.­37
  • 26.­50
  • 26.­56
  • 27.­4
  • 27.­20
  • 27.­45
  • 27.­52
  • 27.­71
  • 27.­78
  • 27.­80-82
  • 27.­85-86
  • 28.­47
  • 28.­52-53
  • 29.­2
  • 30.­8-9
  • 30.­19
  • 30.­40
  • 30.­42-43
  • 30.­49
  • 30.­51
  • 31.­25
  • 32.­2-6
  • 32.­8
  • 32.­10-12
  • 32.­16
  • 32.­18
  • 32.­20-21
  • 32.­25
  • 32.­27
  • 32.­29
  • 32.­32-34
  • 32.­42
  • 33.­2
  • 33.­18
  • 33.­22
  • 33.­28-29
  • 33.­44
  • 33.­50
  • 33.­84
  • 33.­113-114
  • 33.­125
  • 34.­5
  • 34.­19
  • 34.­28
  • 35.­210
  • 35.­297
  • 37.­9
  • 37.­70
  • 37.­76
  • 38.­33-34
  • 50.­3
  • 51.­50-51
  • 52.­20
  • 52.­86
  • 52.­99
  • 52.­104
  • 53.­249-250
  • 53.­382
  • 53.­384
  • 53.­418
  • 53.­518
  • 53.­526
  • 53.­811
  • 53.­821
  • 53.­845
  • 53.­848
  • 53.­850
  • 54.­80
  • n.­272
  • n.­319
  • n.­470
  • n.­565
  • n.­602
  • n.­607
  • n.­666
  • n.­868
  • n.­928
  • n.­938
  • n.­1019
  • n.­1161
  • n.­1198
  • n.­1227
  • n.­1230
  • n.­1237
  • n.­1255
  • n.­1307
  • n.­1654
  • n.­1661
  • n.­1781-1782
  • n.­1833
  • n.­1879
  • n.­1881
  • n.­1916
  • n.­2007
  • n.­2200
  • n.­3192
  • g.­888
  • g.­1508
g.­25

activity

Wylie:
  • las
Tibetan:
  • ལས།
Sanskrit:
  • karman

A ritual activity (such as pacifying, nourishing, etc.). This term is also translated in other instances as “rite,” “karma,” “karman,” or “karmic accumulation.” In the latter three cases the term refers to karmic accumulation, positive or negative, that will produce results in the future, unless it is purified.

Located in 265 passages in the translation:

  • i.­9
  • 1.­4
  • 1.­30
  • 1.­54
  • 2.­4
  • 2.­17
  • 2.­23
  • 2.­45
  • 2.­47
  • 2.­52
  • 2.­108
  • 2.­116-117
  • 2.­123
  • 2.­195
  • 2.­198
  • 3.­1
  • 4.­35
  • 4.­70
  • 4.­72
  • 7.­7
  • 7.­30
  • 8.­1
  • 9.­15
  • 10.­2
  • 11.­50
  • 11.­160
  • 11.­192
  • 11.­214
  • 11.­248-250
  • 11.­253-255
  • 11.­260
  • 13.­2-4
  • 13.­17
  • 13.­24
  • 13.­38-39
  • 13.­47-48
  • 13.­55-57
  • 13.­59
  • 13.­63
  • 13.­65-67
  • 14.­7-8
  • 14.­47
  • 14.­68-69
  • 14.­113
  • 14.­134
  • 14.­136
  • 14.­155-156
  • 14.­172
  • 14.­175
  • 14.­180
  • 15.­2
  • 15.­4
  • 15.­53
  • 15.­57
  • 15.­61
  • 15.­67
  • 15.­70
  • 15.­75
  • 15.­79
  • 15.­82
  • 15.­87-88
  • 15.­90-93
  • 15.­95-96
  • 15.­116
  • 15.­124
  • 15.­151
  • 15.­155
  • 15.­174
  • 15.­182
  • 15.­187
  • 15.­198
  • 15.­210-211
  • 15.­216
  • 15.­233
  • 15.­236-241
  • 15.­243
  • 16.­1
  • 16.­9
  • 16.­14
  • 17.­7-8
  • 24.­33-34
  • 24.­85
  • 24.­177
  • 25.­13
  • 25.­22
  • 25.­24
  • 26.­49
  • 27.­6
  • 27.­16-17
  • 27.­45
  • 27.­75-76
  • 28.­1
  • 28.­45
  • 30.­7
  • 32.­5-6
  • 32.­39
  • 33.­36
  • 33.­42
  • 33.­46
  • 33.­96-97
  • 33.­126
  • 34.­14-16
  • 34.­20-21
  • 35.­56
  • 35.­64
  • 35.­70
  • 35.­72-73
  • 35.­82
  • 35.­87
  • 35.­93
  • 35.­106
  • 35.­117
  • 35.­134
  • 35.­137
  • 35.­144
  • 35.­160
  • 35.­167
  • 35.­176
  • 35.­181-182
  • 35.­184
  • 35.­186
  • 35.­192
  • 35.­198
  • 35.­206
  • 35.­210
  • 35.­217-218
  • 35.­245
  • 35.­283
  • 35.­285
  • 36.­1
  • 36.­12-14
  • 36.­17
  • 37.­2
  • 37.­17
  • 37.­24
  • 37.­37
  • 37.­58
  • 37.­64
  • 37.­68-69
  • 37.­71-72
  • 37.­77
  • 37.­79
  • 37.­81-85
  • 37.­89-91
  • 37.­93
  • 37.­95-96
  • 37.­98-99
  • 37.­101-103
  • 37.­105
  • 37.­117
  • 37.­122
  • 38.­34
  • 51.­50-51
  • 52.­20
  • 52.­129
  • 52.­148
  • 53.­62
  • 53.­174
  • 53.­176
  • 53.­573
  • 53.­585
  • 53.­889
  • 53.­922
  • n.­297
  • n.­636
  • n.­662
  • n.­800
  • n.­937-938
  • n.­941
  • n.­960
  • n.­1008
  • n.­1028
  • n.­1034
  • n.­1075
  • n.­1147
  • n.­1155
  • n.­1160
  • n.­1166
  • n.­1173-1174
  • n.­1181
  • n.­1227
  • n.­1288
  • n.­1291
  • n.­1330
  • n.­1335
  • n.­1339
  • n.­1377
  • n.­1417
  • n.­1424
  • n.­1654
  • n.­1676
  • n.­1881
  • n.­1888
  • n.­1946
  • n.­2000
  • n.­2004
  • n.­2192
  • n.­2320
  • n.­2344
  • n.­2394
  • n.­2432
  • n.­2451
  • n.­2483
  • n.­2536
  • n.­2648
  • n.­2841
  • n.­3311
  • g.­695
  • g.­1341
g.­28

Adbhuta

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • adbhuta

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­60
  • n.­3635
g.­30

adept of vidyās

Wylie:
  • rig ’dzin
Tibetan:
  • རིག་འཛིན།
Sanskrit:
  • vidyādhara

See “vidyādhara.”

Located in 2 passages in the translation:

  • 10.­7
  • g.­2039
g.­37

affliction

Wylie:
  • nyon mongs
Tibetan:
  • ཉོན་མོངས།
Sanskrit:
  • kleśa

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

The essentially pure nature of mind is obscured and afflicted by various psychological defilements, which destroy the mind’s peace and composure and lead to unwholesome deeds of body, speech, and mind, acting as causes for continued existence in saṃsāra. Included among them are the primary afflictions of desire (rāga), anger (dveṣa), and ignorance (avidyā). It is said that there are eighty-four thousand of these negative mental qualities, for which the eighty-four thousand categories of the Buddha’s teachings serve as the antidote.

Kleśa is also commonly translated as “negative emotions,” “disturbing emotions,” and so on. The Pāli kilesa, Middle Indic kileśa, and Buddhist Hybrid Sanskrit kleśa all primarily mean “stain” or “defilement.” The translation “affliction” is a secondary development that derives from the more general (non-Buddhist) classical understanding of √kliś (“to harm,“ “to afflict”). Both meanings are noted by Buddhist commentators.

Located in 14 passages in the translation:

  • 10.­58
  • 24.­221
  • 33.­120
  • 35.­67
  • 37.­5
  • 51.­74
  • 53.­197
  • 53.­332
  • 53.­674
  • 54.­29
  • n.­31
  • n.­3364
  • g.­491
  • g.­1127
g.­47

Ajagara

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • ajagara

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3573
g.­50

Ajātaśatru

Wylie:
  • ma skyes dgra
Tibetan:
  • མ་སྐྱེས་དགྲ།
Sanskrit:
  • ajātaśatru

The king of Magadha contemporary of the historical Buddha.

Located in 18 passages in the translation:

  • 53.­131
  • 53.­141
  • 53.­147
  • 53.­156
  • 53.­158-159
  • 53.­239
  • 53.­242
  • 53.­252
  • 53.­256
  • 53.­298
  • 53.­329
  • n.­2816
  • n.­2830-2831
  • n.­2845
  • n.­2862
  • g.­288
g.­53

Ajitā

Wylie:
  • rgyal byed ma
  • a dzi te
Tibetan:
  • རྒྱལ་བྱེད་མ།
  • ཨ་ཛི་ཏེ།
Sanskrit:
  • ajitā

One of the vidyās attending upon Mañjuśrī; one of the “four sisters” invoked in a mantra.

Located in 6 passages in the translation:

  • 2.­67-69
  • 52.­106
  • n.­3607
  • g.­1812
g.­57

Akaniṣṭha

Wylie:
  • ’og min
Tibetan:
  • འོག་མིན།
Sanskrit:
  • akaniṣṭha

The highest heaven in the realm of form; also the name of the gods living there.

Located in 17 passages in the translation:

  • 1.­35
  • 2.­156
  • 2.­167
  • 5.­8
  • 10.­7
  • 14.­98
  • 15.­192
  • 26.­13
  • 31.­30
  • 37.­46
  • 53.­1
  • 53.­18
  • 53.­49
  • 53.­116
  • n.­2328
  • n.­2366
  • n.­2809
g.­58

Akarma

Wylie:
  • las med
Tibetan:
  • ལས་མེད།
Sanskrit:
  • akarma

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­3479
g.­74

Alūkā

Wylie:
  • ’ug pa ma ma yin pa
Tibetan:
  • འུག་པ་མ་མ་ཡིན་པ།
Sanskrit:
  • alūkā

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­79
  • n.­3547
g.­80

Ambara

Wylie:
  • gos can
Tibetan:
  • གོས་ཅན།
Sanskrit:
  • ambara

One of the sages (ṛṣi).

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­83
  • n.­3736
g.­81

Ambarā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • ambarā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3615
g.­97

Anantā

Wylie:
  • mtha’ yas ma
Tibetan:
  • མཐའ་ཡས་མ།
Sanskrit:
  • anantā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3691
g.­100

Anantadruma

Wylie:
  • ljon pa mtha’ yas
Tibetan:
  • ལྗོན་པ་མཐའ་ཡས།
Sanskrit:
  • anantadruma

One of the kinnara kings.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­89
  • n.­3744
g.­107

Anantānta

Wylie:
  • mtha’ yas mtha’
Tibetan:
  • མཐའ་ཡས་མཐའ།
Sanskrit:
  • anantānta

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­60
  • n.­3630
g.­120

Anātha

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • anātha

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­3504
g.­123

Andhārasundarī

Wylie:
  • mun par mdzes ma
Tibetan:
  • མུན་པར་མཛེས་མ།
Sanskrit:
  • andhārasundarī

One of the great yakṣiṇīs; the name seems to be synonymous with Tamasundarī.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­100
  • 52.­56
  • n.­2676
  • n.­3805
g.­130

Aṅgirasī

Wylie:
  • ang gi ra si
Tibetan:
  • ཨང་གི་ར་སི།
Sanskrit:
  • aṅgirasī

The name of a nakṣatra.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­96
  • n.­3784
g.­133

Anilā

Wylie:
  • rlung ma
Tibetan:
  • རླུང་མ།
Sanskrit:
  • anilā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi; one of the great yakṣiṇīs.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­56
  • 1.­100
  • n.­3800
g.­138

Anurādha

Wylie:
  • lha mtshams
Tibetan:
  • ལྷ་མཚམས།
Sanskrit:
  • anurādha

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­1416
  • n.­3683
  • n.­5046
g.­141

Aparājitā

Wylie:
  • a pa rA dzi te
Tibetan:
  • ཨ་པ་རཱ་ཛི་ཏེ།
Sanskrit:
  • aparājitā

One of the “four sisters” invoked in a mantra; one of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 8 passages in the translation:

  • 1.­56
  • 2.­69
  • 28.­5
  • 28.­37
  • 37.­89
  • n.­2402
  • n.­5628
  • g.­1812
g.­145

Apāyajaha

Wylie:
  • ngan song rnam par sbyong ba
Tibetan:
  • ངན་སོང་རྣམ་པར་སྦྱོང་བ།
Sanskrit:
  • apāyajaha

One of the sixteen great bodhisattvas. The content of the list varies from text to text.

Located in 6 passages in the translation:

  • 1.­41
  • 2.­141
  • 4.­74
  • 11.­195
  • 37.­105
  • n.­4160
g.­146

Apramāṇa

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • apramāṇa

One of the gods’ realms; also the name of the gods living there.

Located in 1 passage in the translation:

  • 53.­1
g.­151

Ārdrā

Wylie:
  • lag
Tibetan:
  • ལག
Sanskrit:
  • ārdrā

The name of a nakṣatra.

Located in 6 passages in the translation:

  • 1.­96
  • 24.­6
  • 24.­64
  • 24.­134
  • 24.­218
  • n.­3776
g.­153

arhat

Wylie:
  • dgra bcom pa
Tibetan:
  • དགྲ་བཅོམ་པ།
Sanskrit:
  • arhat

“Worthy one” is an epithet applied to the original (usually sixteen) disciples of the Buddha; also a term for any being who attained nirvāṇa by following the Hīnayāna vehicle.

Located in 29 passages in the translation:

  • 1.­8
  • 1.­10
  • 1.­30
  • 1.­37
  • 27.­3-4
  • 27.­6
  • 27.­27-28
  • 27.­42
  • 35.­41
  • 37.­38
  • 50.­49
  • 51.­54
  • 53.­1
  • 53.­7-8
  • 53.­14
  • 53.­81
  • 53.­103
  • 53.­188
  • 53.­220-221
  • n.­1619
  • n.­2799
  • n.­2805
  • g.­490
  • g.­610
  • g.­1294
g.­165

Aruru

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • aruru

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3655
g.­167

Asamā

Wylie:
  • mnyam med ma
Tibetan:
  • མཉམ་མེད་མ།
Sanskrit:
  • asamā

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­3557
g.­169

Asaṅga

Wylie:
  • thogs med
Tibetan:
  • ཐོགས་མེད།
Sanskrit:
  • asaṅga

Famous Yogācāra scholar.

Located in 3 passages in the translation:

  • i.­1
  • 53.­452
  • n.­26
g.­174

Āśleṣā

Wylie:
  • skag
Tibetan:
  • སྐག
Sanskrit:
  • āśleṣā

The name of a nakṣatra.

Located in 7 passages in the translation:

  • 1.­96
  • 24.­6
  • 24.­64
  • 24.­69
  • 24.­135
  • 24.­218
  • n.­3777
g.­178

Āśritā

Wylie:
  • gnas ma
Tibetan:
  • གནས་མ།
Sanskrit:
  • āśritā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3694
g.­180

asura

Wylie:
  • lha min
Tibetan:
  • ལྷ་མིན།
Sanskrit:
  • asura

A class of divine beings ranking below gods (deva), known for their jealous and warlike disposition.

Located in 75 passages in the translation:

  • 1.­93
  • 4.­34
  • 10.­6-7
  • 11.­85
  • 11.­127
  • 11.­131
  • 11.­264
  • 12.­15
  • 12.­23
  • 13.­52
  • 15.­85
  • 15.­190
  • 17.­3
  • 24.­14
  • 24.­18
  • 24.­125
  • 24.­205
  • 25.­13
  • 26.­41
  • 28.­42
  • 30.­21
  • 32.­13
  • 33.­83
  • 34.­16
  • 36.­13
  • 37.­7
  • 37.­28
  • 37.­60
  • 37.­73
  • 38.­28
  • 52.­95
  • 52.­115
  • 53.­51
  • 53.­63
  • 53.­74
  • 53.­79
  • 53.­97
  • 53.­118
  • 53.­233
  • 53.­238
  • 53.­422
  • 53.­909
  • 53.­916
  • 54.­4
  • 54.­54
  • 54.­56
  • 54.­66-69
  • 54.­104
  • n.­725
  • n.­1263-1264
  • n.­1570
  • n.­1768
  • n.­1770
  • n.­2004
  • n.­2350-2351
  • n.­2370
  • n.­3338
  • n.­3348
  • g.­182
  • g.­209
  • g.­223
  • g.­368
  • g.­383
  • g.­776
  • g.­1181
  • g.­1235
  • g.­1293
  • g.­1592
  • g.­2027
g.­183

Asvarā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • asvarā

One of the dhāraṇī goddesses present at the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­58
  • n.­121
  • n.­3622
g.­187

Atapas

Wylie:
  • mi gdung ba
Tibetan:
  • མི་གདུང་བ།
Sanskrit:
  • atapas

One of the gods’ realms; also used as the name of the gods living there.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­91
  • 2.­157
  • 5.­8
  • 53.­1
g.­194

Atṛṣṇa

Wylie:
  • mi ngoms pa
Tibetan:
  • མི་ངོམས་པ།
Sanskrit:
  • atṛṣṇa

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3588
g.­195

Atyadbhuta

Wylie:
  • mngon par ’phags pa
Tibetan:
  • མངོན་པར་འཕགས་པ།
Sanskrit:
  • atyadbhuta

One of the uṣṇīṣa kings attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­43
  • n.­3527
g.­206

Avivartita

Wylie:
  • phyir mi ldog pa
Tibetan:
  • ཕྱིར་མི་ལྡོག་པ།
Sanskrit:
  • avivartita

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­64
  • n.­3520
g.­207

Avṛha

Wylie:
  • mi che ba
Tibetan:
  • མི་ཆེ་བ།
Sanskrit:
  • avṛha

One of the gods’ realms; also used as the name of the gods living there.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­91
  • 2.­157
  • 53.­1
g.­208

awakening

Wylie:
  • byang chub
Tibetan:
  • བྱང་ཆུབ།
Sanskrit:
  • bodhi

This may be awakening in the literal sense, as from sleep, but in the Buddhist context it is the awakening from ignorance, i.e., the direct realization of truth.

Located in 137 passages in the translation:

  • i.­5-6
  • i.­9
  • 1.­14
  • 1.­118
  • 2.­112
  • 2.­130-131
  • 2.­179
  • 2.­192
  • 2.­195
  • 2.­203
  • 4.­2
  • 4.­39
  • 4.­41-42
  • 7.­1
  • 7.­5
  • 7.­7
  • 7.­13
  • 7.­27
  • 7.­29
  • 8.­6
  • 8.­12
  • 9.­19
  • 9.­21
  • 10.­57
  • 11.­137
  • 11.­141
  • 11.­199
  • 11.­257
  • 11.­260
  • 14.­6-7
  • 14.­101
  • 14.­110
  • 14.­113
  • 14.­133
  • 15.­2
  • 15.­217
  • 15.­219
  • 15.­242
  • 16.­29
  • 16.­31
  • 17.­21-22
  • 17.­25
  • 24.­24
  • 24.­28
  • 24.­30
  • 24.­32
  • 27.­3
  • 27.­5
  • 27.­43
  • 28.­49
  • 29.­2
  • 30.­44
  • 31.­23
  • 33.­103
  • 34.­8
  • 35.­305
  • 37.­2
  • 37.­66
  • 37.­70
  • 37.­76
  • 37.­104
  • 37.­111
  • 37.­113
  • 50.­20
  • 50.­22
  • 52.­6
  • 53.­7-8
  • 53.­92
  • 53.­95
  • 53.­104
  • 53.­329
  • 53.­352
  • 53.­367
  • 53.­375
  • 53.­390
  • 53.­400
  • 53.­404
  • 53.­448
  • 53.­455
  • 53.­483
  • 53.­496
  • 53.­500
  • 53.­516
  • 53.­524
  • 53.­529
  • 53.­546
  • 53.­594
  • 53.­611
  • 53.­630
  • 53.­768
  • 53.­778
  • 53.­780
  • 53.­786
  • 53.­808
  • 53.­818-819
  • 53.­876
  • 53.­896
  • 53.­921
  • 53.­923
  • 54.­11
  • 54.­21
  • 54.­85
  • 54.­99
  • n.­5
  • n.­392
  • n.­471
  • n.­624
  • n.­1279
  • n.­1319-1321
  • n.­1344
  • n.­2441
  • n.­2508
  • n.­2611
  • n.­2761
  • n.­2772
  • n.­2799
  • n.­2806
  • n.­2908
  • n.­2946
  • n.­2948
  • n.­2962
  • n.­2964
  • n.­3192
  • n.­3230
  • g.­293
  • g.­610
  • g.­1251
  • g.­1763
g.­209

Bāhu

Wylie:
  • lag pa
Tibetan:
  • ལག་པ།
Sanskrit:
  • bāhu

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi; one of the kings of asuras.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­53
  • 1.­92
  • n.­6184
g.­213

Bahumatā

Wylie:
  • yid mang ma
Tibetan:
  • ཡིད་མང་མ།
Sanskrit:
  • bahumatā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3698
g.­226

Bandhanānantaś­cara

Wylie:
  • ’ching ba’i nang spyod
Tibetan:
  • འཆིང་བའི་ནང་སྤྱོད།
Sanskrit:
  • bandhanānantaś­cara

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3566
g.­227

barbarian

Wylie:
  • kla klo
Tibetan:
  • ཀླ་ཀློ།
Sanskrit:
  • mleccha

See “mleccha.”

Located in 5 passages in the translation:

  • 10.­32
  • 24.­132
  • 24.­138
  • 24.­211
  • g.­1046
g.­229

Bhaddāli

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • bhaddāli

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3677
g.­235

Bhagavat

Wylie:
  • bcom ldan
Tibetan:
  • བཅོམ་ལྡན།
Sanskrit:
  • bhagavat

An unidentified Gauḍa (Bengali) king.

Located in 4 passages in the translation:

  • 53.­631
  • 53.­637
  • 53.­694
  • n.­4611
g.­236

bhaginī

Wylie:
  • sring mo
Tibetan:
  • སྲིང་མོ།
Sanskrit:
  • bhaginī

“Sister”; a class of female spirits.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­75
  • n.­5927
g.­249

Bharaṇī

Wylie:
  • bra nye
Tibetan:
  • བྲ་ཉེ།
Sanskrit:
  • bharaṇī

The name of a nakṣatra.

Located in 9 passages in the translation:

  • 1.­96
  • 24.­4
  • 24.­52
  • 24.­131
  • 24.­181
  • 24.­212
  • n.­1451
  • n.­3774
  • n.­5183
g.­250

Bharata

Wylie:
  • rgyas pa
Tibetan:
  • རྒྱས་པ།
Sanskrit:
  • bharata

A legendary king before the time of the Buddha.

Located in 2 passages in the translation:

  • 53.­364
  • n.­3481
g.­252

Bhasma

Wylie:
  • thal ba
Tibetan:
  • ཐལ་བ།
Sanskrit:
  • bhasma

The younger brother of the king Samudragupta.

Located in 5 passages in the translation:

  • 53.­637
  • n.­3111
  • n.­5845
  • n.­5867
  • n.­6270
g.­254

Bhasmodgirā

Wylie:
  • thal ba za ma
Tibetan:
  • ཐལ་བ་ཟ་མ།
Sanskrit:
  • bhasmodgirā

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3810
g.­256

Bhaṭṭā

Wylie:
  • rje btsun ma
Tibetan:
  • རྗེ་བཙུན་མ།
Sanskrit:
  • bhaṭṭā

A yakṣiṇī invoked in magical rites.

Located in 3 passages in the translation:

  • 52.­39
  • 52.­44
  • n.­5876
g.­261

Bheraṇḍa

Wylie:
  • e raN+Da
Tibetan:
  • ཨེ་རཎྜ།
Sanskrit:
  • bheraṇḍa

One of the mahoraga kings.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­85
  • n.­207
  • n.­3737
g.­262

Bheruṇḍa

Wylie:
  • te raN+Da
Tibetan:
  • ཏེ་རཎྜ།
Sanskrit:
  • bheruṇḍa

One of the mahoraga kings.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­85
  • n.­3737
g.­264

Bhogāvalī

Wylie:
  • longs spyod phreng ma
Tibetan:
  • ལོངས་སྤྱོད་ཕྲེང་མ།
Sanskrit:
  • bhogāvalī

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­3551
g.­272

Bhṛkuṭī

Wylie:
  • khro gnyer ma
Tibetan:
  • ཁྲོ་གཉེར་མ།
Sanskrit:
  • bhṛkuṭī

One of the deified female bodhisattvas; one of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 12 passages in the translation:

  • 1.­50
  • 2.­140
  • 30.­13
  • 32.­36
  • 35.­215
  • 37.­100
  • 50.­14
  • 52.­130
  • 53.­812
  • n.­2420
  • n.­4155
  • g.­876
g.­273

Bhṛṅgāra

Wylie:
  • b+h+ring ga ra
Tibetan:
  • བྷྲིང་ག་ར།
Sanskrit:
  • bhṛṅgāra

One of the rāśis.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­98
  • n.­3792
g.­274

Bhṛṅgiriṭi

Wylie:
  • b+h+ring gi ri ti
Tibetan:
  • བྷྲིང་གི་རི་ཏི།
Sanskrit:
  • bhṛṅgiriṭi

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi; also, one of the personal attendants on Śiva.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­53
  • 2.­163
  • n.­4249
g.­278

bhūta

Wylie:
  • ’byung po
Tibetan:
  • འབྱུང་པོ།
Sanskrit:
  • bhūta

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

This term in its broadest sense can refer to any being, whether human, animal, or nonhuman. However, it is often used to refer to a specific class of nonhuman beings, especially when bhūtas are mentioned alongside rākṣasas, piśācas, or pretas. In common with these other kinds of nonhumans, bhūtas are usually depicted with unattractive and misshapen bodies. Like several other classes of nonhuman beings, bhūtas take spontaneous birth. As their leader is traditionally regarded to be Rudra-Śiva (also known by the name Bhūta), with whom they haunt dangerous and wild places, bhūtas are especially prominent in Śaivism, where large sections of certain tantras concentrate on them.

Located in 11 passages in the translation:

  • 1.­33
  • 2.­209
  • 11.­128
  • 26.­16
  • 32.­38
  • 32.­40
  • 52.­14
  • 53.­891
  • 53.­908
  • n.­3723
  • n.­6523
g.­279

Bhūtādhipati

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • bhūtādhipati

Epithet of Rudra; also of Maheśvara.

Located in 1 passage in the translation:

  • n.­3723
g.­283

Bhūtāntaścara

Wylie:
  • ’byung ba’i nang spyod
Tibetan:
  • འབྱུང་བའི་ནང་སྤྱོད།
Sanskrit:
  • bhūtāntaścara

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3565
g.­286

Bhūtika

Wylie:
  • ’byung ba pa
Tibetan:
  • འབྱུང་བ་པ།
Sanskrit:
  • bhūtika

One of the rāśis.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­98
  • n.­3796
g.­288

Bimbisāra

Wylie:
  • gzugs can snying po
Tibetan:
  • གཟུགས་ཅན་སྙིང་པོ།
Sanskrit:
  • bimbisāra

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

The king of Magadha and a great patron of the Buddha. His birth coincided with the Buddha’s, and his father, King Mahāpadma, named him “Essence of Gold” after mistakenly attributing the brilliant light that marked the Buddha’s birth to the birth of his son by Queen Bimbī (“Goldie”). Accounts of Bimbisāra’s youth and life can be found in The Chapter on Going Forth (Toh 1-1, Pravrajyāvastu).

King Śreṇya Bimbisāra first met with the Buddha early on, when the latter was the wandering mendicant known as Gautama. Impressed by his conduct, Bimbisāra offered to take Gautama into his court, but Gautama refused, and Bimbisāra wished him success in his quest for awakening and asked him to visit his palace after he had achieved his goal. One account of this episode can be found in the sixteenth chapter of The Play in Full (Toh 95, Lalitavistara). There are other accounts where the two meet earlier on in childhood; several episodes can be found, for example, in The Hundred Deeds (Toh 340, Karmaśataka). Later, after the Buddha’s awakening, Bimbisāra became one of his most famous patrons and donated to the saṅgha the Bamboo Grove, Veṇuvana, at the outskirts of the capital of Magadha, Rājagṛha, where he built residences for the monks. Bimbisāra was imprisoned and killed by his own son, the prince Ajātaśatru, who, influenced by Devadatta, sought to usurp his father’s throne.

Located in 5 passages in the translation:

  • 53.­285
  • 53.­322
  • n.­2830
  • n.­2876
  • n.­6238
g.­290

Bindusāra

Wylie:
  • snying po thig le
Tibetan:
  • སྙིང་པོ་ཐིག་ལེ།
Sanskrit:
  • bindusāra

The second Mauryan emperor, son of Candragupta.

Located in 10 passages in the translation:

  • 53.­409
  • 53.­412
  • 53.­419
  • n.­2946-2947
  • n.­2950
  • n.­2956
  • n.­6326
  • g.­324
  • g.­1515
g.­293

bodhisattva

Wylie:
  • byang chub sems dpa’
Tibetan:
  • བྱང་ཆུབ་སེམས་དཔའ།
Sanskrit:
  • bodhisattva

A person/being (sattva) who has vowed to attain awakening (bodhi) in order to free all beings from cyclic existence.

Located in 499 passages in the translation:

  • s.­1
  • i.­1
  • i.­5-6
  • 1.­1-4
  • 1.­6
  • 1.­10
  • 1.­14-15
  • 1.­19-21
  • 1.­30
  • 1.­32-35
  • 1.­37-38
  • 1.­40
  • 1.­42
  • 1.­51-52
  • 1.­59
  • 1.­66
  • 1.­68
  • 1.­70
  • 1.­74
  • 1.­76
  • 1.­80
  • 1.­84
  • 1.­93
  • 1.­106-109
  • 1.­111-120
  • 1.­123
  • 2.­2
  • 2.­6
  • 2.­8
  • 2.­17
  • 2.­20-21
  • 2.­23-24
  • 2.­31
  • 2.­33
  • 2.­36-37
  • 2.­40-41
  • 2.­70
  • 2.­72-73
  • 2.­76
  • 2.­79
  • 2.­87
  • 2.­89
  • 2.­92
  • 2.­95
  • 2.­98
  • 2.­100
  • 2.­107-109
  • 2.­118
  • 2.­126
  • 2.­136
  • 2.­141
  • 2.­146-147
  • 2.­149
  • 2.­166
  • 2.­169
  • 2.­178-179
  • 2.­183-184
  • 2.­186-187
  • 2.­192
  • 2.­195
  • 2.­197-199
  • 2.­202-204
  • 2.­207-209
  • 2.­211
  • 3.­1
  • 3.­11
  • 4.­1
  • 4.­3
  • 4.­6
  • 4.­9-10
  • 4.­12
  • 4.­64
  • 4.­67
  • 4.­70
  • 4.­74
  • 4.­80-81
  • 4.­83
  • 4.­115-116
  • 5.­21
  • 6.­13
  • 7.­1-2
  • 7.­12
  • 7.­31
  • 8.­4-5
  • 8.­8
  • 8.­10-13
  • 9.­2
  • 9.­19-22
  • 10.­7
  • 10.­48
  • 10.­53
  • 10.­57-58
  • 10.­60
  • 11.­5
  • 11.­83
  • 11.­141
  • 11.­155
  • 11.­195
  • 11.­197-198
  • 11.­211
  • 11.­235
  • 11.­273
  • 12.­53
  • 13.­49
  • 13.­53
  • 13.­60
  • 13.­72
  • 14.­3
  • 14.­6
  • 14.­109
  • 14.­114
  • 14.­121
  • 14.­181
  • 15.­1
  • 15.­3
  • 15.­6
  • 15.­124
  • 15.­128
  • 15.­194
  • 15.­216
  • 15.­243
  • 17.­38
  • 24.­23-24
  • 24.­243
  • 25.­12
  • 25.­24
  • 25.­33
  • 25.­39
  • 26.­7
  • 26.­13
  • 26.­23
  • 26.­30
  • 26.­63
  • 27.­1
  • 27.­5
  • 27.­10
  • 27.­28-29
  • 27.­32
  • 27.­36-37
  • 27.­46
  • 27.­54
  • 27.­87
  • 28.­3
  • 28.­31-32
  • 28.­55
  • 29.­15
  • 29.­20
  • 30.­28
  • 30.­43
  • 30.­52
  • 31.­23
  • 31.­62
  • 32.­45
  • 33.­16
  • 33.­79
  • 33.­92-93
  • 33.­126
  • 34.­25
  • 34.­33
  • 34.­36
  • 34.­52
  • 35.­5
  • 35.­42
  • 35.­48
  • 35.­60
  • 35.­112
  • 35.­116
  • 35.­142
  • 35.­162
  • 35.­293
  • 35.­306
  • 35.­308
  • 36.­18
  • 37.­32
  • 37.­38
  • 37.­45
  • 37.­49
  • 37.­67
  • 37.­72
  • 37.­75
  • 37.­98
  • 37.­103
  • 37.­105
  • 37.­108
  • 37.­113
  • 37.­126
  • 38.­51
  • 50.­2
  • 50.­10
  • 50.­20
  • 50.­22
  • 50.­26
  • 50.­33
  • 50.­51
  • 50.­53
  • 51.­2
  • 51.­52
  • 51.­54
  • 51.­74
  • 51.­80
  • 52.­1-2
  • 52.­4
  • 52.­6-7
  • 52.­9-10
  • 52.­13
  • 52.­61
  • 52.­132
  • 52.­143-145
  • 52.­147
  • 52.­149
  • 53.­1-2
  • 53.­7
  • 53.­13
  • 53.­17
  • 53.­66
  • 53.­118
  • 53.­139
  • 53.­142
  • 53.­145
  • 53.­436
  • 53.­438
  • 53.­469
  • 53.­495
  • 53.­518
  • 53.­528
  • 53.­576
  • 53.­814
  • 53.­816
  • 53.­921
  • 53.­924
  • 54.­2
  • 54.­7-9
  • 54.­27
  • 54.­63-64
  • 54.­70-71
  • 54.­97
  • 54.­103-104
  • n.­5
  • n.­9
  • n.­26
  • n.­31
  • n.­138
  • n.­269
  • n.­271
  • n.­287
  • n.­344
  • n.­491
  • n.­493
  • n.­624
  • n.­626
  • n.­681
  • n.­724-725
  • n.­732
  • n.­770
  • n.­781
  • n.­841
  • n.­908
  • n.­1013
  • n.­1330
  • n.­1530
  • n.­1643
  • n.­1692
  • n.­2007
  • n.­2089
  • n.­2252
  • n.­2326
  • n.­2432
  • n.­2441
  • n.­2500
  • n.­2508
  • n.­2536
  • n.­2541
  • n.­2598
  • n.­2608
  • n.­2748
  • n.­2755
  • n.­2775
  • n.­2825
  • n.­2999
  • n.­3134
  • n.­3229
  • n.­3320-3321
  • n.­3345-3346
  • g.­7
  • g.­34
  • g.­55
  • g.­61
  • g.­62
  • g.­72
  • g.­76
  • g.­93
  • g.­98
  • g.­101
  • g.­105
  • g.­108
  • g.­113
  • g.­117
  • g.­120
  • g.­135
  • g.­136
  • g.­145
  • g.­193
  • g.­198
  • g.­201
  • g.­206
  • g.­232
  • g.­233
  • g.­243
  • g.­272
  • g.­292
  • g.­294
  • g.­329
  • g.­333
  • g.­339
  • g.­356
  • g.­406
  • g.­460
  • g.­501
  • g.­502
  • g.­503
  • g.­505
  • g.­506
  • g.­511
  • g.­521
  • g.­525
  • g.­557
  • g.­750
  • g.­781
  • g.­782
  • g.­783
  • g.­784
  • g.­838
  • g.­846
  • g.­850
  • g.­858
  • g.­861
  • g.­868
  • g.­876
  • g.­909
  • g.­928
  • g.­930
  • g.­946
  • g.­963
  • g.­964
  • g.­992
  • g.­997
  • g.­998
  • g.­1084
  • g.­1103
  • g.­1104
  • g.­1131
  • g.­1144
  • g.­1184
  • g.­1188
  • g.­1226
  • g.­1227
  • g.­1268
  • g.­1313
  • g.­1318
  • g.­1319
  • g.­1361
  • g.­1398
  • g.­1400
  • g.­1405
  • g.­1406
  • g.­1411
  • g.­1413
  • g.­1415
  • g.­1427
  • g.­1452
  • g.­1456
  • g.­1467
  • g.­1468
  • g.­1471
  • g.­1473
  • g.­1478
  • g.­1479
  • g.­1483
  • g.­1495
  • g.­1504
  • g.­1535
  • g.­1538
  • g.­1579
  • g.­1595
  • g.­1606
  • g.­1618
  • g.­1639
  • g.­1641
  • g.­1645
  • g.­1649
  • g.­1653
  • g.­1655
  • g.­1656
  • g.­1660
  • g.­1665
  • g.­1666
  • g.­1676
  • g.­1679
  • g.­1680
  • g.­1685
  • g.­1694
  • g.­1709
  • g.­1717
  • g.­1724
  • g.­1756
  • g.­1758
  • g.­1764
  • g.­1781
  • g.­1783
  • g.­1797
  • g.­1802
  • g.­1804
  • g.­1808
  • g.­1913
  • g.­1961
  • g.­1986
  • g.­2032
  • g.­2062
  • g.­2065
  • g.­2067
  • g.­2068
  • g.­2069
  • g.­2103
  • g.­2110
  • g.­2147
g.­295

Bodhyaṅgā

Wylie:
  • byang chub yan lag ma
Tibetan:
  • བྱང་ཆུབ་ཡན་ལག་མ།
Sanskrit:
  • bodhyaṅgā

One of the dhāraṇī goddesses present at the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­58
  • n.­118
  • n.­3621
g.­296

Brahmā

Wylie:
  • tshangs pa
Tibetan:
  • ཚངས་པ།
Sanskrit:
  • brahmā

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

A high-ranking deity presiding over a divine world; he is also considered to be the lord of the Sahā world (our universe). Though not considered a creator god in Buddhism, Brahmā occupies an important place as one of two gods (the other being Indra/Śakra) said to have first exhorted the Buddha Śākyamuni to teach the Dharma. The particular heavens found in the form realm over which Brahmā rules are often some of the most sought-after realms of higher rebirth in Buddhist literature. Since there are many universes or world systems, there are also multiple Brahmās presiding over them. His most frequent epithets are “Lord of the Sahā World” (sahāṃpati) and Great Brahmā (mahābrahman).

Located in 50 passages in the translation:

  • 1.­32
  • 1.­75
  • 2.­40
  • 2.­77
  • 2.­86
  • 2.­114
  • 6.­10
  • 8.­11
  • 9.­19
  • 10.­9
  • 10.­53
  • 11.­146
  • 14.­75
  • 14.­98
  • 14.­128
  • 16.­19
  • 24.­21
  • 24.­111
  • 26.­5
  • 26.­26
  • 26.­32
  • 26.­58
  • 31.­13
  • 32.­40
  • 33.­99
  • 34.­36
  • 35.­107
  • 35.­135
  • 51.­43
  • 52.­136
  • 53.­18
  • 53.­43
  • 53.­49
  • 53.­79
  • 53.­210
  • 53.­462
  • 53.­465-466
  • 53.­515
  • 53.­678
  • n.­859
  • n.­2368
  • n.­2461
  • n.­2779-2780
  • n.­2786
  • n.­2984
  • n.­6487
  • g.­297
  • g.­552
g.­299

Brahmakāyika

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • brahmakāyika

One of the gods’ realms; also the name of the gods living there.

Located in 1 passage in the translation:

  • 53.­1
g.­301

Brahmapurohita

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • brahmapurohita

One of the gods’ realms; also the name of the gods living there.

Located in 1 passage in the translation:

  • 53.­1
g.­305

brahmin

Wylie:
  • bram ze
Tibetan:
  • བྲམ་ཟེ།
Sanskrit:
  • brāhmaṇa

A member of the priestly caste.

Located in 95 passages in the translation:

  • 2.­178
  • 3.­7
  • 4.­7
  • 11.­146
  • 15.­120
  • 15.­126
  • 24.­153
  • 24.­155
  • 25.­31
  • 26.­53
  • 27.­51
  • 27.­55
  • 28.­22
  • 28.­26
  • 28.­34
  • 32.­11
  • 37.­119
  • 51.­4
  • 53.­84
  • 53.­114
  • 53.­156
  • 53.­162
  • 53.­170
  • 53.­229
  • 53.­251
  • 53.­394
  • 53.­397
  • 53.­401
  • 53.­405-406
  • 53.­419
  • 53.­421
  • 53.­428
  • 53.­509
  • 53.­640
  • 53.­645-646
  • 53.­665-666
  • 53.­684
  • 53.­709
  • 53.­735
  • 53.­783
  • 53.­794
  • 53.­796
  • 53.­833
  • 53.­862
  • 53.­877-878
  • 53.­884
  • 53.­887-888
  • 53.­890
  • 53.­893
  • 53.­895-896
  • 53.­898-899
  • 54.­58
  • n.­518
  • n.­523
  • n.­1604
  • n.­1660
  • n.­2447
  • n.­2543
  • n.­2814
  • n.­2836
  • n.­2897
  • n.­2943
  • n.­3012-3013
  • n.­3054
  • n.­3105
  • n.­3116
  • n.­3123
  • n.­3141-3142
  • n.­3206
  • n.­3282
  • n.­3285
  • n.­3288
  • g.­575
  • g.­628
  • g.­880
  • g.­882
  • g.­1083
  • g.­1275
  • g.­1292
  • g.­1431
  • g.­1503
  • g.­1575
  • g.­1627
  • g.­1654
  • g.­1727
  • g.­2077
g.­306

Bṛhannalā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • bṛhannalā

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­87
  • n.­3554
g.­307

Bṛhantā

Wylie:
  • chen mo nyid
Tibetan:
  • ཆེན་མོ་ཉིད།
Sanskrit:
  • bṛhantā

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­87
  • n.­3555
g.­309

Bṛhatphala

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • bṛhatphala

One of the gods’ realms; also the name of the gods living there.

Located in 1 passage in the translation:

  • 53.­1
g.­311

buddha

Wylie:
  • sangs rgyas
Tibetan:
  • སངས་རྒྱས།
Sanskrit:
  • buddha

A fully realized (“awakened”) being; when referring to a particular buddha or tathāgata, this term is capitalized.

Located in 612 passages in the translation:

  • i.­3
  • i.­6
  • i.­9
  • 1.­1
  • 1.­4
  • 1.­10
  • 1.­14
  • 1.­16-17
  • 1.­30-31
  • 1.­33-35
  • 1.­37-38
  • 1.­40
  • 1.­54
  • 1.­59
  • 1.­70
  • 1.­72-74
  • 1.­95
  • 1.­97
  • 1.­105-107
  • 1.­109
  • 1.­118
  • 1.­120-121
  • 2.­6
  • 2.­8-9
  • 2.­16-17
  • 2.­21-22
  • 2.­24-25
  • 2.­27
  • 2.­29-31
  • 2.­33
  • 2.­35
  • 2.­38
  • 2.­40
  • 2.­44
  • 2.­46
  • 2.­50-59
  • 2.­61
  • 2.­63
  • 2.­65
  • 2.­67
  • 2.­69
  • 2.­72
  • 2.­82
  • 2.­86
  • 2.­89
  • 2.­92
  • 2.­95
  • 2.­108
  • 2.­126
  • 2.­136
  • 2.­141
  • 2.­166
  • 2.­183-184
  • 2.­187
  • 2.­192
  • 2.­196-198
  • 2.­202-204
  • 2.­207-209
  • 3.­1-2
  • 4.­1
  • 4.­6
  • 4.­9-10
  • 4.­12
  • 4.­29
  • 4.­32
  • 4.­64
  • 4.­76
  • 4.­80
  • 4.­82-83
  • 4.­112
  • 5.­6
  • 6.­2
  • 6.­8-9
  • 7.­2
  • 7.­5
  • 7.­7
  • 8.­4
  • 8.­6
  • 8.­8
  • 8.­10
  • 8.­12
  • 9.­4
  • 9.­18-19
  • 9.­21
  • 10.­7
  • 10.­9
  • 10.­53
  • 10.­58
  • 11.­14-15
  • 11.­28
  • 11.­37-38
  • 11.­56
  • 11.­61
  • 11.­66
  • 11.­69
  • 11.­71
  • 11.­73
  • 11.­83
  • 11.­88
  • 11.­138
  • 11.­149
  • 11.­153
  • 11.­155
  • 11.­170
  • 11.­188-189
  • 11.­191
  • 11.­194
  • 11.­235
  • 11.­242
  • 11.­259
  • 12.­3
  • 12.­51
  • 13.­31
  • 13.­60
  • 14.­1-3
  • 14.­6
  • 14.­8
  • 14.­10
  • 14.­29
  • 14.­103-104
  • 14.­114
  • 14.­121-122
  • 14.­124-125
  • 15.­5-6
  • 15.­104
  • 15.­109
  • 15.­111
  • 15.­194-195
  • 15.­210-211
  • 15.­216
  • 15.­218
  • 15.­220
  • 15.­225
  • 15.­229
  • 15.­231
  • 15.­233
  • 15.­235-236
  • 15.­239
  • 16.­8
  • 16.­10-11
  • 16.­14
  • 16.­19
  • 16.­24
  • 16.­27-28
  • 16.­34
  • 17.­1
  • 17.­3
  • 17.­9
  • 17.­30
  • 17.­32-33
  • 17.­37
  • 25.­3
  • 25.­5-6
  • 25.­10-15
  • 25.­17
  • 25.­21
  • 25.­24
  • 25.­33
  • 25.­36-37
  • 26.­7
  • 26.­13
  • 26.­15
  • 26.­23
  • 27.­1
  • 27.­3-4
  • 27.­6
  • 27.­8
  • 27.­12
  • 27.­15
  • 27.­19
  • 27.­21
  • 27.­23-25
  • 27.­27-30
  • 27.­34
  • 27.­40
  • 27.­42
  • 27.­44
  • 27.­47
  • 27.­54
  • 27.­64
  • 27.­70-71
  • 28.­7
  • 29.­5
  • 30.­6
  • 30.­40
  • 30.­46-48
  • 30.­51
  • 31.­23-24
  • 31.­49
  • 32.­24
  • 33.­76-77
  • 33.­79
  • 33.­81
  • 33.­102
  • 33.­117
  • 34.­2-3
  • 34.­12
  • 34.­14
  • 34.­30
  • 34.­34-35
  • 34.­38
  • 34.­45
  • 34.­50
  • 35.­1-3
  • 35.­5
  • 35.­7
  • 35.­10
  • 35.­20
  • 35.­27
  • 35.­45
  • 35.­55
  • 35.­66
  • 35.­82
  • 35.­87
  • 35.­94
  • 35.­99
  • 35.­101
  • 35.­111-112
  • 35.­115
  • 35.­117-118
  • 35.­124
  • 35.­144
  • 35.­176
  • 35.­184
  • 35.­192
  • 35.­195
  • 35.­206
  • 35.­234-235
  • 35.­239-240
  • 35.­267-268
  • 35.­282
  • 35.­286
  • 35.­288-289
  • 35.­292
  • 35.­294
  • 35.­299-300
  • 35.­302
  • 35.­306-307
  • 37.­43
  • 37.­56
  • 37.­65
  • 37.­67
  • 37.­76
  • 37.­78
  • 37.­83-84
  • 37.­91-92
  • 37.­102
  • 37.­108-109
  • 37.­111
  • 37.­113
  • 37.­123
  • 38.­2-3
  • 38.­5-6
  • 38.­9
  • 38.­12
  • 38.­18
  • 38.­26
  • 38.­46
  • 38.­49
  • 50.­4
  • 50.­12
  • 50.­18
  • 50.­28
  • 50.­51
  • 51.­72
  • 52.­1
  • 52.­3-4
  • 52.­6
  • 52.­11
  • 52.­13
  • 52.­96
  • 52.­141
  • 52.­145
  • 52.­149
  • 53.­6-7
  • 53.­11
  • 53.­39
  • 53.­41
  • 53.­56
  • 53.­62
  • 53.­71
  • 53.­73
  • 53.­75
  • 53.­80
  • 53.­88
  • 53.­94
  • 53.­102-103
  • 53.­107
  • 53.­109
  • 53.­113
  • 53.­120
  • 53.­129
  • 53.­132
  • 53.­148
  • 53.­151-153
  • 53.­155-156
  • 53.­165
  • 53.­199
  • 53.­202
  • 53.­214
  • 53.­241
  • 53.­246
  • 53.­268
  • 53.­291
  • 53.­298
  • 53.­315
  • 53.­326
  • 53.­351
  • 53.­436
  • 53.­438
  • 53.­441
  • 53.­463
  • 53.­492
  • 53.­523
  • 53.­534
  • 53.­537
  • 53.­595
  • 53.­597
  • 53.­606
  • 53.­675
  • 53.­678-679
  • 53.­717
  • 53.­900
  • 53.­913
  • 54.­8
  • 54.­23-24
  • 54.­64-65
  • 54.­67
  • 54.­70-71
  • 54.­98
  • 54.­100-102
  • 54.­104
  • n.­22
  • n.­32
  • n.­122
  • n.­271
  • n.­291
  • n.­355
  • n.­491
  • n.­493
  • n.­564
  • n.­568
  • n.­603
  • n.­622
  • n.­626
  • n.­662
  • n.­685
  • n.­725
  • n.­727
  • n.­733
  • n.­770
  • n.­792
  • n.­795
  • n.­805
  • n.­821
  • n.­838
  • n.­888
  • n.­911
  • n.­966
  • n.­986
  • n.­1083
  • n.­1087
  • n.­1267
  • n.­1282
  • n.­1284
  • n.­1287
  • n.­1308
  • n.­1310
  • n.­1530
  • n.­1619
  • n.­1630
  • n.­1633-1634
  • n.­1833-1834
  • n.­1836
  • n.­1892
  • n.­1972-1973
  • n.­1994
  • n.­2023-2024
  • n.­2089
  • n.­2134
  • n.­2140
  • n.­2160
  • n.­2183
  • n.­2188
  • n.­2236
  • n.­2335
  • n.­2337
  • n.­2441
  • n.­2461
  • n.­2465
  • n.­2481
  • n.­2492
  • n.­2497
  • n.­2505
  • n.­2514
  • n.­2536
  • n.­2611-2612
  • n.­2758
  • n.­2766
  • n.­2768
  • n.­2772
  • n.­2775
  • n.­2783-2785
  • n.­2795
  • n.­2797
  • n.­2802
  • n.­2805
  • n.­2811
  • n.­2827-2828
  • n.­2867
  • n.­2894
  • n.­2905
  • n.­2914
  • n.­2919
  • n.­2921
  • n.­2933
  • n.­3026
  • n.­3060
  • n.­3064
  • n.­3119
  • n.­3189
  • n.­3248
  • n.­3294
  • n.­3308-3309
  • n.­3327
  • n.­3368
  • n.­3380
  • n.­3390
  • n.­6264
  • n.­6549
  • g.­41
  • g.­50
  • g.­153
  • g.­155
  • g.­185
  • g.­225
  • g.­250
  • g.­288
  • g.­298
  • g.­312
  • g.­315
  • g.­326
  • g.­334
  • g.­350
  • g.­377
  • g.­378
  • g.­424
  • g.­433
  • g.­597
  • g.­682
  • g.­704
  • g.­705
  • g.­712
  • g.­828
  • g.­830
  • g.­885
  • g.­926
  • g.­941
  • g.­985
  • g.­996
  • g.­1013
  • g.­1060
  • g.­1072
  • g.­1163
  • g.­1229
  • g.­1236
  • g.­1246
  • g.­1251
  • g.­1296
  • g.­1348
  • g.­1365
  • g.­1386
  • g.­1388
  • g.­1443
  • g.­1453
  • g.­1514
  • g.­1543
  • g.­1548
  • g.­1574
  • g.­1591
  • g.­1603
  • g.­1605
  • g.­1616
  • g.­1642
  • g.­1743
  • g.­1763
  • g.­1764
  • g.­1781
  • g.­1782
  • g.­1818
  • g.­1819
  • g.­1889
  • g.­1895
  • g.­1911
  • g.­1912
  • g.­1915
  • g.­1928
  • g.­1999
  • g.­2001
  • g.­2044
  • g.­2049
  • g.­2118
  • g.­2151
g.­319

cakravartin

Wylie:
  • ’khor los sgyur ba
  • ’khor los sgyur ba’ rgyal po
Tibetan:
  • འཁོར་ལོས་སྒྱུར་བ།
  • འཁོར་ལོས་སྒྱུར་བའ་རྒྱལ་པོ།
Sanskrit:
  • cakravartin

Apart from the standard meaning of a universal emperor or wheel-turning monarch, this term, often along with “tathāgata,” is used as an epithet describing a class of mantra deities also referred to as “uṣṇīṣa kings.”

Located in 51 passages in the translation:

  • i.­8-10
  • 2.­145
  • 9.­18
  • 10.­2
  • 10.­55
  • 14.­2-5
  • 14.­8
  • 14.­181
  • 15.­2
  • 25.­8
  • 25.­13-14
  • 25.­24
  • 25.­39
  • 26.­1
  • 26.­56
  • 26.­60-61
  • 26.­63
  • 27.­2
  • 27.­42
  • 27.­44
  • 27.­56
  • 37.­17
  • 37.­31
  • 37.­53
  • 37.­68-69
  • 50.­16
  • 53.­357
  • 53.­359
  • 53.­766-767
  • n.­423
  • n.­1075
  • n.­1580
  • n.­1804
  • n.­1836
  • n.­2211
  • n.­2504
  • n.­2919
  • n.­3189-3190
  • n.­3192
  • g.­1835
  • g.­2125
g.­320

Cakravartin

Wylie:
  • ’khor los sgyur ba
Tibetan:
  • འཁོར་ལོས་སྒྱུར་བ།
Sanskrit:
  • cakravartin

One of the eight uṣṇīṣa kings.

Located in 20 passages in the translation:

  • 2.­151
  • 14.­71
  • 26.­11
  • 26.­50
  • 27.­43
  • 30.­2
  • 30.­49
  • 35.­39
  • 35.­273
  • 37.­14-15
  • 38.­17
  • 50.­13
  • 53.­357
  • n.­2212
  • n.­2283-2284
  • n.­2446
  • n.­2463
  • n.­2498
g.­329

Candra

Wylie:
  • zla ba
Tibetan:
  • ཟླ་བ།
Sanskrit:
  • candra

Another name of the king Mahendra; the Gupta emperor Viṣṇugupta (early eighth century); the name of a celestial bodhisattva.

Located in 10 passages in the translation:

  • 53.­567
  • 53.­615-616
  • 53.­814
  • n.­2131
  • n.­3095
  • n.­3215
  • n.­3229
  • n.­5224
  • n.­5230
g.­332

Candragupta

Wylie:
  • zla ba sbas
Tibetan:
  • ཟླ་བ་སྦས།
Sanskrit:
  • candragupta

Or Candragupta Maurya, the founder of the Mauryan Empire.

Located in 8 passages in the translation:

  • 53.­407
  • 53.­410
  • 53.­414
  • n.­2947
  • n.­2951
  • n.­2956
  • g.­290
  • g.­2060
g.­336

Capala

Wylie:
  • g.yo ba
Tibetan:
  • གཡོ་བ།
Sanskrit:
  • capala

The king identified with Kharagraha of the Maitraka dynasty.

Located in 3 passages in the translation:

  • 53.­547
  • n.­3037
  • n.­6429
g.­338

Capricorn

Wylie:
  • chu srin
Tibetan:
  • ཆུ་སྲིན།
Sanskrit:
  • makara

See “Makara.”

Located in 3 passages in the translation:

  • 15.­85
  • n.­1422
  • g.­966
g.­347

Cihna

Wylie:
  • phyag mtshan
Tibetan:
  • ཕྱག་མཚན།
Sanskrit:
  • cihna

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK; one of the pratyeka­buddhas.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­39
  • 1.­60
  • n.­3491
g.­348

Cihnaketu

Wylie:
  • tog gi phyag mtshan
Tibetan:
  • ཏོག་གི་ཕྱག་མཚན།
Sanskrit:
  • cihnaketu

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­60
  • n.­3631
g.­354

Citton­mādakara

Wylie:
  • sems skyed par byed pa
Tibetan:
  • སེམས་སྐྱེད་པར་བྱེད་པ།
Sanskrit:
  • citton­mādakara

One of the kinnara kings.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­89
  • n.­212
  • n.­3747
g.­356

Cloud of Dharma

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • dharmamegha

The tenth level of the bodhisattva’s realization.

Located in 8 passages in the translation:

  • 1.­47
  • 1.­49
  • 4.­2
  • 8.­5
  • 10.­58
  • 14.­1
  • 15.­2
  • n.­768
g.­358

consecration

Wylie:
  • dbang
Tibetan:
  • དབང་།
Sanskrit:
  • abhiṣeka

See “empowerment.”

Located in 3 passages in the translation:

  • 35.­34
  • n.­3331
  • g.­487
g.­376

Daśānūpa

Wylie:
  • rgya mtsho bcu
Tibetan:
  • རྒྱ་མཚོ་བཅུ།
Sanskrit:
  • daśānūpa

An unidentified river in India.

Located in 2 passages in the translation:

  • 53.­756
  • n.­6623
g.­381

destiny

Wylie:
  • ’gro ba
Tibetan:
  • འགྲོ་བ།
Sanskrit:
  • gati

Any of the five or six types of rebirth.

Located in 37 passages in the translation:

  • 1.­24
  • 5.­14
  • 11.­78
  • 11.­86
  • 14.­6
  • 14.­111
  • 14.­133
  • 15.­191
  • 15.­195
  • 16.­5
  • 16.­30
  • 24.­35
  • 29.­2-3
  • 30.­48
  • 31.­22
  • 32.­9
  • 32.­24
  • 35.­65
  • 35.­298
  • 35.­305
  • 37.­74
  • 38.­37
  • 51.­78
  • 53.­10
  • 53.­235
  • 53.­288
  • 53.­358
  • 53.­410
  • 53.­765
  • n.­816
  • n.­1265
  • n.­1835
  • n.­1884-1885
  • n.­2777
  • n.­3323
g.­393

Dhanārṇava

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • dhanārṇava

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3659
g.­400

dhāraṇī

Wylie:
  • gzungs
Tibetan:
  • གཟུངས།
Sanskrit:
  • dhāraṇī

Type of a magical formula; this term might also refer to the (female) deity embodying this formula.

Located in 40 passages in the translation:

  • 1.­42
  • 1.­57
  • 1.­59
  • g.­51
  • g.­59
  • g.­104
  • g.­183
  • g.­210
  • g.­220
  • g.­295
  • g.­372
  • g.­426
  • g.­730
  • g.­731
  • g.­732
  • g.­839
  • g.­845
  • g.­862
  • g.­995
  • g.­1040
  • g.­1111
  • g.­1180
  • g.­1284
  • g.­1310
  • g.­1312
  • g.­1315
  • g.­1321
  • g.­1324
  • g.­1373
  • g.­1403
  • g.­1448
  • g.­1461
  • g.­1463
  • g.­1646
  • g.­1681
  • g.­1800
  • g.­1952
  • g.­2056
  • g.­2063
  • g.­2111
g.­404

dharmadhātu

Wylie:
  • chos kyi dbying
Tibetan:
  • ཆོས་ཀྱི་དབྱིང་།
Sanskrit:
  • dharmadhātu

See “sphere of phenomena.”

Located in 6 passages in the translation:

  • i.­7
  • 54.­99
  • n.­1500
  • n.­3380-3381
  • g.­1540
g.­406

Dharmeśvara

Wylie:
  • chos kyi dbang phyug
Tibetan:
  • ཆོས་ཀྱི་དབང་ཕྱུག
Sanskrit:
  • dharmeśvara

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­3511
g.­409

Dhavalā

Wylie:
  • dkar mo
Tibetan:
  • དཀར་མོ།
Sanskrit:
  • dhavalā

One of the vidyārājñīs attending the delivery of the MMK; one of the great dūtīs.

Located in 5 passages in the translation:

  • 1.­45
  • 1.­56
  • n.­72
  • n.­3532
  • n.­3612
g.­410

Dhavalatittarī

Wylie:
  • sreg ba dkar po ma
Tibetan:
  • སྲེག་བ་དཀར་པོ་མ།
Sanskrit:
  • dhavalatittarī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3611
g.­411

Dhenateya

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • dhenateya

One of the garuḍa kings.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­87
  • n.­3742
g.­416

Dhruva

Wylie:
  • brtan
Tibetan:
  • བརྟན།
Sanskrit:
  • dhruva

The king identified with Dhruvasena II of the Maitraka dynasty.

Located in 4 passages in the translation:

  • 53.­548
  • n.­3037-3038
  • n.­3769
g.­418

Dhruvasena

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • dhruvasena

The ruler of Magadha identified as Dhruvasena III.

Located in 2 passages in the translation:

  • n.­3203
  • g.­416
g.­419

Dhūmā

Wylie:
  • du ba ma
Tibetan:
  • དུ་བ་མ།
Sanskrit:
  • dhūmā

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3817
g.­422

Dhūmāntikā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • dhūmāntikā

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3816
g.­428

dhyāna

Wylie:
  • bsam gtan
Tibetan:
  • བསམ་གཏན།
Sanskrit:
  • dhyāna

Translated here as “comtemplation” and “meditation.” It can also mean “visualization.”

Located in 3 passages in the translation:

  • 11.­130
  • n.­913
  • n.­3797
g.­429

Dhyānaga

Wylie:
  • bsam gtan ’gro
Tibetan:
  • བསམ་གཏན་འགྲོ།
Sanskrit:
  • dhyānaga

One of the rāśis.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­98
  • n.­3797
g.­430

Dhyāyanandi

Wylie:
  • bsam bya dga’
Tibetan:
  • བསམ་བྱ་དགའ།
Sanskrit:
  • dhyāyanandi

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3656
g.­443

divine youth

Wylie:
  • gzhon nu
Tibetan:
  • གཞོན་ནུ།
Sanskrit:
  • kumāra

See “kumāra.”

Located in 223 passages in the translation:

  • 1.­2
  • 1.­6-7
  • 1.­9-12
  • 1.­14
  • 1.­16
  • 1.­18-19
  • 1.­21-22
  • 1.­32
  • 1.­35
  • 1.­37
  • 1.­54
  • 1.­67
  • 1.­69
  • 1.­72-73
  • 1.­106-109
  • 1.­118
  • 1.­121
  • 1.­123
  • 2.­1-4
  • 2.­6
  • 2.­8-9
  • 2.­19
  • 2.­37
  • 2.­49
  • 2.­72
  • 2.­78
  • 2.­85
  • 2.­104
  • 2.­106-111
  • 2.­117
  • 2.­119
  • 2.­136
  • 2.­147
  • 2.­163
  • 2.­166
  • 2.­169
  • 2.­184
  • 2.­194
  • 2.­208
  • 2.­211
  • 3.­1
  • 3.­11
  • 4.­4
  • 4.­6
  • 4.­42
  • 4.­68-69
  • 4.­93
  • 5.­1
  • 5.­4
  • 6.­1
  • 7.­1
  • 7.­4
  • 7.­12
  • 8.­1-2
  • 9.­1-2
  • 11.­1-3
  • 11.­5
  • 11.­191
  • 12.­1-3
  • 12.­52
  • 13.­1
  • 14.­1
  • 14.­5
  • 14.­7
  • 14.­52
  • 15.­5
  • 15.­105
  • 15.­108
  • 15.­225
  • 15.­233
  • 16.­1
  • 16.­20
  • 16.­33-34
  • 24.­40
  • 25.­2
  • 26.­1
  • 27.­1-2
  • 27.­29
  • 27.­31
  • 27.­38
  • 27.­44
  • 28.­1-2
  • 28.­5
  • 28.­8
  • 28.­11-12
  • 28.­24
  • 28.­27-29
  • 28.­33
  • 29.­1
  • 29.­3
  • 29.­6
  • 29.­11
  • 30.­1
  • 30.­48
  • 31.­1-3
  • 31.­60
  • 32.­1
  • 32.­4
  • 33.­1
  • 33.­82
  • 34.­1-2
  • 34.­31
  • 34.­33
  • 34.­44
  • 34.­47
  • 35.­2-3
  • 35.­5-6
  • 35.­298-299
  • 35.­302
  • 36.­1
  • 37.­1-2
  • 37.­76
  • 37.­107-108
  • 37.­111
  • 37.­113
  • 37.­115
  • 37.­124
  • 38.­1
  • 38.­5
  • 38.­10
  • 50.­2
  • 50.­4
  • 50.­37
  • 53.­138
  • 53.­141
  • 53.­144
  • 53.­149
  • 53.­154
  • 53.­300
  • 53.­321
  • 53.­329
  • 53.­377
  • 53.­416-417
  • 53.­511
  • 53.­517
  • 53.­560
  • 53.­811
  • 53.­856
  • 53.­880
  • 53.­883
  • 53.­921
  • 54.­1
  • 54.­3
  • 54.­7
  • 54.­43
  • 54.­48
  • 54.­59
  • 54.­62
  • 54.­65-66
  • 54.­68
  • 54.­97
  • 54.­99-100
  • 54.­104
  • n.­5
  • n.­99
  • n.­287
  • n.­292
  • n.­357
  • n.­457
  • n.­595
  • n.­781
  • n.­1028
  • n.­1309
  • n.­1702
  • n.­1707
  • n.­1776
  • n.­1875
  • n.­1879
  • n.­2020-2021
  • n.­2023
  • n.­2441
  • n.­2820
  • n.­3014
  • n.­3260
  • n.­3277
  • n.­3332
  • n.­3334
  • n.­3381
  • g.­791
g.­455

Duḥkhaśāmikā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • duḥkhaśāmikā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3703
g.­459

Dundubhisvara

Wylie:
  • rnga bo che’i sgra
Tibetan:
  • རྔ་བོ་ཆེའི་སྒྲ།
Sanskrit:
  • dundubhisvara

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­57
  • n.­3515
g.­461

Durāla

Wylie:
  • ring ba’i don
Tibetan:
  • རིང་བའི་དོན།
Sanskrit:
  • durāla

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­3484
g.­462

Durālabha

Wylie:
  • rnyed par dka’ ba
Tibetan:
  • རྙེད་པར་དཀའ་བ།
Sanskrit:
  • durālabha

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­45
  • n.­3484
g.­466

Durdharā

Wylie:
  • dug ma
Tibetan:
  • དུག་མ།
Sanskrit:
  • durdharā

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3811
g.­469

Duṣṭi

Wylie:
  • ma rungs pa
Tibetan:
  • མ་རུངས་པ།
Sanskrit:
  • duṣṭi

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3766
g.­470

dūta

Wylie:
  • pho nya
Tibetan:
  • ཕོ་ཉ།
Sanskrit:
  • dūta

A class of nonhuman beings, often employed in the service of the practitioner.

Located in 6 passages in the translation:

  • 1.­47
  • 1.­51
  • 10.­3
  • 37.­33
  • 53.­918
  • g.­471
g.­471

dūtī

Wylie:
  • pho nya mo
Tibetan:
  • ཕོ་ཉ་མོ།
Sanskrit:
  • dūtī

Female dūta.

Located in 99 passages in the translation:

  • 1.­47
  • 1.­51-52
  • 1.­55
  • 1.­57
  • 10.­3
  • 37.­33
  • 50.­24-25
  • 53.­826
  • 53.­843
  • g.­26
  • g.­52
  • g.­81
  • g.­133
  • g.­141
  • g.­160
  • g.­190
  • g.­270
  • g.­271
  • g.­327
  • g.­371
  • g.­409
  • g.­410
  • g.­472
  • g.­476
  • g.­532
  • g.­559
  • g.­560
  • g.­562
  • g.­567
  • g.­589
  • g.­590
  • g.­595
  • g.­630
  • g.­632
  • g.­672
  • g.­675
  • g.­725
  • g.­734
  • g.­789
  • g.­864
  • g.­896
  • g.­914
  • g.­916
  • g.­975
  • g.­1003
  • g.­1036
  • g.­1059
  • g.­1108
  • g.­1125
  • g.­1178
  • g.­1179
  • g.­1260
  • g.­1271
  • g.­1353
  • g.­1355
  • g.­1387
  • g.­1464
  • g.­1494
  • g.­1505
  • g.­1509
  • g.­1510
  • g.­1552
  • g.­1564
  • g.­1588
  • g.­1615
  • g.­1635
  • g.­1651
  • g.­1663
  • g.­1681
  • g.­1682
  • g.­1699
  • g.­1761
  • g.­1794
  • g.­1796
  • g.­1931
  • g.­1932
  • g.­1941
  • g.­1942
  • g.­1947
  • g.­1948
  • g.­1949
  • g.­1950
  • g.­1958
  • g.­1966
  • g.­1968
  • g.­1970
  • g.­1972
  • g.­1978
  • g.­1979
  • g.­1981
  • g.­1991
  • g.­2049
  • g.­2087
  • g.­2104
  • g.­2141
  • g.­2142
  • g.­2150
g.­473

Dvādaśa

Wylie:
  • bcu gnyis
Tibetan:
  • བཅུ་གཉིས།
Sanskrit:
  • dvādaśa

The Gupta emperor Dvādaśāditya (early eighth century).

Located in 2 passages in the translation:

  • 53.­616
  • n.­6503
g.­481

Dyutivatī

Wylie:
  • ’od ldan ma
Tibetan:
  • འོད་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • dyutivatī

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­3552
g.­483

Elā

Wylie:
  • e la ma
Tibetan:
  • ཨེ་ལ་མ།
Sanskrit:
  • elā

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3815
g.­486

emblem

Wylie:
  • phyag rgya
Tibetan:
  • ཕྱག་རྒྱ།
Sanskrit:
  • mudrā

See “mudrā.”

Located in 6 passages in the translation:

  • 2.­92
  • 2.­144
  • 2.­159
  • 2.­172
  • 4.­87
  • g.­1052
g.­487

empowerment

Wylie:
  • dbang
Tibetan:
  • དབང་།
Sanskrit:
  • abhiṣeka

Literally “sprinkling,” abhiṣeka is a ritual consecration that often functions as a deity empowerment. The term is also translated in this text as “initiation.”

Located in 22 passages in the translation:

  • 1.­8
  • 1.­10
  • 1.­33
  • 2.­179
  • 2.­196-197
  • 2.­199-204
  • 2.­206
  • 11.­4
  • 11.­6
  • 11.­23
  • 25.­2
  • 37.­21
  • n.­492
  • n.­1488
  • g.­358
  • g.­607
g.­488

eon

Wylie:
  • bskal pa
Tibetan:
  • བསྐལ་པ།
Sanskrit:
  • kalpa

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

A cosmic period of time, sometimes equivalent to the time when a world system appears, exists, and disappears. According to the traditional Abhidharma understanding of cyclical time, a great eon (mahākalpa) is divided into eighty lesser eons. In the course of one great eon, the universe takes form and later disappears. During the first twenty of the lesser eons, the universe is in the process of creation and expansion; during the next twenty it remains; during the third twenty, it is in the process of destruction; and during the last quarter of the cycle, it remains in a state of empty stasis. A fortunate, or good, eon (bhadrakalpa) refers to any eon in which more than one buddha appears.

Located in 98 passages in the translation:

  • 1.­31
  • 1.­44
  • 2.­18
  • 4.­106
  • 4.­111
  • 5.­20
  • 6.­7
  • 9.­21
  • 10.­53
  • 11.­239
  • 11.­241
  • 12.­23
  • 14.­100
  • 16.­10
  • 16.­33
  • 24.­14
  • 24.­18
  • 24.­24
  • 24.­39
  • 24.­120
  • 24.­207
  • 25.­23
  • 25.­37
  • 26.­18
  • 26.­23
  • 26.­52
  • 27.­3
  • 27.­20
  • 27.­22
  • 28.­41-42
  • 28.­46
  • 28.­53
  • 29.­2
  • 32.­33
  • 32.­35
  • 33.­79
  • 34.­37-38
  • 34.­44-45
  • 34.­49
  • 37.­30
  • 37.­111
  • 37.­125
  • 50.­3
  • 52.­95
  • 53.­58-59
  • 53.­96
  • 53.­152
  • 53.­217-219
  • 53.­221
  • 53.­226
  • 53.­255
  • 53.­309
  • 53.­317
  • 53.­366
  • 53.­376
  • 53.­380
  • 53.­424
  • 53.­447
  • 53.­484
  • 53.­492
  • 53.­520
  • 53.­564
  • 53.­587
  • 53.­769
  • 53.­779
  • 53.­823
  • 53.­834-836
  • 53.­854
  • 53.­857
  • 53.­866
  • 54.­31
  • 54.­85
  • n.­603
  • n.­621
  • n.­753
  • n.­1240
  • n.­1432
  • n.­1977
  • n.­2020
  • n.­2710
  • n.­2870
  • n.­2928
  • n.­2934
  • n.­3207
  • g.­374
  • g.­475
  • g.­491
  • g.­540
  • g.­608
  • g.­877
g.­497

four great kings

Wylie:
  • rgyal po chen po bzhi
Tibetan:
  • རྒྱལ་པོ་ཆེན་པོ་བཞི།
Sanskrit:
  • caturmahārāja

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

Four gods who live on the lower slopes (fourth level) of Mount Meru in the eponymous Heaven of the Four Great Kings (Cāturmahā­rājika, rgyal chen bzhi’i ris) and guard the four cardinal directions. Each is the leader of a nonhuman class of beings living in his realm. They are Dhṛtarāṣṭra, ruling the gandharvas in the east; Virūḍhaka, ruling over the kumbhāṇḍas in the south; Virūpākṣa, ruling the nāgas in the west; and Vaiśravaṇa (also known as Kubera) ruling the yakṣas in the north. Also referred to as Guardians of the World or World Protectors (lokapāla, ’jig rten skyong ba).

Located in 10 passages in the translation:

  • 2.­158
  • 2.­172
  • 53.­1
  • 53.­50
  • 53.­901
  • n.­3258
  • g.­414
  • g.­786
  • g.­2089
  • g.­2092
g.­505

Gagaṇapāṇi

Wylie:
  • nam mkha’i phyag
Tibetan:
  • ནམ་མཁའི་ཕྱག
Sanskrit:
  • gagaṇapāṇi

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­3501
g.­510

Gandhā

Wylie:
  • dri chab ma
Tibetan:
  • དྲི་ཆབ་མ།
Sanskrit:
  • gandhā

A goddess of perfume invoked in a mantra.

Located in 3 passages in the translation:

  • 2.­27
  • n.­299
  • n.­4065
g.­515

gandharva

Wylie:
  • dri za
Tibetan:
  • དྲི་ཟ།
Sanskrit:
  • gandharva

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

A class of generally benevolent nonhuman beings who inhabit the skies, sometimes said to inhabit fantastic cities in the clouds, and more specifically to dwell on the eastern slopes of Mount Meru, where they are ruled by the Great King Dhṛtarāṣṭra. They are most renowned as celestial musicians who serve the gods. In the Abhidharma, the term is also used to refer to the mental body assumed by sentient beings during the intermediate state between death and rebirth. Gandharvas are said to live on fragrances (gandha) in the desire realm, hence the Tibetan translation dri za, meaning “scent eater.”

Located in 35 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 1.­108
  • 2.­20
  • 2.­161
  • 2.­171
  • 2.­209
  • 11.­127
  • 12.­15
  • 15.­86
  • 24.­22
  • 25.­13
  • 25.­30
  • 26.­30
  • 26.­44
  • 30.­9
  • 31.­2
  • 31.­53
  • 37.­39-40
  • 37.­73
  • 52.­115
  • 53.­233
  • 54.­2
  • 54.­4
  • 54.­104
  • n.­1372
  • n.­1873
  • n.­2323
  • n.­2370
  • n.­2859
  • n.­3312
  • g.­414
  • g.­497
  • g.­517
  • g.­1160
g.­517

gandharvī

Wylie:
  • dri za
Tibetan:
  • དྲི་ཟ།
Sanskrit:
  • gandharvī

A female gandharva.

Located in 2 passages in the translation:

  • 52.­94
  • n.­5987
g.­518

Gaṅgā

Wylie:
  • sI ta
  • gang gA
Tibetan:
  • སཱི་ཏ།
  • གང་གཱ།
Sanskrit:
  • gaṅgā

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

The Gaṅgā, or Ganges in English, is considered to be the most sacred river of India, particularly within the Hindu tradition. It starts in the Himalayas, flows through the northern plains of India, bathing the holy city of Vārāṇasī, and meets the sea at the Bay of Bengal, in Bangladesh. In the sūtras, however, this river is mostly mentioned not for its sacredness but for its abundant sands‍—noticeable still today on its many sandy banks and at its delta‍—which serve as a common metaphor for infinitely large numbers.

According to Buddhist cosmology, as explained in the Abhidharmakośa, it is one of the four rivers that flow from Lake Anavatapta and cross the southern continent of Jambudvīpa‍—the known human world or more specifically the Indian subcontinent.

Located in 39 passages in the translation:

  • 1.­4
  • 1.­10
  • 1.­30
  • 1.­35
  • 4.­112
  • 9.­15
  • 10.­1
  • 10.­3
  • 10.­8
  • 10.­41
  • 10.­52
  • 14.­1
  • 24.­143
  • 24.­230
  • 24.­232
  • 27.­3
  • 31.­53-54
  • 33.­77
  • 52.­107
  • 53.­19
  • 53.­620
  • 53.­627
  • 53.­650
  • 53.­681
  • 53.­696
  • 53.­699
  • 53.­712-713
  • 53.­813
  • 53.­837
  • 54.­22
  • n.­718
  • n.­729
  • n.­731
  • n.­743
  • n.­1873
  • g.­240
  • g.­950
g.­522

garuḍa

Wylie:
  • nam mkha’ lding
Tibetan:
  • ནམ་མཁའ་ལྡིང་།
Sanskrit:
  • garuḍa

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

In Indian mythology, the garuḍa is an eagle-like bird that is regarded as the king of all birds, normally depicted with a sharp, owl-like beak, often holding a snake, and with large and powerful wings. They are traditionally enemies of the nāgas. In the Vedas, they are said to have brought nectar from the heavens to earth. Garuḍa can also be used as a proper name for a king of such creatures.

Located in 39 passages in the translation:

  • 1.­86
  • 2.­20
  • 2.­89
  • 2.­98-100
  • 2.­161
  • 2.­164
  • 2.­209
  • 14.­76
  • 24.­22
  • 25.­13
  • 31.­33
  • 32.­38
  • 52.­123
  • 53.­97
  • 53.­234
  • 53.­379
  • 53.­907
  • 54.­2
  • 54.­104
  • n.­351
  • g.­49
  • g.­247
  • g.­411
  • g.­523
  • g.­922
  • g.­1002
  • g.­1154
  • g.­1167
  • g.­1168
  • g.­1175
  • g.­1382
  • g.­1626
  • g.­1686
  • g.­1725
  • g.­1749
  • g.­1908
  • g.­1909
g.­526

Gauḍa

Wylie:
  • go DA
  • gau TA
Tibetan:
  • གོ་ཌཱ།
  • གཽ་ཊཱ།
Sanskrit:
  • gauḍa

A part of Bengal bordering Orissa, also the name of the dynasty that ruled there.

Located in 32 passages in the translation:

  • 24.­142
  • 53.­583-584
  • 53.­612-613
  • 53.­618
  • 53.­620
  • 53.­631
  • 53.­647
  • 53.­649
  • 53.­680
  • 53.­683
  • 53.­688-689
  • 53.­697
  • 53.­759
  • 53.­781-782
  • n.­3075
  • n.­3092
  • n.­3108
  • n.­3118
  • n.­3140
  • n.­3208
  • n.­3224
  • g.­235
  • g.­833
  • g.­1267
  • g.­1435
  • g.­1535
  • g.­1553
  • g.­1788
g.­527

Gautama

Wylie:
  • gau ta ma
Tibetan:
  • གཽ་ཏ་མ།
Sanskrit:
  • gautama

One of the sages (ṛṣi).

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­83
  • 31.­3
  • 53.­180
  • g.­1386
g.­531

Ghanoraska

Wylie:
  • brang rgyas
Tibetan:
  • བྲང་རྒྱས།
Sanskrit:
  • ghanoraska

One of the kinnara kings.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­89
  • n.­3745
g.­532

Ghaṇṭā

Wylie:
  • dril bu ma
Tibetan:
  • དྲིལ་བུ་མ།
Sanskrit:
  • ghaṇṭā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­5548
g.­536

Ghoravatī

Wylie:
  • mi bzad ldan ma
Tibetan:
  • མི་བཟད་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • ghoravatī

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­100
  • n.­3802
g.­546

Govāhiṇikā

Wylie:
  • glang dmar ma
Tibetan:
  • གླང་དམར་མ།
Sanskrit:
  • govāhiṇikā

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3813
g.­548

graha

Wylie:
  • gdon
  • gza’
Tibetan:
  • གདོན།
  • གཟའ།
Sanskrit:
  • graha

A class of nonhuman beings able to enter and possess the human body; a class of beings, such as Rāhu, that cause solar and lunar eclipses; a planet (this category includes the sun and the moon but excludes the earth); a planet or planetary influence personified.

Located in 108 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 1.­93
  • 1.­95
  • 2.­82-83
  • 2.­164
  • 9.­13
  • 11.­128
  • 14.­166
  • 24.­1
  • 24.­3
  • 24.­35
  • 24.­222
  • 24.­224
  • 25.­7
  • 25.­25
  • 25.­31
  • 26.­40
  • 30.­18
  • 31.­45
  • 31.­55
  • 32.­38
  • 33.­99
  • 35.­81
  • 35.­102
  • 35.­134
  • 35.­143
  • 35.­171
  • 35.­201
  • 36.­11
  • 36.­13
  • 37.­63
  • 37.­74
  • 37.­79
  • 37.­83
  • 37.­122
  • 50.­6
  • 51.­52
  • 53.­98
  • 53.­830
  • 53.­891
  • 54.­16
  • 54.­39
  • n.­435
  • n.­1231
  • n.­1362
  • n.­1479
  • n.­2086
  • n.­2250
  • n.­2490-2491
  • n.­2620
  • n.­2860
  • n.­2935
  • n.­3152
  • n.­3156
  • g.­11
  • g.­13
  • g.­144
  • g.­164
  • g.­219
  • g.­417
  • g.­420
  • g.­423
  • g.­425
  • g.­469
  • g.­534
  • g.­587
  • g.­588
  • g.­736
  • g.­761
  • g.­774
  • g.­792
  • g.­852
  • g.­878
  • g.­961
  • g.­1019
  • g.­1022
  • g.­1024
  • g.­1099
  • g.­1100
  • g.­1101
  • g.­1102
  • g.­1126
  • g.­1208
  • g.­1214
  • g.­1232
  • g.­1329
  • g.­1342
  • g.­1350
  • g.­1437
  • g.­1446
  • g.­1529
  • g.­1532
  • g.­1743
  • g.­1757
  • g.­1762
  • g.­1803
  • g.­1850
  • g.­1878
  • g.­1882
  • g.­1924
  • g.­2047
  • g.­2082
  • g.­2090
  • g.­2116
  • g.­2149
  • g.­2158
g.­559

Guhamatī

Wylie:
  • phug ldan ma
Tibetan:
  • ཕུག་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • guhamatī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3602
g.­560

Guhavāsī

Wylie:
  • phug gnas ma
Tibetan:
  • ཕུག་གནས་མ།
Sanskrit:
  • guhavāsī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3602
g.­561

Guhāvāsinī

Wylie:
  • phug gnas ma
Tibetan:
  • ཕུག་གནས་མ།
Sanskrit:
  • guhāvāsinī

One of the seven yakṣiṇīs.

Located in 8 passages in the translation:

  • 52.­57
  • 52.­62
  • 52.­64
  • 52.­67-68
  • n.­2681
  • n.­2683
  • n.­5914
g.­562

Guhilā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • guhilā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3601
g.­563

guhyaka

Wylie:
  • gsang ba pa
Tibetan:
  • གསང་བ་པ།
Sanskrit:
  • guhyaka

A subclass of yakṣas, but much of the time used as an alternative name for yakṣas.

Located in 15 passages in the translation:

  • 2.­3
  • 2.­37
  • 2.­41
  • 2.­110-111
  • 2.­118-119
  • 2.­188
  • 50.­8
  • 51.­1
  • 52.­14
  • 52.­80
  • 53.­347
  • n.­2696
  • g.­566
g.­568

Guhyottarī

Wylie:
  • gsang ba dam pa ma
Tibetan:
  • གསང་བ་དམ་པ་མ།
Sanskrit:
  • guhyottarī

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­100
  • n.­3803
g.­580

Harikeśa

Wylie:
  • skra sngon po
Tibetan:
  • སྐྲ་སྔོན་པོ།
Sanskrit:
  • harikeśa

Name of a yakṣa.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­75
  • n.­3728
g.­582

Hārīta

Wylie:
  • sngon po
Tibetan:
  • སྔོན་པོ།
Sanskrit:
  • hārīta

Name of a yakṣa.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­75
  • n.­3727
g.­583

Hārīti

Wylie:
  • sngon po
Tibetan:
  • སྔོན་པོ།
Sanskrit:
  • hārīti

Name of a yakṣa.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­75
  • n.­3727
g.­595

Hiṇḍinī

Wylie:
  • bshugs pa ma
Tibetan:
  • བཤུགས་པ་མ།
Sanskrit:
  • hiṇḍinī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi; a vidyā attendant upon Mañjuśrī; one of the great yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3605
g.­596

Hiraṇyagarbha

Wylie:
  • dbyigs gi snying
Tibetan:
  • དབྱིགས་གི་སྙིང་།
Sanskrit:
  • hiraṇyagarbha

This figure is identified in the Blue Annals with Songtsen Gampo, the first Tibetan Buddhist king.

Located in 2 passages in the translation:

  • 53.­510
  • n.­6400
g.­598

homa

Wylie:
  • sbyin sreg
Tibetan:
  • སྦྱིན་སྲེག
Sanskrit:
  • homa

A fire sacrifice where the practitioner offers an oblation a specified number of times; when this term refers to an individual oblation, it has been translated as “oblation.”

Located in 85 passages in the translation:

  • i.­8
  • 1.­10
  • 1.­117
  • 9.­21
  • 10.­2
  • 10.­7
  • 10.­9
  • 10.­29
  • 10.­50
  • 11.­3
  • 11.­157
  • 11.­159
  • 11.­273
  • 13.­1
  • 13.­12
  • 13.­15-16
  • 13.­29
  • 13.­44-45
  • 13.­50
  • 13.­53
  • 13.­55
  • 13.­58-59
  • 13.­68
  • 14.­66
  • 14.­70
  • 14.­94
  • 14.­97
  • 14.­108
  • 14.­171
  • 14.­176
  • 14.­178-180
  • 15.­2
  • 15.­4
  • 15.­6
  • 15.­227
  • 24.­186
  • 24.­200
  • 25.­2
  • 25.­27
  • 25.­30-31
  • 26.­21
  • 26.­24-25
  • 26.­28
  • 27.­48
  • 27.­50
  • 27.­52
  • 27.­55-56
  • 27.­82
  • 27.­85
  • 28.­9
  • 28.­12
  • 28.­17
  • 28.­21
  • 28.­34
  • 34.­28
  • 35.­70
  • 35.­142
  • 35.­173
  • 35.­261
  • 36.­16
  • 37.­22
  • 37.­25
  • 51.­33
  • 51.­61-62
  • 51.­66
  • 54.­98
  • n.­996
  • n.­1014
  • n.­1128
  • n.­1489
  • n.­1570
  • n.­1572
  • n.­1682
  • n.­2562
  • n.­2629
  • g.­1134
g.­602

Indra

Wylie:
  • dbang po
Tibetan:
  • དབང་པོ།
Sanskrit:
  • indra

The god Indra; Indra is often referred to by the epithet Śakra; when used in the plural it refers to a class of gods; The name of an ancient Buddhist king; one of the Buddhist mleccha kings.

Located in 26 passages in the translation:

  • 6.­10
  • 26.­60
  • 30.­25
  • 33.­34
  • 53.­551
  • 53.­580
  • 53.­707
  • 54.­54
  • 54.­62
  • n.­1940
  • n.­2786
  • n.­3335
  • n.­3337-3338
  • n.­3341-3342
  • n.­3344
  • n.­5224
  • g.­717
  • g.­887
  • g.­1273
  • g.­1380
  • g.­1424
  • g.­1596
  • g.­2011
  • g.­2130
g.­607

initiation

Wylie:
  • dbang
Tibetan:
  • དབང་།
Sanskrit:
  • abhiṣeka

See “empowerment.”

Located in 4 passages in the translation:

  • 11.­20
  • 14.­36
  • 35.­34
  • g.­487
g.­617

Jalānantaścara

Wylie:
  • chu nang spyod
Tibetan:
  • ཆུ་ནང་སྤྱོད།
Sanskrit:
  • jalānantaścara

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3564
g.­623

Jangchub O

Wylie:
  • byang chub ’od
Tibetan:
  • བྱང་ཆུབ་འོད།
Sanskrit:
  • (not in the skt. source of the mmk)

The nephew of Lha Lama Yeshe O, a king of the Yarlung imperial Tibetan line who ruled in the Western Tibetan kingdom of Gugé. Jangchub O is famously remembered for inviting the Indian teacher Atiśa to come to Tibet on his uncle’s orders. He was likely born in the early 11th century.

Located in 1 passage in the translation:

  • c.­1
g.­628

Jaya

Wylie:
  • rgyal
Tibetan:
  • རྒྱལ།
Sanskrit:
  • jaya

A brahmin statesman.

Located in 8 passages in the translation:

  • 7.­6
  • 53.­684
  • 53.­881
  • n.­317
  • n.­631
  • n.­633
  • n.­3926
  • n.­4444
g.­629

Jayā

Wylie:
  • dza ya
Tibetan:
  • ཛ་ཡ།
Sanskrit:
  • jayā

One of the “four sisters” invoked in a mantra.

Located in 6 passages in the translation:

  • 2.­69
  • 52.­106
  • 52.­110-112
  • g.­1812
g.­630

Jayā

Wylie:
  • rgyal ma
Tibetan:
  • རྒྱལ་མ།
Sanskrit:
  • jayā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi; one of the great yakṣiṇīs.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­56
  • 1.­100
  • n.­2718
  • n.­3788
g.­632

Jayantī

Wylie:
  • rgyal byed ma
Tibetan:
  • རྒྱལ་བྱེད་མ།
Sanskrit:
  • jayantī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­115
  • n.­3614
g.­633

Jayavatī

Wylie:
  • rgyal ldan ma
Tibetan:
  • རྒྱལ་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • jayavatī

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3700
g.­634

Jayoṣṇīṣa

Wylie:
  • rgyal ba’i gtsug tor
Tibetan:
  • རྒྱལ་བའི་གཙུག་ཏོར།
Sanskrit:
  • jayoṣṇīṣa

One of the eight uṣṇīṣa kings.

Located in 11 passages in the translation:

  • 1.­43
  • 2.­145
  • 2.­153
  • 30.­50
  • 37.­13
  • 50.­13
  • 53.­361
  • n.­1355
  • n.­2279
  • n.­2499
  • n.­5448
g.­635

Jihma

Wylie:
  • yon po
Tibetan:
  • ཡོན་པོ།
Sanskrit:
  • jihma

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3666
g.­642

Jvālā­mālinoṣṇīṣa

Wylie:
  • bar bali phreng bar bsam
Tibetan:
  • བར་བལི་ཕྲེང་བར་བསམ།
Sanskrit:
  • jvālā­mālinoṣṇīṣa

One of the mantra deities, possibly the same as Jvaloṣṇīṣa.

Located in 2 passages in the translation:

  • 37.­22
  • n.­5634
g.­647

Jyeṣṭhā

Wylie:
  • smron
Tibetan:
  • སྨྲོན།
Sanskrit:
  • jyeṣṭhā

The name of a nakṣatra.

Located in 6 passages in the translation:

  • 1.­96
  • 24.­7
  • 24.­86
  • 24.­137
  • 24.­220
  • n.­3780
g.­676

Kampa

Wylie:
  • sa ’gul
Tibetan:
  • ས་འགུལ།
Sanskrit:
  • kampa

God of earthquakes.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3759
  • n.­5150
g.­677

Kāṇā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • kāṇā

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­100
  • n.­3806
g.­685

Kanya

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • kanya

The lord of the rāśis.

Located in 2 passages in the translation:

  • 53.­911
  • n.­3791
g.­686

Kanyā

Wylie:
  • bu mo
Tibetan:
  • བུ་མོ།
Sanskrit:
  • kanyā

Virgo (zodiac sign and constellation).

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­98
  • n.­3791
  • g.­2088
g.­689

Kaphiṇa

Wylie:
  • ga bin
Tibetan:
  • ག་བིན།
Sanskrit:
  • kaphiṇa

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK; one of the eight great śrāvakas.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­62
  • 4.­81
  • n.­3649
g.­695

karma

Wylie:
  • las
Tibetan:
  • ལས།
Sanskrit:
  • karman

Karmic accumulation, positive or negative, that will produce results in the future, unless it is purified. This term is also translated in other instances as “activity” or “rite.” In these latter cases the term refers to a ritual activity (such as pacifying, nourishing, etc.) or a rite meant to accomplish such activity.

Located in 118 passages in the translation:

  • i.­5
  • 4.­17
  • 4.­106
  • 5.­13
  • 6.­7-8
  • 7.­7
  • 11.­78
  • 11.­80
  • 11.­248-249
  • 11.­270-271
  • 15.­87-88
  • 15.­180
  • 17.­3-5
  • 17.­10
  • 17.­12-16
  • 17.­18
  • 17.­20
  • 17.­38
  • 24.­15
  • 24.­17
  • 24.­34
  • 24.­38
  • 24.­46
  • 24.­235
  • 27.­72-79
  • 27.­83-84
  • 27.­86
  • 28.­17
  • 28.­51
  • 29.­19
  • 31.­2
  • 33.­47
  • 33.­95
  • 53.­283
  • 53.­287-289
  • 53.­354
  • 53.­389
  • 53.­402-403
  • 53.­408
  • 53.­413
  • 53.­423
  • 53.­426
  • 53.­435
  • 53.­447
  • 53.­496
  • 53.­536
  • 53.­630
  • 53.­639
  • 53.­664
  • 53.­670
  • 53.­705
  • 53.­707
  • 53.­740
  • 53.­743
  • 53.­747
  • 53.­749
  • 53.­762
  • n.­621
  • n.­817
  • n.­937
  • n.­954
  • n.­1175-1179
  • n.­1233
  • n.­1253
  • n.­1335-1337
  • n.­1343
  • n.­1381
  • n.­1384
  • n.­1424
  • n.­1485
  • n.­1676
  • n.­1679
  • n.­1880
  • n.­1888
  • n.­1986
  • n.­3130
  • n.­3159
  • n.­3170
  • n.­3175
  • n.­3354
  • n.­4756
  • n.­4993
  • n.­5150
  • n.­5178
  • n.­5389
  • n.­5809
  • n.­6777
  • g.­25
  • g.­700
  • g.­762
  • g.­1341
g.­696

Karmadā

Wylie:
  • las sbyin ma
Tibetan:
  • ལས་སྦྱིན་མ།
Sanskrit:
  • karmadā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3699
g.­697

Karmaphalā

Wylie:
  • las ’bras ma
Tibetan:
  • ལས་འབྲས་མ།
Sanskrit:
  • karmaphalā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3700
g.­712

Kāśyapa

Wylie:
  • ’od srung
Tibetan:
  • འོད་སྲུང་།
Sanskrit:
  • kāśyapa

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK; one of the eight tathāgatas; one of the previous buddhas; one of the śrāvakas attending the delivery of the MMK; also a short name of Mahākāśyapa.

Located in 26 passages in the translation:

  • 1.­39
  • 1.­62
  • 5.­6
  • 11.­138
  • 11.­143
  • 11.­149-153
  • 11.­160
  • 37.­110
  • 53.­127-128
  • 53.­131-132
  • 53.­251
  • 54.­55
  • 54.­58
  • 54.­62-63
  • n.­1651
  • n.­2813
  • n.­3335
  • n.­3345
  • n.­3645
g.­720

Keśānta

Wylie:
  • skra mthar byed
Tibetan:
  • སྐྲ་མཐར་བྱེད།
Sanskrit:
  • keśānta

One of the vidyārājas dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­48
  • n.­3541
g.­728

Ketu

Wylie:
  • tog
Tibetan:
  • ཏོག
Sanskrit:
  • ketu

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK; one of the eight pratyeka­buddhas; also, the name of an ancient king.

Located in 8 passages in the translation:

  • 1.­60
  • 4.­82
  • 11.­196
  • 53.­551
  • n.­585
  • n.­1238
  • n.­3480
  • n.­3632
g.­731

Keyūrā

Wylie:
  • dpung rgyan ma
Tibetan:
  • དཔུང་རྒྱན་མ།
Sanskrit:
  • keyūrā

One of the dhāraṇī goddesses present at the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­58
  • n.­3617
g.­742

kiṃkara

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • kiṃkara

Servant; also a class of spirits used as servants.

Located in 5 passages in the translation:

  • 1.­33
  • 1.­51
  • 37.­34
  • n.­3496
  • g.­744
g.­747

kinnara

Wylie:
  • mi’am ci
Tibetan:
  • མིའམ་ཅི།
Sanskrit:
  • kinnara

A class of semidivine beings, half human and half horse, or half human and half bird.

Located in 41 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 1.­88
  • 1.­90
  • 2.­20
  • 2.­161
  • 2.­171
  • 2.­209
  • 11.­127
  • 12.­15
  • 14.­76
  • 25.­13
  • 26.­30
  • 26.­44
  • 31.­34
  • 53.­124
  • 53.­233
  • 53.­379
  • 53.­908
  • 54.­2
  • 54.­104
  • g.­100
  • g.­163
  • g.­354
  • g.­450
  • g.­531
  • g.­707
  • g.­748
  • g.­825
  • g.­836
  • g.­920
  • g.­953
  • g.­955
  • g.­960
  • g.­1004
  • g.­1614
  • g.­1719
  • g.­1836
  • g.­1839
  • g.­1846
  • g.­1884
  • g.­2094
g.­752

knowledge holder

Wylie:
  • rig ’dzin
Tibetan:
  • རིག་འཛིན།
Sanskrit:
  • vidyādhara

See “vidyādhara.”

Located in 4 passages in the translation:

  • 4.­12
  • 4.­30
  • 25.­2
  • g.­2039
g.­761

Krīḍana

Wylie:
  • rtse med
Tibetan:
  • རྩེ་མེད།
Sanskrit:
  • krīḍana

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3772
g.­762

kriyā

Wylie:
  • mdzad pa
Tibetan:
  • མཛད་པ།
Sanskrit:
  • kriyā

A mere ritual performance (in contradistinction to karman, which is the same performance aiming at a particular outcome). The term is also used to denote a class of tantras, the Kriyā tantras.

Located in 9 passages in the translation:

  • s.­1
  • i.­1-2
  • i.­5
  • i.­8
  • 11.­249
  • n.­937
  • n.­2435
  • g.­1764
g.­763

krodha

Wylie:
  • khro bo
Tibetan:
  • ཁྲོ་བོ།
Sanskrit:
  • krodha

A wrathful deity, usually on the sambhogakāya level; appears to be synonymous with krodharāja or mahākrodha.

Located in 13 passages in the translation:

  • 50.­24-25
  • 50.­32
  • 53.­406
  • 53.­419
  • 53.­424
  • 53.­431
  • 53.­884
  • 53.­887
  • n.­2959
  • n.­3284
  • n.­3564
  • g.­575
g.­765

krodharāja

Wylie:
  • khro rgyal
  • khro rgyal chen po
Tibetan:
  • ཁྲོ་རྒྱལ།
  • ཁྲོ་རྒྱལ་ཆེན་པོ།
Sanskrit:
  • krodharāja

“Lord of wrath.” In the MMK this term seems to refer in some cases to a whole class of divine beings, which can perhaps be regarded as the wrathful vidyārājas. “Lord of Wrath” elsewhere is an epithet of Yamāntaka.

Located in 8 passages in the translation:

  • 1.­52
  • 35.­161
  • n.­88-89
  • n.­98
  • n.­3925
  • g.­763
  • g.­874
g.­767

Kṛṣṇa

Wylie:
  • nag po
Tibetan:
  • ནག་པོ།
Sanskrit:
  • kṛṣṇa

One of the sages (ṛṣi).

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­83
  • n.­2548
  • g.­577
  • g.­1026
g.­786

Kubera

Wylie:
  • lus ngan po
Tibetan:
  • ལུས་ངན་པོ།
Sanskrit:
  • kubera

The god of wealth and the king of the yakṣas; one of the four great kings of the directions.

Located in 17 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 6.­10
  • 15.­160
  • 26.­28
  • 37.­74
  • n.­1824
  • n.­1895
  • n.­2467
  • n.­2658
  • n.­2726
  • n.­2980
  • n.­3295
  • g.­69
  • g.­391
  • g.­990
  • g.­1919
  • g.­2128
g.­791

kumāra

Wylie:
  • gzhon nu
Tibetan:
  • གཞོན་ནུ།
Sanskrit:
  • kumāra

Apart from the usual meaning and usages (such as being a title of Mañjuśrī, etc.), this also seems to be the name of a class of nonhuman beings. The term is rendered elsewhere in this translation as “divine youth.”

Located in 10 passages in the translation:

  • 53.­381
  • n.­292-293
  • n.­338
  • n.­2935
  • n.­3261
  • n.­3332
  • n.­3772
  • g.­443
  • g.­795
g.­793

Kumārakalaśa

Wylie:
  • ku mA ra ka la sha
Tibetan:
  • ཀུ་མཱ་ར་ཀ་ལ་ཤ།
Sanskrit:
  • kumārakalaśa

The name of an Indian preceptor and teacher who lived during the early Sarma (gsar ma) period (c. 11th century) and worked on the Tibetan translation of the Mañjuśrī­mūla­tantra.

Located in 2 passages in the translation:

  • i.­12
  • c.­1
g.­797

Kumbhaka

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • kumbhaka

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­60
  • n.­3636
g.­805

kuśa grass

Wylie:
  • ku sha
Tibetan:
  • ཀུ་ཤ།
Sanskrit:
  • kuśa

Poa cynosuroides, a species of grass commonly used in religious ceremonies.

Located in 31 passages in the translation:

  • 2.­126
  • 2.­137
  • 2.­139
  • 2.­179
  • 2.­182
  • 2.­199-200
  • 4.­15
  • 4.­64
  • 7.­11
  • 8.­8
  • 10.­1
  • 10.­52
  • 11.­58
  • 11.­156
  • 11.­158
  • 12.­49
  • 13.­15
  • 13.­22
  • 15.­6
  • 25.­26
  • 26.­22
  • 26.­36
  • 26.­47
  • 28.­7
  • 28.­28
  • 52.­72
  • 52.­87
  • n.­380-381
  • n.­1506
g.­811

Kusumā

Wylie:
  • me tog ma
Tibetan:
  • མེ་ཏོག་མ།
Sanskrit:
  • kusumā

One of the great yakṣiṇīs; also, a goddess of flowers invoked in a mantra.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­100
  • 2.­29
  • n.­3801
g.­816

Kusumāvatī

Wylie:
  • me tog dang ldan pa
Tibetan:
  • མེ་ཏོག་དང་ལྡན་པ།
Sanskrit:
  • kusumāvatī

“Rich in Flowers,” one of the pure abodes presided over by the tathāgata Saṃkusumita Rajendra; in the MMK it is also the abode of Mañjuśrī.

Located in 6 passages in the translation:

  • 1.­4
  • 1.­6
  • 1.­30
  • 8.­11
  • n.­3801
  • g.­1426
g.­819

Kūtākṣa

Wylie:
  • brtsegs mig
Tibetan:
  • བརྩེགས་མིག
Sanskrit:
  • kūtākṣa

Name of a yakṣa.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­75
  • n.­3733
g.­822

Lakṣmīvatī

Wylie:
  • dpal ldan ma
Tibetan:
  • དཔལ་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • lakṣmīvatī

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­3556
g.­828

Licchavi

Wylie:
  • lits+tsha vI
Tibetan:
  • ལིཙྪ་བཱི༹།
Sanskrit:
  • licchavi

A clan and a dynasty of kings contemporary with the Buddha; also the name of a Nepalese dynasty ca. fifth to eighth centuries ᴄᴇ.

Located in 7 passages in the translation:

  • 53.­324
  • 53.­501
  • n.­3005
  • n.­3009
  • g.­983
  • g.­1514
  • g.­1915
g.­833

Loka

Wylie:
  • ’jig rten
Tibetan:
  • འཇིག་རྟེན།
Sanskrit:
  • loka

One of the rāśis; a king of the Gauḍa dynasty.

Located in 6 passages in the translation:

  • 1.­98
  • 53.­584
  • n.­3793
  • n.­4965
  • n.­6052
  • g.­2140
g.­837

Lokāgata

Wylie:
  • ’jig rten ’ongs
Tibetan:
  • འཇིག་རྟེན་འོངས།
Sanskrit:
  • lokāgata

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3678
g.­842

Lokakaṇṭha

Wylie:
  • ’jig rten mgul pa
Tibetan:
  • འཇིག་རྟེན་མགུལ་པ།
Sanskrit:
  • lokakaṇṭha

One of the vidyārājas dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­48
  • n.­3539
g.­854

Lokāntikā

Wylie:
  • ’jig rten nye gnas ma
Tibetan:
  • འཇིག་རྟེན་ཉེ་གནས་མ།
Sanskrit:
  • lokāntikā

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3814
g.­856

Lokapravarā

Wylie:
  • ’jig rten rab mchog
Tibetan:
  • འཇིག་རྟེན་རབ་མཆོག
Sanskrit:
  • lokapravarā

The name of a nakṣatra.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­96
  • n.­3786
g.­870

Lokottara

Wylie:
  • ’jig rten mthon po
Tibetan:
  • འཇིག་རྟེན་མཐོན་པོ།
Sanskrit:
  • lokottara

One of the uṣṇīṣa kings attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­43
  • n.­3529
g.­871

Lokottarā

Wylie:
  • ’jig rten las ’das ma
Tibetan:
  • འཇིག་རྟེན་ལས་འདས་མ།
Sanskrit:
  • lokottarā

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­100
  • n.­3807
g.­874

lord of wrath

Wylie:
  • khro rgyal
  • khro rgyal chen po
Tibetan:
  • ཁྲོ་རྒྱལ།
  • ཁྲོ་རྒྱལ་ཆེན་པོ།
Sanskrit:
  • krodharāja

See “krodharāja.”

Located in 8 passages in the translation:

  • 2.­125
  • 4.­86
  • 50.­2-3
  • 52.­41
  • 52.­148
  • n.­2535
  • g.­765
g.­875

Lord of Wrath

Wylie:
  • khro bo’i rgyal po
Tibetan:
  • ཁྲོ་བོའི་རྒྱལ་པོ།
Sanskrit:
  • krodharāja

Epithet of Yamāntaka; also the namesake mantra.

Located in 70 passages in the translation:

  • 1.­73
  • 1.­80
  • 1.­109-110
  • 2.­4
  • 2.­6-8
  • 2.­41
  • 2.­45
  • 2.­122
  • 2.­125
  • 2.­138-139
  • 2.­148-149
  • 4.­88
  • 4.­94
  • 5.­9
  • 6.­4
  • 15.­105-107
  • 15.­109
  • 35.­81
  • 50.­35-36
  • 50.­38
  • 50.­41
  • 50.­48
  • 50.­50
  • 50.­53
  • 51.­2
  • 51.­34
  • 51.­51
  • 51.­56
  • 51.­80
  • 52.­8
  • 52.­14-15
  • 52.­20
  • 52.­23
  • 52.­42
  • 52.­115-116
  • 52.­124-125
  • 52.­128-129
  • 52.­135
  • 52.­138
  • 52.­148-149
  • 53.­885
  • n.­278
  • n.­377
  • n.­1189
  • n.­2502
  • n.­2509
  • n.­2520
  • n.­2524
  • n.­2538
  • n.­2610
  • n.­2630
  • n.­2729-2730
  • n.­2738
  • n.­2741
  • n.­2842
  • g.­765
g.­877

lowest eon

Wylie:
  • dus kyi tha mar
Tibetan:
  • དུས་ཀྱི་ཐ་མར།
Sanskrit:
  • yugādhama

The least auspicious in the cycle of four eons.

Located in 18 passages in the translation:

  • 16.­11
  • 24.­10
  • 24.­12
  • 24.­40
  • 24.­43
  • 25.­5
  • 25.­13
  • 26.­2
  • 27.­2
  • 27.­28
  • 27.­30
  • 28.­1
  • 32.­25
  • 32.­41
  • 34.­40
  • 53.­230
  • 53.­574
  • 53.­585
g.­878

Lubdha

Wylie:
  • rngon pa
Tibetan:
  • རྔོན་པ།
Sanskrit:
  • lubdha

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3768
g.­881

Mādhava

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • mādhava

Identified as the Kadamba king Madhuvarman, contemporary with Mahendra.

Located in 3 passages in the translation:

  • 53.­567
  • n.­6452
  • g.­1230
g.­885

Magadha

Wylie:
  • ma ga dhA
Tibetan:
  • མ་ག་དྷཱ།
Sanskrit:
  • magadha

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

An ancient Indian kingdom that lay to the south of the Ganges River in what today is the state of Bihar. Magadha was the largest of the sixteen “great states” (mahājanapada) that flourished between the sixth and third centuries ʙᴄᴇ in northern India. During the life of the Buddha Śākyamuni, it was ruled by King Bimbisāra and later by Bimbisāra's son, Ajātaśatru. Its capital was initially Rājagṛha (modern-day Rajgir) but was later moved to Pāṭaliputra (modern-day Patna). Over the centuries, with the expansion of the Magadha’s might, it became the capital of the vast Mauryan empire and seat of the great King Aśoka.

This region is home to many of the most important Buddhist sites, including Bodh Gayā, where the Buddha attained awakening; Vulture Peak (Gṛdhra­kūṭa), where the Buddha bestowed many well-known Mahāyāna sūtras; and the Buddhist university of Nālandā that flourished between the fifth and twelfth centuries ᴄᴇ, among many others.

Located in 31 passages in the translation:

  • 24.­149-150
  • 24.­216
  • 24.­219
  • 24.­226
  • 30.­10
  • 31.­32
  • 53.­111
  • 53.­299
  • 53.­394
  • 53.­646
  • 53.­692
  • 53.­700
  • 53.­711
  • 53.­753
  • n.­1857
  • n.­2937
  • n.­3108
  • n.­3202
  • n.­3283
  • n.­6452
  • g.­50
  • g.­288
  • g.­401
  • g.­418
  • g.­806
  • g.­1182
  • g.­1240
  • g.­1435
  • g.­1824
  • g.­1923
g.­893

Mahābrahmā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • mahābrahmā

One of the gods’ realms; also the name of the gods living there.

Located in 3 passages in the translation:

  • 38.­21
  • 52.­115
  • 53.­1
g.­901

Mahākāśyapa

Wylie:
  • ’od srung chen po
Tibetan:
  • འོད་སྲུང་ཆེན་པོ།
Sanskrit:
  • mahākāśyapa

One of the eight great śrāvakas.

Located in 37 passages in the translation:

  • 1.­62
  • 2.­143
  • 4.­81
  • 11.­196
  • 53.­84
  • 53.­88
  • 53.­112
  • 53.­114
  • 53.­136
  • 53.­142
  • 53.­156-158
  • 53.­160
  • 53.­164
  • 53.­169
  • 53.­177-178
  • 53.­181
  • 53.­195
  • 53.­201
  • 53.­203-204
  • 53.­211-212
  • 53.­241
  • 53.­245
  • 53.­256
  • 53.­263
  • 53.­266
  • 53.­297
  • n.­2831
  • n.­2844
  • n.­2854
  • n.­2862-2863
  • g.­712
g.­904

mahākrodha

Wylie:
  • khro bo chen po
Tibetan:
  • ཁྲོ་བོ་ཆེན་པོ།
Sanskrit:
  • mahākrodha

“Great wrath.” This seems to be a synonym of vidyārāja.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­54
  • n.­98
  • g.­763
g.­910

Mahā­maudgalyāyana

Wylie:
  • maud gal gyi bu chen po
Tibetan:
  • མཽད་གལ་གྱི་བུ་ཆེན་པོ།
Sanskrit:
  • mahā­maudgalyāyana

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK; one of the eight great śrāvakas.

Located in 5 passages in the translation:

  • 1.­62
  • 4.­81
  • 5.­7
  • 11.­196
  • n.­3648
g.­911

Mahāmāyūrī

Wylie:
  • rma bya chen mo
Tibetan:
  • རྨ་བྱ་ཆེན་མོ།
Sanskrit:
  • mahāmāyūrī

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode; one of the five Pañcarakṣā goddesses.

Located in 5 passages in the translation:

  • 1.­50
  • 28.­5
  • n.­2975
  • n.­6356
  • g.­1034
g.­937

Mahā­vajra­krodhāntaś­cara

Wylie:
  • khro bo chen po’i nang spyod
Tibetan:
  • ཁྲོ་བོ་ཆེན་པོའི་ནང་སྤྱོད།
Sanskrit:
  • mahā­vajra­krodhāntaś­cara

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3567
g.­942

Mahendra

Wylie:
  • dbang chen
Tibetan:
  • དབང་ཆེན།
Sanskrit:
  • mahendra

Identified as Mahendravarman I of Kāñci, a Pallava king of the early seventh century; this name is shared also by the Khmer king Mahendravarman.

Located in 14 passages in the translation:

  • 53.­566-567
  • 53.­572
  • g.­329
  • g.­509
  • g.­545
  • g.­796
  • g.­917
  • g.­1025
  • g.­1216
  • g.­1264
  • g.­1440
  • g.­1664
  • g.­1988
g.­943

Mahendra

Wylie:
  • dbang chen
Tibetan:
  • དབང་ཆེན།
Sanskrit:
  • mahendra

Mahendra or Mahendrāditya is another name of the Gupta emperor Kumāragupta.

Located in 3 passages in the translation:

  • 53.­586
  • g.­215
  • g.­881
g.­946

Maheśvara

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • maheśvara

An epithet of Śiva; sometimes refers specifically to one of the forms of Śiva or to Rudra; also the name of one of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 25 passages in the translation:

  • 1.­41
  • 2.­74
  • 2.­92
  • 24.­22
  • 26.­19
  • 26.­25
  • 26.­32
  • 33.­99
  • 35.­139
  • 37.­59
  • 37.­73
  • 38.­21
  • 51.­42
  • 52.­15
  • 52.­17-18
  • 52.­115
  • 52.­123
  • 53.­462
  • n.­1544
  • n.­2617
  • n.­2739
  • n.­2984
  • g.­279
  • g.­1527
g.­949

Maheśvāsa

Wylie:
  • dbugs ’byin chen po
Tibetan:
  • དབུགས་འབྱིན་ཆེན་པོ།
Sanskrit:
  • maheśvāsa

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3667
g.­952

Mahodaya

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • mahodaya

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3662
g.­958

mahoraga

Wylie:
  • brang ’gro chen po
Tibetan:
  • བྲང་འགྲོ་ཆེན་པོ།
Sanskrit:
  • mahoraga

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

Literally “great serpents,” mahoragas are supernatural beings depicted as large, subterranean beings with human torsos and heads and the lower bodies of serpents. Their movements are said to cause earthquakes, and they make up a class of subterranean geomantic spirits whose movement through the seasons and months of the year is deemed significant for construction projects.

Located in 22 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 1.­84
  • 2.­20
  • 2.­161
  • 2.­209
  • 6.­11
  • 10.­6
  • 14.­76
  • 25.­13
  • 31.­2
  • 31.­33
  • 37.­74
  • 53.­207
  • 54.­2
  • 54.­104
  • g.­261
  • g.­262
  • g.­439
  • g.­1014
  • g.­1015
  • g.­1020
  • g.­1611
g.­960

Mahoraska

Wylie:
  • brang chen po
Tibetan:
  • བྲང་ཆེན་པོ།
Sanskrit:
  • mahoraska

One of the kinnara kings.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­89
  • n.­3746
g.­966

Makara

Wylie:
  • chu srin
Tibetan:
  • ཆུ་སྲིན།
Sanskrit:
  • makara

Capricorn (zodiac sign and constellation).

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­98
  • n.­3638
  • g.­338
g.­983

Mānavadeva

Wylie:
  • mi yi lha
Tibetan:
  • མི་ཡི་ལྷ།
Sanskrit:
  • mānavadeva

Or Mānavendra, the first king of the Licchavi dynasty of Nepal.

Located in 2 passages in the translation:

  • 53.­501
  • n.­6382
g.­984

maṇḍala

Wylie:
  • dkyil ’khor
Tibetan:
  • དཀྱིལ་འཁོར།
Sanskrit:
  • maṇḍala

Literally a “disk” or “circle,” in the ritual context maṇḍala is a sacred space on the ground or a raised platform, arranged according to a pattern that varies from rite to rite.

Located in 220 passages in the translation:

  • i.­8
  • 1.­2
  • 1.­8
  • 1.­10
  • 1.­33
  • 1.­71
  • 1.­109
  • 2.­2-3
  • 2.­5
  • 2.­19
  • 2.­25
  • 2.­40
  • 2.­45
  • 2.­48
  • 2.­107-109
  • 2.­112-113
  • 2.­117-119
  • 2.­121
  • 2.­123-127
  • 2.­129
  • 2.­131-134
  • 2.­136
  • 2.­139
  • 2.­143
  • 2.­148
  • 2.­150
  • 2.­153-154
  • 2.­159
  • 2.­163
  • 2.­165-169
  • 2.­172-179
  • 2.­181
  • 2.­183-184
  • 2.­191-194
  • 2.­196-200
  • 2.­202-203
  • 2.­206-207
  • 2.­209-211
  • 3.­1-4
  • 3.­6-8
  • 3.­10-11
  • 4.­5
  • 4.­7
  • 4.­40
  • 4.­76
  • 9.­1
  • 11.­4-9
  • 11.­22
  • 11.­107-111
  • 11.­154
  • 11.­202
  • 12.­40
  • 14.­7-8
  • 14.­34
  • 14.­36-37
  • 14.­41-42
  • 14.­44
  • 14.­62-63
  • 14.­72
  • 14.­181
  • 15.­224
  • 24.­182-183
  • 24.­185
  • 25.­2
  • 26.­13
  • 26.­22
  • 26.­40
  • 33.­118
  • 34.­2
  • 35.­130
  • 35.­142
  • 35.­269
  • 36.­16
  • 37.­21
  • 37.­24
  • 37.­29
  • 37.­58
  • 38.­1
  • 38.­8
  • 38.­14
  • 38.­16-19
  • 38.­24-26
  • 38.­30-32
  • 38.­35
  • 38.­37-38
  • 38.­41
  • 38.­51
  • 52.­44
  • 52.­71
  • 52.­146
  • n.­9
  • n.­319
  • n.­357
  • n.­362
  • n.­370
  • n.­376
  • n.­378
  • n.­380
  • n.­391
  • n.­401
  • n.­420
  • n.­430
  • n.­436-437
  • n.­445-449
  • n.­453
  • n.­473
  • n.­486-487
  • n.­491
  • n.­493
  • n.­504-505
  • n.­507
  • n.­537
  • n.­583
  • n.­838
  • n.­840
  • n.­912
  • n.­1044
  • n.­1047
  • n.­1049
  • n.­1051
  • n.­1053
  • n.­1076
  • n.­1454
  • n.­1488
  • n.­1718
  • n.­1995
  • n.­2101
  • n.­2108
  • n.­2344
  • n.­2456-2457
  • n.­2474
  • n.­2613
  • n.­2662
  • n.­3231
  • g.­55
  • g.­328
  • g.­512
  • g.­861
  • g.­902
  • g.­1314
  • g.­1504
  • g.­1534
  • g.­1572
  • g.­1765
  • g.­1876
  • g.­1899
  • g.­1974
g.­990

Maṇibhadra

Wylie:
  • nor bu bzang
  • nor bzang
Tibetan:
  • ནོར་བུ་བཟང་།
  • ནོར་བཟང་།
Sanskrit:
  • maṇibhadra
  • māṇibhadra

A brother of Kubera and a tutelary deity of merchants.

Located in 5 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 2.­158
  • 50.­28
  • n.­415
  • n.­3725
g.­994

Maṇirāśi

Wylie:
  • nor bu’i phung po
Tibetan:
  • ནོར་བུའི་ཕུང་པོ།
Sanskrit:
  • maṇirāśi

One of the uṣṇīṣa kings attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­43
  • n.­3531
g.­997

Mañjughoṣa

Wylie:
  • ’jam pa’i dbyangs
Tibetan:
  • འཇམ་པའི་དབྱངས།
Sanskrit:
  • mañjughoṣa
  • mañjusvara

“One with a sweet voice,” an epithet of the bodhisattva Mañjuśrī. The name is also written as “Mañjusvara.”

Located in 84 passages in the translation:

  • 2.­5
  • 2.­54
  • 2.­73
  • 2.­90-91
  • 2.­105
  • 2.­117
  • 2.­132
  • 2.­177
  • 4.­93
  • 5.­14
  • 11.­13
  • 14.­41
  • 15.­107
  • 15.­225
  • 15.­233
  • 24.­2
  • 24.­41-42
  • 25.­33
  • 25.­36
  • 27.­6
  • 27.­11
  • 27.­19
  • 27.­25-26
  • 28.­54
  • 30.­3
  • 30.­47
  • 31.­18
  • 32.­43
  • 33.­84-85
  • 35.­40
  • 35.­53
  • 35.­73
  • 35.­116-117
  • 35.­142
  • 35.­179
  • 35.­218
  • 35.­278
  • 35.­293
  • 35.­302
  • 38.­5
  • 50.­8
  • 50.­37
  • 52.­115
  • 52.­131
  • 52.­140
  • 52.­143-144
  • 53.­55
  • 53.­57
  • 53.­138
  • 53.­143-144
  • 53.­151
  • 53.­441
  • 53.­499
  • 53.­518
  • 53.­576-577
  • 53.­826
  • 53.­851
  • 53.­885
  • 54.­32
  • 54.­49
  • 54.­82
  • n.­595
  • n.­1046
  • n.­1286
  • n.­1312
  • n.­1314
  • n.­1623
  • n.­1627
  • n.­1640
  • n.­2493-2494
  • n.­2747
  • n.­2969
  • n.­3070
  • n.­6163
  • g.­999
g.­998

Mañjuśrī

Wylie:
  • ’jam dpal
Tibetan:
  • འཇམ་དཔལ།
Sanskrit:
  • mañjuśrī
  • mañju

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

Mañjuśrī is one of the “eight close sons of the Buddha” and a bodhisattva who embodies wisdom. He is a major figure in the Mahāyāna sūtras, appearing often as an interlocutor of the Buddha. In his most well-known iconographic form, he is portrayed bearing the sword of wisdom in his right hand and a volume of the Prajñā­pāramitā­sūtra in his left. To his name, Mañjuśrī, meaning “Gentle and Glorious One,” is often added the epithet Kumārabhūta, “having a youthful form.” He is also called Mañjughoṣa, Mañjusvara, and Pañcaśikha.

Located in 423 passages in the translation:

  • s.­1
  • i.­1-3
  • i.­9
  • 1.­2
  • 1.­4
  • 1.­6-7
  • 1.­9-10
  • 1.­12
  • 1.­14
  • 1.­16-19
  • 1.­21-22
  • 1.­30
  • 1.­32-33
  • 1.­35
  • 1.­37
  • 1.­54
  • 1.­67-69
  • 1.­72-73
  • 1.­106-109
  • 1.­111
  • 1.­118
  • 1.­121
  • 1.­123
  • 2.­1-4
  • 2.­6
  • 2.­8
  • 2.­10
  • 2.­17
  • 2.­20-21
  • 2.­37
  • 2.­41
  • 2.­49-50
  • 2.­72
  • 2.­78
  • 2.­85
  • 2.­87
  • 2.­89
  • 2.­92
  • 2.­95
  • 2.­98
  • 2.­106-111
  • 2.­118-119
  • 2.­136
  • 2.­147
  • 2.­149
  • 2.­153
  • 2.­166
  • 2.­168
  • 2.­179
  • 2.­183-184
  • 2.­194
  • 2.­199
  • 2.­207-208
  • 2.­211
  • 3.­1
  • 3.­3
  • 3.­11
  • 4.­1
  • 4.­4
  • 4.­42
  • 4.­55
  • 4.­68
  • 4.­76
  • 4.­78
  • 4.­85-87
  • 4.­116
  • 5.­1
  • 5.­4
  • 5.­7-9
  • 5.­21
  • 6.­1
  • 6.­3-5
  • 6.­13
  • 7.­1
  • 7.­4
  • 7.­7
  • 7.­15
  • 7.­17-23
  • 7.­31
  • 8.­1-2
  • 8.­5
  • 8.­11-12
  • 9.­1-2
  • 9.­19-22
  • 10.­2
  • 10.­7
  • 10.­9
  • 10.­53
  • 10.­57-58
  • 10.­60
  • 11.­1-3
  • 11.­5
  • 11.­20
  • 11.­153-154
  • 11.­157
  • 11.­192
  • 11.­195
  • 11.­273
  • 12.­1-3
  • 12.­53
  • 13.­1-2
  • 13.­72
  • 14.­1
  • 14.­5
  • 14.­7
  • 14.­181
  • 15.­99
  • 15.­105
  • 15.­243
  • 16.­1
  • 16.­13
  • 16.­24
  • 16.­32
  • 16.­34
  • 16.­36
  • 17.­38
  • 24.­243
  • 25.­2
  • 25.­39
  • 26.­1
  • 26.­63
  • 27.­1-3
  • 27.­18
  • 27.­29
  • 27.­38
  • 27.­44
  • 27.­87
  • 28.­1-2
  • 28.­4
  • 28.­8-9
  • 28.­11-12
  • 28.­24
  • 28.­27-28
  • 28.­32
  • 28.­36-39
  • 28.­43-44
  • 28.­55
  • 29.­1-3
  • 29.­5-10
  • 29.­15
  • 29.­19-20
  • 30.­1-2
  • 30.­15
  • 30.­52
  • 31.­1-3
  • 31.­62
  • 32.­1-2
  • 32.­36
  • 32.­45
  • 33.­1-2
  • 33.­87
  • 33.­126
  • 34.­1-2
  • 34.­13
  • 34.­31
  • 34.­36
  • 34.­52
  • 35.­2-3
  • 35.­5-6
  • 35.­49
  • 35.­54
  • 35.­56
  • 35.­60
  • 35.­294
  • 35.­299
  • 35.­302
  • 35.­306
  • 35.­308
  • 36.­1-10
  • 36.­14
  • 36.­18
  • 37.­1-2
  • 37.­30
  • 37.­32
  • 37.­75-76
  • 37.­107-109
  • 37.­111
  • 37.­113
  • 37.­115
  • 37.­124
  • 37.­126
  • 38.­1
  • 38.­4
  • 38.­7
  • 38.­10
  • 38.­51
  • 50.­2
  • 50.­4
  • 50.­50
  • 50.­53
  • 51.­2
  • 51.­80
  • 52.­32
  • 52.­149
  • 53.­56
  • 53.­141
  • 53.­145
  • 53.­149
  • 53.­574
  • 53.­920-921
  • 53.­924
  • 54.­1-3
  • 54.­7-8
  • 54.­60
  • 54.­63
  • 54.­65-66
  • 54.­82
  • 54.­97
  • 54.­99-105
  • n.­5
  • n.­99
  • n.­287
  • n.­305
  • n.­337
  • n.­339
  • n.­357
  • n.­383
  • n.­425-426
  • n.­440
  • n.­478
  • n.­568
  • n.­597
  • n.­612
  • n.­656
  • n.­658
  • n.­664
  • n.­781
  • n.­898
  • n.­907
  • n.­935
  • n.­1046
  • n.­1296
  • n.­1312
  • n.­1314
  • n.­1317
  • n.­1320
  • n.­1616
  • n.­1702
  • n.­1707
  • n.­1736-1737
  • n.­1747
  • n.­1757
  • n.­1804
  • n.­1900
  • n.­1980
  • n.­1983
  • n.­2023
  • n.­2062
  • n.­2245
  • n.­2441
  • n.­2457
  • n.­2459-2460
  • n.­2536
  • n.­2541
  • n.­2820
  • n.­2823-2825
  • n.­2828
  • n.­3014-3015
  • n.­3276
  • n.­3305
  • n.­3307-3309
  • n.­3311
  • n.­3332
  • n.­3334
  • n.­3346
  • n.­3381
  • n.­3383
  • g.­53
  • g.­55
  • g.­328
  • g.­412
  • g.­512
  • g.­595
  • g.­659
  • g.­688
  • g.­726
  • g.­791
  • g.­816
  • g.­861
  • g.­864
  • g.­902
  • g.­905
  • g.­906
  • g.­913
  • g.­933
  • g.­938
  • g.­939
  • g.­997
  • g.­1000
  • g.­1082
  • g.­1136
  • g.­1176
  • g.­1314
  • g.­1316
  • g.­1413
  • g.­1427
  • g.­1504
  • g.­1572
  • g.­1595
  • g.­1680
  • g.­1717
  • g.­1756
  • g.­1760
  • g.­1764
  • g.­1765
  • g.­1857
  • g.­1876
  • g.­1898
  • g.­1899
  • g.­1974
  • g.­1996
  • g.­2136
g.­999

Mañjusvara

Wylie:
  • ’jam pa’i dbyangs
Tibetan:
  • འཇམ་པའི་དབྱངས།
Sanskrit:
  • mañjughoṣa
  • mañjusvara

See “Mañjughoṣa.”

Located in 3 passages in the translation:

  • 27.­31
  • n.­1640
  • g.­997
g.­1012

māra

Wylie:
  • bdud
Tibetan:
  • བདུད།
Sanskrit:
  • māra

This term, usually occuring in the plural, is applied to the followers of Māra, or the personified negative forces in general.

Located in 13 passages in the translation:

  • 1.­38
  • 4.­3
  • 8.­3
  • 11.­175
  • 16.­22
  • 17.­22
  • 53.­34
  • 54.­102
  • n.­1031
  • n.­2774
  • n.­4919
  • g.­498
  • g.­1013
g.­1013

Māra

Wylie:
  • bdud
Tibetan:
  • བདུད།
Sanskrit:
  • māra

The demon opposing the Buddha’s teaching; in the plural (māras) it denotes all such nonhuman beings; a personification of evil.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­3
  • 1.­68
  • 1.­74
  • g.­1086
g.­1014

Marīca

Wylie:
  • ’od zer
Tibetan:
  • འོད་ཟེར།
Sanskrit:
  • marīca

One of the mahoraga kings.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­85
  • n.­3738
g.­1019

Mārṣṭi

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • mārṣṭi

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3770
g.­1023

master

Wylie:
  • slob dpon
Tibetan:
  • སློབ་དཔོན།
Sanskrit:
  • ācārya

Teacher or master, especially a spiritual master. The term is rendered elsewhere in this translation as “ācārya.”

Located in 74 passages in the translation:

  • i.­15
  • 1.­118
  • 2.­121
  • 2.­126-127
  • 2.­129-130
  • 2.­134
  • 2.­136
  • 2.­139
  • 2.­178
  • 2.­181
  • 2.­184
  • 2.­188
  • 2.­191-194
  • 2.­196-198
  • 2.­200-204
  • 2.­206-210
  • 4.­5
  • 4.­7-8
  • 4.­10
  • 11.­4-8
  • 11.­10
  • 11.­12
  • 11.­22-23
  • 11.­25-27
  • 11.­31-34
  • 11.­42
  • 11.­90
  • 14.­38
  • 28.­45
  • 34.­2
  • 35.­125
  • 37.­59
  • 54.­5
  • n.­370
  • n.­401
  • n.­436
  • n.­482-483
  • n.­492
  • n.­531
  • n.­537
  • n.­540
  • n.­781
  • n.­1048
  • n.­3315
  • g.­20
  • g.­1146
  • g.­1418
g.­1024

Māṣṭi

Wylie:
  • rting par ldan
Tibetan:
  • རྟིང་པར་ལྡན།
Sanskrit:
  • māṣṭi

One of the grahas.

Located in 1 passage in the translation:

  • n.­3764
g.­1026

Mathurā

Wylie:
  • bcom brlag
Tibetan:
  • བཅོམ་བརླག
Sanskrit:
  • madhura
  • mathurā

Name of several cities in India; traditionally, the birthplace of Kṛṣṇa.

Located in 4 passages in the translation:

  • 10.­26
  • 53.­692
  • 53.­897
  • g.­1275
g.­1028

mātṛ

Wylie:
  • ma mo
Tibetan:
  • མ་མོ།
Sanskrit:
  • mātṛ

A class of female spirits, sometimes called mother goddesses.

Located in 56 passages in the translation:

  • 1.­103
  • 1.­105
  • 2.­83
  • 3.­6
  • 14.­76
  • 14.­166
  • 15.­186
  • 15.­188
  • 25.­7
  • 30.­18
  • 31.­43
  • 31.­55
  • 35.­84
  • 35.­102
  • 35.­134
  • 35.­143
  • 35.­171
  • 35.­201
  • 37.­63
  • 37.­74
  • 37.­83
  • 50.­5
  • 51.­52
  • 51.­71
  • 52.­115
  • 53.­98
  • 53.­910
  • 54.­16
  • 54.­47
  • n.­1079
  • n.­1259
  • n.­1865
  • n.­2474
  • g.­39
  • g.­44
  • g.­46
  • g.­300
  • g.­323
  • g.­611
  • g.­714
  • g.­716
  • g.­853
  • g.­923
  • g.­948
  • g.­1031
  • g.­1054
  • g.­1170
  • g.­1290
  • g.­1384
  • g.­1530
  • g.­1918
  • g.­1922
  • g.­1998
  • g.­2007
  • g.­2025
  • g.­2139
g.­1034

Māyūrī

Wylie:
  • rma bya ma
Tibetan:
  • རྨ་བྱ་མ།
Sanskrit:
  • māyūrī

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode; also a short form of Mahāmāyūrī.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­50
  • 53.­450
  • n.­2975
  • n.­6356
g.­1035

Megha

Wylie:
  • sprin
Tibetan:
  • སྤྲིན།
Sanskrit:
  • megha

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3574
g.­1046

mleccha

Wylie:
  • kla klo
Tibetan:
  • ཀླ་ཀློ།
Sanskrit:
  • mleccha

This somewhat vague term is applied to people and societies outside the brahmanical fold, i.e., foreigners, indigenous tribal groups, etc. The term is rendered elsewhere in this translation as “barbarian.”

Located in 17 passages in the translation:

  • 53.­506-508
  • 53.­511
  • 53.­578
  • 53.­580
  • 53.­661
  • 53.­751
  • 53.­824
  • 54.­91
  • n.­3005
  • n.­3011
  • n.­3073
  • n.­3127
  • g.­227
  • g.­602
  • g.­1583
g.­1049

Mount Sumeru

Wylie:
  • rin po che’i ri’i rgyal po
Tibetan:
  • རིན་པོ་ཆེའི་རིའི་རྒྱལ་པོ།
Sanskrit:
  • sumeru
  • śailarāja

The central mountain our universe according to Buddhist and Hindu cosmology.

Located in 7 passages in the translation:

  • 26.­21
  • 52.­55
  • 52.­63
  • n.­578
  • n.­589
  • g.­514
  • g.­1369
g.­1052

mudrā

Wylie:
  • phyag rgya
Tibetan:
  • ཕྱག་རྒྱ།
Sanskrit:
  • mudrā

A particular position of hands of magical or esoteric significance; also an emblem or insignia.

Located in 631 passages in the translation:

  • i.­2
  • i.­4
  • i.­8
  • 1.­8
  • 1.­10
  • 1.­33
  • 1.­71
  • 2.­10
  • 2.­12
  • 2.­14
  • 2.­16
  • 2.­18
  • 2.­23
  • 2.­26
  • 2.­28
  • 2.­32
  • 2.­34
  • 2.­36
  • 2.­41
  • 2.­43-45
  • 2.­47
  • 2.­50-53
  • 2.­55-58
  • 2.­60
  • 2.­62
  • 2.­64
  • 2.­66
  • 2.­68
  • 2.­71
  • 2.­77
  • 2.­80
  • 2.­83-84
  • 2.­88
  • 2.­91
  • 2.­93
  • 2.­97
  • 2.­122
  • 2.­126
  • 2.­134-135
  • 2.­145
  • 2.­151-153
  • 2.­159
  • 2.­164
  • 2.­166-173
  • 2.­175-176
  • 2.­181
  • 2.­184
  • 2.­194
  • 2.­199
  • 2.­202-203
  • 3.­3
  • 4.­7
  • 4.­31
  • 9.­10
  • 11.­6
  • 13.­58
  • 13.­64
  • 14.­50
  • 15.­4
  • 26.­41
  • 27.­56
  • 28.­30
  • 31.­14
  • 31.­19
  • 31.­27-28
  • 31.­61
  • 33.­19
  • 34.­2-3
  • 34.­5-6
  • 34.­9-15
  • 34.­17-20
  • 34.­22
  • 34.­26-28
  • 34.­30-32
  • 34.­52
  • 35.­1-2
  • 35.­4-6
  • 35.­13
  • 35.­22
  • 35.­26
  • 35.­29
  • 35.­31-32
  • 35.­35-36
  • 35.­38-45
  • 35.­47-48
  • 35.­53
  • 35.­55-56
  • 35.­59-61
  • 35.­63-66
  • 35.­68
  • 35.­70-71
  • 35.­74
  • 35.­76
  • 35.­78
  • 35.­80
  • 35.­82-84
  • 35.­87-88
  • 35.­91-94
  • 35.­96-103
  • 35.­106-107
  • 35.­110
  • 35.­113
  • 35.­115
  • 35.­117-119
  • 35.­121
  • 35.­124-125
  • 35.­127-133
  • 35.­136
  • 35.­138-142
  • 35.­144-157
  • 35.­159-162
  • 35.­164
  • 35.­166
  • 35.­169-171
  • 35.­173-176
  • 35.­178-182
  • 35.­184-186
  • 35.­188-189
  • 35.­191-206
  • 35.­208-209
  • 35.­213-222
  • 35.­225-227
  • 35.­229-231
  • 35.­234-236
  • 35.­238-247
  • 35.­249
  • 35.­251-261
  • 35.­263
  • 35.­265-266
  • 35.­268
  • 35.­270-271
  • 35.­273-276
  • 35.­278
  • 35.­280
  • 35.­282-283
  • 35.­285-286
  • 35.­288-290
  • 35.­292
  • 35.­294-295
  • 35.­308
  • 36.­1-18
  • 37.­2-33
  • 37.­36-69
  • 37.­71-85
  • 37.­88-91
  • 37.­93
  • 37.­95
  • 37.­97-103
  • 37.­105-108
  • 37.­112-113
  • 37.­115-116
  • 37.­119
  • 37.­121-123
  • 37.­126
  • 38.­1
  • 38.­8
  • 38.­10
  • 38.­12
  • 38.­14
  • 38.­16-17
  • 38.­38
  • 38.­41
  • 38.­51
  • 51.­34
  • 52.­20
  • 52.­40
  • 52.­146
  • n.­284
  • n.­297
  • n.­305
  • n.­336
  • n.­350
  • n.­395
  • n.­429
  • n.­435
  • n.­443
  • n.­447
  • n.­480
  • n.­491
  • n.­493
  • n.­506
  • n.­536
  • n.­784
  • n.­1667
  • n.­1743-1745
  • n.­1875
  • n.­1913
  • n.­2003
  • n.­2005-2007
  • n.­2010
  • n.­2012-2013
  • n.­2024
  • n.­2026-2027
  • n.­2029
  • n.­2034
  • n.­2036
  • n.­2038
  • n.­2040
  • n.­2043
  • n.­2045-2046
  • n.­2048
  • n.­2050
  • n.­2058-2059
  • n.­2063
  • n.­2068
  • n.­2082
  • n.­2084
  • n.­2090
  • n.­2094-2096
  • n.­2104-2105
  • n.­2107-2108
  • n.­2124
  • n.­2126
  • n.­2128
  • n.­2131-2132
  • n.­2134
  • n.­2147
  • n.­2151
  • n.­2154-2156
  • n.­2159
  • n.­2163-2165
  • n.­2168
  • n.­2175
  • n.­2182
  • n.­2185
  • n.­2187-2190
  • n.­2192
  • n.­2195
  • n.­2198-2199
  • n.­2201
  • n.­2205-2206
  • n.­2209
  • n.­2211
  • n.­2213
  • n.­2216
  • n.­2220
  • n.­2223
  • n.­2225-2228
  • n.­2230
  • n.­2236
  • n.­2240
  • n.­2242
  • n.­2245
  • n.­2250
  • n.­2252
  • n.­2261-2262
  • n.­2265
  • n.­2267-2268
  • n.­2270-2271
  • n.­2274-2275
  • n.­2277
  • n.­2279
  • n.­2283-2284
  • n.­2286-2287
  • n.­2292
  • n.­2294
  • n.­2299
  • n.­2310
  • n.­2313
  • n.­2323-2324
  • n.­2326-2329
  • n.­2331-2333
  • n.­2335-2348
  • n.­2351
  • n.­2353
  • n.­2358
  • n.­2368
  • n.­2370
  • n.­2372
  • n.­2375
  • n.­2377
  • n.­2385
  • n.­2398
  • n.­2401
  • n.­2413
  • n.­2416
  • n.­2419-2421
  • n.­2432-2433
  • n.­2436
  • n.­2439
  • n.­2441-2442
  • n.­2456-2457
  • n.­3950
  • n.­4002
  • n.­4187
  • n.­5535
  • n.­5551
  • n.­5553
  • n.­5570
  • n.­5649
  • g.­486
  • g.­2054
g.­1053

muhūrta

Wylie:
  • yud tsam
Tibetan:
  • ཡུད་ཙམ།
Sanskrit:
  • muhūrta

A division of time, one thirtieth of a day.

Located in 20 passages in the translation:

  • 24.­43
  • 24.­189
  • 24.­192
  • 24.­199
  • n.­886
  • n.­1458
  • n.­1460
  • g.­12
  • g.­14
  • g.­267
  • g.­268
  • g.­771
  • g.­940
  • g.­962
  • g.­1061
  • g.­1327
  • g.­1496
  • g.­1598
  • g.­1743
  • g.­1995
g.­1054

Mukhamaṇḍitikā

Wylie:
  • mgo bregs ma
Tibetan:
  • མགོ་བྲེགས་མ།
Sanskrit:
  • mukhamaṇḍitikā

One of the great mātṛs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­104
  • n.­3819
g.­1056

Muni

Wylie:
  • thub pa
Tibetan:
  • ཐུབ་པ།
Sanskrit:
  • muni

One of the sages (ṛṣi).

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­83
  • g.­1386
g.­1061

nāḍikā

Wylie:
  • rtsa rgyun
Tibetan:
  • རྩ་རྒྱུན།
Sanskrit:
  • nāḍikā
  • nāḍī

A unit of time consiting of half a muhūrta.

Located in 2 passages in the translation:

  • 24.­196
  • n.­5209
g.­1063

nāga

Wylie:
  • klu
Tibetan:
  • ཀླུ།
Sanskrit:
  • nāga

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

A class of nonhuman beings who live in subterranean aquatic environments, where they guard wealth and sometimes also teachings. Nāgas are associated with serpents and have a snakelike appearance. In Buddhist art and in written accounts, they are regularly portrayed as half human and half snake, and they are also said to have the ability to change into human form. Some nāgas are Dharma protectors, but they can also bring retribution if they are disturbed. They may likewise fight one another, wage war, and destroy the lands of others by causing lightning, hail, and flooding.

Located in 100 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 1.­80
  • 1.­82
  • 2.­20
  • 2.­160
  • 2.­170
  • 2.­209
  • 3.­6
  • 4.­66
  • 4.­85
  • 4.­88
  • 4.­100
  • 4.­103
  • 7.­18-19
  • 8.­8
  • 10.­1-2
  • 10.­6-7
  • 11.­127
  • 25.­13
  • 25.­30-31
  • 26.­13
  • 26.­16
  • 26.­23
  • 26.­30
  • 26.­44
  • 26.­49
  • 28.­36
  • 37.­34
  • 50.­5
  • 52.­25
  • 52.­115
  • 53.­17
  • 53.­100
  • 53.­172
  • 53.­183
  • 53.­234
  • 53.­338
  • 53.­425
  • 53.­530
  • 53.­762-763
  • 53.­799
  • 54.­2
  • 54.­4
  • 54.­104
  • n.­717
  • n.­725
  • n.­1516
  • n.­1557
  • n.­1592
  • n.­1757
  • n.­1775
  • n.­2859
  • n.­2934
  • n.­3026
  • n.­3104
  • n.­3186
  • n.­3312
  • g.­68
  • g.­96
  • g.­140
  • g.­266
  • g.­322
  • g.­357
  • g.­457
  • g.­497
  • g.­661
  • g.­673
  • g.­694
  • g.­780
  • g.­788
  • g.­790
  • g.­823
  • g.­907
  • g.­915
  • g.­976
  • g.­977
  • g.­993
  • g.­1070
  • g.­1087
  • g.­1114
  • g.­1118
  • g.­1142
  • g.­1181
  • g.­1366
  • g.­1444
  • g.­1445
  • g.­1743
  • g.­1745
  • g.­1752
  • g.­1847
  • g.­1854
  • g.­1864
  • g.­1877
  • g.­2019
  • g.­2092
g.­1078

nakṣatra

Wylie:
  • rgyu skar
Tibetan:
  • རྒྱུ་སྐར།
Sanskrit:
  • nakṣatra

An asterism or constellation; also a class of deities.

Located in 121 passages in the translation:

  • 1.­95
  • 1.­97
  • 14.­70
  • 24.­4
  • 24.­6
  • 24.­8
  • 24.­10
  • 24.­12
  • 24.­14
  • 24.­35
  • 24.­43-44
  • 24.­47-48
  • 24.­52
  • 24.­54
  • 24.­64-65
  • 24.­69
  • 24.­74
  • 24.­77
  • 24.­81
  • 24.­86
  • 24.­91
  • 24.­97-98
  • 24.­103
  • 24.­105
  • 24.­107-108
  • 24.­112
  • 24.­115
  • 24.­117
  • 24.­129
  • 24.­131
  • 24.­134
  • 24.­137
  • 24.­140
  • 24.­144
  • 24.­180-182
  • 24.­207
  • 24.­212
  • 24.­214-215
  • 24.­218
  • 24.­220
  • 24.­223
  • 24.­225
  • 24.­233
  • 25.­1-2
  • 25.­7
  • 27.­33
  • 28.­27
  • 31.­10
  • 51.­68
  • 52.­19
  • 53.­910
  • n.­1363-1364
  • n.­1386
  • n.­1388-1389
  • n.­1398
  • n.­1403
  • n.­1406-1408
  • n.­1412
  • n.­1416
  • n.­1421
  • n.­1430
  • n.­1487
  • n.­2624
  • n.­3542
  • g.­12
  • g.­130
  • g.­139
  • g.­151
  • g.­161
  • g.­166
  • g.­174
  • g.­186
  • g.­231
  • g.­249
  • g.­351
  • g.­387
  • g.­396
  • g.­591
  • g.­609
  • g.­647
  • g.­648
  • g.­770
  • g.­848
  • g.­856
  • g.­886
  • g.­1051
  • g.­1055
  • g.­1081
  • g.­1190
  • g.­1191
  • g.­1192
  • g.­1253
  • g.­1265
  • g.­1266
  • g.­1278
  • g.­1287
  • g.­1338
  • g.­1345
  • g.­1485
  • g.­1546
  • g.­1552
  • g.­1697
  • g.­1740
  • g.­1792
  • g.­1827
  • g.­1905
  • g.­1907
  • g.­2095
g.­1084

Namantreya

Wylie:
  • byams pa’i bu ma yin pa
Tibetan:
  • བྱམས་པའི་བུ་མ་ཡིན་པ།
Sanskrit:
  • namantreya

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­55
  • n.­3505
g.­1085

Nāmrā

Wylie:
  • ’dud ma
Tibetan:
  • འདུད་མ།
Sanskrit:
  • nāmrā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3702
g.­1086

Namuci

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • namuci

Another name of Māra.

Located in 2 passages in the translation:

  • 17.­24
  • n.­4941
g.­1087

Nanda

Wylie:
  • dga’ bo
Tibetan:
  • དགའ་བོ།
Sanskrit:
  • nanda

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK; a nāga king; a Magadhan king, the successor of Śūrasena; a tantric scholar of the early medieval period.

Located in 21 passages in the translation:

  • 1.­62
  • 1.­81
  • 2.­160
  • 2.­170
  • 4.­66
  • 4.­81
  • 7.­18
  • 53.­391
  • 53.­402
  • 53.­405
  • 53.­407
  • 53.­457
  • 53.­460
  • 53.­464
  • 53.­473
  • 53.­483
  • n.­123
  • n.­2951
  • n.­3664
  • g.­1165
  • g.­2000
g.­1090

Nandana

Wylie:
  • dga’ bo
Tibetan:
  • དགའ་བོ།
Sanskrit:
  • nandana

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­154
  • n.­3664
  • g.­1533
g.­1095

Naravīrā

Wylie:
  • mi’i dpa’ mo
Tibetan:
  • མིའི་དཔའ་མོ།
Sanskrit:
  • naravīrā

One of the seven yakṣiṇīs.

Located in 4 passages in the translation:

  • 52.­57
  • 52.­68-69
  • n.­5907
g.­1101

Nāśana

Wylie:
  • ’jig byed
Tibetan:
  • འཇིག་བྱེད།
Sanskrit:
  • nāśana

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3769
g.­1102

Naṣṭārka

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • naṣṭārka

One of the grahas. The Tibetan lists his name as nor ’dzin, which does not correspond to the Sanskrit.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3762
g.­1105

Naṭī

Wylie:
  • gar mkhan ma
Tibetan:
  • གར་མཁན་མ།
Sanskrit:
  • naṭī

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­3553
g.­1107

Naṭṭā

Wylie:
  • ’dud ma
Tibetan:
  • འདུད་མ།
Sanskrit:
  • naṭṭā

A yakṣiṇī invoked in magical rites.

Located in 3 passages in the translation:

  • 52.­39
  • 52.­43
  • n.­5875
g.­1108

Nāyikā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • nāyikā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3616
g.­1124

Nirmāṇarati

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • nirmāṇarati

One of the gods’ realms; also the name of the gods living there.

Located in 1 passage in the translation:

  • 53.­1
g.­1125

Nirmitā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • nirmitā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3616
g.­1126

Nirnaṣṭa

Wylie:
  • mi snang byed
Tibetan:
  • མི་སྣང་བྱེད།
Sanskrit:
  • nirnaṣṭa

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3763
g.­1127

nirvāṇa

Wylie:
  • mya ngan las ’das pa
Tibetan:
  • མྱ་ངན་ལས་འདས་པ།
Sanskrit:
  • nirvāṇa

The state of “extinction,” said to be blissful and inviolable, where the afflictions are extinguished and one is not subject to ever be born again.

Located in 77 passages in the translation:

  • 1.­29
  • 1.­31
  • 1.­63-64
  • 1.­74
  • 2.­17
  • 2.­112
  • 2.­131
  • 7.­1-2
  • 9.­21
  • 11.­94
  • 11.­259
  • 14.­7
  • 14.­122
  • 15.­217
  • 17.­9
  • 24.­29
  • 24.­33
  • 27.­2
  • 27.­20
  • 32.­30
  • 33.­104
  • 34.­39-40
  • 34.­45
  • 34.­50-51
  • 35.­5
  • 35.­235
  • 35.­294
  • 35.­302
  • 37.­124
  • 38.­3
  • 38.­37
  • 50.­2
  • 51.­77
  • 53.­11
  • 53.­14-16
  • 53.­24
  • 53.­40
  • 53.­52
  • 53.­56-57
  • 53.­61
  • 53.­76
  • 53.­93
  • 53.­95
  • 53.­108-109
  • 53.­117
  • 53.­129
  • 53.­132
  • 53.­153
  • 53.­191
  • 53.­196
  • 53.­198
  • 53.­225
  • 53.­230
  • 53.­237
  • 53.­327
  • 53.­376
  • 53.­736
  • 54.­20
  • n.­623
  • n.­2794-2795
  • n.­2800
  • n.­2846
  • n.­2908
  • n.­2933
  • n.­6142
  • g.­153
  • g.­597
  • g.­1388
g.­1128

Nirviṇṇā

Wylie:
  • yid ’byung ma
Tibetan:
  • ཡིད་འབྱུང་མ།
Sanskrit:
  • nirviṇṇā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3704
g.­1132

Nivartana

Wylie:
  • ldog par gnas
Tibetan:
  • ལྡོག་པར་གནས།
Sanskrit:
  • nivartana

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3675
g.­1134

oblation

Wylie:
  • sbyin sreg
Tibetan:
  • སྦྱིན་སྲེག
Sanskrit:
  • homa

See “homa.”

Located in 89 passages in the translation:

  • 2.­135
  • 2.­137-138
  • 2.­182
  • 2.­192
  • 2.­209
  • 3.­5
  • 10.­5-6
  • 10.­8
  • 11.­156
  • 13.­3
  • 13.­30
  • 13.­34
  • 13.­36
  • 13.­61
  • 14.­67
  • 14.­69
  • 14.­88-89
  • 14.­102
  • 15.­4
  • 15.­6
  • 26.­24
  • 26.­27
  • 26.­30
  • 26.­38-39
  • 26.­42-46
  • 26.­53
  • 27.­48-53
  • 27.­56
  • 28.­11-14
  • 28.­18-27
  • 28.­32-34
  • 28.­44
  • 29.­9
  • 29.­11
  • 29.­16-17
  • 29.­19
  • 51.­35
  • 52.­18
  • 52.­21-22
  • 52.­38
  • 52.­62
  • 52.­87
  • n.­262
  • n.­401
  • n.­406-407
  • n.­1008
  • n.­1567
  • n.­1573
  • n.­1577
  • n.­1662
  • n.­1682
  • n.­1716
  • n.­1723-1724
  • n.­1748
  • n.­1799
  • n.­2628
  • n.­2766
  • g.­598
g.­1136

One Syllable

Wylie:
  • yig gcig pa
Tibetan:
  • ཡིག་གཅིག་པ།
Sanskrit:
  • ekākṣara

An epithet of deities, such as Mañjuśrī or Yamāntaka, whose mantras consists of a single syllable (ekākṣara).

Located in 56 passages in the translation:

  • i.­8-9
  • 1.­16
  • 3.­2
  • 9.­4
  • 14.­2
  • 14.­4-6
  • 14.­71
  • 14.­77
  • 14.­79-80
  • 14.­92
  • 14.­123
  • 14.­138
  • 14.­140
  • 25.­13
  • 25.­24
  • 25.­39
  • 26.­1
  • 26.­3
  • 26.­5
  • 26.­10
  • 26.­56-57
  • 26.­61
  • 26.­63
  • 27.­2
  • 27.­43-45
  • 35.­87
  • 37.­68-69
  • 38.­39
  • 50.­16
  • 53.­174
  • 53.­360
  • n.­20
  • n.­685
  • n.­1028
  • n.­1099
  • n.­1261
  • n.­1501
  • n.­1518
  • n.­1580
  • n.­1596-1598
  • n.­2342
  • n.­2360
  • n.­2502
  • n.­2504
  • n.­2841
  • n.­2924
g.­1139

pāda

Wylie:
  • tshig rkang
Tibetan:
  • ཚིག་རྐང་།
Sanskrit:
  • pāda

The fourth part of a regular stanza.

Located in 155 passages in the translation:

  • 33.­12
  • 33.­26
  • n.­556
  • n.­610
  • n.­802
  • n.­822
  • n.­829
  • n.­844
  • n.­876
  • n.­918-919
  • n.­921
  • n.­963
  • n.­974
  • n.­1036
  • n.­1051
  • n.­1072
  • n.­1081
  • n.­1090
  • n.­1104
  • n.­1110
  • n.­1159
  • n.­1194
  • n.­1204
  • n.­1215
  • n.­1240
  • n.­1251-1252
  • n.­1266
  • n.­1273-1274
  • n.­1301
  • n.­1314
  • n.­1337
  • n.­1341-1343
  • n.­1348
  • n.­1351
  • n.­1358
  • n.­1366-1367
  • n.­1392
  • n.­1402
  • n.­1413
  • n.­1419
  • n.­1433
  • n.­1438
  • n.­1445
  • n.­1457
  • n.­1459
  • n.­1466-1467
  • n.­1485
  • n.­1496-1497
  • n.­1499
  • n.­1676
  • n.­1679
  • n.­1777
  • n.­1826
  • n.­1848
  • n.­1875
  • n.­1910
  • n.­1917
  • n.­1920-1921
  • n.­1928-1929
  • n.­1955
  • n.­1962
  • n.­1969
  • n.­1972
  • n.­1976
  • n.­1985
  • n.­1992
  • n.­1998
  • n.­2008-2009
  • n.­2011-2012
  • n.­2048-2049
  • n.­2065
  • n.­2067
  • n.­2085
  • n.­2102-2103
  • n.­2111
  • n.­2120
  • n.­2161
  • n.­2168-2169
  • n.­2193
  • n.­2197
  • n.­2209
  • n.­2226
  • n.­2324
  • n.­2446
  • n.­2459
  • n.­2496
  • n.­2520
  • n.­2535
  • n.­2567
  • n.­2569
  • n.­2586
  • n.­2603
  • n.­2712
  • n.­2740
  • n.­2755
  • n.­2832
  • n.­2838
  • n.­2882
  • n.­2895
  • n.­2902-2903
  • n.­2939
  • n.­2955
  • n.­2969
  • n.­3039
  • n.­3069
  • n.­3071
  • n.­3083
  • n.­3090
  • n.­3126
  • n.­3128
  • n.­3132
  • n.­3134
  • n.­3140-3142
  • n.­3167
  • n.­3171
  • n.­3174
  • n.­3179-3180
  • n.­3193
  • n.­3216
  • n.­3221
  • n.­3230
  • n.­3275
  • n.­3287-3288
  • n.­3304
  • n.­3323
  • n.­3325
  • n.­3334
  • n.­3356
  • n.­3359-3360
  • n.­3362
  • n.­3371
  • n.­4493
  • n.­5573
  • n.­5670
g.­1141

Padavikṣepa

Wylie:
  • rkang pa ’phen pa
Tibetan:
  • རྐང་པ་འཕེན་པ།
Sanskrit:
  • padavikṣepa

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3570
g.­1147

Padmavarṇā

Wylie:
  • pad+ma’i kha dog ma
Tibetan:
  • པདྨའི་ཁ་དོག་མ།
Sanskrit:
  • padmavarṇā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3706
g.­1148

Padmāvatī

Wylie:
  • pad+ma ldan ma
Tibetan:
  • པདྨ་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • padmāvatī

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3707
g.­1150

Padmottara

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • padmottara

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­60
  • n.­3634
g.­1151

Padumā

Wylie:
  • dka’ zlog rkang spyod ma
Tibetan:
  • དཀའ་ཟློག་རྐང་སྤྱོད་མ།
Sanskrit:
  • padumā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­175
  • n.­3707
g.­1152

Padumāvatī

Wylie:
  • dka’ zlog rkang spyod ldan ma
Tibetan:
  • དཀའ་ཟློག་རྐང་སྤྱོད་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • padumāvatī

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­175
  • n.­3707
g.­1157

Pālaka

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • pālaka

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3680
g.­1158

Pāṃsupiśācī

Wylie:
  • phyag dar khrod kyi sha za mo
Tibetan:
  • ཕྱག་དར་ཁྲོད་ཀྱི་ཤ་ཟ་མོ།
Sanskrit:
  • pāṃsupiśācī

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3808
g.­1168

Pannaganāśana

Wylie:
  • klu rnam ’jig
Tibetan:
  • ཀླུ་རྣམ་འཇིག
Sanskrit:
  • pannaganāśana

One of the garuḍa kings.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­87
  • n.­3741
g.­1169

Paranirmita

Wylie:
  • yongs su sprul pa
Tibetan:
  • ཡོངས་སུ་སྤྲུལ་པ།
Sanskrit:
  • paranirmita

One of the gods’ realms; also used as the name of the gods living there.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­91
  • 2.­156
  • 2.­167
  • 53.­1
g.­1173

Parīttābha

Wylie:
  • ’od chung
  • dge chung
Tibetan:
  • འོད་ཆུང་།
  • དགེ་ཆུང་།
Sanskrit:
  • parīttābha

One of the gods’ realms; also the name of the gods living there.

Located in 3 passages in the translation:

  • 2.­157
  • 2.­167
  • 53.­1
g.­1179

Paśyinī

Wylie:
  • mthong ldan ma
Tibetan:
  • མཐོང་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • paśyinī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3599
g.­1185

Paṭṭisa

Wylie:
  • pa Ti s+ya
Tibetan:
  • པ་ཊི་སྱ།
Sanskrit:
  • paṭṭisa

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3578
g.­1191

Phalgunī

Wylie:
  • gre dang dbo
Tibetan:
  • གྲེ་དང་དབོ།
Sanskrit:
  • phalgunī

The name of a nakṣatra. There are two Phalgunī, the “former” (Skt. pūrvā; Tib. gre) and the “latter” (Skt. uttarā; Tib. dbo).

Located in 10 passages in the translation:

  • 1.­96
  • 15.­152
  • 24.­7
  • 24.­74
  • 24.­77
  • 24.­135
  • 24.­214
  • n.­1403
  • n.­1406
  • n.­3778
g.­1193

Pilindavatsa

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • pilindavatsa

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­62
  • 11.­196
  • n.­3660
g.­1196

Piṇḍola

Wylie:
  • bsod snyoms len
Tibetan:
  • བསོད་སྙོམས་ལེན།
Sanskrit:
  • piṇḍola

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­143
  • n.­3647
g.­1199

Piṅgalā

Wylie:
  • ser skya ma
Tibetan:
  • སེར་སྐྱ་མ།
Sanskrit:
  • piṅgalā

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 1.­100
  • n.­3729
g.­1203

piśāca

Wylie:
  • sha za
Tibetan:
  • ཤ་ཟ།
Sanskrit:
  • piśāca

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

A class of nonhuman beings that, like several other classes of nonhuman beings, take spontaneous birth. Ranking below rākṣasas, they are less powerful and more akin to pretas. They are said to dwell in impure and perilous places, where they feed on impure things, including flesh. This could account for the name piśāca, which possibly derives from √piś, to carve or chop meat, as reflected also in the Tibetan sha za, “meat eater.” They are often described as having an unpleasant appearance, and at times they appear with animal bodies. Some possess the ability to enter the dead bodies of humans, thereby becoming so-called vetāla, to touch whom is fatal.

Located in 44 passages in the translation:

  • 1.­33
  • 1.­51
  • 1.­75
  • 1.­78
  • 1.­108
  • 2.­20
  • 2.­161
  • 2.­169
  • 2.­209
  • 3.­6
  • 11.­128
  • 24.­23
  • 26.­16
  • 28.­40
  • 31.­2
  • 31.­38
  • 32.­38
  • 35.­84
  • 37.­34
  • 37.­63
  • 37.­74
  • 51.­71
  • 52.­123
  • 53.­98
  • 53.­380
  • 53.­392
  • 54.­16
  • n.­1259
  • n.­2314
  • n.­2934
  • n.­3290
  • g.­78
  • g.­111
  • g.­534
  • g.­535
  • g.­551
  • g.­1006
  • g.­1194
  • g.­1205
  • g.­1684
  • g.­1688
  • g.­1721
  • g.­1871
  • g.­2052
g.­1205

piśācī

Wylie:
  • sha za mo
Tibetan:
  • ཤ་ཟ་མོ།
Sanskrit:
  • piśācī

Female piśāca.

Located in 34 passages in the translation:

  • 1.­51
  • 1.­75
  • 1.­101
  • 1.­103
  • 37.­34
  • 37.­63
  • 52.­115
  • 53.­379
  • n.­2314
  • n.­2728
  • g.­211
  • g.­212
  • g.­253
  • g.­254
  • g.­271
  • g.­349
  • g.­419
  • g.­422
  • g.­465
  • g.­466
  • g.­483
  • g.­546
  • g.­643
  • g.­854
  • g.­986
  • g.­1047
  • g.­1158
  • g.­1195
  • g.­1210
  • g.­1330
  • g.­1347
  • g.­1610
  • g.­1761
  • g.­1830
g.­1210

Piśitāśinī

Wylie:
  • sha za ma
Tibetan:
  • ཤ་ཟ་མ།
Sanskrit:
  • piśitāśinī

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3811
g.­1211

Pitā

Wylie:
  • pha
Tibetan:
  • ཕ།
Sanskrit:
  • pitā

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­3492
  • n.­6242
g.­1214

planet

Wylie:
  • gdon
  • gza’
Tibetan:
  • གདོན།
  • གཟའ།
Sanskrit:
  • graha

See “graha.”

Located in 86 passages in the translation:

  • 2.­75
  • 2.­120
  • 4.­7
  • 4.­30
  • 15.­73
  • 15.­153-154
  • 15.­156-157
  • 15.­164-165
  • 15.­168
  • 15.­171-173
  • 15.­176-177
  • 15.­180
  • 17.­1-2
  • 17.­27-28
  • 17.­35
  • 24.­1-2
  • 24.­4-5
  • 24.­20
  • 24.­36
  • 24.­44
  • 24.­50
  • 24.­59
  • 24.­64
  • 24.­76
  • 24.­79-80
  • 24.­89
  • 24.­98
  • 24.­104
  • 24.­111
  • 24.­116
  • 24.­118
  • 24.­182
  • 24.­186-187
  • 24.­218
  • 25.­1-2
  • 31.­11
  • 52.­122
  • 53.­234
  • 53.­702
  • 53.­710
  • 53.­910
  • n.­1172
  • n.­1229
  • n.­1231-1232
  • n.­1234
  • n.­1238
  • n.­1243
  • n.­1253
  • n.­1361-1362
  • n.­1391
  • n.­1396
  • n.­1399
  • n.­1407
  • n.­1409-1410
  • n.­1419
  • n.­1426
  • n.­1431
  • n.­1487
  • n.­1664
  • n.­2860
  • n.­3152
  • n.­3156
  • g.­128
  • g.­177
  • g.­308
  • g.­315
  • g.­548
  • g.­872
  • g.­1436
  • g.­1643
g.­1215

pledge

Wylie:
  • dam tshig
Tibetan:
  • དམ་ཚིག
Sanskrit:
  • samaya

See “samaya.”

Located in 17 passages in the translation:

  • 1.­71
  • 1.­73
  • 2.­1
  • 2.­6
  • 2.­8
  • 2.­19
  • 2.­25
  • 2.­40
  • 2.­46
  • 2.­59
  • 11.­4
  • 11.­149
  • 15.­104
  • 31.­6
  • 52.­146
  • n.­1872
  • g.­1418
g.­1217

Prabha

Wylie:
  • ’od
Tibetan:
  • འོད།
Sanskrit:
  • prabha

The name of various kings.

Located in 3 passages in the translation:

  • 53.­552
  • n.­3043
  • n.­3627
g.­1224

Prabhāvanta

Wylie:
  • ’od ldan
Tibetan:
  • འོད་ལྡན།
Sanskrit:
  • prabhāvanta

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­60
  • n.­132
  • n.­3629
g.­1233

Prahasita

Wylie:
  • rab tu dgod pa
Tibetan:
  • རབ་ཏུ་དགོད་པ།
Sanskrit:
  • prahasita

One of the vidyārājas dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­48
  • n.­3540
g.­1237

Prajāpatī

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • prajāpatī

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3690
g.­1243

Pramodā

Wylie:
  • dga’ ldan ma
Tibetan:
  • དགའ་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • pramodā

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­50
  • 52.­106
  • 52.­114
  • n.­6001
g.­1249

Pratima

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • pratima

The lord of days (personified).

Located in 2 passages in the translation:

  • 53.­911
  • n.­6772
g.­1251

pratyeka­buddha

Wylie:
  • rang sangs rgyas
Tibetan:
  • རང་སངས་རྒྱས།
Sanskrit:
  • pratyeka­buddha

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

Literally, “buddha for oneself” or “solitary realizer.” Someone who, in his or her last life, attains awakening entirely through their own contemplation, without relying on a teacher. Unlike the awakening of a fully realized buddha (samyaksambuddha), the accomplishment of a pratyeka­buddha is not regarded as final or ultimate. They attain realization of the nature of dependent origination, the selflessness of the person, and a partial realization of the selflessness of phenomena, by observing the suchness of all that arises through interdependence. This is the result of progress in previous lives but, unlike a buddha, they do not have the necessary merit, compassion or motivation to teach others. They are named as “rhinoceros-like” (khaḍgaviṣāṇakalpa) for their preference for staying in solitude or as “congregators” (vargacārin) when their preference is to stay among peers.

Located in 198 passages in the translation:

  • 1.­3
  • 1.­10
  • 1.­15
  • 1.­35
  • 1.­59
  • 1.­61
  • 1.­70
  • 1.­120
  • 2.­20
  • 2.­107-108
  • 2.­139
  • 2.­143
  • 2.­146
  • 2.­183-184
  • 2.­186-187
  • 2.­203
  • 2.­209
  • 4.­75
  • 4.­80-83
  • 4.­112-113
  • 4.­115
  • 5.­7
  • 7.­2
  • 8.­8
  • 8.­10
  • 10.­7
  • 10.­48
  • 10.­58
  • 11.­83
  • 11.­111
  • 11.­157
  • 11.­176
  • 11.­196-198
  • 11.­210
  • 11.­236
  • 12.­51
  • 14.­6
  • 15.­132
  • 15.­194
  • 17.­4
  • 25.­12-13
  • 27.­1
  • 27.­9
  • 30.­34
  • 34.­10
  • 35.­5
  • 35.­41
  • 37.­38
  • 37.­47
  • 37.­108
  • 38.­36
  • 38.­47
  • 38.­49
  • 50.­2
  • 50.­28
  • 50.­49
  • 51.­54
  • 52.­145
  • 53.­95
  • 53.­103
  • 53.­142
  • 53.­246
  • 53.­268-270
  • 53.­281
  • 53.­289
  • 53.­291-292
  • 53.­307
  • 53.­315
  • 53.­411
  • 53.­429
  • 53.­432-435
  • 53.­597
  • 53.­604-605
  • 53.­663
  • 53.­678
  • 53.­705-706
  • 53.­773
  • 54.­21
  • 54.­27
  • 54.­104
  • n.­122
  • n.­138
  • n.­584-585
  • n.­626
  • n.­725
  • n.­770
  • n.­1829
  • n.­2003
  • n.­2611
  • n.­2761
  • n.­2775
  • n.­2799
  • n.­2805
  • n.­2867
  • n.­2962
  • n.­2964
  • n.­3088
  • n.­3134
  • g.­28
  • g.­92
  • g.­107
  • g.­152
  • g.­258
  • g.­328
  • g.­347
  • g.­348
  • g.­402
  • g.­437
  • g.­456
  • g.­458
  • g.­512
  • g.­513
  • g.­613
  • g.­631
  • g.­657
  • g.­678
  • g.­728
  • g.­759
  • g.­797
  • g.­810
  • g.­818
  • g.­843
  • g.­844
  • g.­855
  • g.­944
  • g.­979
  • g.­1004
  • g.­1109
  • g.­1146
  • g.­1150
  • g.­1177
  • g.­1219
  • g.­1224
  • g.­1337
  • g.­1340
  • g.­1408
  • g.­1414
  • g.­1429
  • g.­1440
  • g.­1450
  • g.­1451
  • g.­1504
  • g.­1520
  • g.­1522
  • g.­1535
  • g.­1550
  • g.­1589
  • g.­1590
  • g.­1594
  • g.­1607
  • g.­1631
  • g.­1632
  • g.­1642
  • g.­1673
  • g.­1677
  • g.­1687
  • g.­1711
  • g.­1715
  • g.­1716
  • g.­1735
  • g.­1742
  • g.­1743
  • g.­1783
  • g.­1793
  • g.­1842
  • g.­1848
  • g.­1853
  • g.­1855
  • g.­1858
  • g.­1863
  • g.­1868
  • g.­1874
  • g.­1875
  • g.­1876
  • g.­1885
  • g.­1912
  • g.­2015
  • g.­2066
  • g.­2105
g.­1252

Pravarā

Wylie:
  • rab mchog ma
Tibetan:
  • རབ་མཆོག་མ།
Sanskrit:
  • pravarā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3695
g.­1253

Pravarāṇikā

Wylie:
  • rab mchog ldan
Tibetan:
  • རབ་མཆོག་ལྡན།
Sanskrit:
  • pravarāṇikā

The name of a nakṣatra.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­96
  • n.­3787
g.­1256

preta

Wylie:
  • yi dags
  • yi dwags
Tibetan:
  • ཡི་དགས།
  • ཡི་དྭགས།
Sanskrit:
  • preta

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

One of the five or six classes of sentient beings, into which beings are born as the karmic fruition of past miserliness. As the term in Sanskrit means “the departed,” they are analogous to the ancestral spirits of Vedic tradition, the pitṛs, who starve without the offerings of descendants. It is also commonly translated as “hungry ghost” or “starving spirit,” as in the Chinese 餓鬼 e gui.

They are sometimes said to reside in the realm of Yama, but are also frequently described as roaming charnel grounds and other inhospitable or frightening places along with piśācas and other such beings. They are particularly known to suffer from great hunger and thirst and the inability to acquire sustenance. Detailed descriptions of their realm and experience, including a list of the thirty-six classes of pretas, can be found in The Application of Mindfulness of the Sacred Dharma, Toh 287, 2.­1281– 2.1482.

Located in 35 passages in the translation:

  • 2.­161
  • 2.­169
  • 11.­128
  • 26.­44
  • 30.­19
  • 30.­22
  • 31.­40
  • 31.­55
  • 37.­62
  • 51.­41
  • 51.­71
  • 52.­21
  • 52.­115
  • 53.­98
  • 53.­379
  • 53.­410
  • 53.­427
  • 53.­474-475
  • 53.­477
  • 53.­481
  • 53.­634-636
  • 53.­672
  • 53.­907
  • 54.­71
  • 54.­92
  • 54.­101
  • n.­1817-1818
  • n.­2353
  • n.­2992
  • n.­6836
  • g.­2133
g.­1259

Priyaṅkara

Wylie:
  • dga’ byed
Tibetan:
  • དགའ་བྱེད།
Sanskrit:
  • priyaṅkara

A yakṣa child.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 28.­33
  • n.­3730
g.­1270

Puṇyaprasava

Wylie:
  • bsod nams skyes
Tibetan:
  • བསོད་ནམས་སྐྱེས།
Sanskrit:
  • puṇyaprasava

One of the gods’ realms; also the name of the gods living there.

Located in 2 passages in the translation:

  • 2.­157
  • 53.­1
g.­1274

Pure Abode

Wylie:
  • gnas gtsang ma
Tibetan:
  • གནས་གཙང་མ།
Sanskrit:
  • śuddhāvāsa

The generic name of the five pure realms inhabited by the higher orders of gods.

Located in 21 passages in the translation:

  • i.­3
  • 1.­1
  • 1.­3
  • 1.­18
  • 1.­20-21
  • 1.­38
  • 2.­49
  • 4.­83
  • 12.­1
  • 16.­35
  • 17.­34
  • 35.­2
  • 53.­594
  • 54.­97
  • 54.­104
  • n.­10
  • n.­1324
  • n.­2828
  • n.­3393
  • g.­816
g.­1275

Pūrṇa

Wylie:
  • gang ba
Tibetan:
  • གང་བ།
Sanskrit:
  • pūrṇa

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK; one of the distinguished brahmins of Mathurā.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­62
  • 53.­897
  • n.­4301
g.­1279

Pūrvī

Wylie:
  • shar phyogs
Tibetan:
  • ཤར་ཕྱོགས།
Sanskrit:
  • pūrvī

A country in the east, possibly the same as Prācī.

Located in 3 passages in the translation:

  • 31.­33
  • n.­1854
  • n.­6573
g.­1281

Puṣpa

Wylie:
  • me tog
Tibetan:
  • མེ་ཏོག
Sanskrit:
  • puṣpa

The name of an ancient king.

Located in 3 passages in the translation:

  • 53.­551
  • n.­3679-3680
g.­1283

Puṣpakāśika

Wylie:
  • me tog ka shi can
Tibetan:
  • མེ་ཏོག་ཀ་ཤི་ཅན།
Sanskrit:
  • puṣpakāśika

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3681
g.­1285

Puṣpapālaka

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • puṣpapālaka

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3681
g.­1287

Puṣya

Wylie:
  • rgyal
Tibetan:
  • རྒྱལ།
Sanskrit:
  • puṣyā
  • puṣya

The name of a nakṣatra.

Located in 9 passages in the translation:

  • 1.­96
  • 15.­152
  • 24.­6
  • 24.­69
  • 24.­135
  • 24.­181
  • 24.­218
  • 26.­15
  • n.­3679
g.­1293

Rāhu

Wylie:
  • sgra gcan
Tibetan:
  • སྒྲ་གཅན།
Sanskrit:
  • rāhu

One of the kings of asuras; the demon who is thought to cause an eclipse.

Located in 22 passages in the translation:

  • 1.­92
  • 1.­94
  • 15.­157
  • 15.­163
  • 15.­169
  • 24.­203
  • 24.­205
  • 24.­216
  • 24.­218
  • 24.­222
  • 24.­224-226
  • n.­221
  • n.­1238
  • n.­1241
  • n.­1246
  • n.­1410
  • n.­1435
  • n.­1468
  • n.­3755
  • g.­548
g.­1294

Rāhula

Wylie:
  • sgra gcan ’dzin
Tibetan:
  • སྒྲ་གཅན་འཛིན།
Sanskrit:
  • rāhula

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK; one of the eight great śrāvakas or arhats.

Located in 5 passages in the translation:

  • 1.­62
  • 4.­81
  • 11.­196
  • 53.­221
  • app.­6
g.­1299

rākṣasa

Wylie:
  • srin po
Tibetan:
  • སྲིན་པོ།
Sanskrit:
  • rākṣasa
  • rakṣas

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

A class of nonhuman beings that are often, but certainly not always, considered demonic in the Buddhist tradition. They are often depicted as flesh-eating monsters who haunt frightening places and are ugly and evil-natured with a yearning for human flesh, and who additionally have miraculous powers, such as being able to change their appearance.

Located in 75 passages in the translation:

  • 1.­42
  • 1.­51
  • 1.­75-76
  • 1.­108
  • 2.­20
  • 2.­161
  • 2.­169
  • 2.­209
  • 3.­6-7
  • 6.­11
  • 10.­6-7
  • 11.­128
  • 12.­15
  • 14.­75
  • 24.­22
  • 28.­40
  • 31.­2
  • 31.­42
  • 31.­55
  • 32.­38
  • 35.­81
  • 35.­102
  • 35.­202
  • 37.­63
  • 37.­74
  • 38.­28
  • 50.­10
  • 51.­41
  • 51.­63
  • 51.­70
  • 52.­16
  • 52.­115
  • 52.­122
  • 53.­98
  • 53.­118
  • 53.­234
  • 53.­379
  • 53.­891
  • 54.­16
  • 54.­47
  • n.­441
  • n.­515
  • n.­521
  • n.­725
  • n.­1817-1818
  • n.­2086
  • g.­67
  • g.­112
  • g.­263
  • g.­446
  • g.­534
  • g.­603
  • g.­796
  • g.­798
  • g.­841
  • g.­1074
  • g.­1075
  • g.­1301
  • g.­1333
  • g.­1402
  • g.­1420
  • g.­1447
  • g.­1619
  • g.­1648
  • g.­1734
  • g.­1805
  • g.­1806
  • g.­2030
  • g.­2036
  • g.­2133
  • g.­2153
g.­1304

rāśi

Wylie:
  • khyim
Tibetan:
  • ཁྱིམ།
Sanskrit:
  • rāśi

Literally “heap,” it also means a zodiac sign; in the MMK the meaning extends to cover other categories grouped together with the zodiac constellations.

Located in 51 passages in the translation:

  • 1.­99
  • 53.­911
  • n.­5504
  • g.­31
  • g.­181
  • g.­273
  • g.­286
  • g.­291
  • g.­346
  • g.­382
  • g.­429
  • g.­451
  • g.­516
  • g.­654
  • g.­685
  • g.­733
  • g.­801
  • g.­833
  • g.­884
  • g.­951
  • g.­953
  • g.­957
  • g.­1011
  • g.­1048
  • g.­1094
  • g.­1120
  • g.­1204
  • g.­1207
  • g.­1250
  • g.­1257
  • g.­1262
  • g.­1295
  • g.­1300
  • g.­1383
  • g.­1465
  • g.­1469
  • g.­1544
  • g.­1638
  • g.­1754
  • g.­1790
  • g.­1791
  • g.­1826
  • g.­1860
  • g.­1873
  • g.­1888
  • g.­1903
  • g.­1992
  • g.­2040
  • g.­2055
  • g.­2129
  • g.­2154
g.­1310

Ratnā

Wylie:
  • rin chen ma
Tibetan:
  • རིན་ཆེན་མ།
Sanskrit:
  • ratnā

One of the dhāraṇī goddesses present at the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­58
  • n.­3618
g.­1316

Ratnaketu

Wylie:
  • rin po che’i tog
  • rin chen tog
Tibetan:
  • རིན་པོ་ཆེའི་ཏོག
  • རིན་ཆེན་ཏོག
Sanskrit:
  • ratnaketu

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK; the tathāgata who seems to be an emanation of Mañjuśrī, identified with the mantra bhrūṁ.

Located in 20 passages in the translation:

  • 1.­39
  • 14.­1
  • 14.­4
  • 14.­29
  • 14.­48
  • 14.­102
  • 14.­105
  • 14.­111
  • 26.­5
  • 27.­4
  • 27.­27
  • 35.­122
  • 37.­110
  • n.­1024
  • n.­1054
  • n.­1087
  • n.­1527
  • n.­1551
  • n.­1651
  • g.­1325
g.­1322

Ratnaśikhin

Wylie:
  • rin chen gtsug tor can
Tibetan:
  • རིན་ཆེན་གཙུག་ཏོར་ཅན།
Sanskrit:
  • ratnaśikhin

One of the eight tathāgatas.

Located in 3 passages in the translation:

  • 4.­77
  • 5.­6
  • g.­1763
g.­1327

Raudra

Wylie:
  • drag bu
Tibetan:
  • དྲག་བུ།
Sanskrit:
  • raudra

One of the muhūrtas.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­94
  • 24.­190
  • n.­228
  • n.­3655
g.­1329

Raudraka

Wylie:
  • gseng phrom
Tibetan:
  • གསེང་ཕྲོམ།
Sanskrit:
  • raudraka

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3655
g.­1330

Raudrapiśācī

Wylie:
  • sha za mo drag mo
Tibetan:
  • ཤ་ཟ་མོ་དྲག་མོ།
Sanskrit:
  • raudrapiśācī

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3809
g.­1335

Realm of the Pure Abode

Wylie:
  • gnas gtsang ma
Tibetan:
  • གནས་གཙང་མ།
Sanskrit:
  • śuddhāvāsa

The highest division of the realm of form, comprising its five highest heavens; also used as the name of the gods living there. The name is rendered elsewhere in this translation as “Śuddhāvāsa.”

Located in 181 passages in the translation:

  • 1.­4
  • 1.­18
  • 1.­37
  • 1.­40
  • 1.­42
  • 1.­44
  • 1.­47
  • 1.­51
  • 1.­76
  • 1.­95
  • 1.­97
  • 1.­99
  • 1.­108
  • 2.­1
  • 2.­3
  • 2.­7
  • 2.­106-107
  • 2.­136
  • 2.­149
  • 3.­1
  • 4.­1
  • 4.­80
  • 5.­3
  • 5.­8
  • 6.­5
  • 11.­1
  • 13.­1
  • 14.­1
  • 14.­3
  • 14.­6
  • 15.­106
  • 16.­1
  • 25.­3
  • 25.­12
  • 25.­36
  • 26.­1
  • 27.­1
  • 28.­1
  • 28.­54
  • 29.­1
  • 30.­1
  • 31.­1
  • 32.­1
  • 33.­1
  • 34.­1
  • 35.­1
  • 35.­307
  • 36.­1
  • 37.­1
  • 38.­1
  • 38.­9
  • 51.­1
  • 53.­54
  • 53.­151
  • 53.­919
  • 54.­1
  • n.­2236
  • n.­2768
  • n.­2785
  • g.­18
  • g.­29
  • g.­60
  • g.­74
  • g.­77
  • g.­82
  • g.­89
  • g.­102
  • g.­114
  • g.­116
  • g.­150
  • g.­167
  • g.­184
  • g.­199
  • g.­200
  • g.­237
  • g.­239
  • g.­264
  • g.­265
  • g.­272
  • g.­277
  • g.­282
  • g.­285
  • g.­306
  • g.­307
  • g.­313
  • g.­330
  • g.­335
  • g.­340
  • g.­366
  • g.­367
  • g.­375
  • g.­388
  • g.­392
  • g.­394
  • g.­454
  • g.­474
  • g.­481
  • g.­574
  • g.­614
  • g.­624
  • g.­655
  • g.­667
  • g.­668
  • g.­720
  • g.­740
  • g.­777
  • g.­779
  • g.­821
  • g.­822
  • g.­842
  • g.­847
  • g.­859
  • g.­860
  • g.­863
  • g.­864
  • g.­892
  • g.­911
  • g.­927
  • g.­933
  • g.­978
  • g.­980
  • g.­981
  • g.­988
  • g.­989
  • g.­1007
  • g.­1034
  • g.­1066
  • g.­1079
  • g.­1080
  • g.­1105
  • g.­1116
  • g.­1117
  • g.­1162
  • g.­1176
  • g.­1233
  • g.­1243
  • g.­1307
  • g.­1309
  • g.­1344
  • g.­1362
  • g.­1372
  • g.­1404
  • g.­1407
  • g.­1409
  • g.­1482
  • g.­1495
  • g.­1519
  • g.­1536
  • g.­1537
  • g.­1560
  • g.­1571
  • g.­1585
  • g.­1598
  • g.­1602
  • g.­1617
  • g.­1621
  • g.­1622
  • g.­1633
  • g.­1634
  • g.­1669
  • g.­1698
  • g.­1704
  • g.­1706
  • g.­1722
  • g.­1744
  • g.­1747
  • g.­1758
  • g.­1777
  • g.­1831
  • g.­2009
  • g.­2016
  • g.­2057
  • g.­2059
  • g.­2061
  • g.­2070
  • g.­2071
  • g.­2072
  • g.­2106
  • g.­2126
  • g.­2148
g.­1336

realm of the Thirty-Three

Wylie:
  • sum cu rtsa gsum
Tibetan:
  • སུམ་ཅུ་རྩ་གསུམ།
Sanskrit:
  • tṛdaśa

One of the gods’ realms; also used as the name of the gods living there.

Located in 6 passages in the translation:

  • 1.­91
  • 11.­159
  • 53.­1
  • 53.­49
  • 54.­67
  • g.­1443
g.­1340

Riṣṭa

Wylie:
  • ’dod pa
Tibetan:
  • འདོད་པ།
Sanskrit:
  • riṣṭa

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­60
  • 11.­196
  • n.­3628
g.­1341

rite

Wylie:
  • las
Tibetan:
  • ལས།
Sanskrit:
  • karman

A rite that is meant to accomplish an activity (such as pacifying, nourishing, etc.). This term is also translated in other instances as “activity,” “karma,” “karman,” or “karmic accumulation.” In the latter three cases the term refers to karmic accumulation, positive or negative, that will produce results in the future, unless it is purified.

Located in 398 passages in the translation:

  • s.­1
  • i.­6
  • 1.­10
  • 1.­33
  • 2.­50-51
  • 2.­57
  • 2.­62
  • 2.­80
  • 2.­85
  • 2.­88
  • 2.­91
  • 2.­94
  • 2.­99
  • 2.­101
  • 2.­113
  • 2.­127
  • 2.­131
  • 2.­137
  • 2.­192
  • 3.­1
  • 4.­10
  • 4.­16
  • 4.­20
  • 4.­26
  • 4.­29
  • 4.­49
  • 4.­53-54
  • 4.­114
  • 6.­6
  • 6.­12
  • 7.­9
  • 7.­11
  • 7.­13
  • 7.­23
  • 8.­7
  • 9.­4
  • 9.­20-21
  • 10.­8
  • 10.­30
  • 10.­35
  • 10.­40
  • 10.­51
  • 10.­57
  • 10.­59
  • 11.­1
  • 11.­3-4
  • 11.­6
  • 11.­14
  • 11.­60-61
  • 11.­155
  • 11.­158
  • 11.­180
  • 11.­185
  • 11.­193
  • 11.­208-209
  • 11.­228
  • 11.­264
  • 11.­266-267
  • 11.­269
  • 11.­273
  • 12.­1
  • 12.­4-5
  • 12.­11-12
  • 12.­15-16
  • 12.­24
  • 13.­1
  • 13.­15-16
  • 13.­19-21
  • 13.­23-24
  • 13.­34
  • 13.­37-38
  • 13.­40
  • 13.­43-46
  • 13.­50
  • 13.­53
  • 13.­55
  • 13.­58-59
  • 13.­64
  • 13.­68
  • 14.­5
  • 14.­7
  • 14.­37
  • 14.­41
  • 14.­66
  • 14.­71-73
  • 14.­77-80
  • 14.­88
  • 14.­92-94
  • 14.­100-101
  • 14.­106
  • 14.­115
  • 14.­124
  • 14.­154
  • 14.­157
  • 14.­167
  • 14.­171
  • 14.­173-174
  • 14.­176
  • 14.­179-180
  • 15.­2
  • 15.­6
  • 15.­68
  • 15.­92
  • 15.­202
  • 17.­31-32
  • 24.­8
  • 24.­106
  • 24.­180
  • 24.­186
  • 25.­27
  • 25.­35
  • 26.­5
  • 26.­11
  • 26.­13
  • 26.­23-24
  • 26.­26
  • 26.­32
  • 26.­38-40
  • 26.­43
  • 26.­52
  • 26.­58
  • 26.­63
  • 27.­16-17
  • 27.­20
  • 27.­32
  • 27.­43
  • 27.­45
  • 27.­49-50
  • 27.­52
  • 27.­54-55
  • 27.­57-59
  • 27.­61
  • 27.­63-64
  • 27.­66-75
  • 27.­77-84
  • 27.­86-87
  • 28.­1
  • 28.­8-10
  • 28.­12
  • 28.­23
  • 28.­28
  • 28.­30-32
  • 28.­34-35
  • 28.­42
  • 28.­45
  • 28.­52
  • 29.­2
  • 29.­8
  • 29.­19-20
  • 30.­23-24
  • 30.­45
  • 31.­26
  • 31.­28
  • 32.­13
  • 32.­22-23
  • 32.­41
  • 33.­23
  • 33.­40-42
  • 33.­46-47
  • 33.­49
  • 33.­81-82
  • 33.­87
  • 33.­105
  • 33.­116
  • 34.­18
  • 34.­25
  • 34.­28
  • 35.­38
  • 35.­48
  • 35.­50
  • 35.­54
  • 35.­57
  • 35.­60-61
  • 35.­64
  • 35.­70
  • 35.­77
  • 35.­135
  • 35.­137
  • 35.­142
  • 35.­144
  • 35.­173
  • 35.­175
  • 35.­179
  • 35.­206
  • 35.­208
  • 35.­218-219
  • 35.­253
  • 35.­258
  • 35.­260-261
  • 35.­268
  • 35.­270
  • 35.­289
  • 35.­291
  • 36.­1-2
  • 36.­15-16
  • 37.­2
  • 37.­6
  • 37.­20-22
  • 37.­25-26
  • 37.­42
  • 37.­97
  • 37.­106
  • 37.­111
  • 38.­49
  • 50.­3
  • 51.­25
  • 51.­29
  • 51.­34
  • 51.­36
  • 51.­46
  • 51.­49
  • 51.­74
  • 51.­80
  • 52.­10
  • 52.­17-19
  • 52.­21-22
  • 52.­24
  • 52.­33
  • 52.­38
  • 52.­44
  • 52.­53
  • 52.­61
  • 52.­67
  • 52.­69
  • 52.­75
  • 52.­85-86
  • 52.­116
  • 52.­124
  • 52.­136-137
  • 52.­140
  • 53.­436-438
  • 53.­922
  • 54.­12
  • 54.­34
  • 54.­38
  • 54.­52
  • 54.­80-82
  • n.­5
  • n.­320
  • n.­437
  • n.­457
  • n.­468
  • n.­512
  • n.­545
  • n.­549
  • n.­664
  • n.­685
  • n.­758
  • n.­767
  • n.­769
  • n.­774
  • n.­915
  • n.­928
  • n.­951-952
  • n.­974
  • n.­1014
  • n.­1030
  • n.­1034
  • n.­1053
  • n.­1078
  • n.­1174
  • n.­1301
  • n.­1424
  • n.­1519
  • n.­1591
  • n.­1607
  • n.­1654
  • n.­1660
  • n.­1663
  • n.­1668
  • n.­1675-1676
  • n.­1679-1680
  • n.­1729
  • n.­1776
  • n.­1821
  • n.­1887-1888
  • n.­1893
  • n.­1979
  • n.­1990
  • n.­2156
  • n.­2228
  • n.­2344
  • n.­2420
  • n.­2433
  • n.­2445
  • n.­2483
  • n.­2596-2597
  • n.­2602
  • n.­2631
  • n.­2643
  • n.­2694
  • n.­2709
  • n.­2739
  • n.­2755
  • n.­2985
  • n.­2991
  • n.­3254
  • n.­4689
  • g.­25
  • g.­71
  • g.­256
  • g.­695
  • g.­984
  • g.­1036
  • g.­1106
  • g.­1107
  • g.­1338
  • g.­1755
g.­1345

Rohiṇī

Wylie:
  • snar ma
Tibetan:
  • སྣར་མ།
Sanskrit:
  • rohiṇī

The name of a nakṣatra.

Located in 10 passages in the translation:

  • 1.­96
  • 15.­153
  • 24.­6
  • 24.­47
  • 24.­131
  • 24.­212
  • n.­1389
  • n.­1451
  • n.­3696
  • n.­3775
g.­1347

Rohiṇikā

Wylie:
  • dmar ldan ma
Tibetan:
  • དམར་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • rohiṇikā

One of the great piśācīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­102
  • n.­3813
g.­1349

ṛṣi

Wylie:
  • drang srong
Tibetan:
  • དྲང་སྲོང་།
Sanskrit:
  • ṛṣi

Sage; also a class of semidivine beings.

Located in 53 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 2.­161
  • 2.­164
  • 2.­170
  • 2.­209
  • 31.­53
  • 32.­38
  • 37.­39
  • 37.­73
  • 37.­120
  • 52.­115
  • 52.­122
  • 53.­97
  • 53.­124
  • 53.­142
  • 53.­184
  • 53.­234
  • 53.­311
  • 53.­554
  • 53.­909
  • 54.­104
  • n.­222
  • n.­1429
  • n.­1873
  • n.­2801
  • n.­3045
  • g.­38
  • g.­40
  • g.­42
  • g.­80
  • g.­129
  • g.­179
  • g.­193
  • g.­238
  • g.­527
  • g.­615
  • g.­619
  • g.­767
  • g.­768
  • g.­1017
  • g.­1056
  • g.­1057
  • g.­1171
  • g.­1172
  • g.­1201
  • g.­1202
  • g.­1263
  • g.­1367
  • g.­1916
  • g.­1990
  • g.­2014
  • g.­2122
  • g.­2155
g.­1350

Ṛṣṭi

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • ṛṣṭi

One of the grahas.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­225
  • n.­3765
g.­1351

Rudra

Wylie:
  • drag po
Tibetan:
  • དྲག་པོ།
Sanskrit:
  • rudra

The wrathful form of Śiva.

Located in 11 passages in the translation:

  • 2.­40
  • 32.­40
  • 35.­135
  • 35.­141
  • 35.­144
  • 53.­908
  • n.­2105
  • n.­2109
  • g.­279
  • g.­612
  • g.­946
g.­1354

rūpiṇī

Wylie:
  • gzugs can ma
Tibetan:
  • གཟུགས་ཅན་མ།
Sanskrit:
  • rūpiṇī

“Beautiful one,” a class of female spirits.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­75
  • n.­3947
g.­1363

sādhana

Wylie:
  • sgrub thabs
Tibetan:
  • སྒྲུབ་ཐབས།
Sanskrit:
  • sādhana

A formal practice usually organized into sessions, which involves mantra and visualization.

Located in 53 passages in the translation:

  • 1.­8
  • 1.­33
  • 2.­201
  • 4.­2
  • 4.­63
  • 8.­1
  • 8.­13
  • 9.­15
  • 9.­20
  • 9.­22
  • 10.­51
  • 10.­58
  • 11.­155
  • 26.­4
  • 26.­6-10
  • 26.­12
  • 26.­14-15
  • 26.­19-22
  • 26.­24-25
  • 26.­27-28
  • 26.­30
  • 26.­32-36
  • 26.­48-49
  • 26.­51
  • 26.­56
  • 26.­58
  • 28.­1
  • 33.­19
  • 33.­32
  • 53.­358
  • 53.­382
  • 53.­435
  • n.­758
  • n.­1462
  • n.­1541
  • n.­1557
  • n.­1680
  • n.­2679
g.­1367

sage

Wylie:
  • drang srong
Tibetan:
  • དྲང་སྲོང་།
Sanskrit:
  • ṛṣi

See “ṛṣi.”

Located in 143 passages in the translation:

  • 1.­82
  • 1.­84
  • 2.­36
  • 2.­168
  • 2.­170
  • 4.­33
  • 4.­85
  • 4.­109
  • 6.­10
  • 10.­23
  • 11.­23
  • 11.­83
  • 11.­94
  • 11.­108
  • 11.­138
  • 11.­143-145
  • 11.­166
  • 11.­172
  • 11.­184
  • 11.­187
  • 11.­201
  • 11.­227
  • 11.­256
  • 12.­45
  • 12.­48
  • 13.­20-21
  • 14.­4
  • 14.­9
  • 14.­17
  • 14.­28-29
  • 14.­69
  • 14.­74
  • 14.­76
  • 14.­105
  • 15.­84
  • 15.­107
  • 15.­216
  • 15.­221-222
  • 16.­10
  • 16.­12-14
  • 16.­18-19
  • 16.­31
  • 17.­33
  • 24.­21
  • 24.­28
  • 25.­19
  • 25.­23
  • 25.­32-33
  • 30.­47
  • 31.­36
  • 32.­28
  • 33.­39
  • 33.­118
  • 34.­13
  • 34.­29
  • 34.­34-35
  • 34.­37
  • 35.­113
  • 35.­116
  • 35.­167
  • 35.­171
  • 35.­195
  • 35.­214
  • 35.­290
  • 35.­293
  • 53.­37
  • 53.­71
  • 53.­75
  • 53.­84
  • 53.­113-115
  • 53.­120
  • 53.­127
  • 53.­164
  • 53.­180
  • 53.­187
  • 53.­190
  • 53.­197
  • 53.­251
  • 53.­294
  • 53.­599
  • 53.­606
  • 53.­848
  • 53.­856
  • 53.­919
  • 53.­921
  • 54.­55
  • 54.­57-58
  • 54.­63
  • 54.­72
  • 54.­88
  • n.­848
  • n.­1038
  • n.­1429
  • n.­1517
  • n.­1891
  • n.­1995
  • n.­2131
  • n.­2160
  • n.­2181
  • n.­3368
  • g.­38
  • g.­40
  • g.­42
  • g.­80
  • g.­129
  • g.­179
  • g.­193
  • g.­238
  • g.­527
  • g.­615
  • g.­619
  • g.­767
  • g.­768
  • g.­1017
  • g.­1056
  • g.­1057
  • g.­1171
  • g.­1172
  • g.­1201
  • g.­1202
  • g.­1263
  • g.­1349
  • g.­1386
  • g.­1501
  • g.­1689
  • g.­1916
  • g.­1990
  • g.­2014
  • g.­2122
  • g.­2155
g.­1369

Sahā

Wylie:
  • mi mjed
Tibetan:
  • མི་མཇེད།
Sanskrit:
  • sahā

Our world division with Mount Sumeru in the center; in the MMK it is the world sphere presided over by Lord Śākyamuni.

Located in 7 passages in the translation:

  • 1.­8
  • 1.­12
  • 1.­18
  • 1.­37
  • 53.­816
  • n.­5067
  • g.­297
g.­1370

Sahākhya

Wylie:
  • kun nas grags pa
Tibetan:
  • ཀུན་ནས་གྲགས་པ།
Sanskrit:
  • sahākhya

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­3493
g.­1380

Śakra

Wylie:
  • brgya byin
Tibetan:
  • བརྒྱ་བྱིན།
Sanskrit:
  • śakra

See “Indra.”

Located in 47 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 2.­115
  • 2.­138
  • 2.­156
  • 2.­167
  • 4.­11
  • 4.­36
  • 5.­8
  • 9.­19
  • 11.­159
  • 14.­75
  • 14.­135
  • 24.­39
  • 32.­10
  • 32.­40
  • 33.­99
  • 35.­103
  • 35.­107
  • 38.­21
  • 51.­43
  • 52.­139
  • 53.­1
  • 53.­18
  • 53.­49
  • 53.­210
  • 53.­373
  • 53.­462
  • 53.­466
  • 53.­678
  • 53.­901
  • 53.­903
  • 54.­4
  • 54.­66-68
  • n.­2066
  • n.­2069
  • n.­2088
  • n.­2114
  • n.­2786
  • n.­2984
  • n.­3337
  • n.­3349
  • n.­3643
  • n.­6103
  • g.­602
  • g.­1357
g.­1381

Śakraghna

Wylie:
  • srog ’joms byed
Tibetan:
  • སྲོག་འཇོམས་བྱེད།
Sanskrit:
  • śakraghna

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3582
g.­1385

Śākya Lodrö

Wylie:
  • shAkya blo gros
Tibetan:
  • ཤཱཀྱ་བློ་གྲོས།
Sanskrit:
  • (not in the skt. source of the mmk)

The name of an important translator who was active during the early Sarma (gsar ma) period (c. 11th century).

Located in 2 passages in the translation:

  • i.­12
  • c.­1
g.­1386

Śākyamuni

Wylie:
  • shAkya thub pa
Tibetan:
  • ཤཱཀྱ་ཐུབ་པ།
Sanskrit:
  • śākyamuni

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

An epithet for the historical Buddha, Siddhārtha Gautama: he was a muni (“sage”) from the Śākya clan. He is counted as the fourth of the first four buddhas of the present Good Eon, the other three being Krakucchanda, Kanakamuni, and Kāśyapa. He will be followed by Maitreya, the next buddha in this eon.

Located in 275 passages in the translation:

  • i.­3
  • 1.­1
  • 1.­4
  • 1.­8-10
  • 1.­12
  • 1.­19-22
  • 1.­30-32
  • 1.­37
  • 1.­39
  • 1.­42
  • 1.­44
  • 1.­47
  • 1.­51-52
  • 1.­54
  • 1.­61
  • 1.­63
  • 1.­67
  • 1.­84
  • 1.­101
  • 1.­107-108
  • 2.­136
  • 2.­139-140
  • 2.­143
  • 2.­145
  • 2.­150
  • 2.­166
  • 2.­183
  • 4.­1
  • 4.­4
  • 4.­65
  • 4.­76
  • 4.­82
  • 4.­84-85
  • 4.­88
  • 4.­102
  • 5.­1
  • 5.­3-5
  • 5.­7
  • 6.­1
  • 7.­1
  • 7.­4
  • 7.­6
  • 8.­1
  • 8.­3
  • 8.­8
  • 8.­10
  • 9.­1
  • 9.­21
  • 10.­1
  • 11.­1
  • 11.­151
  • 11.­157
  • 11.­170
  • 11.­199
  • 12.­1
  • 12.­47
  • 13.­1
  • 14.­1-4
  • 14.­6-7
  • 15.­3
  • 15.­105-106
  • 16.­1
  • 17.­1-2
  • 24.­1
  • 24.­3
  • 25.­1
  • 25.­3
  • 25.­12
  • 26.­1
  • 26.­62
  • 27.­1
  • 28.­1-2
  • 29.­1
  • 29.­3
  • 30.­1
  • 31.­1
  • 31.­3
  • 32.­1
  • 33.­1
  • 34.­1
  • 35.­1-3
  • 35.­5
  • 36.­1
  • 37.­1
  • 37.­110
  • 37.­123
  • 38.­1
  • 52.­1
  • 53.­1
  • 53.­190
  • 53.­855
  • 54.­1
  • 54.­97
  • 54.­99
  • 54.­101
  • n.­99
  • n.­418
  • n.­583
  • n.­597
  • n.­838
  • n.­861
  • n.­911
  • n.­986
  • n.­1308
  • n.­1310
  • n.­1635
  • n.­1834
  • n.­1836
  • n.­2014
  • n.­2160
  • n.­2460
  • n.­2492
  • n.­2768
  • n.­2788
  • n.­2894
  • n.­2905
  • n.­2910
  • n.­2914
  • n.­2929
  • n.­3060
  • n.­3248
  • n.­3294
  • n.­3305
  • n.­3368
  • n.­3390
  • g.­18
  • g.­29
  • g.­60
  • g.­74
  • g.­77
  • g.­82
  • g.­89
  • g.­102
  • g.­114
  • g.­116
  • g.­150
  • g.­167
  • g.­184
  • g.­199
  • g.­200
  • g.­232
  • g.­237
  • g.­239
  • g.­264
  • g.­265
  • g.­272
  • g.­277
  • g.­282
  • g.­285
  • g.­306
  • g.­307
  • g.­313
  • g.­330
  • g.­335
  • g.­340
  • g.­366
  • g.­367
  • g.­375
  • g.­388
  • g.­392
  • g.­394
  • g.­454
  • g.­474
  • g.­481
  • g.­574
  • g.­614
  • g.­624
  • g.­655
  • g.­667
  • g.­668
  • g.­691
  • g.­720
  • g.­740
  • g.­777
  • g.­779
  • g.­821
  • g.­822
  • g.­830
  • g.­842
  • g.­847
  • g.­859
  • g.­860
  • g.­863
  • g.­864
  • g.­879
  • g.­892
  • g.­911
  • g.­927
  • g.­933
  • g.­978
  • g.­980
  • g.­981
  • g.­988
  • g.­989
  • g.­1007
  • g.­1034
  • g.­1066
  • g.­1079
  • g.­1080
  • g.­1105
  • g.­1116
  • g.­1117
  • g.­1162
  • g.­1176
  • g.­1233
  • g.­1243
  • g.­1307
  • g.­1309
  • g.­1344
  • g.­1362
  • g.­1369
  • g.­1372
  • g.­1404
  • g.­1407
  • g.­1409
  • g.­1424
  • g.­1427
  • g.­1482
  • g.­1495
  • g.­1519
  • g.­1536
  • g.­1537
  • g.­1560
  • g.­1571
  • g.­1579
  • g.­1585
  • g.­1603
  • g.­1617
  • g.­1621
  • g.­1622
  • g.­1633
  • g.­1634
  • g.­1669
  • g.­1698
  • g.­1704
  • g.­1706
  • g.­1722
  • g.­1744
  • g.­1747
  • g.­1758
  • g.­1777
  • g.­1831
  • g.­2009
  • g.­2016
  • g.­2017
  • g.­2057
  • g.­2059
  • g.­2061
  • g.­2070
  • g.­2071
  • g.­2072
  • g.­2126
  • g.­2148
g.­1393

Samādhi

Wylie:
  • ting ’dzin
  • ting nge ’dzin
Tibetan:
  • ཏིང་འཛིན།
  • ཏིང་ངེ་འཛིན།
Sanskrit:
  • samādhi

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

In a general sense, samādhi can describe a number of different meditative states. In the Mahāyāna literature, in particular in the Prajñāpāramitā sūtras, we find extensive lists of different samādhis, numbering over one hundred.

In a more restricted sense, and when understood as a mental state, samādhi is defined as the one-pointedness of the mind (cittaikāgratā), the ability to remain on the same object over long periods of time. The Drajor Bamponyipa (sgra sbyor bam po gnyis pa) commentary on the Mahāvyutpatti explains the term samādhi as referring to the instrument through which mind and mental states “get collected,” i.e., it is by the force of samādhi that the continuum of mind and mental states becomes collected on a single point of reference without getting distracted.

Located in 42 passages in the translation:

  • 1.­2-4
  • 1.­14-15
  • 1.­18-19
  • 1.­35
  • 1.­38
  • 1.­47
  • 1.­49
  • 1.­57
  • 1.­59
  • 1.­68-69
  • 1.­107-108
  • 2.­1
  • 2.­106-108
  • 11.­130
  • 11.­199
  • 15.­242
  • 17.­1
  • 25.­3
  • 35.­1-2
  • 50.­4
  • 50.­19
  • 53.­1
  • 53.­33
  • 53.­43
  • 53.­76
  • n.­12
  • n.­32
  • n.­1344
  • n.­2320
  • n.­2506
  • n.­2758
  • n.­3318
  • g.­829
g.­1395

Samaṃkara

Wylie:
  • zhi byed
Tibetan:
  • ཞི་བྱེད།
Sanskrit:
  • samaṃkara

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­3497
g.­1397

Samanta

Wylie:
  • kun tu yod
Tibetan:
  • ཀུན་ཏུ་ཡོད།
Sanskrit:
  • samanta

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3996
g.­1416

Samāta

Wylie:
  • mnyam pa
Tibetan:
  • མཉམ་པ།
Sanskrit:
  • samāta

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3684
g.­1418

samaya

Wylie:
  • dam tshig
Tibetan:
  • དམ་ཚིག
Sanskrit:
  • samaya

A commitment that binds a mantra practitioner with their deity and their master. The term is rendered elsewhere in this translation as “pledge.”

Located in 106 passages in the translation:

  • i.­5
  • i.­15
  • 1.­42
  • 1.­51
  • 1.­71
  • 1.­73
  • 2.­1-2
  • 2.­8
  • 2.­19
  • 2.­22
  • 2.­25
  • 2.­40
  • 2.­48
  • 2.­72
  • 2.­89
  • 2.­95
  • 2.­106
  • 2.­108-110
  • 2.­113-116
  • 2.­123
  • 2.­196
  • 2.­202
  • 2.­208
  • 4.­5-6
  • 7.­7
  • 7.­12
  • 8.­7
  • 10.­45
  • 11.­4-6
  • 11.­30
  • 11.­149
  • 11.­173
  • 11.­188
  • 11.­191
  • 11.­256
  • 12.­2
  • 15.­105
  • 17.­35
  • 24.­2
  • 34.­2
  • 34.­6
  • 34.­9
  • 36.­5
  • 37.­25
  • 37.­27-29
  • 37.­58
  • 37.­66
  • 37.­104
  • 37.­106
  • 37.­108
  • 50.­8
  • 50.­11
  • 50.­31-33
  • 50.­41
  • 50.­46
  • 50.­48
  • 51.­53-54
  • 52.­12
  • 52.­50
  • 52.­62
  • 52.­92
  • 52.­115
  • 52.­146
  • 54.­5-6
  • n.­319
  • n.­357
  • n.­367
  • n.­491
  • n.­636
  • n.­746
  • n.­781
  • n.­784
  • n.­879
  • n.­945
  • n.­2106
  • n.­2310
  • n.­2344-2346
  • n.­2433
  • n.­2457
  • n.­2493
  • n.­2519-2520
  • n.­2528
  • n.­2535
  • n.­2613
  • n.­2708
  • n.­2729
  • n.­3318
  • g.­1215
g.­1421

Saṃhāra

Wylie:
  • tshogs
Tibetan:
  • ཚོགས།
Sanskrit:
  • saṃhāra

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­95
  • n.­3579
g.­1427

Saṃkusumita Rājendra

Wylie:
  • me tog kun tu skyes pa’i rgyal po’i dbang po
  • me tog kun tu skyes pa’i rgyal po
  • me tog kun tu skyes pa
  • me tog kun skyes
Tibetan:
  • མེ་ཏོག་ཀུན་ཏུ་སྐྱེས་པའི་རྒྱལ་པོའི་དབང་པོ།
  • མེ་ཏོག་ཀུན་ཏུ་སྐྱེས་པའི་རྒྱལ་པོ།
  • མེ་ཏོག་ཀུན་ཏུ་སྐྱེས་པ།
  • མེ་ཏོག་ཀུན་སྐྱེས།
Sanskrit:
  • saṃkusumita­rājendra
  • saṃkusumita­rāja
  • saṃkusumita
  • saṃkusuma

The tathāgata who orders, in the MMK, the bodhisattva Mañjuśrī to go and receive teachings from Lord Śākyamuni; one of the eight tathāgatas; a bodhisattva.

Located in 23 passages in the translation:

  • 1.­4
  • 1.­6-7
  • 1.­9-10
  • 1.­14
  • 1.­16-17
  • 1.­21
  • 1.­30
  • 2.­29
  • 2.­150-152
  • 4.­78
  • 5.­6
  • 6.­5
  • 8.­11
  • 34.­37
  • 35.­122
  • 37.­110
  • n.­2015
  • g.­816
g.­1432

Saṃpūrṇa

Wylie:
  • yongs su gang ba
Tibetan:
  • ཡོངས་སུ་གང་བ།
Sanskrit:
  • saṃpūrṇa

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3654
g.­1433

saṃsāra

Wylie:
  • ’khor ba
Tibetan:
  • འཁོར་བ།
Sanskrit:
  • saṃsāra

The beginningless cycle of birth and death within the six realms of conditioned existence.

Located in 42 passages in the translation:

  • 1.­59
  • 1.­63
  • 1.­106
  • 4.­59
  • 4.­108
  • 5.­13
  • 11.­86
  • 11.­88
  • 11.­92
  • 11.­140
  • 11.­193
  • 14.­86
  • 14.­122
  • 15.­195
  • 16.­29
  • 17.­3
  • 24.­29
  • 24.­32
  • 32.­20
  • 33.­93-94
  • 33.­101
  • 34.­32
  • 34.­37
  • 35.­191
  • 35.­229
  • 51.­78
  • 53.­42
  • 53.­53
  • 53.­75
  • 53.­247
  • 53.­455
  • 53.­673
  • 54.­20
  • n.­821
  • n.­826
  • n.­1319
  • n.­1989
  • n.­2175
  • n.­3579
  • g.­37
  • g.­296
g.­1436

Śanaiścara

Wylie:
  • spen pa
Tibetan:
  • སྤེན་པ།
Sanskrit:
  • śanaiścara

The planet Saturn.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3758
  • g.­1492
g.­1437

Sanat

Wylie:
  • kun bged
Tibetan:
  • ཀུན་བགེད།
Sanskrit:
  • sanat

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3771
g.­1438

saṅgha

Wylie:
  • dge ’dun
Tibetan:
  • དགེ་འདུན།
Sanskrit:
  • saṅgha

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

Though often specifically reserved for the monastic community, this term can be applied to any of the four Buddhist communities‍—monks, nuns, laymen, and laywomen‍—as well as to identify the different groups of practitioners, like the community of bodhisattvas or the community of śrāvakas. It is also the third of the Three Jewels (triratna) of Buddhism: the Buddha, the Teaching, and the Community.

Located in 12 passages in the translation:

  • i.­4
  • 2.­196
  • 26.­15
  • 26.­30
  • 35.­41
  • 35.­282-283
  • 50.­44
  • 53.­629
  • 53.­675
  • g.­490
  • g.­1782
g.­1441

Śaṅkara

Wylie:
  • shang ka re
Tibetan:
  • ཤང་ཀ་རེ།
Sanskrit:
  • śaṅkara

A short form of Śaṅkaroṣṇīṣa; also another name of Śiva.

Located in 4 passages in the translation:

  • 37.­26
  • 52.­136
  • n.­3638
  • g.­509
g.­1442

Śaṅkaroṣṇīṣa

Wylie:
  • thogs pa med pa’i bde byed kyi gtsug tor
Tibetan:
  • ཐོགས་པ་མེད་པའི་བདེ་བྱེད་ཀྱི་གཙུག་ཏོར།
Sanskrit:
  • śaṅkaroṣṇīṣa

One of the mantra deities.

Located in 2 passages in the translation:

  • 37.­26
  • g.­1441
g.­1448

Ṣaṇmukhā

Wylie:
  • gdong drug ma
Tibetan:
  • གདོང་དྲུག་མ།
Sanskrit:
  • ṣaṇmukhā

One of the dhāraṇī goddesses present at the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­58
  • n.­3623
g.­1452

Śāntamati

Wylie:
  • blo gros zhi ba
Tibetan:
  • བློ་གྲོས་ཞི་བ།
Sanskrit:
  • śāntamati

One of the sixteen great bodhisattvas. The content of the list varies from text to text.

Located in 7 passages in the translation:

  • 4.­74
  • 5.­5
  • 52.­1
  • 52.­4
  • 52.­9-10
  • 52.­13
g.­1456

Saphalātreya

Wylie:
  • rgyun shes kyi bu ’bras bu dang bcas pa
Tibetan:
  • རྒྱུན་ཤེས་ཀྱི་བུ་འབྲས་བུ་དང་བཅས་པ།
Sanskrit:
  • saphalātreya

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­3507
g.­1457

Saptaparṇā

Wylie:
  • ’dab bdun ma
Tibetan:
  • འདབ་བདུན་མ།
Sanskrit:
  • saptaparṇā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3709
g.­1459

Śāriputra

Wylie:
  • shA ri’i bu
Tibetan:
  • ཤཱ་རིའི་བུ།
Sanskrit:
  • śāriputra

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK; one of the eight great śrāvakas.

Located in 5 passages in the translation:

  • 1.­62
  • 4.­81
  • 5.­7
  • 11.­196
  • 53.­1
g.­1465

Sarvabhūtika

Wylie:
  • ’byung po thams cad pa
Tibetan:
  • འབྱུང་པོ་ཐམས་ཅད་པ།
Sanskrit:
  • sarvabhūtika

One of the rāśis.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­98
  • n.­3795
g.­1469

Sarvajita

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • sarvajita

One of the rāśis.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­98
  • n.­3793
g.­1487

Śatapatra

Wylie:
  • ’dab ma brgya pa
Tibetan:
  • འདབ་མ་བརྒྱ་པ།
Sanskrit:
  • śatapatra

One of the uṣṇīṣa kings attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­43
  • n.­3528
g.­1490

Sātavāhana

Wylie:
  • sa la yi ni bzhon pa
Tibetan:
  • ས་ལ་ཡི་ནི་བཞོན་པ།
Sanskrit:
  • sātavāhana

A dynasty in south India whose rule ended in the third century ᴄᴇ.

Located in 3 passages in the translation:

  • 53.­565
  • n.­6447
  • g.­1741
g.­1492

Saturn

Wylie:
  • spen pa
Tibetan:
  • སྤེན་པ།
Sanskrit:
  • śanaiścara

See “Śanaiścara.”

Located in 10 passages in the translation:

  • 15.­157
  • 15.­163
  • 15.­166
  • 24.­67
  • 24.­98
  • 24.­116
  • n.­1172
  • n.­1241
  • n.­1413
  • g.­1436
g.­1497

Saumyā

Wylie:
  • zhi ba ma
Tibetan:
  • ཞི་བ་མ།
Sanskrit:
  • saumyā

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­100
  • n.­6016
g.­1499

Sena

Wylie:
  • sde
Tibetan:
  • སྡེ།
Sanskrit:
  • sena

Alternative name of Suṣeṇa.

Located in 4 passages in the translation:

  • 53.­871
  • n.­3270-3271
  • n.­6720
g.­1502

siddha

Wylie:
  • grub pa
Tibetan:
  • གྲུབ་པ།
Sanskrit:
  • siddha

Accomplished being; also a class of semidivine beings similar to vidyādharas.

Located in 25 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 2.­161
  • 2.­209
  • 4.­85
  • 9.­19
  • 10.­6
  • 14.­129
  • 14.­132
  • 15.­86
  • 26.­7
  • 31.­2
  • 31.­35
  • 37.­35
  • 53.­124
  • 53.­126
  • 53.­234
  • 53.­909
  • 54.­2
  • 54.­47
  • 54.­104
  • n.­764
  • n.­1103
  • n.­1530
  • g.­919
g.­1508

siddhi

Wylie:
  • dngos grub
Tibetan:
  • དངོས་གྲུབ།
Sanskrit:
  • siddhi

See “accomplishment.”

Located in 6 passages in the translation:

  • n.­764
  • n.­3364
  • n.­4867
  • n.­4916
  • n.­5004
  • g.­22
g.­1509

Śīghrajavā

Wylie:
  • myur mgyogs ma
Tibetan:
  • མྱུར་མགྱོགས་མ།
Sanskrit:
  • śīghrajavā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3603
g.­1510

Śikharavāsinī

Wylie:
  • rtse mor gnas ma
Tibetan:
  • རྩེ་མོར་གནས་མ།
Sanskrit:
  • śikharavāsinī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3600
g.­1520

Sita

Wylie:
  • dkar po
Tibetan:
  • དཀར་པོ།
Sanskrit:
  • sita

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK (in the Tib. only); one of the eight chief pratyeka­buddhas.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­39
  • 4.­82
  • n.­585
  • n.­3483
g.­1525

Sitātapatra

Wylie:
  • gtsug tor gdugs dkar po
Tibetan:
  • གཙུག་ཏོར་གདུགས་དཀར་པོ།
Sanskrit:
  • sitātapatra

One of the eight uṣṇīṣa kings.

Located in 17 passages in the translation:

  • 1.­43
  • 2.­145
  • 26.­11
  • 26.­13
  • 26.­22
  • 26.­56
  • 30.­50
  • 35.­39
  • 35.­275
  • 37.­11
  • 38.­17
  • 53.­360
  • n.­1538
  • n.­1548
  • n.­1618
  • n.­2464
  • n.­6284
g.­1527

Śiva

Wylie:
  • zhi ba
  • lha chen
  • dbang ldan
Tibetan:
  • ཞི་བ།
  • ལྷ་ཆེན།
  • དབང་ལྡན།
Sanskrit:
  • śiva

The god Śiva. Also referred to in the MMK as Maheśvara.

Located in 27 passages in the translation:

  • 2.­92
  • 2.­94
  • 6.­11
  • 14.­75
  • 35.­134
  • 35.­216
  • n.­572
  • n.­1502
  • n.­1820
  • n.­1940
  • n.­2105
  • n.­2739
  • n.­2786
  • n.­3483
  • g.­274
  • g.­365
  • g.­612
  • g.­706
  • g.­900
  • g.­946
  • g.­1092
  • g.­1351
  • g.­1376
  • g.­1441
  • g.­1528
  • g.­1832
  • g.­1834
g.­1530

Skandā

Wylie:
  • skem byed ma
Tibetan:
  • སྐེམ་བྱེད་མ།
Sanskrit:
  • skandā

One of the great mātṛs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­104
  • n.­3820
g.­1540

sphere of phenomena

Wylie:
  • chos kyi dbyings
Tibetan:
  • ཆོས་ཀྱི་དབྱིངས།
Sanskrit:
  • dharmadhātu

Things as they truly are, with nothing imputed to them through dualistic thinking. The term is rendered elsewhere in this translation as “dharmadhātu.”

Located in 22 passages in the translation:

  • 1.­44
  • 1.­51
  • 1.­55
  • 1.­61
  • 1.­63
  • 1.­116-117
  • 25.­16
  • 25.­20
  • 33.­2
  • 35.­217
  • 37.­111
  • 52.­11
  • 54.­52-53
  • 54.­81
  • 54.­104
  • n.­1498
  • n.­1500
  • n.­1900
  • n.­3380
  • g.­404
g.­1542

Śrāddhā

Wylie:
  • dad ma
Tibetan:
  • དད་མ།
Sanskrit:
  • śrāddhā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3697
g.­1543

śrāvaka

Wylie:
  • nyan thos
Tibetan:
  • ཉན་ཐོས།
Sanskrit:
  • śrāvaka

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

The Sanskrit term śrāvaka, and the Tibetan nyan thos, both derived from the verb “to hear,” are usually defined as “those who hear the teaching from the Buddha and make it heard to others.” Primarily this refers to those disciples of the Buddha who aspire to attain the state of an arhat seeking their own liberation and nirvāṇa. They are the practitioners of the first turning of the wheel of the Dharma on the four noble truths, who realize the suffering inherent in saṃsāra and focus on understanding that there is no independent self. By conquering afflicted mental states (kleśa), they liberate themselves, attaining first the stage of stream enterers at the path of seeing, followed by the stage of once-returners who will be reborn only one more time, and then the stage of non-returners who will no longer be reborn into the desire realm. The final goal is to become an arhat. These four stages are also known as the “four results of spiritual practice.”

Located in 338 passages in the translation:

  • i.­1
  • i.­6
  • 1.­3
  • 1.­10
  • 1.­15
  • 1.­35
  • 1.­38
  • 1.­61
  • 1.­63-64
  • 1.­66
  • 1.­70
  • 1.­120
  • 2.­20
  • 2.­107-108
  • 2.­139
  • 2.­143
  • 2.­183-184
  • 2.­186-187
  • 2.­203-204
  • 2.­209
  • 4.­80-83
  • 4.­113
  • 4.­115
  • 5.­7
  • 7.­2
  • 8.­8
  • 8.­10
  • 10.­7
  • 10.­48
  • 10.­58
  • 11.­83
  • 11.­141
  • 11.­143
  • 11.­157
  • 11.­176
  • 11.­178
  • 11.­196-198
  • 11.­210
  • 11.­236
  • 12.­51
  • 14.­6
  • 15.­132
  • 15.­193
  • 17.­4
  • 25.­12-13
  • 27.­1
  • 27.­9
  • 30.­33
  • 34.­10
  • 35.­5
  • 35.­302
  • 37.­47
  • 37.­108
  • 38.­36-37
  • 38.­48-49
  • 50.­2
  • 50.­28
  • 50.­49
  • 52.­145
  • 53.­2
  • 53.­8
  • 53.­14
  • 53.­17
  • 53.­66
  • 53.­73
  • 53.­84
  • 53.­87
  • 53.­95
  • 53.­105
  • 53.­112
  • 53.­117
  • 53.­119
  • 53.­128
  • 53.­136-137
  • 53.­142
  • 53.­146
  • 53.­159
  • 53.­174
  • 53.­178
  • 53.­204
  • 53.­210
  • 53.­216
  • 53.­239
  • 53.­241
  • 53.­245-246
  • 53.­251
  • 53.­253
  • 53.­266
  • 53.­315
  • 53.­404-405
  • 53.­678
  • 53.­718-719
  • 54.­2
  • 54.­21
  • 54.­27
  • 54.­104
  • n.­26
  • n.­138
  • n.­626
  • n.­770
  • n.­1327
  • n.­2003
  • n.­2366
  • n.­2475
  • n.­2611
  • n.­2775
  • n.­2818
  • n.­2866-2867
  • n.­2885
  • n.­2901
  • n.­2948
  • n.­2964
  • g.­43
  • g.­95
  • g.­97
  • g.­99
  • g.­110
  • g.­121
  • g.­134
  • g.­138
  • g.­158
  • g.­165
  • g.­178
  • g.­213
  • g.­229
  • g.­230
  • g.­234
  • g.­248
  • g.­259
  • g.­260
  • g.­384
  • g.­386
  • g.­393
  • g.­395
  • g.­403
  • g.­413
  • g.­415
  • g.­430
  • g.­431
  • g.­432
  • g.­434
  • g.­447
  • g.­452
  • g.­453
  • g.­455
  • g.­478
  • g.­479
  • g.­519
  • g.­524
  • g.­528
  • g.­529
  • g.­537
  • g.­570
  • g.­571
  • g.­581
  • g.­625
  • g.­633
  • g.­635
  • g.­636
  • g.­638
  • g.­657
  • g.­689
  • g.­696
  • g.­697
  • g.­712
  • g.­715
  • g.­722
  • g.­737
  • g.­746
  • g.­751
  • g.­755
  • g.­792
  • g.­794
  • g.­803
  • g.­804
  • g.­835
  • g.­837
  • g.­840
  • g.­891
  • g.­901
  • g.­902
  • g.­910
  • g.­918
  • g.­925
  • g.­931
  • g.­934
  • g.­936
  • g.­949
  • g.­952
  • g.­954
  • g.­956
  • g.­974
  • g.­1003
  • g.­1008
  • g.­1009
  • g.­1032
  • g.­1062
  • g.­1085
  • g.­1087
  • g.­1088
  • g.­1090
  • g.­1091
  • g.­1097
  • g.­1128
  • g.­1132
  • g.­1145
  • g.­1147
  • g.­1148
  • g.­1151
  • g.­1152
  • g.­1157
  • g.­1161
  • g.­1193
  • g.­1196
  • g.­1197
  • g.­1200
  • g.­1212
  • g.­1234
  • g.­1237
  • g.­1244
  • g.­1252
  • g.­1254
  • g.­1258
  • g.­1266
  • g.­1275
  • g.­1282
  • g.­1283
  • g.­1285
  • g.­1291
  • g.­1294
  • g.­1305
  • g.­1328
  • g.­1331
  • g.­1346
  • g.­1394
  • g.­1397
  • g.­1401
  • g.­1410
  • g.­1416
  • g.­1430
  • g.­1432
  • g.­1455
  • g.­1457
  • g.­1459
  • g.­1533
  • g.­1542
  • g.­1545
  • g.­1551
  • g.­1552
  • g.­1555
  • g.­1561
  • g.­1565
  • g.­1566
  • g.­1569
  • g.­1580
  • g.­1582
  • g.­1604
  • g.­1625
  • g.­1628
  • g.­1629
  • g.­1652
  • g.­1657
  • g.­1667
  • g.­1668
  • g.­1670
  • g.­1671
  • g.­1672
  • g.­1690
  • g.­1713
  • g.­1714
  • g.­1723
  • g.­1738
  • g.­1739
  • g.­1783
  • g.­1793
  • g.­1798
  • g.­1799
  • g.­1801
  • g.­1807
  • g.­1820
  • g.­1837
  • g.­1841
  • g.­1843
  • g.­1845
  • g.­1849
  • g.­1851
  • g.­1852
  • g.­1856
  • g.­1861
  • g.­1862
  • g.­1864
  • g.­1865
  • g.­1866
  • g.­1869
  • g.­1870
  • g.­1872
  • g.­1879
  • g.­1880
  • g.­1881
  • g.­1883
  • g.­1886
  • g.­1887
  • g.­1893
  • g.­1901
  • g.­1994
  • g.­2004
  • g.­2005
  • g.­2012
  • g.­2016
  • g.­2024
  • g.­2050
  • g.­2073
  • g.­2085
  • g.­2096
  • g.­2100
  • g.­2101
  • g.­2143
  • g.­2144
  • g.­2145
  • g.­2146
g.­1545

Śravaṇa

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • śravaṇa

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3669
g.­1552

Śreyasī

Wylie:
  • dpal ldan ma
Tibetan:
  • དཔལ་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • śreyasī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi; one of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK; the name of a nakṣatra.

Located in 5 passages in the translation:

  • 1.­56
  • 1.­65
  • 1.­96
  • n.­3494
  • n.­3608
g.­1553

Śrī

Wylie:
  • dpal
Tibetan:
  • དཔལ།
Sanskrit:
  • śrī

The ruler of Gauḍa identified as Śrī Ādityasena.

Located in 6 passages in the translation:

  • 53.­781
  • n.­1317
  • n.­3212
  • n.­3965
  • n.­6643
  • g.­1378
g.­1561

Śriyā

Wylie:
  • dpal mo
Tibetan:
  • དཔལ་མོ།
Sanskrit:
  • śriyā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­4921
g.­1564

Śṛṅkhalā

Wylie:
  • lu gu rgyud ma
Tibetan:
  • ལུ་གུ་རྒྱུད་མ།
Sanskrit:
  • śṛṅkhalā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­56
  • 50.­24
  • n.­3593
  • n.­5683
g.­1567

Stambhala

Wylie:
  • stam b+ha la
Tibetan:
  • སྟམ་བྷ་ལ།
Sanskrit:
  • stambhala

Name of a yakṣa.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­75
  • n.­3726
g.­1568

Sthāṇvīśvara

Wylie:
  • gnas na dbang phyug
Tibetan:
  • གནས་ན་དབང་ཕྱུག
Sanskrit:
  • sthāṇvīśvara

An ancient city corresponding to the modern Thaneswar in Haryana, India.

Located in 6 passages in the translation:

  • 53.­561
  • n.­3056
  • n.­6445
  • g.­33
  • g.­586
  • g.­1557
g.­1571

Stupaśriyā

Wylie:
  • mchod dpal
Tibetan:
  • མཆོད་དཔལ།
Sanskrit:
  • stupaśriyā

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­81
  • n.­3549
g.­1578

Subhūbhāsa

Wylie:
  • sa ’od bzang
Tibetan:
  • ས་འོད་བཟང་།
Sanskrit:
  • subhūbhāsa

One of the kings of Nepal.

Located in 2 passages in the translation:

  • 53.­506
  • n.­6391
g.­1582

Subrahma

Wylie:
  • tshangs pa bzang po
Tibetan:
  • ཚངས་པ་བཟང་པོ།
Sanskrit:
  • subrahma

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­4000
g.­1587

Sūci

Wylie:
  • mtshan
Tibetan:
  • མཚན།
Sanskrit:
  • sūci

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­3490
g.­1589

Sucihna

Wylie:
  • phyag mtshan bzang po
Tibetan:
  • ཕྱག་མཚན་བཟང་པོ།
Sanskrit:
  • sucihna

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­60
  • n.­3491
g.­1602

Śuddhāvāsa

Wylie:
  • gnas gtsang ma
Tibetan:
  • གནས་གཙང་མ།
Sanskrit:
  • śuddhāvāsa

See “Realm of the Pure Abode.”

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­91
  • g.­1335
g.­1613

Sudṛśa

Wylie:
  • legs ldan
Tibetan:
  • ལེགས་ལྡན།
Sanskrit:
  • sudṛśa

One of the gods’ realms; also used as the name of the gods living there.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­91
  • 2.­157
  • 5.­8
  • n.­4230
g.­1616

Sugata

Wylie:
  • bde bar gshegs pa
Tibetan:
  • བདེ་བར་གཤེགས་པ།
Sanskrit:
  • sugata

“Bliss-gone one”; an epithet of the Buddha or a tathāgata.

Located in 14 passages in the translation:

  • 4.­32
  • 27.­3
  • 31.­2
  • 37.­41
  • 50.­3
  • 51.­75
  • 53.­765
  • 54.­51
  • n.­562
  • n.­747
  • n.­2324
  • n.­2599
  • n.­3189
  • n.­3192
g.­1620

Sughorā

Wylie:
  • shin tu mi bzad ma
Tibetan:
  • ཤིན་ཏུ་མི་བཟད་མ།
Sanskrit:
  • sughorā

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­100
  • n.­3802
g.­1623

Suguhyakā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • suguhyakā

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­100
  • n.­3798
g.­1628

Sujeta

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • sujeta

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3672
  • g.­1723
g.­1638

Sukha

Wylie:
  • bde ba
Tibetan:
  • བདེ་བ།
Sanskrit:
  • sukha

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK; one of the rāśis.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­39
  • 1.­98
  • n.­3794
g.­1642

Śukra

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • śukra

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK. A legendary king before the time of the Buddha.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­60
  • 53.­310
  • n.­3643
  • g.­2028
g.­1645

Sukūpa

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • sukūpa

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­3502
g.­1653

Sulokeśvara

Wylie:
  • legs gzigs dbang phyug
  • rnam gzigs dbang phyug
Tibetan:
  • ལེགས་གཟིགས་དབང་ཕྱུག
  • རྣམ་གཟིགས་དབང་ཕྱུག
Sanskrit:
  • sulokeśvara

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­3513
g.­1657

Sumanā

Wylie:
  • yid bzang ma
Tibetan:
  • ཡིད་བཟང་མ།
Sanskrit:
  • sumanā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3489
g.­1658

Sumanāpa

Wylie:
  • shin tu yid du ’ong ba
Tibetan:
  • ཤིན་ཏུ་ཡིད་དུ་འོང་བ།
Sanskrit:
  • sumanāpa

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­3488
g.­1667

Sunāmrā

Wylie:
  • legs ’dud ma
Tibetan:
  • ལེགས་འདུད་མ།
Sanskrit:
  • sunāmrā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3702
g.­1668

Sunanda

Wylie:
  • mdzes dga’ bo
Tibetan:
  • མཛེས་དགའ་བོ།
Sanskrit:
  • sunanda

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3650
g.­1671

Sundarananda

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • sundarananda

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­144
  • n.­3652
g.­1677

Sunīla

Wylie:
  • legs sngo
Tibetan:
  • ལེགས་སྔོ།
Sanskrit:
  • sunīla

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­60
  • n.­3641
g.­1682

Sunirmitā

Wylie:
  • sgrub byed bzang mo
Tibetan:
  • སྒྲུབ་བྱེད་བཟང་མོ།
Sanskrit:
  • sunirmitā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3613
  • n.­3751
g.­1684

Supāna

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • supāna

One of the kings of the piśācas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­79
  • n.­3735
g.­1691

Supūrṇa

Wylie:
  • gang ba bzang po
Tibetan:
  • གང་བ་བཟང་པོ།
Sanskrit:
  • supūrṇa

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3654
g.­1694

Supuṣya

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • supuṣya

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­3517
g.­1697

Surārthā

Wylie:
  • lha don
Tibetan:
  • ལྷ་དོན།
Sanskrit:
  • surārthā

One of the nakṣatras.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­96
  • n.­3789
g.­1700

Śūrasena

Wylie:
  • dpa’ bo’i sde
Tibetan:
  • དཔའ་བོའི་སྡེ།
Sanskrit:
  • śūrasena

A Magadhan king, the successor of Viśoka.

Located in 2 passages in the translation:

  • 53.­387
  • g.­1087
g.­1704

Surathī

Wylie:
  • shing rta bzang
Tibetan:
  • ཤིང་རྟ་བཟང་།
Sanskrit:
  • surathī

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­83
  • n.­3550
g.­1710

Suṣeṇa

Wylie:
  • legs de sde
Tibetan:
  • ལེགས་དེ་སྡེ།
Sanskrit:
  • suṣeṇa

An ascetic statesman.

Located in 4 passages in the translation:

  • 53.­871
  • n.­3270-3271
  • g.­1499
g.­1728

Suvinyāsakṣepa

Wylie:
  • legs par rnam par ’jog pa’i ’phen pa
Tibetan:
  • ལེགས་པར་རྣམ་པར་འཇོག་པའི་འཕེན་པ།
Sanskrit:
  • suvinyāsakṣepa

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3571
g.­1733

Suyāma

Wylie:
  • rab ’thab bral
Tibetan:
  • རབ་འཐབ་བྲལ།
Sanskrit:
  • suyāma

One of the gods’ realms; also used as the name of the gods living there.

Located in 4 passages in the translation:

  • 2.­167
  • 53.­1
  • 53.­18
  • 53.­902
g.­1740

Svāti

Wylie:
  • sa ri
Tibetan:
  • ས་རི།
Sanskrit:
  • svāti

The name of a nakṣatra.

Located in 9 passages in the translation:

  • 1.­96
  • 24.­7
  • 24.­81
  • 24.­137
  • 24.­215
  • n.­1410
  • n.­3061
  • n.­3779
  • n.­5117
g.­1744

Śvetā

Wylie:
  • dkar mo ma
Tibetan:
  • དཀར་མོ་མ།
Sanskrit:
  • śvetā

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­3544
  • n.­4152
g.­1751

Śyāmāvatī

Wylie:
  • sngo bsangs ldan pa
Tibetan:
  • སྔོ་བསངས་ལྡན་པ།
Sanskrit:
  • śyāmāvatī

One of the yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 52.­106
  • n.­6002
g.­1755

Tamasundarī

Wylie:
  • mdzes ma mun pa
Tibetan:
  • མཛེས་མ་མུན་པ།
Sanskrit:
  • tamasundarī

A yakṣiṇī invoked in magical rites.

Located in 7 passages in the translation:

  • 52.­39
  • 52.­52-53
  • n.­2676
  • n.­2678
  • n.­5877
  • g.­123
g.­1760

Tārāvatī

Wylie:
  • phug ron
Tibetan:
  • ཕུག་རོན།
Sanskrit:
  • tārāvatī

One of the vidyās attending upon Mañjuśrī.

Located in 2 passages in the translation:

  • 2.­57
  • n.­3956
g.­1761

Tarjanī

Wylie:
  • sdigs mdzub ma
Tibetan:
  • སྡིགས་མཛུབ་མ།
Sanskrit:
  • tarjanī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi; one of the great piśācīs.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­56
  • 1.­102
  • n.­3812
g.­1763

tathāgata

Wylie:
  • de bzhin gshegs pa
Tibetan:
  • དེ་བཞིན་གཤེགས་པ།
Sanskrit:
  • tathāgata

A buddha manifesting through the twelve great deeds; the principal deity of a buddha family; one of the group of eight buddhas, starting with Ratnaśikhin; the title used for some deities that emanate from the level of the supreme awakening, such as the eight uṣṇīṣa kings. The term is rendered elsewhere in this translation as “thus-gone.”

Located in 380 passages in the translation:

  • s.­1
  • i.­9
  • i.­15
  • 1.­3-4
  • 1.­8
  • 1.­10-12
  • 1.­14
  • 1.­16-17
  • 1.­21
  • 1.­28
  • 1.­30-32
  • 1.­36-38
  • 1.­46-47
  • 1.­59
  • 1.­68
  • 2.­23
  • 2.­27
  • 2.­29
  • 2.­33
  • 2.­102
  • 2.­109-110
  • 2.­145
  • 2.­150-151
  • 2.­186
  • 4.­4
  • 4.­6
  • 4.­65-66
  • 4.­68
  • 4.­70
  • 4.­77-80
  • 4.­102
  • 4.­105
  • 5.­6
  • 6.­5
  • 7.­1-2
  • 7.­4
  • 8.­5
  • 8.­11
  • 9.­1
  • 9.­3
  • 9.­20
  • 10.­46
  • 10.­58
  • 11.­129
  • 11.­151
  • 11.­272
  • 13.­47
  • 14.­1
  • 14.­4-5
  • 14.­48
  • 14.­105
  • 15.­2
  • 15.­231
  • 16.­10
  • 16.­24
  • 17.­1
  • 25.­3
  • 25.­9
  • 25.­13-14
  • 25.­23-24
  • 26.­4
  • 26.­11
  • 26.­56
  • 26.­61
  • 27.­2-6
  • 27.­23
  • 27.­25
  • 27.­27-28
  • 27.­30
  • 27.­35-36
  • 27.­38
  • 27.­40-44
  • 27.­80
  • 28.­1
  • 30.­2
  • 32.­17
  • 32.­32
  • 33.­2
  • 34.­2
  • 35.­1
  • 35.­3-4
  • 35.­123
  • 35.­159
  • 35.­179
  • 36.­14
  • 37.­9
  • 37.­12
  • 37.­14
  • 37.­44
  • 37.­75
  • 37.­77
  • 37.­80
  • 37.­83
  • 37.­90-91
  • 37.­93-94
  • 37.­97
  • 37.­108-109
  • 37.­115
  • 37.­118
  • 37.­123
  • 38.­4
  • 50.­2
  • 51.­76
  • 52.­3
  • 52.­12
  • 52.­19
  • 53.­185
  • 53.­262
  • 53.­314
  • 53.­437
  • 53.­490
  • 53.­500
  • 53.­674
  • 54.­2-6
  • 54.­99-100
  • n.­17
  • n.­122
  • n.­299
  • n.­362
  • n.­458
  • n.­581
  • n.­590
  • n.­861
  • n.­1024
  • n.­1054
  • n.­1287
  • n.­1527
  • n.­1616
  • n.­1618-1620
  • n.­1634
  • n.­1638-1639
  • n.­1651
  • n.­1653
  • n.­1680
  • n.­1804-1805
  • n.­1900
  • n.­2268
  • n.­2372
  • n.­2435
  • n.­2442
  • n.­2453
  • n.­2613
  • n.­2746
  • n.­2748
  • n.­2874
  • n.­3160
  • n.­3311
  • n.­3313
  • n.­4920
  • g.­1
  • g.­4
  • g.­6
  • g.­23
  • g.­24
  • g.­32
  • g.­35
  • g.­36
  • g.­56
  • g.­58
  • g.­65
  • g.­75
  • g.­83
  • g.­84
  • g.­85
  • g.­86
  • g.­88
  • g.­90
  • g.­94
  • g.­103
  • g.­115
  • g.­118
  • g.­119
  • g.­157
  • g.­171
  • g.­192
  • g.­197
  • g.­204
  • g.­214
  • g.­242
  • g.­251
  • g.­280
  • g.­281
  • g.­311
  • g.­319
  • g.­347
  • g.­361
  • g.­373
  • g.­405
  • g.­407
  • g.­408
  • g.­421
  • g.­427
  • g.­438
  • g.­440
  • g.­441
  • g.­444
  • g.­456
  • g.­458
  • g.­459
  • g.­461
  • g.­462
  • g.­463
  • g.­464
  • g.­467
  • g.­480
  • g.­490
  • g.­504
  • g.­520
  • g.­601
  • g.­639
  • g.­640
  • g.­644
  • g.­649
  • g.­650
  • g.­651
  • g.­652
  • g.­653
  • g.­678
  • g.­679
  • g.­683
  • g.­712
  • g.­728
  • g.­729
  • g.­735
  • g.­741
  • g.­743
  • g.­753
  • g.­756
  • g.­775
  • g.­816
  • g.­817
  • g.­834
  • g.­844
  • g.­849
  • g.­857
  • g.­866
  • g.­876
  • g.­897
  • g.­903
  • g.­970
  • g.­1027
  • g.­1039
  • g.­1041
  • g.­1060
  • g.­1109
  • g.­1112
  • g.­1119
  • g.­1121
  • g.­1129
  • g.­1143
  • g.­1162
  • g.­1183
  • g.­1211
  • g.­1212
  • g.­1220
  • g.­1221
  • g.­1222
  • g.­1251
  • g.­1268
  • g.­1286
  • g.­1297
  • g.­1308
  • g.­1311
  • g.­1314
  • g.­1316
  • g.­1322
  • g.­1323
  • g.­1325
  • g.­1326
  • g.­1342
  • g.­1348
  • g.­1356
  • g.­1358
  • g.­1370
  • g.­1391
  • g.­1395
  • g.­1399
  • g.­1412
  • g.­1422
  • g.­1425
  • g.­1427
  • g.­1428
  • g.­1434
  • g.­1466
  • g.­1472
  • g.­1474
  • g.­1475
  • g.­1476
  • g.­1477
  • g.­1481
  • g.­1484
  • g.­1503
  • g.­1507
  • g.­1511
  • g.­1520
  • g.­1541
  • g.­1549
  • g.­1574
  • g.­1587
  • g.­1608
  • g.­1616
  • g.­1624
  • g.­1637
  • g.­1638
  • g.­1658
  • g.­1659
  • g.­1674
  • g.­1675
  • g.­1678
  • g.­1689
  • g.­1693
  • g.­1703
  • g.­1705
  • g.­1708
  • g.­1718
  • g.­1730
  • g.­1736
  • g.­1737
  • g.­1746
  • g.­1748
  • g.­1764
  • g.­1779
  • g.­1784
  • g.­1815
  • g.­1816
  • g.­1833
  • g.­1895
  • g.­1912
  • g.­1913
  • g.­1928
  • g.­1936
  • g.­2010
  • g.­2018
  • g.­2031
  • g.­2066
  • g.­2083
  • g.­2107
  • g.­2108
g.­1777

Taṭī

Wylie:
  • dpa’ mo
Tibetan:
  • དཔའ་མོ།
Sanskrit:
  • taṭī

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­3553
g.­1778

Taurus

Wylie:
  • glang
Tibetan:
  • གླང་།
Sanskrit:
  • vṛṣabha

See “Vṛṣabha.”

Located in 6 passages in the translation:

  • 15.­84
  • 24.­48-49
  • n.­1388-1389
  • g.­2113
g.­1780

Tejorāśi

Wylie:
  • gzi brjid phung po’i gtsug tor
Tibetan:
  • གཟི་བརྗིད་ཕུང་པོའི་གཙུག་ཏོར།
Sanskrit:
  • tejorāśi

One of the eight uṣṇīṣa kings.

Located in 18 passages in the translation:

  • 1.­43
  • 2.­145
  • 2.­151-152
  • 26.­13
  • 26.­22
  • 26.­56
  • 30.­49
  • 37.­12
  • 37.­20
  • 50.­13
  • 53.­359
  • n.­1538
  • n.­1618
  • n.­2276-2277
  • n.­2499
  • n.­4191
g.­1781

ten powers

Wylie:
  • stobs bcu
Tibetan:
  • སྟོབས་བཅུ།
Sanskrit:
  • daśabala

The ten powers of a buddha or bodhisattva; these concern mostly their clairvoyant knowledge.

Located in 23 passages in the translation:

  • 1.­68
  • 2.­104-105
  • 4.­72
  • 4.­92
  • 10.­17-18
  • 10.­57-58
  • 11.­17
  • 11.­111
  • 11.­159
  • 11.­175
  • 14.­41
  • 14.­74
  • 15.­91
  • 25.­2
  • n.­355
  • n.­733
  • n.­766
  • n.­841
  • n.­880
  • n.­1051
g.­1782

Three Jewels

Wylie:
  • dkon mchog gsum
Tibetan:
  • དཀོན་མཆོག་གསུམ།
Sanskrit:
  • ratnatraya
  • triratna

The Buddha, the Dharma, and the Saṅgha.

Located in 30 passages in the translation:

  • 1.­42
  • 1.­63
  • 1.­74
  • 1.­116
  • 1.­119
  • 2.­42
  • 2.­196
  • 11.­110
  • 11.­178
  • 15.­123
  • 15.­128
  • 27.­28
  • 27.­45
  • 27.­49
  • 27.­59
  • 28.­4-5
  • 30.­43
  • 32.­44
  • 33.­35
  • 33.­125
  • 34.­2
  • 34.­7
  • 37.­125
  • 50.­2
  • 50.­30
  • 51.­27
  • 53.­676
  • n.­2518
  • g.­1438
g.­1784

thus-gone

Wylie:
  • de bzhin gshegs pa
Tibetan:
  • དེ་བཞིན་གཤེགས་པ།
Sanskrit:
  • tathāgata

See “tathāgata.”

Located in 7 passages in the translation:

  • 1.­6-7
  • 1.­9-10
  • 2.­152
  • n.­2608
  • g.­1763
g.­1785

Tibet

Wylie:
  • rgya yul
Tibetan:
  • རྒྱ་ཡུལ།
Sanskrit:
  • cīnadeśa
  • cīna

Located in 7 passages in the translation:

  • i.­13
  • 10.­18
  • 30.­3
  • 53.­509
  • n.­3013
  • g.­623
  • g.­1146
g.­1791

Tiryak

Wylie:
  • dud ’gro
Tibetan:
  • དུད་འགྲོ།
Sanskrit:
  • tiryak

One of the rāśis.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­98
  • n.­6656
g.­1793

Tiṣya

Wylie:
  • rgyal
Tibetan:
  • རྒྱལ།
Sanskrit:
  • tiṣya

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK; one of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­60
  • 1.­62
  • n.­149
  • n.­3633
g.­1794

Tittarī

Wylie:
  • sreg pa ma
Tibetan:
  • སྲེག་པ་མ།
Sanskrit:
  • tittarī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3610
g.­1797

Tṛdhatreya

Wylie:
  • dus gsum rgyun shes gyi bu
Tibetan:
  • དུས་གསུམ་རྒྱུན་ཤེས་གྱི་བུ།
Sanskrit:
  • tṛdhatreya

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­3506
g.­1800

Triparivartā

Wylie:
  • le’u gsum ma
Tibetan:
  • ལེའུ་གསུམ་མ།
Sanskrit:
  • triparivartā

One of the dhāraṇī goddesses present at the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­58
  • n.­3619
g.­1801

Triparṇā

Wylie:
  • ’dab gsum ma
Tibetan:
  • འདབ་གསུམ་མ།
Sanskrit:
  • triparṇā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3705
  • n.­3708
g.­1807

Trivarṇā

Wylie:
  • kha dog gsum ma
Tibetan:
  • ཁ་དོག་གསུམ་མ།
Sanskrit:
  • trivarṇā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3705
g.­1810

tuft of hair

Wylie:
  • mdzod spu
Tibetan:
  • མཛོད་སྤུ།
Sanskrit:
  • ūrṇā

See “ūrṇā.”

Located in 6 passages in the translation:

  • 11.­199
  • 14.­2
  • 17.­1
  • 35.­1
  • n.­73
  • g.­1889
g.­1812

Tumburu

Wylie:
  • tum bu ru
Tibetan:
  • ཏུམ་བུ་རུ།
Sanskrit:
  • tumburu

Any of the four brothers of Jayā, Vijayā, Ajitā, and Aparājitā.

Located in 4 passages in the translation:

  • 2.­71
  • 52.­117
  • n.­2739
  • n.­3972
g.­1814

Tuṣita

Wylie:
  • dga’ ldan
Tibetan:
  • དགའ་ལྡན།
Sanskrit:
  • tuṣita
  • san­tuṣita

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

Tuṣita (or sometimes Saṃtuṣita), literally “Joyous” or “Contented,” is one of the six heavens of the desire realm (kāmadhātu). In standard classifications, such as the one in the Abhidharmakośa, it is ranked as the fourth of the six counting from below. This god realm is where all future buddhas are said to dwell before taking on their final rebirth prior to awakening. There, the Buddha Śākyamuni lived his preceding life as the bodhisattva Śvetaketu. When departing to take birth in this world, he appointed the bodhisattva Maitreya, who will be the next buddha of this eon, as his Dharma regent in Tuṣita. For an account of the Buddha’s previous life in Tuṣita, see The Play in Full (Toh 95), 2.12, and for an account of Maitreya’s birth in Tuṣita and a description of this realm, see The Sūtra on Maitreya’s Birth in the Heaven of Joy, (Toh 199).

Located in 9 passages in the translation:

  • 1.­91
  • 2.­156
  • 2.­167
  • 5.­8
  • 26.­18
  • 53.­1
  • 53.­528
  • n.­3035
  • g.­1454
g.­1815

Ucca

Wylie:
  • mtho ba
Tibetan:
  • མཐོ་བ།
Sanskrit:
  • ucca

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­3485
g.­1827

Ūhā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • ūhā

The name of a nakṣatra.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­96
  • n.­3788
g.­1831

Ulūkā

Wylie:
  • ’ug pa ma
Tibetan:
  • འུག་པ་མ།
Sanskrit:
  • ulūkā

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­3546
g.­1833

Umāriṣṭa

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • umāriṣṭa

One of the tathāgatas attending the delivery of the MMK. Not clear in the Tibetan.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­39
  • n.­3482
g.­1835

universal emperor

Wylie:
  • ’khor los sgyur ba
  • ’khor los sgyur ba’ rgyal po
Tibetan:
  • འཁོར་ལོས་སྒྱུར་བ།
  • འཁོར་ལོས་སྒྱུར་བའ་རྒྱལ་པོ།
Sanskrit:
  • cakravartin

See “cakravartin.”

Located in 3 passages in the translation:

  • 13.­49
  • 14.­135
  • g.­319
g.­1836

Unmāda

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • unmāda

One of the kinnara kings.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­89
  • n.­3748
g.­1837

Unmattaka

Wylie:
  • smyo byed
Tibetan:
  • སྨྱོ་བྱེད།
Sanskrit:
  • unmattaka

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3676
g.­1842

Upadharma

Wylie:
  • nye ba’i chos
Tibetan:
  • ཉེ་བའི་ཆོས།
Sanskrit:
  • upadharma

One of the pratyeka­buddhas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­60
  • n.­3640
g.­1844

Upadrava

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • upadrava

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­97
  • n.­3587
g.­1864

Upananda

Wylie:
  • nye dga’ bo
Tibetan:
  • ཉེ་དགའ་བོ།
Sanskrit:
  • upananda

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK; one of the kings of nāgas.

Located in 9 passages in the translation:

  • 1.­62
  • 1.­81
  • 2.­160
  • 2.­170
  • 4.­66
  • 4.­85
  • 7.­18
  • n.­3651
  • n.­3665
g.­1875

Upariṣṭa

Wylie:
  • nye ba’i ’dod pa
Tibetan:
  • ཉེ་བའི་འདོད་པ།
Sanskrit:
  • upariṣṭa

One of the eight chief pratyeka­buddhas.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­60
  • 4.­82
  • n.­3628
  • g.­1876
g.­1876

Upāriṣṭa

Wylie:
  • ldang ba
Tibetan:
  • ལྡང་བ།
Sanskrit:
  • upāriṣṭa

One of the pratyeka­buddhas in the maṇḍala of Mañjuśrī (it is not clear if upāriṣṭa here is a variant spelling of upariṣṭa, i.e. one of the eight chief pratyeka­buddhas).

Located in 5 passages in the translation:

  • 1.­60
  • 2.­143
  • 11.­196
  • n.­3482
  • n.­3628
g.­1878

Upasanat

Wylie:
  • nye ba’i kun bged
Tibetan:
  • ཉེ་བའི་ཀུན་བགེད།
Sanskrit:
  • upasanat

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3771
g.­1879

Upavarṇaka

Wylie:
  • nye ba’i snyan pa
Tibetan:
  • ཉེ་བའི་སྙན་པ།
Sanskrit:
  • upavarṇaka

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3653
g.­1881

Upavīrā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • upavīrā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3693
g.­1883

Upayāyika

Wylie:
  • nye ba’i ’char ba
Tibetan:
  • ཉེ་བའི་འཆར་བ།
Sanskrit:
  • upayāyika

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 1 passage in the translation:

  • n.­3658
g.­1893

Uru­bilvā­kāśyapa

Wylie:
  • lteng rgyas ’od srung gi bu
Tibetan:
  • ལྟེང་རྒྱས་འོད་སྲུང་གི་བུ།
Sanskrit:
  • uru­bilvā­kāśyapa

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­142
  • n.­3646
g.­1895

uṣṇīṣa

Wylie:
  • gtsug tor
Tibetan:
  • གཙུག་ཏོར།
Sanskrit:
  • uṣṇīṣa

A protuberance on the head of a buddha; this term may also refer to beings who have this protuberance, known as uṣṇīṣa kings or uṣṇīṣa-tathāgatas.

Located in 65 passages in the translation:

  • 14.­2
  • 17.­36
  • 25.­3
  • 25.­13
  • 25.­24
  • 26.­11
  • 26.­55
  • 26.­61
  • 27.­43
  • 27.­56
  • 30.­2
  • 30.­36
  • 30.­49
  • 31.­14
  • 31.­19
  • 31.­27
  • 35.­39
  • 35.­215
  • 35.­274
  • 36.­10
  • 37.­3
  • 37.­12
  • 37.­14
  • 37.­18-24
  • 37.­26-28
  • 37.­81
  • 37.­117-118
  • 38.­17
  • 50.­13
  • 52.­131
  • 53.­357
  • n.­71
  • n.­414
  • n.­1351
  • n.­1357
  • n.­1501
  • n.­1606
  • n.­1804
  • n.­2255
  • n.­2272
  • n.­2274-2275
  • n.­2279
  • n.­2288
  • n.­2299
  • n.­2385
  • n.­2445-2446
  • n.­2497
  • n.­2746
  • n.­2919
  • n.­2925
  • g.­319
  • g.­644
  • g.­831
  • g.­975
g.­1897

uṣṇīṣa king

Wylie:
  • gtsug tor rgyal po
Tibetan:
  • གཙུག་ཏོར་རྒྱལ་པོ།
Sanskrit:
  • uṣṇīṣarāja

A class of fully awakened nonhuman beings, especially the chief eight among them.

Located in 64 passages in the translation:

  • i.­9
  • 1.­42
  • 1.­44
  • 2.­145-146
  • 2.­151-152
  • 26.­11
  • 26.­50
  • 26.­56
  • 27.­42
  • 27.­44
  • 30.­4
  • 30.­50
  • 37.­11
  • 37.­14
  • 37.­17
  • 37.­29
  • 37.­115
  • n.­67
  • n.­1357-1358
  • n.­1538
  • n.­1580
  • n.­1607
  • n.­1618
  • n.­1804
  • n.­1836
  • n.­2272
  • n.­2463
  • n.­2497
  • n.­2919
  • n.­2922
  • n.­2924
  • g.­5
  • g.­16
  • g.­109
  • g.­195
  • g.­196
  • g.­205
  • g.­284
  • g.­320
  • g.­539
  • g.­634
  • g.­669
  • g.­670
  • g.­680
  • g.­681
  • g.­870
  • g.­994
  • g.­1396
  • g.­1487
  • g.­1493
  • g.­1523
  • g.­1524
  • g.­1525
  • g.­1763
  • g.­1780
  • g.­1840
  • g.­1895
  • g.­1896
  • g.­2051
  • g.­2058
  • g.­2123
g.­1900

Utkṛṣṭakṣepa

Wylie:
  • tshol bar ’phen pa
Tibetan:
  • ཚོལ་བར་འཕེན་པ།
Sanskrit:
  • utkṛṣṭakṣepa

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3572
g.­1901

Utpalaparṇā

Wylie:
  • ut+pa la’i ’dab ma
Tibetan:
  • ཨུཏྤ་ལའི་འདབ་མ།
Sanskrit:
  • utpalaparṇā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3709
g.­1908

Vainateya

Wylie:
  • nam mkha’i lding
Tibetan:
  • ནམ་མཁའི་ལྡིང་།
Sanskrit:
  • vainateya

The name of a garuḍa.

Located in 7 passages in the translation:

  • 1.­87
  • 2.­95-96
  • 2.­168
  • 6.­10
  • n.­351
  • n.­3742
g.­1909

Vainateya

Wylie:
  • rnam ’dud bu
Tibetan:
  • རྣམ་འདུད་བུ།
Sanskrit:
  • vainateya

One of the garuḍa kings.

Located in 1 passage in the translation:

  • n.­3742
g.­1910

vaipulya

Wylie:
  • shin tu rgyas pa
Tibetan:
  • ཤིན་ཏུ་རྒྱས་པ།
Sanskrit:
  • vaipulya

Literally “extensive”/“elaborate,” it is a denomination applied to a limited number of important sūtras, including the Lalitavistara, the Suvarṇaprabhāsa, and a few others.

Located in 1 passage in the translation:

  • i.­1
g.­1919

Vaiśravaṇa

Wylie:
  • rnam thos
Tibetan:
  • རྣམ་ཐོས།
Sanskrit:
  • vaiśravaṇa

Another name of Kubera.

Located in 3 passages in the translation:

  • 52.­72
  • 53.­1
  • 53.­50
g.­1921

Vaivasvata

Wylie:
  • nyi ma’i bu
Tibetan:
  • ཉི་མའི་བུ།
Sanskrit:
  • vaivasvata

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi; also a patronymic of Yama.

Located in 8 passages in the translation:

  • 1.­53
  • 1.­71
  • 1.­75
  • 51.­2
  • 51.­44
  • 52.­139
  • 52.­146
  • n.­2540
g.­1931

Vajrabhṛkuṭī

Wylie:
  • rdo rje khro gnyer ma
Tibetan:
  • རྡོ་རྗེ་ཁྲོ་གཉེར་མ།
Sanskrit:
  • vajrabhṛkuṭī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3596
g.­1941

Vajrajihvā

Wylie:
  • rdo rje lce ma
Tibetan:
  • རྡོ་རྗེ་ལྕེ་མ།
Sanskrit:
  • vajrajihvā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3594
g.­1943

Vajrākara

Wylie:
  • rdo rje byed pa
Tibetan:
  • རྡོ་རྗེ་བྱེད་པ།
Sanskrit:
  • vajrākara

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3561
g.­1949

Vajrāṃsā

Wylie:
  • rdo rje’i thal gong ma
Tibetan:
  • རྡོ་རྗེའི་ཐལ་གོང་མ།
Sanskrit:
  • vajrāṃsā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3595
g.­1958

Vajrāṅkuśī

Wylie:
  • rdo rje lcags kyu ma
Tibetan:
  • རྡོ་རྗེ་ལྕགས་ཀྱུ་མ།
Sanskrit:
  • vajrāṅkuśī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­56
  • 2.­144
  • n.­4177
g.­1960

Vajrāntaka

Wylie:
  • rdo rje mthar byed
Tibetan:
  • རྡོ་རྗེ་མཐར་བྱེད།
Sanskrit:
  • vajrāntaka

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3560
g.­1961

Vajrapāṇi

Wylie:
  • phyag na rdo rje
Tibetan:
  • ཕྱག་ན་རྡོ་རྗེ།
Sanskrit:
  • vajrapāṇi
  • kuliśapāṇi

A Buddhist deity and a legendary bodhisattva; in the MMK he is regarded as the master of powerful nonhuman beings.

Located in 287 passages in the translation:

  • i.­3
  • i.­9
  • 1.­41
  • 1.­52
  • 1.­54-55
  • 2.­2
  • 2.­37
  • 2.­110-111
  • 2.­118
  • 2.­144
  • 2.­166
  • 2.­187-188
  • 2.­190
  • 4.­73
  • 5.­5
  • 8.­4-5
  • 11.­195
  • 15.­1
  • 15.­3
  • 16.­12
  • 16.­14
  • 16.­18
  • 26.­5
  • 26.­13
  • 26.­22-23
  • 26.­30-32
  • 26.­36
  • 26.­44
  • 30.­23
  • 30.­28
  • 31.­49
  • 37.­32
  • 37.­101-102
  • 50.­1
  • 50.­8
  • 50.­23
  • 50.­38
  • 51.­1
  • 52.­1-2
  • 52.­4
  • 52.­13-14
  • 52.­88
  • 52.­141
  • 53.­1
  • 54.­104
  • n.­99
  • n.­467
  • n.­576
  • n.­935
  • n.­1304
  • n.­1308
  • n.­1550
  • n.­1559
  • n.­1561
  • n.­1821
  • n.­1871
  • n.­1895
  • n.­1947
  • n.­2322
  • n.­2425
  • n.­2494
  • n.­2511
  • n.­2523
  • n.­2525
  • n.­2537-2538
  • n.­2594
  • n.­2749
  • n.­2988
  • n.­3305
  • g.­26
  • g.­47
  • g.­48
  • g.­52
  • g.­79
  • g.­81
  • g.­91
  • g.­106
  • g.­127
  • g.­133
  • g.­141
  • g.­156
  • g.­160
  • g.­162
  • g.­190
  • g.­194
  • g.­209
  • g.­215
  • g.­226
  • g.­245
  • g.­269
  • g.­270
  • g.­271
  • g.­274
  • g.­283
  • g.­327
  • g.­369
  • g.­370
  • g.­371
  • g.­410
  • g.­468
  • g.­472
  • g.­476
  • g.­477
  • g.­500
  • g.­532
  • g.­534
  • g.­535
  • g.­550
  • g.­559
  • g.­560
  • g.­562
  • g.­567
  • g.­589
  • g.­590
  • g.­595
  • g.­617
  • g.­630
  • g.­632
  • g.­646
  • g.­657
  • g.­658
  • g.­672
  • g.­675
  • g.­725
  • g.­734
  • g.­764
  • g.­769
  • g.­778
  • g.­789
  • g.­800
  • g.­809
  • g.­864
  • g.­889
  • g.­890
  • g.­896
  • g.­905
  • g.­912
  • g.­914
  • g.­916
  • g.­921
  • g.­932
  • g.­937
  • g.­947
  • g.­959
  • g.­975
  • g.­1003
  • g.­1035
  • g.­1036
  • g.­1058
  • g.­1059
  • g.­1067
  • g.­1108
  • g.­1115
  • g.­1125
  • g.­1141
  • g.­1178
  • g.­1179
  • g.­1185
  • g.­1242
  • g.­1245
  • g.­1260
  • g.­1271
  • g.­1302
  • g.­1317
  • g.­1353
  • g.­1355
  • g.­1381
  • g.­1387
  • g.­1421
  • g.­1462
  • g.­1464
  • g.­1470
  • g.­1480
  • g.­1494
  • g.­1505
  • g.­1509
  • g.­1510
  • g.­1539
  • g.­1552
  • g.­1564
  • g.­1573
  • g.­1588
  • g.­1601
  • g.­1615
  • g.­1619
  • g.­1635
  • g.­1644
  • g.­1647
  • g.­1651
  • g.­1662
  • g.­1663
  • g.­1681
  • g.­1682
  • g.­1691
  • g.­1695
  • g.­1696
  • g.­1699
  • g.­1711
  • g.­1712
  • g.­1726
  • g.­1728
  • g.­1750
  • g.­1761
  • g.­1794
  • g.­1795
  • g.­1796
  • g.­1817
  • g.­1844
  • g.­1859
  • g.­1900
  • g.­1921
  • g.­1925
  • g.­1926
  • g.­1929
  • g.­1930
  • g.­1931
  • g.­1932
  • g.­1933
  • g.­1934
  • g.­1935
  • g.­1937
  • g.­1938
  • g.­1939
  • g.­1940
  • g.­1941
  • g.­1942
  • g.­1943
  • g.­1944
  • g.­1946
  • g.­1947
  • g.­1948
  • g.­1949
  • g.­1950
  • g.­1951
  • g.­1953
  • g.­1955
  • g.­1956
  • g.­1957
  • g.­1958
  • g.­1959
  • g.­1960
  • g.­1962
  • g.­1963
  • g.­1964
  • g.­1965
  • g.­1966
  • g.­1967
  • g.­1968
  • g.­1969
  • g.­1970
  • g.­1971
  • g.­1972
  • g.­1973
  • g.­1975
  • g.­1976
  • g.­1977
  • g.­1978
  • g.­1979
  • g.­1980
  • g.­1981
  • g.­1983
  • g.­1991
  • g.­2034
  • g.­2035
  • g.­2042
  • g.­2045
  • g.­2049
  • g.­2080
  • g.­2087
  • g.­2098
  • g.­2104
  • g.­2133
  • g.­2142
  • g.­2150
  • g.­2159
  • g.­2160
g.­1964

Vajrapātāla

Wylie:
  • rdo rje sa ’og
Tibetan:
  • རྡོ་རྗེ་ས་འོག
Sanskrit:
  • vajrapātāla

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 1 passage in the translation:

  • n.­3563
g.­1966

Vajrārṇā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • vajrārṇā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­100
  • n.­3594
g.­1968

Vajraśālavatī

Wylie:
  • gnas dang ldan ma
Tibetan:
  • གནས་དང་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • vajraśālavatī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3597
  • g.­1389
g.­1973

Vajrasena

Wylie:
  • rdo rje sde
Tibetan:
  • རྡོ་རྗེ་སྡེ།
Sanskrit:
  • vajrasena

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­53
  • 52.­133
  • n.­2750
  • n.­4179
g.­1974

Vajrasenā

Wylie:
  • rdo rje sde ma
Tibetan:
  • རྡོ་རྗེ་སྡེ་མ།
Sanskrit:
  • vajrasenā

One of the goddesses from Vajrapāṇī’s retinue in the maṇḍala of Mañjuśrī.

Located in 2 passages in the translation:

  • 2.­144
  • n.­4179
g.­1991

Vāmakī

Wylie:
  • mi’u thung ma
Tibetan:
  • མིའུ་ཐུང་མ།
Sanskrit:
  • vāmakī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3606
g.­2004

Varṇaka

Wylie:
  • snyan pa
Tibetan:
  • སྙན་པ།
Sanskrit:
  • varṇaka

One of the śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­62
  • n.­3653
g.­2012

Vāsavā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • vāsavā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3700
g.­2013

Vaśavartin

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • vaśavartin

One of the gods’ realms; also the name of the gods living there.

Located in 2 passages in the translation:

  • 53.­1
  • 53.­902
g.­2016

Vasudā

Wylie:
  • nor sbyin ma
Tibetan:
  • ནོར་སྦྱིན་མ།
Sanskrit:
  • vasudā

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode; one of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­50
  • 1.­65
  • n.­3701
g.­2021

Vaṭavāsinī

Wylie:
  • shing la mu la gnas ma
Tibetan:
  • ཤིང་ལ་མུ་ལ་གནས་མ།
Sanskrit:
  • vaṭavāsinī

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­100
  • n.­3804
g.­2029

vetāḍa

Wylie:
  • ro langs
Tibetan:
  • རོ་ལངས།
Sanskrit:
  • vetāḍa
  • vetāla

A class of demons inhabiting charnel grounds.

Located in 8 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 9.­13
  • 26.­20-21
  • 53.­891
  • 54.­16
  • 54.­38
  • n.­6753
g.­2037

vidyā

Wylie:
  • rig pa
Tibetan:
  • རིག་པ།
Sanskrit:
  • vidyā

Magical spell; knowledge of spells; a class of male or female deities identified with their spells.

Located in 144 passages in the translation:

  • 1.­47
  • 1.­49
  • 1.­52
  • 1.­75
  • 1.­116-118
  • 2.­3
  • 2.­49-67
  • 2.­69
  • 2.­71
  • 2.­126
  • 2.­142
  • 2.­144
  • 2.­199-200
  • 7.­1-2
  • 7.­4
  • 8.­5-6
  • 9.­20
  • 11.­4
  • 12.­1
  • 13.­1
  • 14.­1-4
  • 14.­7
  • 14.­139
  • 15.­2-3
  • 25.­13
  • 25.­26
  • 26.­7
  • 26.­11
  • 26.­25
  • 26.­30
  • 26.­45-47
  • 26.­55-56
  • 27.­3
  • 32.­2
  • 35.­215
  • 37.­25
  • 37.­58
  • 37.­66
  • 37.­70-72
  • 37.­79
  • 37.­99-100
  • 37.­102
  • 50.­15
  • 50.­19
  • 50.­25
  • 51.­24
  • 52.­19
  • 52.­40
  • 52.­52
  • 52.­64
  • 52.­71
  • 52.­107
  • 52.­130-131
  • 52.­135
  • 53.­450
  • 53.­453-454
  • 53.­502
  • 53.­508
  • 53.­517
  • 53.­521
  • 53.­563
  • 54.­38
  • 54.­99
  • n.­267
  • n.­379
  • n.­420
  • n.­626
  • n.­685
  • n.­721
  • n.­777
  • n.­935
  • n.­1045
  • n.­1049
  • n.­1261
  • n.­1268
  • n.­1281
  • n.­1505
  • n.­1585
  • n.­1691
  • n.­1805
  • n.­1877
  • n.­2345
  • n.­2420
  • n.­2512
  • n.­2730
  • n.­2753
  • n.­2927
  • n.­2978
  • n.­3032
  • n.­3188
  • n.­3289
  • n.­3381
  • g.­53
  • g.­595
  • g.­688
  • g.­726
  • g.­864
  • g.­906
  • g.­933
  • g.­938
  • g.­939
  • g.­1082
  • g.­1389
  • g.­1760
  • g.­1857
  • g.­1996
  • g.­2039
  • g.­2042
  • g.­2043
g.­2039

vidyādhara

Wylie:
  • rig ’dzin
Tibetan:
  • རིག་འཛིན།
Sanskrit:
  • vidyādhara

One possessed of vidyā; this could refer to any being who is an adept of magical lore, but in particular to the class of semidivine, nonhuman beings of the same name. The term is rendered elsewhere in this translation as “knowledge holder” or “adept of vidyās.”

Located in 69 passages in the translation:

  • 2.­3
  • 9.­18-19
  • 10.­2
  • 10.­9
  • 10.­53
  • 10.­55
  • 10.­58
  • 13.­52
  • 14.­5
  • 14.­96
  • 14.­100
  • 14.­129
  • 14.­135
  • 26.­6-7
  • 26.­13-14
  • 26.­18-20
  • 26.­23-24
  • 26.­30-32
  • 26.­35-36
  • 26.­44
  • 26.­48
  • 26.­52
  • 26.­54
  • 26.­58
  • 28.­3
  • 28.­25
  • 28.­38
  • 28.­40-41
  • 29.­7
  • 29.­11
  • 29.­15
  • 31.­35
  • 37.­35
  • 37.­60
  • 52.­97
  • 53.­126
  • 53.­765-766
  • 53.­908
  • 54.­2
  • 54.­34
  • 54.­47
  • 54.­104
  • n.­247
  • n.­709
  • n.­1307
  • n.­1543-1544
  • n.­1561
  • n.­1804
  • n.­2351
  • n.­3190
  • n.­3299
  • g.­30
  • g.­352
  • g.­752
  • g.­1502
  • g.­2041
g.­2042

vidyārāja

Wylie:
  • rig pa’i rgyal po
Tibetan:
  • རིག་པའི་རྒྱལ་པོ།
Sanskrit:
  • vidyārāja

“Vidyā king,” a class of mantras and mantra deities; an epithet of Vajrapāṇi; an epithet of any powerful vidyā or mantra.

Located in 198 passages in the translation:

  • 1.­42
  • 1.­47
  • 1.­49
  • 1.­52
  • 1.­54
  • 2.­142
  • 2.­144
  • 9.­1-2
  • 9.­4
  • 9.­20
  • 11.­245
  • 14.­1
  • 14.­3
  • 14.­6-8
  • 14.­73
  • 14.­153-154
  • 15.­2
  • 25.­5
  • 26.­33
  • 27.­2
  • 27.­14
  • 30.­2
  • 35.­168
  • 37.­21
  • 37.­58
  • 37.­68
  • 50.­24
  • 53.­357
  • 53.­366
  • 53.­512
  • 54.­99
  • n.­68
  • n.­88
  • n.­98-99
  • n.­935
  • n.­1261
  • n.­1618
  • n.­2124
  • n.­2342
  • n.­2344
  • n.­2512
  • n.­2927
  • n.­3386
  • g.­19
  • g.­47
  • g.­48
  • g.­79
  • g.­89
  • g.­91
  • g.­102
  • g.­106
  • g.­127
  • g.­156
  • g.­162
  • g.­184
  • g.­194
  • g.­200
  • g.­209
  • g.­215
  • g.­226
  • g.­245
  • g.­269
  • g.­274
  • g.­283
  • g.­340
  • g.­366
  • g.­369
  • g.­370
  • g.­468
  • g.­474
  • g.­477
  • g.­500
  • g.­534
  • g.­535
  • g.­550
  • g.­574
  • g.­614
  • g.­617
  • g.­646
  • g.­657
  • g.­658
  • g.­667
  • g.­668
  • g.­720
  • g.­764
  • g.­769
  • g.­778
  • g.­800
  • g.­809
  • g.­842
  • g.­889
  • g.­890
  • g.­905
  • g.­912
  • g.­921
  • g.­932
  • g.­937
  • g.­947
  • g.­959
  • g.­978
  • g.­980
  • g.­1007
  • g.­1035
  • g.­1067
  • g.­1079
  • g.­1080
  • g.­1115
  • g.­1116
  • g.­1117
  • g.­1141
  • g.­1185
  • g.­1233
  • g.­1242
  • g.­1245
  • g.­1302
  • g.­1317
  • g.­1362
  • g.­1372
  • g.­1381
  • g.­1421
  • g.­1462
  • g.­1470
  • g.­1480
  • g.­1495
  • g.­1539
  • g.­1573
  • g.­1601
  • g.­1617
  • g.­1619
  • g.­1622
  • g.­1633
  • g.­1634
  • g.­1644
  • g.­1647
  • g.­1662
  • g.­1691
  • g.­1695
  • g.­1696
  • g.­1711
  • g.­1712
  • g.­1726
  • g.­1728
  • g.­1747
  • g.­1750
  • g.­1795
  • g.­1817
  • g.­1844
  • g.­1859
  • g.­1900
  • g.­1921
  • g.­1929
  • g.­1930
  • g.­1933
  • g.­1934
  • g.­1935
  • g.­1938
  • g.­1939
  • g.­1940
  • g.­1943
  • g.­1944
  • g.­1946
  • g.­1951
  • g.­1953
  • g.­1955
  • g.­1956
  • g.­1957
  • g.­1959
  • g.­1960
  • g.­1962
  • g.­1963
  • g.­1964
  • g.­1965
  • g.­1967
  • g.­1969
  • g.­1971
  • g.­1973
  • g.­1975
  • g.­1976
  • g.­1977
  • g.­1980
  • g.­1983
  • g.­2034
  • g.­2035
  • g.­2043
  • g.­2045
  • g.­2057
  • g.­2061
  • g.­2080
  • g.­2098
  • g.­2126
  • g.­2133
  • g.­2159
  • g.­2160
g.­2043

vidyārājñī

Wylie:
  • rig pa’i rgyal mo
Tibetan:
  • རིག་པའི་རྒྱལ་མོ།
Sanskrit:
  • vidyārājñī

“vidyā queen,” a female vidyārāja.

Located in 115 passages in the translation:

  • i.­10
  • 1.­45-47
  • 1.­49
  • 1.­51-52
  • 1.­55
  • 2.­142
  • 2.­144
  • 53.­764
  • 53.­814
  • n.­3229
  • g.­9
  • g.­18
  • g.­29
  • g.­60
  • g.­74
  • g.­77
  • g.­82
  • g.­114
  • g.­116
  • g.­150
  • g.­167
  • g.­199
  • g.­237
  • g.­239
  • g.­264
  • g.­265
  • g.­272
  • g.­275
  • g.­277
  • g.­282
  • g.­285
  • g.­306
  • g.­307
  • g.­313
  • g.­330
  • g.­335
  • g.­343
  • g.­367
  • g.­375
  • g.­388
  • g.­392
  • g.­394
  • g.­409
  • g.­454
  • g.­481
  • g.­558
  • g.­624
  • g.­655
  • g.­708
  • g.­740
  • g.­766
  • g.­777
  • g.­779
  • g.­821
  • g.­822
  • g.­831
  • g.­847
  • g.­859
  • g.­860
  • g.­863
  • g.­864
  • g.­892
  • g.­911
  • g.­927
  • g.­933
  • g.­965
  • g.­981
  • g.­988
  • g.­989
  • g.­1034
  • g.­1066
  • g.­1105
  • g.­1123
  • g.­1155
  • g.­1162
  • g.­1176
  • g.­1218
  • g.­1238
  • g.­1243
  • g.­1306
  • g.­1307
  • g.­1309
  • g.­1344
  • g.­1404
  • g.­1407
  • g.­1409
  • g.­1482
  • g.­1519
  • g.­1536
  • g.­1537
  • g.­1547
  • g.­1560
  • g.­1571
  • g.­1585
  • g.­1621
  • g.­1669
  • g.­1698
  • g.­1704
  • g.­1706
  • g.­1722
  • g.­1744
  • g.­1758
  • g.­1777
  • g.­1831
  • g.­1891
  • g.­2009
  • g.­2016
  • g.­2059
  • g.­2070
  • g.­2071
  • g.­2072
  • g.­2148
g.­2048

Vijayā

Wylie:
  • bi dza ya
Tibetan:
  • བི་ཛ་ཡ།
Sanskrit:
  • vijayā

One of the “four sisters” invoked in a mantra.

Located in 5 passages in the translation:

  • 2.­69
  • 37.­8
  • 37.­57
  • 37.­90
  • g.­1812
g.­2050

Vijayavatī

Wylie:
  • rnam rgyal ldan ma
Tibetan:
  • རྣམ་རྒྱལ་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • vijayavatī

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3700
g.­2051

Vijayoṣṇīṣa

Wylie:
  • rnam par rgyal ba’i gtsug tor
Tibetan:
  • རྣམ་པར་རྒྱལ་བའི་གཙུག་ཏོར།
Sanskrit:
  • vijayoṣṇīṣa

One of the uṣṇīṣa kings attending the delivery of the MMK.

Located in 6 passages in the translation:

  • 1.­43
  • 2.­145
  • 50.­14
  • 53.­362
  • n.­3529
  • n.­4190
g.­2062

Vilokiteśvara

Wylie:
  • rnam gzigs dbang phyug
Tibetan:
  • རྣམ་གཟིགས་དབང་ཕྱུག
Sanskrit:
  • vilokiteśvara

One of the bodhisattvas attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­41
  • n.­3514
g.­2064

Vimala

Wylie:
  • dri med pa
Tibetan:
  • དྲི་མེད་པ།
Sanskrit:
  • vimala

One of the gods’ realms; also used as the name of the gods living there.

Located in 4 passages in the translation:

  • 5.­8
  • 26.­20
  • n.­2431
  • n.­5657
g.­2069

Vimalamati

Wylie:
  • dri med par ’gro ba
Tibetan:
  • དྲི་མེད་པར་འགྲོ་བ།
Sanskrit:
  • vimalamati

One of the sixteen great bodhisattvas. The content of the list varies from text to text.

Located in 2 passages in the translation:

  • 2.­141
  • n.­4163
g.­2070

Vimalāntakarī

Wylie:
  • dri med mtha’ yas ma
Tibetan:
  • དྲི་མེད་མཐའ་ཡས་མ།
Sanskrit:
  • vimalāntakarī

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode. The Tib. is not an accurate translation of the attested Sanskrit.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­80
  • n.­3548
g.­2072

Vimalavāsinī

Wylie:
  • dri ma med pa’i gnas ma
Tibetan:
  • དྲི་མ་མེད་པའི་གནས་མ།
Sanskrit:
  • vimalavāsinī

One of the vidyārājñīs dwelling with Śākyamuni in the realm of the Pure Abode.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­50
  • n.­3545
g.­2085

Vīrā

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • vīrā

One of the female śrāvakas attending the delivery of the MMK.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­65
  • n.­3693
  • n.­6435
g.­2086

Vīramatī

Wylie:
  • dpal ldan ma
Tibetan:
  • དཔལ་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • vīramatī

One of the great yakṣiṇīs.

Located in 4 passages in the translation:

  • 1.­100
  • 28.­33
  • 53.­398
  • n.­5391
g.­2087

Viraṭī

Wylie:
  • dga’ bral ma
Tibetan:
  • དགའ་བྲལ་མ།
Sanskrit:
  • viraṭī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3598
g.­2088

Virgo

Wylie:
  • bu mo
Tibetan:
  • བུ་མོ།
Sanskrit:
  • kanyā

See “Kanyā.”

Located in 5 passages in the translation:

  • 15.­85
  • 24.­77
  • 24.­79
  • n.­1407
  • g.­686
g.­2095

Viśākhā

Wylie:
  • sa ga
Tibetan:
  • ས་ག
Sanskrit:
  • viśākhā

The name of a nakṣatra.

Located in 6 passages in the translation:

  • 1.­96
  • 24.­7
  • 24.­81
  • 24.­215
  • n.­1411
  • n.­3692
g.­2098

Visarpa

Wylie:
  • ’go ba’i nad
Tibetan:
  • འགོ་བའི་ནད།
Sanskrit:
  • visarpa

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­97
  • n.­3586
g.­2102

Viśoka

Wylie:
  • mya ngan bral
Tibetan:
  • མྱ་ངན་བྲལ།
Sanskrit:
  • viśoka

A Magadhan king, possibly the successor of Udayin.

Located in 3 passages in the translation:

  • 53.­383-384
  • g.­1700
g.­2111

Vivasvatāvartā

Wylie:
  • gshin rje ’khyil ma
Tibetan:
  • གཤིན་རྗེ་འཁྱིལ་མ།
Sanskrit:
  • vivasvatāvartā

One of the dhāraṇī goddesses present at the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­58
  • n.­3620
g.­2112

Vṛṣa

Wylie:
  • kyu mchog
Tibetan:
  • ཀྱུ་མཆོག
Sanskrit:
  • vṛṣa

One of the kings of Nepal, possibly Vṛṣadeva of the seventh century.

Located in 3 passages in the translation:

  • 53.­506
  • n.­3007
  • n.­3790
g.­2113

Vṛṣabha

Wylie:
  • glang
Tibetan:
  • གླང་།
Sanskrit:
  • vṛṣabha

Taurus (zodiac sign and constellation).

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­98
  • n.­3790
  • g.­1778
g.­2116

Vṛṣṭi

Wylie:
  • char ’bebs
Tibetan:
  • ཆར་འབེབས།
Sanskrit:
  • vṛṣṭi

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3761
g.­2123

Vyūḍhoṣṇīṣa

Wylie:
  • bkod pa’i gtsug tor
Tibetan:
  • བཀོད་པའི་གཙུག་ཏོར།
Sanskrit:
  • vyūḍhoṣṇīṣa

One of the uṣṇīṣa kings attending the delivery of the MMK.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­43
  • n.­3530
g.­2125

wheel-turning monarch

Wylie:
  • ’khor los sgyur ba
  • ’khor los sgyur ba’ rgyal po
Tibetan:
  • འཁོར་ལོས་སྒྱུར་བ།
  • འཁོར་ལོས་སྒྱུར་བའ་རྒྱལ་པོ།
Sanskrit:
  • cakravartin

See “cakravartin.”

Located in 7 passages in the translation:

  • 14.­115
  • 14.­130
  • 28.­38
  • 30.­51
  • n.­1093
  • n.­1836
  • g.­319
g.­2128

Yakṣa

Wylie:
  • gnod sbyin
Tibetan:
  • གནོད་སྦྱིན།
Sanskrit:
  • yakṣa

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

A class of nonhuman beings who inhabit forests, mountainous areas, and other natural spaces, or serve as guardians of villages and towns, and may be propitiated for health, wealth, protection, and other boons, or controlled through magic. According to tradition, their homeland is in the north, where they live under the rule of the Great King Vaiśravaṇa.

Several members of this class have been deified as gods of wealth (these include the just-mentioned Vaiśravaṇa) or as bodhisattva generals of yakṣa armies, and have entered the Buddhist pantheon in a variety of forms, including, in tantric Buddhism, those of wrathful deities.

Located in 167 passages in the translation:

  • 1.­33
  • 1.­42
  • 1.­47
  • 1.­51
  • 1.­75-76
  • 1.­108
  • 2.­3
  • 2.­20
  • 2.­158-159
  • 2.­161
  • 2.­169
  • 2.­171
  • 2.­209
  • 10.­6
  • 11.­127
  • 11.­263
  • 12.­14
  • 13.­51
  • 14.­75
  • 15.­3
  • 15.­86
  • 16.­1
  • 16.­3
  • 16.­10
  • 16.­12
  • 24.­22
  • 25.­13
  • 25.­30
  • 26.­12-13
  • 26.­16
  • 26.­23
  • 26.­28-30
  • 26.­44
  • 30.­9
  • 30.­26
  • 30.­28
  • 30.­33
  • 31.­2
  • 31.­32
  • 31.­53
  • 32.­36
  • 32.­38
  • 33.­42
  • 37.­32
  • 37.­34
  • 37.­39
  • 37.­46
  • 37.­60
  • 37.­72
  • 37.­74
  • 37.­101
  • 37.­107
  • 38.­20
  • 38.­28
  • 50.­1
  • 50.­3
  • 50.­8
  • 50.­10
  • 50.­28
  • 50.­34
  • 50.­38
  • 51.­73-74
  • 52.­1
  • 52.­13
  • 52.­25
  • 52.­42
  • 52.­47
  • 52.­113
  • 52.­115
  • 52.­132
  • 53.­17
  • 53.­50-51
  • 53.­97
  • 53.­118
  • 53.­184
  • 53.­233
  • 53.­337-338
  • 53.­342
  • 53.­344
  • 53.­346
  • 53.­356
  • 53.­364
  • 53.­407
  • 53.­457
  • 53.­459
  • 53.­531
  • 53.­773
  • 53.­822-823
  • 53.­825
  • 53.­901
  • 54.­2
  • 54.­4
  • 54.­48
  • 54.­104
  • n.­441
  • n.­496
  • n.­725
  • n.­1303
  • n.­1515
  • n.­1561
  • n.­1824
  • n.­1862
  • n.­1871
  • n.­1873
  • n.­1895
  • n.­1947
  • n.­2086
  • n.­2322-2323
  • n.­2328
  • n.­2351
  • n.­2467
  • n.­2596
  • n.­2598
  • n.­2658
  • n.­2726
  • n.­2749
  • n.­2913
  • n.­2916
  • n.­2934
  • n.­2980-2981
  • n.­3027
  • n.­3295
  • n.­3312
  • g.­159
  • g.­321
  • g.­337
  • g.­497
  • g.­555
  • g.­563
  • g.­564
  • g.­578
  • g.­580
  • g.­582
  • g.­583
  • g.­593
  • g.­616
  • g.­702
  • g.­786
  • g.­807
  • g.­819
  • g.­865
  • g.­899
  • g.­969
  • g.­991
  • g.­1161
  • g.­1198
  • g.­1259
  • g.­1276
  • g.­1359
  • g.­1488
  • g.­1567
  • g.­1885
  • g.­2030
  • g.­2074
  • g.­2075
  • g.­2132
g.­2132

yakṣiṇī

Wylie:
  • gnod sbyin mo
Tibetan:
  • གནོད་སྦྱིན་མོ།
Sanskrit:
  • yakṣiṇī

Female yakṣa.

Located in 126 passages in the translation:

  • 1.­33
  • 1.­47
  • 1.­51
  • 1.­75
  • 1.­99
  • 1.­101
  • 2.­52
  • 2.­159
  • 25.­30-31
  • 26.­27
  • 26.­44
  • 30.­9
  • 37.­34
  • 37.­60
  • 51.­73-74
  • 52.­39
  • 52.­41
  • 52.­46
  • 52.­49-51
  • 52.­55-58
  • 52.­64
  • 52.­75-76
  • 52.­79-80
  • 52.­88-89
  • 52.­91-94
  • 52.­106-107
  • 52.­109
  • 52.­115
  • 52.­117
  • 53.­356
  • 53.­379
  • 53.­398-399
  • 53.­564
  • 53.­826
  • n.­432
  • n.­2351
  • n.­2597
  • n.­2602
  • n.­2657
  • n.­2675-2676
  • n.­2681
  • n.­2705
  • n.­2739
  • n.­2755
  • n.­3943
  • g.­8
  • g.­10
  • g.­71
  • g.­73
  • g.­123
  • g.­124
  • g.­133
  • g.­173
  • g.­176
  • g.­191
  • g.­256
  • g.­353
  • g.­536
  • g.­561
  • g.­565
  • g.­568
  • g.­584
  • g.­595
  • g.­630
  • g.­677
  • g.­721
  • g.­724
  • g.­811
  • g.­814
  • g.­815
  • g.­871
  • g.­1001
  • g.­1005
  • g.­1009
  • g.­1036
  • g.­1037
  • g.­1093
  • g.­1095
  • g.­1106
  • g.­1107
  • g.­1149
  • g.­1199
  • g.­1225
  • g.­1272
  • g.­1338
  • g.­1339
  • g.­1353
  • g.­1497
  • g.­1576
  • g.­1620
  • g.­1623
  • g.­1635
  • g.­1650
  • g.­1661
  • g.­1663
  • g.­1698
  • g.­1702
  • g.­1707
  • g.­1720
  • g.­1729
  • g.­1751
  • g.­1755
  • g.­1867
  • g.­1906
  • g.­2020
  • g.­2021
  • g.­2049
  • g.­2084
  • g.­2086
  • g.­2131
g.­2133

Yama

Wylie:
  • gshin rje
Tibetan:
  • གཤིན་རྗེ།
Sanskrit:
  • yama

The god of death who rules over the realm of the pretas; a vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi; one of the kings of rākṣasas.

Located in 28 passages in the translation:

  • 1.­53
  • 1.­72
  • 1.­75
  • 1.­77
  • 2.­162
  • 2.­169
  • 6.­11
  • 11.­237
  • 30.­22
  • 37.­74
  • 51.­16
  • 52.­138
  • 52.­147
  • 53.­426-427
  • 53.­672
  • 53.­907
  • 54.­4
  • 54.­71
  • 54.­101
  • n.­1817-1818
  • n.­2353
  • n.­2540
  • n.­3294
  • n.­3387
  • g.­1921
  • g.­2137
g.­2134

Yāma

Wylie:
  • ’thab bral
Tibetan:
  • འཐབ་བྲལ།
Sanskrit:
  • yāma

One of the gods’ realms; also used as the name of the gods living there.

Located in 7 passages in the translation:

  • 1.­91
  • 15.­192
  • 37.­62
  • 53.­210
  • 53.­678
  • n.­886
  • n.­5166
g.­2136

Yamāntaka

Wylie:
  • gshin rje’i gshed
Tibetan:
  • གཤིན་རྗེའི་གཤེད།
Sanskrit:
  • yamāntaka

Wrathful aspect of Mañjuśrī; also the namesake mantra.

Located in 58 passages in the translation:

  • i.­9
  • 1.­72
  • 1.­74
  • 1.­109-110
  • 2.­4
  • 2.­122
  • 2.­138-139
  • 2.­148-149
  • 4.­86
  • 4.­88
  • 5.­9
  • 6.­4
  • 35.­81
  • 35.­161
  • 50.­2-3
  • 50.­17
  • 50.­32
  • 50.­53
  • 51.­2
  • 51.­11
  • 51.­51
  • 51.­56
  • 51.­80
  • 52.­8
  • 52.­115-116
  • 52.­129
  • 52.­138
  • 52.­147-149
  • 53.­419
  • 53.­885
  • n.­88
  • n.­377
  • n.­2503-2504
  • n.­2509
  • n.­2520
  • n.­2525
  • n.­2528
  • n.­2619
  • n.­2744
  • n.­2752
  • n.­2755
  • n.­2758
  • n.­2959
  • n.­3284
  • n.­6046
  • g.­556
  • g.­765
  • g.­875
  • g.­905
  • g.­1136
g.­2142

Yaśavatī

Wylie:
  • grags ldan ma
Tibetan:
  • གྲགས་ལྡན་མ།
Sanskrit:
  • yaśavatī
  • yaśovatī

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi. The name is rendered elsewhere in this translation as “Yaśovatī.”

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­56
  • 50.­15
  • n.­3609
g.­2149

Yāṣṭi

Wylie:
  • —
Tibetan:
  • —
Sanskrit:
  • yāṣṭi

One of the grahas.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­94
  • n.­3764
g.­2150

Yātrā

Wylie:
  • ’gro ma
Tibetan:
  • འགྲོ་མ།
Sanskrit:
  • yātrā

One of the great dūtīs attending upon Lord Vajrapāṇi.

Located in 3 passages in the translation:

  • 1.­56
  • n.­3604
  • n.­5188
g.­2156

yogin

Wylie:
  • rnal ’byor dang ldan pa
Tibetan:
  • རྣལ་འབྱོར་དང་ལྡན་པ།
Sanskrit:
  • yogin

Practitioner of deity yoga; also a class of semidivine beings.

Located in 7 passages in the translation:

  • 1.­75
  • 2.­209
  • 27.­62
  • 53.­126
  • 53.­234
  • n.­1672
  • n.­4338
g.­2160

Yugāntārka

Wylie:
  • dus kyi mtha’i nyi ma
Tibetan:
  • དུས་ཀྱི་མཐའི་ཉི་མ།
Sanskrit:
  • yugāntārka

A vidyārāja from the personal retinue of Vajrapāṇi.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­53
  • n.­3581
0
    You are downloading:

    The Root Manual of the Rites of Mañjuśrī

    Click here to make a dāna donation

    This is a free publication from 84000: Translating the Words of the Buddha, a non-profit organization sharing the gift of Buddhist wisdom with the world.

    The cultivation of generosity, or dāna—giving voluntarily with a view that something wholesome will come of it—is considered to be a fundamental Buddhist practice by all schools. The nature and quantity of the gift itself is often considered less important.

    Table of Contents


    Search this text


    Other ways to read

    Download PDF
    Download EPUB
    Open in the 84000 App

    Spotted a mistake?

    Please use the contact form provided to suggest a correction.


    How to cite this text

    The following are examples of how to correctly cite this publication. Links to specific passages can be derived by right-clicking on the milestones markers in the left-hand margin (e.g. s.1). The copied link address can replace the url below.

    • Chicago
    • MLA
    • APA
    84000. The Root Manual of the Rites of Mañjuśrī (Mañjuśrī­mūla­kalpa, ’jam dpal gyi rtsa ba’i rgyud, Toh 543). Translated by Dharmachakra Translation Committee. Online publication. 84000: Translating the Words of the Buddha, 2025. https://84000.co/translation/toh543/UT22084-088-038-appendix.Copy
    84000. The Root Manual of the Rites of Mañjuśrī (Mañjuśrī­mūla­kalpa, ’jam dpal gyi rtsa ba’i rgyud, Toh 543). Translated by Dharmachakra Translation Committee, online publication, 84000: Translating the Words of the Buddha, 2025, 84000.co/translation/toh543/UT22084-088-038-appendix.Copy
    84000. (2025) The Root Manual of the Rites of Mañjuśrī (Mañjuśrī­mūla­kalpa, ’jam dpal gyi rtsa ba’i rgyud, Toh 543). (Dharmachakra Translation Committee, Trans.). Online publication. 84000: Translating the Words of the Buddha. https://84000.co/translation/toh543/UT22084-088-038-appendix.Copy

    Related links

    • Other texts from Action tantras
    • Published Translations
    • Browse the Collection
    • 84000 Homepage
    Sponsor Translation

    Bookmarks

    Copyright © 2011-2024 84000 - All Rights Reserved
    • Website: https://84000.co
    • Contact
    • Privacy Policy