• 84000
  • The Collection
  • The Kangyur
  • Tantra
  • Tantra Collection
  • Unexcelled Yoga tantras
  • Toh 437

This rendering does not include the entire published text

The full text is available to download as pdf at:
/translation/toh437.pdf

འཕགས་མ་སྒྲོལ་མ་ཀུ་རུ་ཀུལླེའི་རྟོག་པ།

The Practice Manual of Noble ​Tārā​ Kurukullā​
Sanskrit Text

Ārya­tārā­kurukullā­kalpa
ཀུ་རུ་ཀུལླེའི་རྟོག་པ།
ku ru kul+le’i rtog pa
The Practice Manual of Kurukullā
Kurukullā­kalpa

Toh 437

Degé Kangyur, vol. 81 (rgyud ’bum, ca), folios 29.b–42.b

ᴛʀᴀɴsʟᴀᴛᴇᴅ ɪɴᴛᴏ ᴛɪʙᴇᴛᴀɴ ʙʏ
  • Kṛṣnapaṇḍita
  • tshul khrims rgyal ba

Imprint

84000 logo

Translated by the Dharmachakra Translation Committee
under the patronage and supervision of 84000: Translating the Words of the Buddha

First published 2011

Current version v 2.42.18 (2024)

Generated by 84000 Reading Room v2.26.1

84000: Translating the Words of the Buddha is a global non-profit initiative to translate all the Buddha’s words into modern languages, and to make them available to everyone.

Warning: Readers are reminded that according to Vajrayāna Buddhist tradition there are restrictions and commitments concerning tantra. Practitioners who are not sure if they should read this translation are advised to consult the authorities of their lineage. The responsibility for reading this text or sharing it with others who may or may not fulfill the requirements lies in the hands of readers.

Tantra Text Warning

Readers are reminded that according to Vajrayāna Buddhist tradition there are restrictions and commitments concerning tantra.

Practitioners who are not sure if they should read translations in this section are advised to consult the authorities of their lineage.

The responsibility for reading these texts or sharing them with others—and hence the consequences—lies in the hands of readers.

About unrestricted access

The decision to publish tantra texts without restricted access has been considered carefully. First of all, it should be noted that all the original Tibetan texts of the Kangyur, including those in this Tantra section, are in the public domain. Some of the texts in this section (but by no means all of them) are nevertheless, according to some traditions, only studied with authorization and after suitable preliminaries.

It is true, of course, that a translation makes the content accessible to a far greater number of people; 84000 has therefore consulted many senior Buddhist teachers on this question, and most of them felt that to publish the texts openly is, on balance, the best solution. The alternatives would be not to translate them at all (which would defeat the purposes of the whole project), or to place some sort of restriction on their access. Restricted access has been tried by some Buddhist book publishers, and of course needs a system of administration, judgment, and policing that is either a mere formality, or is very difficult to implement. It would be even harder to implement in the case of electronic texts—and even easier to circumvent. Indeed, nowadays practically the whole range of traditionally restricted Tibetan Buddhist material is already available to anyone who looks for it, and is all too often misrepresented, taken out of context, or its secret and esoteric nature deliberately vaunted.

84000’s policy is to present carefully authenticated translations in their proper setting of the whole body of Buddhist sacred literature, and to trust the good sense of the vast majority of readers not to misuse or misunderstand them. Readers are reminded that according to Vajrayāna Buddhist tradition there are restrictions and commitments concerning tantra. Practitioners who are not sure if they should read translations in this section are advised to consult the authorities of their lineage. The responsibility, and hence consequences, of reading these texts and/or sharing them with others who may or may not fulfill the requirements lie in the hands of readers.

Logo for the license

This work is provided under the protection of a Creative Commons CC BY-NC-ND (Attribution - Non-commercial - No-derivatives) 3.0 copyright. It may be copied or printed for fair use, but only with full attribution, and not for commercial advantage or personal compensation. For full details, see the Creative Commons license.

Options for downloading this publication

This print version was generated at 5.08pm on Wednesday, 27th November 2024 from the online version of the text available on that date. If some time has elapsed since then, this version may have been superseded, as most of 84000’s published translations undergo significant updates from time to time. For the latest online version, with bilingual display, interactive glossary entries and notes, and a variety of further download options, please see
https://84000.co/translation/toh437.


co.

Table of Contents

ti. Title
im. Imprint
co. Contents
s. Summary
ac. Acknowledgments
i. Introduction
tr. The Translation
+ 5 chapters- 5 chapters
1. Chapter 1
2. Chapter 2
3. Chapter 3
4. Chapter 4
5. Chapter 5
c. Colophon
ap. Sanskrit Text
+ 8 chapters- 8 chapters
app. Prologue to the Sanskrit Text
ap1. Chapter A1
ap2. Chapter A2
ap3. Chapter A3
ap4. Chapter A4
ap5. Chapter A5
ap6. Chapter A6
ap7. Chapter A7
ap8. Chapter A8
ab. Abbreviations
n. Notes
b. Bibliography
+ 1 section- 1 section
· Websites
g. Glossary

s.

Summary

s.­1

The Practice Manual of Noble Tārā Kurukullā is the most comprehensive single work on the female Buddhist deity Kurukullā. It is also the only canonical scripture to focus on this deity. The text’s importance is therefore commensurate with the importance of the goddess herself, who is the chief Buddhist deity of magnetizing, in particular the magnetizing which takes the form of enthrallment.

The text is a treasury of ritual practices connected with enthrallment and similar magical acts‍—practices which range from formal sādhana to traditional homa ritual, and to magical methods involving herbs, minerals, etc. The text’s varied contents are presented as a multi-layered blend of the apotropaic and the soteriological, as well as the practical and the philosophical, where these complementary opposites combine together into a genuinely spiritual Buddhist work.


ac.

Acknowledgments

ac.­1

Translation by the Dharmachakra Translation Committee.

Translated by Thomas Doctor from the Tibetan of the Degé Kangyur, with continuous reference to an English translation and critical edition of the extant Sanskrit manuscripts by Wieslaw Mical. English text edited by Gillian Parrish.

This translation has been completed under the patronage and supervision of 84000: Translating the Words of the Buddha.


i.

Introduction

i.­1

The very foundation of all Buddhist paths is the recognition of the unsatisfactory nature of saṃsāra, the cycle of conditioned existence, and the quest for liberation from it. Building upon that basis, the Great Vehicle holds that saṃsāra and nirvāṇa are indeed inseparable and that the goal of all practice must be the liberation from suffering, not only of oneself, but of all other beings. It is a debated point as to whether tantra has its own unique view. Where there is unanimity, however, is that the path of the tantras adds a panoply of methods that enable the practitioner to achieve the goal of the Great Vehicle swiftly and effectively.


Text Body

The Translation
The Practice Manual of Noble Tārā Kurukullā

1.

Chapter 1

[F.29.b]


1.­1
Homage to noble Mañjuśrī, the youthful one.
Homage to the noble goddess, Tārā.
The tantra of The Arising of Tārā is an ocean of yogic practice.
Although its scripture and practice manual had declined and disappeared,
There was The Meditative Absorption of Tārā, chief among tantras.
Once that, too, became lost, this practice manual appeared.
1.­2
For the sake of many beings, and as a compendium of the tantras
That elaborately teach the yogic practices,
Lokeśvāra, Lord of the World, taught this manual of practice.

2.

Chapter 2

2.­1
Through the method of worship in accordance with the Dharma,
One will attain dharmatā
And oneself will become the dharmadhātu.
That shall now be correctly explained.7
2.­2

Now follows the practice method of the wish-fulfilling tree:

One should visualize, arising from the syllable vṛm,8
A wish-fulfilling tree.
As a transformation of the utpala,
It should be visualized to the left.
2.­3
A rain of various riches
Falls from the middle of the sky,
And so fulfills wishes and desires.
The one who meditates like this becomes the Lord of Wealth.

3.

Chapter 3

3.­1
The progression of the ritual for reciting the mantra
Shall now be explained.
By merely understanding it,
The practitioner will reach success.
3.­2
Coral is used for enthrallment,
Puṣkara removes poison,
And with crystal insight will expand.
These are to be used in three activities.
3.­3

In a pit the shape of an aśvattha tree leaf, which is the pure nature of the place of birth, one should light a fire with wood from the aśoka tree. One must then, in the prescribed way, perform one hundred and eight offerings of red lotus flowers. The fire should be obtained from the home of an actor. The offerings are to be smeared with the three sweets and presented together with the root mantra.


4.

Chapter 4

4.­1
The mere seeing of the colored powder
Quickly brings about the attainment of buddhahood,
As one progresses through the stages of perception of the maṇḍala.
That shall now be explained correctly.
4.­2
Four-sided and with four doors,
It is adorned with four arches.
In its center one should place the goddess,
In a bhaga form of good color.
4.­3
In the east an arrow should be drawn;
And in the south, a bow;
In the west, a hand of fearlessness,
And in the north, an utpala.
4.­4
All are in the border areas:
The vajra, the wheel, and so forth.
Wearing a red upper garment,
And with his face covered by a red silken cloth,
The disciple should enter there.

5.

Chapter 5

5.­1

Once when young Rāhulabhadra had gone to Rājagṛha to receive alms, he went to the Veṇuvana grove, and there descended into a long pond to wash his alms bowl. While there, he, the son of Yaśodharā, was mistaken for a white ascetic and so was pulled into the pond. At that time the young Rāhulabhadra recited this spell. No sooner had he recited the mantra than‍—just like someone emerging from his house‍—he arrived in the presence of the Blessed One.


c.

Colophon

c.­1

The translation was prepared, edited, and established by the Indian preceptor, Kṛṣnapaṇḍita, and the lotsāwa monk, Tsültrim Gyalwa.


ap.
Appendix

Sanskrit Text

KURUKULLĀKALPA
app.

Prologue to the Sanskrit Text

app.­1

Sources referred to in critical apparatus, listed by the code letter(s):

Manuscripts

• Sanskrit manuscripts of the Kurukullākalpa:

C – Shelfmark “Add. 1691/II”, Cambridge (UK) University Library; see Bendall 1992.

G – Shelfmark “Xc 14/50 no. 4”, Göttingen University Library; see Bandurski 1994.

J – “New 104” (“Old 198”); see Matsunami 1965.

Y4 – “New 105” (“Old 203”); see Matsunami 1965.

R – Running no. 5257, Asha Archives, Kathmandu

• Sanskrit manuscripts containing Kurukullā dhāraṇī (used only for the edition of KK (this document) 5.39):

E1 – Reel E 1774/3 (multi-title), National Archives, Kathmandu

E2 – Reel E 614/3 (multi-title), National Archives, Kathmandu

• Sanskrit manuscripts of the Sādhanamālā (used for the overlapping passages only):

SMB – Reel B 0105-09, National Archives, Kathmandu

Editions

• editions of the Sanskrit text of the Kurukullākalpa:

Es – Pandey (2001) (see Bibliography)

KK – this document

• editions of the Tibetan text of the Kurukullākalpa:

T – Tibetan: Pandey (2001) (see Bibliography)

S – Tibetan: Stok Palace (stog pho brang) Kangyur

• editions of other Sanskrit texts (used for the overlapping passages only)

SM – Bhattacharyya (1968)

app.­2

Critical apparatus:

[ ] – square brackets indicate text missing or illegible in C (due to physical damage) and supplied from Es. When the text has been supplied from another source, this has been specified in a footnote.

ac – ante correctionem

conj. – conjectured

CS – classical Sanskrit

em. – emended

m.c. – metris causa

om. – omitted

pc – post correctionem

tr. – translated

Please note that the numbering of chapters and verses or paragraphs does not correspond to the numbering in the present English translation of the Tibetan.

ap1.

Chapter A1

ap1.­1
oṁ namo bhagavatyai āryakurukullāyai23
naṣṭe gate24 cāntarhite ca tantre tārodbhave yogamahāsamudre.
tārārṇavo nāma mahādhitantro [naṣṭe ca tasmin punar eṣa kalpaḥ]..
ap1.­2
uddhṛtya tantreṣu ca vistareṣu yogān prayogān bahusattvahetoḥ.
lokeśvaraḥ kalpam idaṃ babhāṣe śṛṇvantu sarve kila bodhi[sattvāḥ..
ap1.­3
imaṃ nayaṃ sarva]janārthakāri lokaṃ vilokyāśaraṇaṃ mayādya.
triduḥkhaduḥkhena25 vidheyam etad grāhyaṃ26 bhavadbhir mahatādareṇa..
ap1.­4
sarvair idaṃ buddhagaṇaiḥ [praṇītaṃ kalpaṃ tv idaṃ] lokavikalpaśāntyai.
śrīpotale27 parvatake28 uvāca mañjuśriyā padmabhṛtā jayena..
ap1.­5
viṣkambhiṇā sāgarabuddhinā ca maitreyapra[mukhaiś29 ca gaṇaiś ca sa]rvaiḥ.
śruto hy ayaṃ dharmapadaprabandho 'numodito vandita eva mūrdhnā..
ap1.­6
bahulīkṛtaḥ30 sarvajinaurasaiś ca stuto 'thavā gītavareṇa vādyai[ḥ.
nāṭyair vicitrai]ś ca prapūjur enaṃ yakṣāś ca mārāś ca salokapālāḥ31..
ap1.­7
ṛkṣa32 kṣitīśā ˈśanipāṇayaś33 ca vicī34 taraṅgeṣu ca ye vasanti.
nāgāṅganā ˈpāṅganirīkṣa[ṇejñāḥ35 pātā]lapālāḥ36 surasiddha37 kanyāḥ..
ap1.­8
gandharvarājñyaḥ kucalālasāś ca vidyādharī38 kiṃnarayoṣitaś ca.
yakṣāṅganāḥ39 parvataputrapautrā evaṃ vadanty aśaraṇā40 va[yaṃ te..
ap1.­9
nā]tho ˈsy anāthasya hi lokanātha yenāsti41 buddhasya hi śāsane ˈsmin.
saukhyaṃ prajānāṃ mahad adbhutaṃ42 yat śrutvā gaṇasyāsya vacāṃsi nātho..
ap1.­10
mantraṃ [svayaṃ vaśyaka]raṃ babhāṣe tāḥ sarvanāryaḥ śrutamantrarājāḥ.
saukhyaṃ yayur bauddham43 anekakoṭyaḥ śukraṃ44 kṣarantyo45 ˈsusamā46 spṛhanti47..
ap1.­11
vakrā48 valokena nirīkṣa[yanti bhūmau pa]tanti caraṇau skhalanti.
muñcanti śukraṃ valayanti49 rāgaṃ50..
ap1.­12
evaṃ ca dṛṣṭvā surasundarīṇāṃ vacāṃsi nāthaḥ samayaṃ babhāṣe.51 kurukullamantraṃ52 vaśakṛ[j janasya mantreṇa] siddhasya paṭasya lekhyam53..
ap1.­13
evaṃ tu śrutvā bhagavān triloke lokeśvaraḥ karma udājahāra..
ap1.­14
athātaḥ sampravakṣyāmi kurukullāyāḥ paṭakriyām.
ya[syā likhana54 mā]treṇa sādhakaḥ siddhim āpnuyāt..
ap1.­15
yena citrakareṇeha yayā tithyā ca velayā55.
tad56 ahaṃ kalpayiṣyāmi yathā tārodbhavoditam..
ap1.­16
ātāmranayano ya[s tu raktapāṇis] tathāṅghrimān57.
gajākṣaiṇeyajaṅghaś ca tena lekhyā tu tāriṇī58..
ap1.­17
vasantasyādime māsi aśokāṣṭami59 vāsare.
sārdha60 praharavelāyāṃ netre61 le[khyā tu tāri]ṇī..
ap1.­18
trimadhurāśy62 amatsyādo63 madyamāṃsa64 vivarjitaḥ.
raktāmbaradharo nityaṃ raktagandhānuliptakaḥ..
ap1.­19
maitrya65 cittaṃ samutpādya prātaḥsnāyī śi[vālaye.]
tricela66 parivartī ca sa likhed67 vaśakāriṇīm..
ap1.­20
ekavaktrāṃ viśālākṣīṃ caturbhujāṃ kuṅkumopamām.
ṣoḍaśā68 bdāṃ saśṛṅgārāṃ strīmāyāmadadarpitām69..
ap1.­21
[gauraku]mārīkartitasūtreṇa paṭaṃ kāryaṃ; tayā ca tantravāyeṇa ca70 kṣīrānubhuktā71..
ap1.­22
raktapadmāsanāṃ raktakañcukottarīyāṃ rakta72 tāḍaṅkakirīṭinīm savye abhayapradāṃ dvitī[ye73 ā]pūritaśarām74 avasavye cāpadharāṃ dvitīye75 raktotpaladharām. ārolik76 mukuṭinīṃ kurukullācala77 guhāntasthām..
ap1.­23
kurukullake78 rāhus tasyopari sapatnī[kaḥ] kāmaḥ79 kāmasyopari candramaṇḍalam tatra ca80 raktāravindāsanaṃ81. tatrasthāṃ sarvacitrakalābhir82 bhagavatīṃ niṣpādya paṭaṃ pratiṣṭhāpya tasya paṭasyāgrato ˈṣṭāda[śapū]jāṃ kṛtvā śuklāṣṭamyāṃ83 yāvat paurṇamāsīṃ84 mantraṃ japet.85 anena86 tārāhṛdayena..
ap1.­24
oṁ kurukulle hrīḥ hūṁ svāheti87 mantreṇa88..
ap1.­25

tato lakṣamātraṃ89 pūrvasevāṃ kṛtvā puna[ḥ kā]rtikasya vā mādhavasya vā90 āṣāḍhasya vā91 buddhaparvaṇyāṃ tithau prātaḥ snātaḥ poṣadhikaḥ sarvapūjāṃ nivedya śrāvakasaṅghāya bhojanaṃ dattvā92 paścād gaṇaṃ mantrama[hāyā]nikaṃ93 bhojayitvā yathāsiddhau vijñapya94 dakṣiṇāṃ dattvā ekāṃsottarāsaṅgī dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya yena śrāvakasaṅghaḥ. yena ca95 mantramahāyānara[to96 gaṇa]s tān abhivandya kṣamāpya yatra97 paṭāvatāritā bhagavatī tenopagamya98 yathāsiddhyarthaṃ99 dhyānopeto vidyādharo ˈkṣaralakṣaṃ japet..


ap1.­26
100 aṃśena vardhate prajñā apa[rāṃ]śena vaśyakṛt101.
aṃśenaiva tṛtīyena viṣākarṣī bhaven naraḥ102..
ap1.­27
sarvasya lokasya bhavet sa pūjyaḥ strīṇāṃ madenāpi ca103 garvitānām.
yathecchayā mantradharo104 vibhuṅkte [abhyā]sayogāt sa ca sundarīṇām105..
ap1.­28
nāmnāpi tasya viṣamā garalāḥ prayānti nāgāḥ phaṇīndra106 kiraṇāḥ śakulā bhavanti107.
vidyāmadoddhatabalān viduṣo ˈpy avācaḥ [kurva]nti vākya108 vibhavena109 japena yuktāḥ.. 110
ap1.­29
vidyādharān gajaturaṅgamapṛṣṭharūḍhān prauḍhāṅganāparijanena nigūḍhakaṇṭhān.
vidyābalair jayati mantravidāṃ variṣṭho111 ni[ṣṭhākṛ]tā112 manasi rājyasukhāni113 bhoktā114..
ap1.­30
kāmād ratiṃ girisutāṃ giriśāt115 tathaiva nārāyaṇāc chriyam akhaṇḍalakāc chacīṃ ca116.
vācaspater117 amalagīśvariṇīṃ ca śuklāṃ mantrair vijitya dharaṇīṃ118 dharato ˈpi lakṣmīm..
ap1.­31
nānānidhānadhana119 kuṇḍalahemaraupyaṃ120 vastrādikaṃ draviṇajātanibaddhacittaḥ121.
cittena sarvam akhilaṃ parikṛṣya122 bhuṇkte mantrānvito123 bhagavatīṃ paribhāvayed yaḥ..
ap1.­32
rājyaṃ nṛpāt phalam atīndriyakaṃ ca vṛkṣāt toyaṃ nadīnada124 samudragataṃ vikṛṣya.
mantrānvitaḥ pibati khādati mantrapūtaṃ125 mantraṃ vinā na hi jitā126 khalu bhogasiddhiḥ..
ap1.­33
vanyān gajān varaturaṅgamajanmajātān bhogānvitān phaṇivarān garaloddhatāṃś ca.
nakrebha127 ṛkṣadvipino ˈpy atha128 gaṇḍakāṃś cākṛṣṭvā129 svamantra130 balasāhasakena mantrī..
ap1.­34
ārohate vigatavismayalocanena maitrī131 dṛśā yadi sa132 paśyati mantrasiddhaḥ..
ap1.­35
kṛpādṛśā yadi vilokayatīha lokān duḥkhād viyogakuṭilād viṣamāt133 sa mantrī.
uttārya lokam akhilaṃ hi karoti śāntiṃ cintāmaṇir bhavati lokahitāya tārā..
ap1.­36
mārān vijitya134 variṣec135 ca nidhānavṛṣṭiṃ kalpāṅghrirūpyam136 avatārya janāya dadyāt.
vittaṃ dhaneśvaragataṃ nikhilaṃ vikṛṣya saṃpādayet sakalaloka137 hitāya pākaṃ..
ap1.­37
vastraṃ tathā kṛpaṇalokasamastahetoḥ pīṭhaṃ gṛhaṃ chadam apīha138 bhavec ca139 tārā.
āpatsu sarvaduritāpaharā140 bhavec ca setur vipannavaṇijāṃ ca samudramadhye..
ap1.­38
tāṃ tārāṃ bhāvayed yogī prathamaṃ duḥkhitāyate.
tām upāsya141 dinenaiva bhojyalābhī bhaven naraḥ..
ap1.­39
dvitīye vastralābhī syāt yoṣitāṃ saṅgamas tataḥ.
tatas tāmbūlabhoktā ca ayācitaṃ142 yathepsitam..
ap1.­40
yadi syād brahmacārī tu143 bhuṅkte kanyāṃ surāgrajāṃ.
sattvānāṃ māraṇe raktā144 na sidhyantīha145 śāsane146..
ap1.­41
daśakuśala147 rato bhūtvā mahāyānaikacittakṛt.
sa bhuṅkte vipulāṃ148 siddhiṃ vajradharmavaco yathā..
paṭāvatāraṇakalpaḥ prathamaḥ149
ap2.

Chapter A2

ap2.­1
150 athātaḥ saṃpravakṣyāmi151 yena tuṣyanti dharmatāḥ152.
dharmapūjāprayogeṇa dharmadhātuḥ svayaṃ bhavet..
athātaḥ153 kalpavṛkṣasādhanaṃ bhavati..
ap2.­2
vṛṃkārākṣarasaṃbhūtaṃ kalpavṛkṣaṃ vibhāvayet.
utpalasya154 parāvṛttyā155 vṛkṣaṃ vāmena bhāvayet..
ap2.­3
nānādhanamahāvṛṣṭiṃ varṣayantaṃ nabhastalāt.
arthināṃ156 pūrayed āśām iti dhyātvā157 dhaneśvaraḥ..
ap2.­4
caturdvīpagatān sattvān ākṛṣya cittaraśminā.
tebhyo dānaṃ pradātavyaṃ saptaratnamayaṃ sadā..
ap2.­5
pariṇāyakamahāratnaṃ158 ratnaṃ sāmudrikaṃ159 tathā.
strīratnam aśvaratnaṃ160 ca khaḍgaratnaṃ tathaiva ca..
ap2.­6
ibharatnādiratnāni161 buddhebhyo manasā sṛjet162.
strīratnam samalaṅkṛtya163 nānārūpāṃ vilāsinīṃ164..
ap2.­7
buddhebhyo manasā deyā buddhatvaphalakāṅkṣiṇā.
anena sarvabuddhatvaṃ vidyādharaḥ samaśnute..
ap2.­8
mahākoṣeṇa165 saṃpūrṇaṃ166 pariṇāyaka dhaneśvaram167.
buddhebhyaḥ sādaraṃ dadyād buddhatvaphalakāṅkṣayā..
ap2.­9
evam anyāni ratnāni sādareṇa parityajet.
vajradharmatvam ābhujya sarvasattvārthakṛd168 bhavet..
ap2.­10
[iti] kalpavṛkṣasādhanam169
cetasā sarvabuddhatvaṃ cetasaiva vimucyate.
cetasā mokṣate bandhaṃ170 cetasā171 muktimān bhavet..
ap2.­11
cittaṃ hitvā padārthānāṃ sthitir anyā na dṛśyate172.
buddhatvaṃ173 siddhayaḥ sarvā yad utānyā vibhūtayaḥ..
ap2.­12
bhājanā jaṅgamā ye tu bhūtabhautikasaṃbhavāḥ.
jñānamātrā174 iti khyātā vipaścidbhir nirāsravaiḥ..
ap2.­13
tasmāt sarvaprayatnena cittādarśaṃ tu mārjayet.
prakṛtyāgantavo doṣāḥ prahīyanta iti kramāt..
ap2.­14
175 nirmalaṃ pūrṇacandrābham ādisvarasamudbhavam.
citta176 candraṃ vibhāvitvā177 bījaṃ tasyopari nyaset..
ap2.­15
ūṣmāṇāṃ ca178 caturthaṃ tu179 agnivarṇopari sthitam.
īkāreṇa180 samāyuktam ākāśadvayabhūṣitam..
ap2.­16
tasya citra181 mayūkhābhiḥ kṛtvā nirmalinaṃ182 jagat.
sahādidhātukaṃ183 śodhya184 kurukullaparvate185 gatām186..
ap2.­17
saṃcodya187 ca188 tathā189 tārām ānayitvā puraskaret190.
tasmād bījān mahāpūjāmeghān saṃsphārayed191 budhaḥ..
ap2.­18
puṣpadhūpa192 tathādīpagandha193 naivedyasaṃcayaiḥ.
lāsyamālyanṛtyagītavādya194 pūjādibhis tathā..
ap2.­19
ratnatrayaṃ me śaraṇaṃ sarvaṃ pratidiśāmy agham.
anumode jagat195 puṇyaṃ buddhabodhau dadhe manaḥ..
ap2.­20
idaṃ196 mantraṃ tridhā vācyaṃ tataḥ kṣantavyam ity api.
cittaṃ maitrīvihāre ca197 niveṣṭavyaṃ punas tadā..
ap2.­21
karuṇācittam utpādya198 pramodacittam199 āvahet.
paścād upekṣate sarvaṃ cittamātravyavasthayā..
ap2.­22
cittaṃ śūnyaṃ punaḥ200 kuryāt prākṛtākārahānaye201.
śūnyatāvahninā dagdhāḥ pañcaskandhā ˈpunarbhavāḥ202..
ap2.­23
oṁ śūnyatājñānavajrasvabhāvātmako ˈham.
muhūrtaṃ śūnyatāyogaṃ kuryāc cittasya viśramam..
ap2.­24
pratijñāṃ prāktanīṃ203 smṛtvā bījamātraṃ punaḥ smaret.
pratāritā mayā sattvā204 ekāntaparinirvṛtā205..
ap2.­25
kathaṃ tān uddhariṣyāmi agādhād bhavasāgarāt.
iti matvā206 kṛpāviṣṭo niśceṣṭāṃ207 śūnyatāṃ tyajet..
dharmadhātumayaṃ cittam utpādayati208 cetasā.
buddhādhiṣṭhānato bījam utpalākhyaṃ209 tato bhavet210..
ap2.­26
utpale candrabimbaṃ tu akārasvaratodbhavam211.
tasmiṃś candre punar bījaṃ tasmād212 gabhastayo gatāḥ..
ap2.­27
tābhir viśodhitā dhyeyā213 niḥśeṣā lokadhātavaḥ.
śodhya bodhya214 tathā215 sarvaṃ raśmibhir buddhakoṭayaḥ..
ap2.­28
viśantān216 bījakair217 dhyāyāt tatas218 tārodayo bhavet.
rakta219 varṇāyudhā devī sarvābharaṇa220 bhūṣitā221..
ap2.­29
samayamūrtim āsādya222 jñānacakraṃ samāhvayet223.
jhaṭityākāraniṣpannaṃ jñānacakraṃ puraḥsthitam..
ap2.­30
[jaḥ hūṁ224 vaṁ hor ity ākṛṣya225 praveśya baddhvā toṣayet.]226
ap2.­31
samayamudrāyogena227 mukha228 mārge niveśayet229.
pāṇibhyām añjaliṃ kṛtvā māṃsalau nāmitau yadā..
ap2.­32
dīrghābhyāṃ230 tu231 kṛtā sūcī sūcī232 madhye tv anāmikau233.
latābhyāṃ234 madhyamau śliṣṭau dvāv aṅguṣṭhāv235 adho gatau236..
ap2.­33
anena bandhayet samayām anayā237 cakraṃ praveśayet.
tato ˈbhiṣekaṃ238 prārthayed buddhān iti gāthāṃ239 paṭhan kṛtī..
ap2.­34
bodhivajreṇa buddhānāṃ yathā datto mahāmahaḥ240.
mamāpi trāṇanārthāya khavajrādya dadāhi me..
ap2.­35
te241 dadanti mahadbhūtā242 rājyam abhiṣeka243 nāmataḥ.
puṣpābhiṣekavad rājñaḥ244 pañcabhir locanādibhiḥ..
ap2.­36
[Then, one should visualise the buddha consorts performing an abhiṣeka while reciting the following:]245
abhiṣekaṃ mahāvajraṃ traidhātuka246 namaskṛtaṃ.
dadāmi sarvabuddhānāṃ triguhyālayasaṃbhavam..
ap2.­37
buddhābhiṣekatas tārā dharmacūḍāmaṇir bhavet.
raktacitra247 prabhābhābhir248 dīpayantī249 jagattrayaṃ..
ap2.­38
prāptābhiṣekaratnas250 tu sarvasiddhiṃ prasādhayet.
varṣārddhaṃ tu dṛḍhā251 veśād yathoktavidhinā purā252..
ap2.­39
trisandhyāsu baliṃ253 dattvā mantreṇānena śarkaraiḥ254.
piṣṭakādyair vidhānena svapnābhijñānam āpnuyāt..
ap2.­40
khaḍgaṃ pātāla255 siddhiś ca antardhānaṃ rasāyaṇam256.
adṛśyaṃ khecaratvaṃ ca257 pādalepāñjanaṃ tathā..
ap2.­41
svapnena pratyabhijñānaṃ siddhir utpadyate svayam.
kṣudrasiddhiṃ na258 sādheta259 yadi tārārato bhavet260..
ap2.­42
cakravartipadaṃ rājyam indratvaṃ261 sārvabhoktṛtām.
svapnenaiva prasādheta262 jāpabhāvanayānvitaḥ..
ap2.­43
ṣaṇmāsāntaikamāsasya263 sarvāṃ rātriṃ japet kṛtī264.
baddhvā caivotpalāṃ mudrāṃ yāvan265 mudrā jvalet266 kṣaṇāt..
ap2.­44
tena mudrāpra267 bhāveṇa samākṛṣṭāḥ sayoṣitaḥ268.
brahmendropendrarudrādyā āgacchanti vaśīkṛtāḥ..
ap2.­45
tataḥ prabhṛti sarvātmā siddhaḥ saṃsāravāsanāt.
yathā padmam asaṃliptaṃ269 paṅka270 doṣeṇa vāriṇā..
ap2.­46
spṛṣṭaḥ sūto271 yathā naikaḥ saṃhṛte caikatāṃ272 vrajet.
tathā siddhasya cittāni sarvajñatvaṃ gatāni ca273..
ap2.­47
siddhasūtena saṃspṛṣṭau274 yathā śulvo275 bhaven nidhiḥ.
mantrasūtais tathā spṛṣṭā276 buddhakāyā hi mantriṇaḥ..
ap2.­48
tridaśeśvaratāṃ yānti traidhātukamaheśvarāḥ.
buddhavaṃśe samutpannā dharma277 cakrapravartakāḥ..
ap2.­49
jātiṃ kurvanti pravrajyāṃ bodhimaṇḍopasaṃkramam.
caranti duṣkarāṃ caryāṃ buddhatāṃ ca smaranti te..
ap2.­50
devāvatāranirmāṇaṃ dharmacakrapravartanam.
parinirvāṇalābhaṃ278 ca śmaśāne279 gamanaṃ tathā..
ap2.­51
triloke dhātukaṃ280 hitvā281 saṃbhogair vigrahair jināḥ.
śuddhāvāsaṃ punar yānti hitvā nirmāṇajāṃ tanum..
ap2.­52
pravartya dharmakāyaṃ tu pustakādipaṭakramaiḥ.
sa eva sidhyate mantras tena buddhena bhāṣitaḥ..
kurukullābhisamaya282 kalpo dvitīyaḥ283
ap3.

Chapter A3

ap3.­1

atha te sarvabodhisattvā284 ātmanaivātmacitta285 parivitarkam286 āpadya vajrapāṇiṃ287 mahābodhisattvam evam āhuḥ. kathaṃ vajrapāṇe288 buddhā bhagavanto vajrakāyā dharmadhātukāyāḥ289 abhedyakāyāḥ290 kasmiṃścit291 pṛthivīpradeśe kālakriyāṃ kurvanti.. atha khalu vajrapāṇis tān bodhisattvān292 evam āha. bodhisattvā mahāsattvā mā evaṃ procuḥ.293 kathaṃ buddhā294 vajrakāyā295 abhedyakāyā dharmadhātukāyāḥ kasmiṃścit296 pṛthivīpradeśe kālakriyāṃ kurvantīti. athāha297 vajrapāṇiḥ298. tatraivaṃ299 śṛṇvata300 bodhisattvā yad bhagavān parinirvṛtaḥ301 sukhāvatyāṃ gataḥ..


ap3.­2

atha bodhisattvāḥ procuḥ. kiṃ vajrapāṇe buddhā302 bhagavantaḥ kāyaṃ303 prahāya sukhāvatīṃ304 gacchantīti305. āha. ārya306 kulaputrā nirmāṇakāyaṃ prahāya saṃbhogakāyena307 sukhāvatīṃ308 prayāntīti309. bodhisattvā āhuḥ310. tat311 kathaṃ vajrapāṇe kāyaṃ312 tyaktvā yāntīti313..


ap3.­3
vajrapāṇir āha. yathā kaścin māyāvī puruṣaḥ prayojanārthaṃ māyām avatārya prayojanaṃ sādhayet.
tathā buddhāḥ314 purāsiddhāḥ sattvānugrahahetunā.
punarjanmagrahaṃ cakruś cakravartini nirvṛte315..
ap3.­4
yadā buddhā na santīha316 cakravartī tadā bhavet317.
ubhābhyāṃ318 vigato loko na kadācid utpadyate..
ap3.­5
vineyaṃ319 lokaṃ āsādya vinītvā320 dvipadottamāḥ321.
saṃsthitvāśītivarṣāṇi yayur buddhā jinālayam..
ap3.­6
buddhamāyāṃ parityajya sukhāvatyāṃ jinālaye.
mahāpraśamasukhāsaktās tiṣṭhanty ānandarūpataḥ..
ap3.­7
kartṛ322 nityaikabhoktāraṃ323 manyante ṛṣayo manaḥ.
evaṃrūpaṃ na tattvena kṣaṇikaṃ śūnyam iṣyate..
ap3.­8
ātmagrahavipannānāṃ nityaṃ nityārtha324 kāṅkṣiṇām.
anityatāvatārāya tyaktvā kāyaṃ yayur jināḥ..
ap3.­9
teṣāṃ sarvajñacittānāṃ sarva325 bhāvasvabhāvinām.
itaḥsthānam ito326 'sthānaṃ niścitaṃ327 naiva vidyate..
ap3.­10
saṃvṛti328 satyam329 āśritya buddhānāṃ dharmadeśanāḥ330.
pravartante nabhastulyā vineyāḥ331 susahādiṣu..
ap3.­11
buddhotpādo na tattvena buddhanāśo ˈpi naiva ca.
sarvaiś332 caikarasībhūte333 notpādo334 na vyayas tathā..
ap3.­12
dharmadhātveka335 rūpās te pañcāvṛti336 vivarjitāḥ.
gambhīrodārarūpeṇa tasthus337 tattvasvarūpataḥ338..
ap3.­13
sadasattvaṃ339 gatā naiva ubhayor apy asaṃbhavāt340.
ādāv evāsvabhāvās te341 na niruddhā na bhāvinaḥ342..
ap3.­14

343 bodhisattvāḥ procuḥ344.. kathaṃ vajrapāṇe buddhā bhagavantas traidhātukaśāsino345 notpannā na niruddhā iti. vajrapāṇir346 āha. bodhisattvās tat kiṃ manyatha347. yo yāvān buddhaḥ so ˈsan348 uta sann iti. bodhisattvāḥ procuḥ. vajrapāṇe buddhā na santo nāsantaḥ..{1}..

vajrapāṇir āha.
ajena na hi jātavyaṃ jātasyāpi na codayaḥ.
tasmād ādāv anutpannāḥ paramārthavicāraṇe..{2}..
evaṃ mṛtair na martavyaṃ mṛtyur naivāmṛtasya ca.
asthitasya sthitir naiva sthitasyāpy sthitir349 na ca..{3}..
ajo nāśaṃ yadā yāti350 ajo vāpy udbhavet punaḥ.
śaśakānāṃ351 viṣāṇasya nāśotpādas tadā bhavet..{4}..
sadutpattir yadā jāti352 jātasya punarudbhavaḥ.
asato ˈpi yadotpādas tadā vandhyāsutasya ca..{5}..
tasmāt sarvam avidyeyaṃ saṃskāraṃ ca trilakṣaṇam.
pratītimātrakaṃ353 vijñāḥ354 pañcaskandhānvitaṃ jagat..{6}..
anena nyāyena tāvad bodhisattvā mahāsattvā buddhā bhagavantaḥ parinirvṛtā iti..{7}..355
Bodhisattvāḥ procuḥ..
kathaṃ mudrāḥ kathaṃ mantrāḥ356 kathaṃ maṇḍalabhāvanā.
tat kathaṃ siddhayaḥ siddhāḥ sarvā357 nutpattikāraṇāt..
ap3.­15
vajrapāṇir āha..
pratītyasamutpannāni vastūni sambhavanti hi.
pratītya mantramudrādi358 siddhayaḥ sambhavanti hi359..
ap3.­16
siddhayaś cāpi saṃvṛtyā bauddhāḥ pāramitāś ca yāḥ360.
buddhatvaṃ vajrasattvatvaṃ361 saṃvṛtyaiva prasādhayet..
kurukullāyā bodhicittakalpas tṛtīyaḥ362
ap4.

Chapter A4

ap4.­1
athātaḥ saṃpravakṣyāmi mantrajāpavidhikramam.
yena vijñātamātreṇa sādhakaḥ siddhim āpnuyāt..
ap4.­2
vidrumeṇa363 vaśaṃ364 kuryāt puṣkaro365 viṣanāśane.
sphaṭikena vardhate prajñā triṣu karmasu yojayet..
ap4.­3
yoniviśuddhyā aśvatthapattrākāre366 kuṇḍe aśokakāṣṭhenāgniṃ367 prajvālya vidhinā raktotpalānām aṣṭaśataṃ juhuyāt, naṭaveśmā368 gninā mūlamantreṇa trimadhurāktānām..
ap4.­4

paścād yantraṃ bhavati. rajasvalākarpaṭe trikoṇamaṇḍalaṃ vilikhya madhye sādhyāyāḥ sādhakasya ca nāmagrahaṇena codaka­pada­saman­vitenāmukī369 me vaśībhavatv iti kṛtvā paścān mūlamantreṇa370 vidarbhya lākṣāra­senāvasavyānāmikā­raktasammi­śreṇa371 karpūreṇa kuṅkumena372 kastūrikādibhir373 varṇakair likhet374..


ap4.­5
prajñāvardhane375 tatraiva kuṇḍe arkakaravīrakāṣṭhena vahniṃ376 prajvālya vipra377 homāgninā aṭarūṣakāṇāṃ378 pattraṃ379 vacāyāḥ khaṇḍaṃ380 vāyutaṃ381 juhuyāt..
ap4.­6
viṣanāśane tatraiva kuṇḍe candanakāṣṭhenāgniṃ prajvālya piṇḍatagarāṇām ayutaṃ juhuyāt. tataḥ382 sarvaviṣākarṣī bhavati. nānārogapīḍitānāṃ383 pīḍām apanayati. śāntiṃ kurute.. gāruḍavidhiḥ384..
ap4.­7
traidhātukapathe ramye yāvatyo385 yoṣitaḥ smṛtāḥ.
homamantra386 prayogeṇa sarvās tā387 upabhuñjayet..
ap4.­8
388 rāgāvalokanāt389 maitrī tena cittena vaśyakṛt.
kṛtvā vaśyaṃ390 jagat sarvaṃ buddhabodhau niyojayet..
ap4.­9
iti vaśyavidhiḥ..
sarvākārajñatā nāma vinā prajñāṃ391 na labhyate.
tasmāt tāṃ prāptukāmo yas392 tīkṣṇāṃ prajñāṃ sa sādhayet393..
homajāpaprayogataḥ..
ap4.­10
sarvadharmapravicayā dhīḥ viśuddhā394 sphurattviṣā.
prajñāpāramitā sā395 hi tayā yogī vimucyate..
ap4.­11
[iti] prajñāvardhanavidhiḥ..
396 gṛhābhidhānapattrāṇi ṣaṭhīṃ397 yaṣṭīmadhuṃ398 tathā.
brahmāṇīṃ māgadhīṃ399 caiva sakṣaudrāṃ bhakṣayet kṛtī..
ap4.­12
[iti] prajñāvardhanatantraḥ400..
401 ghṛtaṃ402 tagaramūlaṃ ca cakrāṅkitaṃ403 tathaiva ca.
daṃṣṭrāghāte pralepena404 pānena ca hared viṣaṃ..
ap4.­13
[iti] viṣanāśanatantraḥ405..
jārī caṇḍālikā406 caiva snehamallī svaśukrakam.
mṛtāś codarakīṭāś ca vaśyaṃ kurvanti bhakṣaṇe..
ap4.­14
[iti] vaśyatantraḥ407..
viṣākarṣāj408 jagacchāntiḥ prajñāvṛddhyā ca buddhatā409.
dharmacakrapravṛttiś ca vaśyakṛt kurute kṣaṇāt..
ap4.­15
nānyopāyo mahāyāne svaparārthaprasiddhaye.
sakṛd uccāritā410 vidyā sadyaḥ pratyayakāriṇī..
ap4.­16
411 hrīḥkāraṃ madanātapatra412 nihitaṃ strīṇāṃ bhavet srāvakaṃ
jihvāyāṃ ca tad eva buddhijananaṃ hṛnmadhyake caiva tat.
daṣṭānāṃ413 paribhāvitaṃ viṣaharaṃ dharmākṣaraṃ sundaraṃ414
tārāyā hṛdayaṃ trilokavijayi jñeyaṃ kṛpāśālibhiḥ..
ap4.­17
vācāṃ doṣa415 parikṣayād viṣaharī cittasya doṣāpahāt
prajñāvṛddhir udāhṛtā tanubhavān416 doṣān kṣipan417 vaśyakṛt.
yasmāt418 sarvam idaṃ jagad vikuśalair grastaṃ na siddhiṃ vrajet.
tenātraiva jinaurasā419 vikuśale nindāṃ420 kurudhvaṃ hitāḥ..
ap4.­18
mudrābandhaviśeṣatas tanubhavā doṣāḥ kṣayaṃ yānti vai
mantrakṣālitajihvināṃ421 vadanajā doṣāś ca cittodbhavāḥ.
dhyānādhyāsitacetasām ata iti śraddhāṃ kurudhvaṃ janāḥ422.
kāye vāci manasy anākulatare423 tiṣṭhanti buddhā yataḥ..
ap4.­19
niṣpāpaprasarekṣaṇaḥ424 karuṇayā trailokyarājā425 bhaved
dānāt puṇyabalādhiko dhanapatir mārtyā426 dhipo vīryavān.
kauśīdyāpanayāt kṛtī nirayajaṃ duḥkhaṃ na bhuṅkte manāk427
kāruṇyaṃ dhanadānavīryacaraṇaṃ428 buddhātmajāḥ sevatha429..
ap4.­20
nityaṃ dhyānabalena430 śuddhahṛdayo buddhān nabhasy ekṣate431
svapnenāpi tathāgataiḥ parigataṃ432 cātmānam īkṣet sadā.
nānābuddhavimānamerugamanaṃ kālakriyāyāṃ budhāḥ
paśyante433 karuṇātmakā434 narakinaḥ paśyanti pāpāṃ purīm..
ap4.­21
atha viśuddhitantraḥ..
kāmo yatra viṣaṃ tatra buddhis tatraiva tiṣṭhati.
ata eva kathaṃ nāma vāgīśā pāṇḍarā matā..
ap4.­22
viṣāpahāriṇī saiva hayagrīvapade435 sthitā.
rāgavajrapadodbhūtā vaśyaṃ kuryāj jagattrayam..
ap4.­23
rāgakulatantra436 siddhiḥ..
athāparo ˈpi prayogo bhavati437..
trikoṅaṃ maṇḍalaṃ kṛtvā aparaṃ438 ca439 trikoṇakam.
aindrīṃ440 diśaṃ samārabhya441 oṃkārādīn likhed kṛtī442..
ap4.­24
ṣaḍbījaṃ ṣaṭsu koṇeṣu dharmabījaṃ ca443 madhyataḥ.
phuḥ444 kārāntargataṃ kṛtvā dvāradehalike likhet..
ap4.­25
[iti] sarpavidāraṇatantraḥ445..

athāparo ˈpi prayogaḥ strīṇāṃ saubhāgyakaraṇāya. utpalaṃ saptapattraṃ kṛtvā saptākṣarāṇi tatra prayoktavyāni. tasya puṣkare hrīḥkāradvayavidarbhitaṃ sādhyasādhyāyā vā446 nāma vaśyavidhinā likhet. bhūrje ˈthavā rajasvalā447 karpaṭe bāhau448 vidyāgataṃ kṛtvā paridhāpayet..


ap4.­26
patir dāso bhavet strīṇāṃ rājānaḥ449 sevakasya vā450.
śucinā supavitreṇa idaṃ mantraṃ samuddharet..
ap4.­27
vaśyatantravidhiḥ451..
atha rakṣācakraṃ452 bhavati.
catuḥpattrotpalaṃ kṛtvā madhye candraṃ tato likhet.
pūrveṇa ca likhed453 bāṇaṃ dakṣiṇe cāpam454 eva tu..
ap4.­28
paścime abhayapāṇim455 utpalaṃ cottare456 likhet.
āturaṃ457 candramadhye458 tu saptabījena veṣṭayet459..
ap4.­29
bahirveṣṭitacakraṃ tu utpala460 mālāvibhūṣitam.
bhūrjapattre vilekhyedaṃ svadordaṇḍe vidhārayet..
ap4.­30
bālavṛddhataruṇānāṃ rakṣā bhavati śāśvatī461..
rakṣātantrasiddhiḥ462..

atha īśvaraṃ463 kartukāmena464 bījapūrakaṃ vilikhya465 tasya madhye dhanur likhet. dhanuṣi ca466 ratnākārām utpalakalikāṃ467 likhet. utpalakalikāmadhye jrūṁ468 kāraṃ saptākṣareṇa veṣṭitam. jātarūpapattre vilikhyedaṃ469 gṛhamūrdhni dhārayet. bahirutpalamālāveṣṭitaṃ kṛtvā dvādaśāṣṭamyāṃ470 pañcaratnabhṛta471 kumbhenāvatārya snāpya saṃpūjya mantraśataṃ472 japet. ekavarṣeṇa dhanadasamo bhavati. vidyāṃ ca tādṛśīṃ paridhāpayet..


ap4.­31
athāparo ˈpi prayogo bhavati.

473 maṅgalavāre madhyāhnavelāyāṃ cittakapardakaṃ prāpya kurukullā­mantreṇāṣṭa­śata­japtenārabhya pūjāṃ kṛtvā dvādaśāṣṭamīṣu snāpayitvā bāhau netrakarpaṭena prāvṛtya dhārayet. mahādhaneśvaro bhavati. taṃ kapardakaṃ karatale sthāpayitvā koṭiṃ japet. dyūteṣu jayo bhavati. taṃ kapardakaṃ bhāṇḍe prakṣipya dharaṇyāṃ gopayet. pratidinaṃ kārṣāpaṇaṃ labhate..

[iti] arthasiddhirājya­siddhi­dyūtalābha­phala­siddhi­tantraḥ474.
kurukullāyāś caturthaḥ kalpaḥ samāptaḥ475
ap5.

Chapter A5

ap5.­1
athātaḥ saṃpravakṣyāmi maṇḍalasya yathā476 kramam.
rajasāṃ477 darśanād yasya kṣipraṃ buddhatvam478 āpnuyāt..
ap5.­2
caturasraṃ caturdvāraṃ catustoraṇabhūṣitaṃ.
tatra madhye likhed devīṃ bhagākārāṃ surañjitām479..
ap5.­3
pūrveṇa [ca]480 likhed bāṇaṃ dakṣiṇe cāpam eva tu481.
paścime abhayapāṇiṃ cottare482 utpalaṃ tathā..
ap5.­4
koṇabhāgeṣu sarveṣu vajracakrādayaś catuḥ.
raktavastrottarīyaṃ ca raktābharaṇam eva ca483..
ap5.­5
raktavastreṇa [ca]484 mukhaṃ baddhvā śiṣyaṃ485 praveśayet..
ap5.­6

anena sattvavajrīmudrāṃ baddhvā cakre puṣpaprakṣepaṇaṃ486 kārayet. pratīccha vajra487 hoḥ muktvā maṇḍalaṃ darśayet. madhye patati varaṃ bhavati. bāṇe patati488 vaśyakarmaṇi yogyo bhavati. abhaye patati


viṣāpakarṣaṇaṃ489 śikṣayet. utpale patati prajñāvṛddhiṃ śikṣayet. dhanuṣi490 patati sarvajñajñānaṃ śikṣayet.491 praveśyaivaṃ492 vadet. na tvayedaṃ sarvatathāgataparamarahasyaṃ kasyacid amaṇḍalapraviṣṭasya493 purato vaktavyam. mā te samayo vyathet494. viṣamāparihāreṇa kālakriyāṃ kṛtvā narake495 patanaṃ syāt..


ap5.­7
tataḥ pascāt samayaṃ dadyāt ratnatrayādikam496. ityādivistaratantraḥ497.. samayaṃ dattvā498..
ap5.­8
buddhānāṃ bodhisattvānāṃ mantracaryāgracāriṇāṃ.
hṛdayebhyo mahāraktaṃ tadā dugdhvā bhavān pibet..
ap5.­9
dharmarājamahāsamayaṃ yadi laṅghasi me ˈntikāt.
ahaṃ tvayā nāvamantavyo dharmaśāsanapālakaḥ..
ap5.­10
raktāmbaraṃ sadā dhāryaṃ raktamālānibandhanam.
raktagandhānulepaṃ ca raktaratnavibhūṣaṇam..
ap5.­11
499 dhyātavyaṃ raktacittena mantriṇā raktacetasā.
sindūragairikair vāpi rajobhir vartayet puram..
ap5.­12
hiṅgulacūrṇakair500 vāpi kuṅkumai501 raktacandanaiḥ502.
vidrumasya drutenāpi503 sakarketanapāṃśunā..
ap5.­13
home vā athavā504 cakre505 pratiṣṭhādau506 tathaiva ca.
sarvaṃ raktamayaṃ kāryaṃ507 buddhakāṣāya508 sūcakam..
ap5.­14
prāṇino na tvayā ghātyā vaktavyaṃ na mṛṣāvacaḥ509.
adattaṃ na tvayā grāhyaṃ na sevyā parayoṣitaḥ..
ap5.­15
kāyikaṃ trividhaṃ karma vācikaṃ tu caturvidham.
tridhā mānasikaṃ prāhur akuśalaṃ tyajahi510 bhoḥ..
ap5.­16
dharmāmiṣaṃ tathā maitrī abhayaṃ ca caturvidham.
dānaṃ tvayā sadā511 deyam abhāvād dhyānakarmaṇā512..
ap5.­17
catuḥsaṃgrahavastūni śikṣitavyāni nityaśaḥ.
daśapāramitābhūmi513 balāni vaśitāni ca..
ap5.­18
strījano nāvamantavyas514 tārānāmnī viśeṣataḥ.
udvāhyā515 naiva sā nārī gṛhasthenāpi mantriṇā..
ap5.­19
nagare nigame grāme janapade yatra tāriṇī.
pratolyāṃ catvare vīthyāṃ śṛṅgāṭe516 ca viśeṣataḥ..
ap5.­20
tat517 sthānaṃ vandayen518 nityaṃ varṇayec519 ca mahāpayet520.
tatra sthāne521 sthito bhūtvā kuryān mantrādisādhanam..
ap5.­21
tārānāmā tu522 yā nārī raktagaurā sulocanā.
tāṃ dṛṣṭvā sādaraṃ yogī vandanāṃ523 manasā sṛjet..
ap5.­22
bandhūkaṃ dāḍimī524 puṣpaṃ karavīraṃ525 javāṃ526 tathā.
anyāni527 raktapuṣpāṇi laṅghayen naiva sādhakaḥ..
ap5.­23
evaṃ saṃvarakaṃ528 dattvā śuddhaṃ divyena vāriṇā.
śiṣyaṃ mantrajalaiḥ pūtaṃ catuḥkumbhasya vāriṇā..
ap5.­24
ācāryaḥ snāpayet529 kramaśo bāṇacāpādimudrayā.
prathamaṃ bāṇakumbhena dvitīyaṃ kārmukeṇa ca..
ap5.­25
tṛtīyam abhayahāstena utpalena530 caturthakam.
śākyasiṃho yathā buddhaiḥ saputrair vajradhāribhiḥ531..
ap5.­26
sikto rājyābhiṣekeṇa532 tathā sikto mayā bhavān.
adyaiva sarvabuddhatvaṃ tvayā prāptaṃ hi maṇḍale..
ap5.­27
rajasāṃ533 darśanād buddhāḥ suprasannā bhavanti534 hi535.
nātra vo maraṇaṃ rogā536 na śokā na537 daridratā..
ap5.­28
tvayā prāptā tu saṃbodhir yānād asmān mahāśuce[ḥ]538.
caturbāṇādiṣekeṇa539 kṛtvā saddharma540 bhājanaṃ..
ap5.­29
guhyajñānāni541 śiṣyāya dātavyāni vidhikramaiḥ.542 543 bhāṣitaṃ maṇḍalaṃ divyaṃ sarvabuddhair adhiṣṭhitam..
ap5.­30
caturasraṃ caturdvāraṃ catustoraṇabhūṣitam.
hārārdhahāraracitam aṣṭastambhopaśobhitam..
ap5.­31
tasya koṇe likhed vajraṃ ratnacandrāṃśumālinam.
madhye cāpi likhec cakram aṣṭavajrāṃśumālinam..
ap5.­32
cakrasyopari544 likhed vajraṃ vajramālāvibhūṣitam.
jvalantaṃ545 śaraccandrāṃśupūrṇendum iva nirmalam..
ap5.­33
aṣṭau ca kalaśāḥ sthāpyāḥ pañcamahoṣadhisaṃyutāḥ.
pañcadhānyapañcaratnapañcapallavaśobhitāḥ..
ap5.­34
pañcapūrṇāmṛtā vastrayugapariveṣṭitāḥ.
sitacandanaliptāṅgāḥ puṣpamālāvibhūṣitāḥ..
ap5.­35
nānākhādyanaivedyaiś546 ca dīpamālāsuśobhitāḥ..
ap5.­36
tato vijayakalaśam aṣṭaśatābhimantritaṃ kṛtvā pañcamahoṣadhībhiś ca vrīhi547 pañcaratnaiś ca pañcabhī raṅgaiḥ sitakṛṣṇaraktapītaharitair alaṃkṛtaṃ saṃsthāpya saṃbhāvya ca.
vitānaṃ548 vitataṃ caiva nānādhvajair alaṃkṛtam.
puṣpamālāpralambaṃ ca sugandhaṃ dhūpadhūpitam..
ap5.­37
śiṣyaṃ tatra praveśayed vastrayugena mukhaveṣṭitam.
tato dantakāṣṭhakaṃ dadyād uṣṇīṣacakravartini549..
ap5.­38
candanaliptāṅgāni sragdāmamālāvibhūṣitāni ca. om mārīcyai svāhetimantreṇa sarvopakaraṇāny abhimantrya vidhikramaiḥ550..
ap5.­39

tatra prathamaṃ tāvan nāgākṣepaṇaṃ551 guhyaṃ śikṣayet.. namo552 ratnatrayāya. namaḥ sarvabuddha553 bodhisattvebhyaḥ. namo ˈṣṭasarpapudgalāya554. namaḥ samastebhyo buddhakoṭibhyaḥ555.. tadyathā. oṁ hrīḥ hrīḥ hrīḥ556 sarva557 nāgānām anantakulānāṃ vāsukikulānāṃ takṣakakulānāṃ śaṅkhapālakulānāṃ karkoṭakulānāṃ padmakulānāṃ mahāpadmakulānāṃ558 kulikakulānāṃ varāha559 kulānāṃ puṇḍarīkakulānāṃ ghana560 kulānāṃ megha561 kulānāṃ jaladakulānāṃ562 jaladharakulānāṃ563 jīmūtakulānāṃ saṃvartakulānāṃ564 vasantakulānāṃ565 airāvatakulānāṃ kumudakulānāṃ kahlāra566 kulānāṃ saugandhika567 kulānāṃ568 hana hana śareṇa bandha bandha cāpena tāḍaya tāḍaya utpalena bhītānām569 abhayaṃ dehi pralayakāla iva jala570 dhāram571 avatāraya572 varṣaṃ tān nāgān573 vaśīkuru kuru phuḥ574 kulāpaya kulāpaya575 phuḥ phuḥ576 , oṁ577 kurukulle hrīḥ hūṁ phaṭ svāhā phaṭ578.. anena mantreṇāraṇya579 gomayena maṇḍalaṃ580 kṛtvā vidhinā candanenāṣṭapattra581 padmaṃ vilikhya pūrvādidale ˈnantādyān aṣṭanāgān saṃsthāpya582 śarkarayā guggulena rohiṇī583 ṛkṣe aṣṭottaraśataṃ japtvā nāgān dhūpayet.584 paścāt pūjayet. tato varṣanti585. yadi na varṣanti586 tadā madyena snāpayitvā khadirā587 nalena tāpayet. tato varṣanti. yadi na varṣanti588 tadā kuṣṭhā589 bhavanti. kriyābhojinā vidyādhareṇaivaitat590 kartavyaṃ. paścāt saṃhārya mahānadyāṃ pravāhayet..


ap5.­40
devo varṣatu kālena sasyasaṃpattir astu ca.
sphīto bhavatu lokaś591 ca rājā bhavatu dhārmikaḥ..
ap5.­41
iti pariṇāmanā..

ativṛṣṭiṃ stambhayitukāmo592 vyāḍavaidyakāt593 pannagam594 ākṛṣya candanena mrakṣayitvā595 kṣīraṃ pāyayet. etan596 mantreṇa saptābhimantritaṃ kṛtvā597 apakva598 lohitakumbhe nidhāya mahāmudreṇa mudrayitvā599 jale kumbhaṃ bhañjayet. tat600 kṣaṇaṃ vṛṣṭiṃ stambhayet601..


ap5.­42
gaṇāya bhojanaṃ dadyāt śrāvakāyātha mantriṇe.
daharāya602 khānapānādyair ati603 tuṣyanti pannagāḥ..
ap5.­43
yadi caivaṃ604 na kurvanti mantriṇo vāripātane.
kuṣṭhā bhavanti nāgānām aparitoṣa605 kāriṇaḥ..
ap5.­44
tena rājānair api saputrāntaḥpuraiḥ snānaṃ kṛtvā pratyaṅgirāmūlāni pratyaṅgirāpañcamyāṃ606
rajatapātre pātavyāni kṣireṇa sarpiṣāthavā607. taṃ rajatapātraṃ prakṣālya608 bhikṣave dadyāt609. varṣaṃ yāvat
sarpebhyo bhīto na bhavati610. tasyaiva sarpasyāśubhakarmaṇā yadi daṃśati tadā611 mriyate. saptābhimantreṇa612 siddhiḥ..
ap5.­45

athavā613 kuṣṭham apanetukāmo614 ˈnena mantreṇa lohitaṃ viṣaṃ615 nirviṣīkṛtya khādet616. kuṣṭham apanayati. mūlamantreṇa vāri japtvā sarpāghātaṃ617 prakṣālayet. nirviṣaṃ kurute..


ap5.­46

atha nāgadarśanakāmo618 raktotpalapattram akṣaralakṣajaptaṃ619 kṛtvādhiṣṭhāna620 nāgahrade prakṣipet621. tato nāgāṅgaṇā622 uttiṣṭhanti. sādhakād ādeśaṃ mārgayanti. kiṃ kurmo bhagavann623 iti. yathepsitaṃ mantriṇā vaktavyam..

kurukullā­maṇḍala­paṭala­kalpaḥ pañcamaḥ624
ap6.

Chapter A6

ap6.­1

atha rāhulabhadrakumāro yadā piṇḍapātrāya rājagṛhaṃ praviṣṭaḥ praviśya625 ca veṇuvanaṃ gatavān. tatra ca626 pātraprakṣālanāya dīrghikām avatīrṇo627 yaśodharāsuto nāgena628 śvetabhikṣubhrāntyā ākṛṣṭaḥ. tasminn api629 samaye rāhulabhadreṇa630 kumāreṇa iyaṃ vidyā paṭhitā. paṭhitamātreṇa yathā kaścit svagṛhān niṣkrāntas tathā rāhulabhadrakumāro bhagavato ˈntikaṃ631 gataḥ. upasaṃkramya ca632 bhagavantam evam āha633. tāta tvayā yan mantraṃ prasādīkṛtaṃ634 tasya mantrasyānubhāvo mayā dṛṣṭa iti. bhagavān āha. kutra. nāgānām antikāt. tad bhagavān anyeṣām api prāṇināṃ rakṣārtham idam eva mantraṃ pravartayatu. atha bhagavāṃs tena samayena635 idaṃ mantram asya kalpaṃ [ca]636 vajrapāṇiṃ637 preṣayitvā śrāvakāya bodhisattvāya bhikṣubhikṣuṇyupāsakopāsikābhyaḥ prasādīkṛtavān. tena bhoḥ kulaputrā638 idaṃ mantram asya639 kalpaṃ [ca]640 yaḥ641 paṭhati642 candanena maṇḍalaṃ643 kṛtvā644 tasya śarīre viṣadūṣaṇaṃ viṣanāśanaṃ645 na lūtabhayaṃ na sarpabhayaṃ646 na pāmābhayaṃ647 na nāgabhayaṃ na kuṣṭhabhayaṃ na rogabhayaṃ648 na vyāḍabhayaṃ649 na mṛgabhayaṃ650 na śastrabhayaṃ na śatrubhayaṃ na dāridrya651 bhayaṃ nākālamṛtyubhayaṃ bhaviṣyati. nātikramiṣyati652..


ap6.­2

atha653 bhagavān śāsanarakṣārthaṃ mahākālāya svapiṇḍapātra654 puṣṭāṃ hārītīṃ655 rākṣasīṃ656 dattavān. sā ca657 paurvakeṇā658 śubhakarmaṇā durbhagā ˈbhūt659. asaṃpratipanno mahākālo na tiṣṭhati na ramate śāsanaṃ na rakṣati. sā ca rākṣasī660 udvignā. tasyā eva661 mahākālasya ca662 vaśīkartum idaṃ kurukullākalpaṃ bhāṣitaṃ. tataḥ prabhṛti sā663 mahāsaubhāgyābhūt664. tena hi kulaputrāḥ sarvasattvānāṃ vaśīkaraṇāya idam eva mantram asya kalpaṃ vā abhyasanīyam iti..


ap6.­3

atha sunandasya putro665 ˈbhirūpaḥ prāsādiko darśanīyaḥ salākṣaṇiko jātaḥ kiṃtu jaḍabuddhiḥ666. atha667 sunando bhagavantaṃ pṛṣṭavān668. bhagavan669 mama putro ˈbhirūpaḥ prāsādiko darśanīyo lākṣaṇiko670 jātaḥ kiṃ tu jaḍabuddhiḥ. tat kathaṃ bhagavan tasya671 prajñā vardhate. yadi bhagavann asau vatsaḥ sākṣaro bhavet tadā yuṣmākaṃ śāsane672 pratipanno bhaviṣyati. evaṃ śrutvā bhagavān abhimukhī673 smṛtim upasthāpyedaṃ kalpam idaṃ [ca] mantram abhāṣata674. tena bhāṣitamātreṇāsau sunandasya putro rohiṇīkumāro nāma675 prajñāvān676 abhūt. dvādaśena varṣeṇa677 sarvaśāstraviśāradaḥ sarvaśilpakalābhijño678 ˈbhūt. tena hi kulaputrā679 mahāprajñāvṛddhaye idam eva mantram asya kalpaṃ vā śikṣaṇīyam iti..

kurukullāyā nidānakalpaḥ ṣaṣṭhaḥ680 [samāptaḥ]
ap7.

Chapter A7

ap7.­1
atha bhagavān khecara681 siddhim uvāca..
gṛhītvā sūtakaṃ682 samyak giridoṣādivarjitam683.
śilāgartagataṃ kṛtvā684 lokanāthena mardayet..
ap7.­2
punar dharmarasaiḥ kṣālya yavatiktikayā685 tathā.
ākhukarṇī686 rasenāpi mardayec ca dinatrayam..
ap7.­3
vandhyākākolikākṣīraiḥ687 kṣīrair bhāskaravajrayoḥ.
aviddhaśravaṇatoyena stanyamiśreṇa mardayet..
ap7.­4
taṃ sūtaṃ kāñjikenāpi saptadhā kṣālya mardayet.
lohapātre samāveśya vṛddhadārakavaṭe pacet..
ap7.­5
kanakapuṣpās688 tu piṇḍenādharottarakeṇa vai689.
dakṣiṇā vartayet sūtaṃ mūlamantrasya lakṣataḥ..
ap7.­6
pāṣāṇaṃ tena mantreṇa gandhasūryeṇa690 bhāvitam.
vahnau ayomaye pātre cūrṇayogena jārayet..
ap7.­7
kiṃcij jīrṇe tu pāṣāṇe khapattraṃ sakalaṃ graset.
jātarūpaṃ tataḥ paścād asyaiva mākṣikaṃ punaḥ..
ap7.­8
tāraṃ śulvaṃ691 tato692 jāryaṃ tīkṣṇaṃ pañcaguṇaṃ tathā.
ṣaḍguṇaṃ jārayet sarvaṃ bhaved arkasamaprabham693..
ap7.­9
tasya guñjena puñjāni vedhayet tu694 vicakṣaṇaḥ695.
māṣayā696 palakaṃ697 viddhvā siddhaṃ jānāti sūtakam..
ap7.­10
vajraṃ mārjya698 snuhīkṣīrair meṣaśṛṅgīsamāśritam699.
siddhe sūte jared700 vajraṃ chucchundaryāṅgasaṃbhavaih..
ap7.­11
anena bandhite sūte maraktādīṃś701 ca jārayet.
cakṣuṣā702 mauktikaṃ jāryaṃ kurukullāyogavit sadā..
ap7.­12
kaṇamātraṃ haren nityaṃ strīṇāṃ kāmayate śatam.
saptarātraprayogeṇa khecaratvam iyāt703 kṛtī..
ap7.­13
[iti] rasakhecarasiddhitantraḥ704..
vaṅgena705 piṣṭikaṃ706 kṛtvā bakula707 bījasya mūṣike.
raktakañcukimūṣāyāṃ lohikāyāṃ tu dhāmayet..
ap7.­14
sasūtasya hi vaṅgasya708 mṛtyur eva na saṃśayaḥ.
pale raupye tu taṃ sārya709 palaṃ710 ṣaṣṭipalaiḥ punaḥ..
ap7.­15
parvatān api vindheta kurute tāraparvatam.
tārayā tārasiddhiḥ711 syāt tayā sattvārtham āpnuyāt..
ap7.­16
sattvārthāt puṅyasaṃbhāraḥ712 saṃbhārād bodhir uttamā..
ap7.­17
iti713 tāra714 siddhitantraḥ..
nīlakroṇṇo715 yathoddiṣṭo nīlacitrakam716 ucyate.
kṣīreṇa taṃ pibed yogī māsenābdasahasrikaḥ717..
ap7.­18
kṛṣṇāṃ kalambikām mantrair718 ālabhya719 kṣīrabhājane.
aṣṭamyāṃ prāśayed yogī jīvec candrārkaniścayam720..
ap7.­19
haridrā721 bhrāmarīṃ labdhvā722 kṣīreṇāloḍya tāṃ pibet.
valīpalitavihīnaḥ syāt pauṣadhena pibed yadi723..
ap7.­20
brahmapurohitānāṃ tu jīvitaṃ syān na saṃśayaḥ.
yatra tatra sthitānāṃ tu vaṭānāṃ724 phalakaṃ725 tathā..
ap7.­21
gṛhītvā karkaṭīrūpaṃ726 kṣīreṇāloḍya727 taṃ728 pibet.
valipalitavihīnaḥ syāt poṣadhena yadi kriyā..
iti729 rasāyanasiddhitantraḥ..
kurukullāyā rasāyanatantrakalpaḥ saptamaḥ [samāptaḥ]
ap8.

Chapter A8

ap8.­1
atha bhagavān auṣadhiprayogān uvāca.730
putreṇa kāryī731 baka732 vṛkṣapuṣpaṃ kṣīraiḥ samāloḍya733 pibed vratasthaḥ.
tasyāpi nārī ca sapoṣadhena734 pibed bhavet735 putravaraḥ sabhāgyaḥ736..
ap8.­2
mantreṇa cānena vacāphalāni piṣṭāni dugdhena737 pibanti yās tu.
putraṃ labhante nṛpalakṣaṇena738 tā yoṣitaḥ poṣadhikā yadi syuḥ..
ap8.­3
lakṣaṇākṣa739 mūlaṃ payasā pibed yā snānāvaśeṣe labhate suputram.
siddhārthamūrtiṃ paripūrṇadehaṃ śastreṇa śāstreṇa viśāradīkṛtam..
ap8.­4
unmūlayitvā jalaśītalāyā ādāya mūlaṃ nihitaṃ śiroje.
saptābhimantrīkṛtakaṃ tad eva nāśej jvarāṃ vārṣikāṃ740 kṣaṇena..
ap8.­5
ādāya mūlaṃ kanakasya yogī cāturthakenāpi nipīḍitasya.
śiroruhe tasya nidhāpayed yo jvarair741 gṛhītasya jvarān apāsyet..
ap8.­6
iṣṭāladhūmaṃ742 lavaṇāranālaṃ dvirepharājasya rasena yuktam.
pātre ca tāmre743 nyāsta744 ghṛṣṭapiṣṭaṃ karoti kācasya vināśanaṃ ca..
ap8.­7
mūlaṃ samunmūlya sitoccaṭasya dugdhena piṣṭvā tu745 pibed yatheṣṭam.
ūrdhvaṃ bhavel liṅgavaraṃ narāṇām746 anena mantreṇa747 śatārdhajaptam..
ap8.­8
748 nāgābhidhānā hi dharā749 prasiddhā dugdhānvitā sā ca karoti liṅge.
balaṃ saśukraṃ janakaṃ750 prajānāṃ751 mantreṇa cānena śatārdhajaptā752..
ap8.­9
gorocanaṃ nirdaśanasya lolāṃ nṛparājamūlāni śubhe ca ṛkṣe.
kāryaṃ ca tena753 tilakaṃ lalāṭamadhye754 trilokasya vaśāya yuktam..
ap8.­10
mṛtasya netraṃ hṛdayaṃ ca lolāṃ lalāṭamāṃsaṃ ca tathaiva nāsām755.
saṃgṛhya piṣṭvā ca vipācya taile756 puṣye ca ṛkṣe vaśakṛj janasya757..
ap8.­11
phaṇīndrarājasya śiroˈñjanena758 śukreṇa raktena759 kusuma760 nāmnā.
tenāñjanenāñjitalocanās tu rājñāṃ761 mahiṣīṃ762 vaśam ānayanti..
ap8.­12
anena mantreṇa śatārdhajaptau pādau kṣitau763 yatra niveśayec ca.
jānanti vittāni mahīgatāni764 tayor dvayoḥ765 spandanamātrakeṇa..
ap8.­13
pāde sirā766 sphurati cordhvagatā767 bhavec ca
tad dūrage768 draviṇam asti vadanti siddhāḥ.
yatrāsti vittam iti śrotra769 puraḥsareṇa
vidyādhareṇa vasudhātalam īkṣitavyam770..
ap8.­14
chucchundarikā771 cūrṅaṃ guggulasārdhaṃ pralepamātreṇa.
mattadvipakalile772 pathi tenābhyaktaḥ773 sukhaṃ prayāti774..
ap8.­15
atyantakṛṣṇa775 kukkurīpayasi samutthitena sarpiṣā liptaṃ.
karabhatvaṅniṣpannapādukam776 ākramya nīre777 bhramati..
ap8.­16
piṅgalasaṃkucakaṇṭaṃ778 gṛhamadhye gopya kallabālasya779
madirānāśaṃ kurute tasyonmūlena bhadrikā bhavati..
ap8.­17
pāke kulālaracite vajrāhatakāṣṭhakṣepaṇād780 vahniḥ.
na jvalatīti na citraṃ madirā781 sekāt punar jvalati782..
ap8.­18
mantraṃ japtvā mūlyaṃ prasāryam abhimantrya vittilokānām783.
vikrayam akarod yogī ativittā bhavanti vāṇijāḥ784..
ap8.­19
markaṭagūthe kṣepād785 bīje786 madirā787 nāśatāṃ788 yāti.
varuṇadalodakalepād789 bhāṇḍaṃ tac ca punar yogyam..
ap8.­20
bakuladalavārisekāt790 svasthā bālā791 bhavanti mātarāḥ792.
dhūpād793 bhūta794 keśāt kāṣāyaprāvṛtāś cāpi..
ap8.­21
stanam795 udgirako796 bālo797 lepāc chikhipicchabhasmano galake.
svasthaḥ798 syāt punar etadyogottamasuprabhāvena799..
ap8.­22
padakavacā800 vidhiyuktā vidadhati śīśakadale801 khanitāḥ.
bandhanaśastrāprīter802 nāśaṃ803 vadanodare804 nihitāḥ..
ap8.­23
kṣa ma ra ya kārair yuktāḥ piṇḍāś caikāra805 bhūṣitāḥ sarve.
padakavacānām806 ante caturaṇḍaṃ807 yojayed dhīmān..
ap8.­24
808 aikāro bindur ekaḥ ka ṣa iti ca ta ṭaḥ ṣaṣṭhavargāntasaṃstho
bījaṃ vāyor arandhraṃ jvalanaparigataṃ binduśūnyottamāṅgam.
āgneyāc cāt tavargaḥ plutam aparatataḥ809 sarvavarṅāgrasaṃsthā
ete saṃpattim agrāṃ vidadhati niyataṃ810 nāmayogaṃ vinaiva..
ap8.­25
dṛṣṭapratyayo ˈyaṃ saṃprayogaḥ..
daṇḍotpalā811 śarapuṅkhā812 nicūla813 girikarṇikātoyena814.
saptaniṣekaṃ dattvā śīśaka815 pattre likhed dhīmān..
ap8.­26
haḍinigaḍānāṃ bandhanaṃ816 śastrāṇāṃ varṣaṇaṃ ca saṃgrāme.
anyeṣām apy817 aprītiṃ818 nihanti siddha819 mahā820 mantram..
ap8.­27
bāhau vidyāṃ kṛtvā yo dhatte mantrarājam abhilikhya.
sa bhavati dhanadasamāḍhyo ˈkṣayavitto ˈpy821 adhṛṣyaś ca..
ap8.­28
oṁ kurukulle svāhety822 anena823 mantreṇa824 pātram ālabhya
deśe durbhikṣatare bhikṣur bhikṣāśanaṃ labhate..
ap8.­29
utpalakandakaśeruṃ kṣīrair āloḍya825 yā piben nārī.
stambhayati ca826 sā garbhaṃ niyataṃ827 karma svakenāpi..
ap8.­30
māgadhikāpañcaphalaṃ828 pīṣṭvā kṣīreṇa829 yā piben nārī.
prasavati sā sukhayuktā etanmantraprabhāveṇa..
ap8.­31
nimbaṃ vāruṇapattraṃ830 piṣṭvā vajrodakena yā nārī831.
yonau lepaṃ dadyāt prasavati sukhinī832 sukhaṃ833 potān..
ap8.­32
gajamāgadhikā savacā hayagandhā834 māhiṣyaṃ835 ca navanītam.
vālāyukto yogaḥ kurute stanasādhane vṛddhim836..
ap8.­33
kumbhāṇḍīphalayukto yogaḥ kurute mūlasādhane vṛddhim837.
aśane sarve bhukte838 yo839 vā toyaṃ pibec ca nāsikayā.
śiraso ˈkālapalitaṃ840 stambhayati sa841 mantrayogātmā..
ap8.­34
avasanikāyā842 mūlaṃ kākamācī843 kanakabījasaṃyuktaṃ.
karpūranīrapiṣṭaṃ varāṅgalepāt sravanti844 ghananāryaḥ..
ap8.­35
acyutasuratād845 viratā na vaśati patyau846 nādaraṃ ca847 kuryāt.848
māraṇam api vidadhāti ca849 taccyuti850 hetor ayaṃ lepaḥ..
ap8.­36
śūkaratailādhāre851 dīpaṃ prajvālya surata852 saṃyoge853.
āśukāmo ˈpi jano854 yaḥ sa ciraṃ855 śroṇyāṃ vasen nāryāḥ856..
ap8.­37
vajrānala857 gṛhadāhe madyaṃ prokṣyanti858 ye narā mantraiḥ.
nirvāpayanti859 vahniṃ yogo ˈyaṃ lokanāthasaṃgaditaḥ..
ap8.­38
860 athāparo ˈpi prayogo bhavati861.

candramaṇḍalamadhye daśadalam utpalaṃ vilikhya862 pratyekadalāgre863 oṁ tāre tuttāre ture864 svāheti vilikhya865 varaṭake ˈpi866 tāṃkāra867 madhye devadattaṃ vaśam ānayeti. tāṃkāram api868 om aḥ kurukulle devadattaṃ vaśam ānaya hrīḥ ityanena veṣṭayet. candramaṇḍalād bahiḥ869 870 oṁ prasannatāre871 prasanne872 prasannakāriṇi devadattaṃ vaśam ānaya873 hrīḥ ityanena mantreṇa874 veṣṭayitvā875 ito ˈpi876 bahiḥ ṣoḍaśadalam utpalaṃ vilikhya877 pratyekadalāgre878 oṁ prasannatāre prasanne879 prasannakāriṇi hrīḥ880 devadattaṃ vaśīkuru hrīḥ ityanena mantreṇa veṣṭayitvā881 882 ito ˈpi bahis883 triṣoḍaśabhir akṣarair veṣṭayet. lākṣāgorocanena raktacandanena kuṅkumakarpūraraktair884 bhūrjapattre sikthakena885 veṣṭya trimadhure sthāpya raktopacāreṇa trisandhyaṃ pūjayet. vaśībhavati na saṃdehaḥ..


ap8.­39
athāparo886 ˈpi prayogo bhavati.

ṣoḍaśadalam utpalaṃ vilikhya pratyekadale a ā i ī u ū ṛ ṝ ḷ ḹ e ai o au aṃ aḥ madhya887 varaṭake ˈpi oṁ haḥ kurukulle devadattaṃ vaśam ānaya haḥ svāhā. utpalabāhye oṃkārapaṅktitrayeṇa veṣṭayet888. vaśībhavati na saṃdehaḥ889..


ap8.­40

890 evam avocan nāthaḥ891 parṣanmadhye sthitāś892 ca ye sattvāḥ potalake nagarāje893 paraduḥkhair894 duḥkhito bhagavān. tan nāsti yan na buddhā bhūtāḥ895 sattvārthakāriṇo niyataṃ. neyam apūrvī896 caryā naṣṭā. unnayanaṃ897 punaś cakruḥ..


ap8.­41

idam avocad bhagavān avalokiteśvara898 āttamanās te ca bodhisattvāḥ mahāsattvāḥ899 sā ca sarvāvatī parṣat sadevamānuṣāsura­garuḍa­gandharvaś ca loko bhagavato900 bhāṣitam abhyanandann iti..


iti śrībhagavatyāryatārāyāḥ kurukullākalpo ˈṣṭamaḥ samāptaḥ901
āryakurukullākalpaḥ samāptaḥ.. tārārṇava­mahāyoga­tantrāntaḥ­pāti­tārodbhavād uddhṛta iti902

ab.

Abbreviations

Abbreviations (notes 1–22)
D Degé Kangyur
H Lhasa (zhol) Kangyur
K Kangxi Peking Kangyur
N Narthang Kangyur
Y Yongle Peking Kangyur

See Appendix Prologue for abbreviations in notes 23–900.


n.

Notes

n.­1
Ārya­tārā­kurukullā­kalpa is the title in the Sanskrit manuscripts. D reads Ārya­tāre­kurukulle­kalpa.
n.­2
Wieslaw Mical, whose annotated English translation from the Sanskrit is forthcoming.
n.­3
Based on Sanskrit manuscripts and N and H. D reads sna rtser.
n.­4
Based on Sanskrit manuscripts. D here reads ’dod pa’i lha las dga’ ba’i bu la sogs pa ri ’khrod ma.
n.­5
Based on Sanskrit manuscripts and N and H. D here reads sgron ma rather than sgrol ma.
n.­6
Based on N and H. D here reads sgron ma rather than sgrol ma.
n.­7
The translation of these last two lines departs from the Sanskrit text, which reads athātaḥ saṃpravakṣyāmi yena tuṣyanti dharmatāḥ. dharma­pūjā­prayogeṇa dharma­dhātuḥ svayaṃ bhavet. The word dharma­dhātu is used here in its meaning of a “buddha” (multiple sources attest to this usage), and so is the word dharmatāḥ (in the plural, indicating that “the buddhas” is meant). The stanza could therefore be translated: “I will presently explain / The method of Dharma worship / Whereby the buddhas are pleased / And oneself becomes a buddha.” [W.M.]
n.­8
Based on Sanskrit manuscripts. The Tibetan versions read brag rather than vṛm.
n.­23
oṁ namo bhagavatyai āryakurukullāyai] C; oṁ namastārāyai Es, G
n.­24
naṣṭe gate] C, G; naṣṭaṃ gate Es
n.­25
triduḥkhaduḥkhena] C; triduṣṭaduṣṭena Es
n.­26
grāhyaṃ] C, G; grāhyo Es
n.­27
śrīpotale] C; śrīpotalake (hypermetrical) Es
n.­28
Sandhi has been avoided to obtain a long syllable, as required by the meter.
n.­29
This compound is hypermetrical; shortening it to maitreya­mukhyaiś would correct the meter and preserve the meaning.
n.­30
bahulīkṛtaḥ] C; bahulīkṛta° G; bahulīkṛtaṃ Es
n.­31
ca mārāś ca salokapālāḥ] G; kṣamā rākṣasalokapālāḥ C; kumārāś ca sapakṣa(kṣi)likāḥ Es
n.­32
ṛkṣa°] conj. (after T); ṛkṣā° C; ṛkṣāḥ G, Es
n.­33
kṣitīśā ˈśanipāṇayaś] G; kṣitīśāśanipāṇayaś C, Es
n.­34
vicī°] G; vīcī° C; virī° Es
n.­35
ˈ pāṅganirīkṣaṇejñāḥ] G, S; pāṅganirīkṣa - - - C
n.­36
pātālapālāḥ] G; pātā]lapālā° C, Es
n.­37
°siddha°] C; °siddhi(ddha)° Es
n.­38
vidyādharī°] C, G; vidyādharīḥ Es
n.­39
yakṣāṅganāḥ] Es; yakṣaṅganāḥ C
n.­40
vadanty aśaraṇā] G; vadantyo śaraṇā C; vadantyo śayīnā J; vadantyo śayinā R; vadanty āśayino Es
n.­41
yenāsti] conj.; yenāsmi C, G; yenāsmi (sti) Es
n.­42
mahad adbhutaṃ] C, Es; mahādādbhuta G
n.­43
bauddham] C; boddhum Es
n.­44
śukraṃ] C; śrukaṃ (śukraṃ) Es
n.­45
kṣarantyo] C, J, R; kṣaranty ā° G, Es
n.­46
ˈsusamā] em.; śusamā J, R, Y4; °śu samā Es; manasā C; °sanam ā° G
n.­47
spṛhanti] J, R, Es; spṛśanti C, G
n.­48
vakrā°] C, G; cakrā° Es
n.­49
valayanti] C, G; varayanti Es
n.­50
Here the Sarnath editor supplied the phrase vajrasya sparśena daśāmimāṃ gatāḥ.
n.­51
We have 12 syllables in this pāda, but since the first two syllables of kurukulla­mantram have the metrical value of one long syllable and count as one, the meter preserves the cadence of the eleven-syllable triṣṭubh.
n.­52
kurukullamantraṃ] C, G; kurukullamantre Es
n.­53
lekhyam] C; lekhe Es
n.­54
likhana°] G; likhita° C, Es
n.­55
velayā] C; verayā (velayā) Es
n.­56
tad] Es; tam C
n.­57
°āṅghrimān] C, Es; āṅghrivān G
n.­58
tāriṇī] Es; tāriṅīṃ C
n.­59
aśokāṣṭami] Es; aśokāṣṭamī C
n.­60
sārdha] Es; sārddhaṃ C
n.­61
netre] C; tatra Es
n.­62
trimadhurāśy] G; trimadhurāśī (hypermetrical) C, Es
n.­63
amatsyādo] G, Es; amatsāśī C
n.­64
°māṃsa°] C; °māṃsādi° Es
n.­65
maitrya°] C; mitra G; maitra° Es
n.­66
°cela° G; °caila° C, Es
n.­67
likhed] C; saṃlikhed Es
n.­68
ṣoḍaśā°] G, Es; śoḍā° C.
n.­69
°darpitām] Es; °darpyitām C, G
n.­70
tayā ca tantravāyeṇa ca] Es; tathā tantravāyeṇa ca C
n.­71
kṣīrānubhuktā] conj.; kṣīrānubhoktā C; kṣīrānnaṃ bhoktā(jyam) Es.
n.­72
rakta°] C, Es; ratna° G
n.­73
dvitīye] G; dvitīyena C, Es
n.­74
śarām] Es; śasarāṃ (śa° crossed out by the scribe) C.
n.­75
dvitīye] C; dvitīyena Es
n.­76
ārolik] conj. (H. Isaacson); ārolika C, G, Es
n.­77
°cala°] Es; °calat° C
n.­78
kurukullake] C, G; kurukulle Es
n.­79
sapatnīkaḥ kāmaḥ] C; kāmaḥ sapatnīkaḥ Es
n.­80
ca] C; om. Es.
n.­81
°āsanaṃ] G, Es; °āsanāṃ C
n.­82
tatrasthāṃ sarvacitrakalābhir] C, G; tatrasthasarvacitrakalābhiḥ Es
n.­83
śuklāṣṭamyāṃ] C; śuklāṣṭamyā Es
n.­84
paurṇamāsīṃ] C; pūrṇamāsi Es
n.­85
No punctuation in Es.
n.­86
anena] C; anena mantreṇa Es
n.­87
svāheti] Es; svāhaiti C
n.­88
mantreṇa] C; om. Es.
n.­89
lakṣamātraṃ] G, Es; lakṣamantraṃ C
n.­90
vā mādhavasya vā] C, G; vaiśākhasya Es
n.­91
vā] C, G; om. Es.
n.­92
śrāvakasaṅghāya bhojanaṃ dattvā] C; śrāvakasaṃṭāḥ bhojayitvā G; śrāvakasaṅghaṃ bhojayitvā Es
n.­93
gaṇaṃ mantramahāyānikaṃ] C; gaṇamantramahāyānikān Es
n.­94
vijñapya] C, G; vijñāpya Es
n.­95
ca] C; om. Es.
n.­96
mantramahāyānarato] G; mahāyānarato C, Es
n.­97
yatra] C; yatra ca G, Es
n.­98
tenopagamya] C; tenopasaṅkramya G, Es
n.­99
yathāsiddhyarthaṃ] C, Es; yathāsiddharthaṃ G
n.­100
This verse and the next are found also in SM171, p. 346.
n.­101
vaśyakṛt] Es; - -śyakṛta C, G
n.­102
naraḥ] Es; bhavet kṣatī C, G
n.­103
ca] C; hi Es
n.­104
mantradharo] Es; mantraṃdharo C
n.­105
sa ca sundarīṇām] C, Es; surasundarīṇām SM
n.­106
phaṇīndra°] Es; phaṇendra° C
n.­107
śakulā bhavanti] conj.; sakulā bhavanti C, G; śapharā mahāntaḥ Es (reconstructed by the editor on the basis of the Tibetan translation).
n.­108
vākya] C, G; vāg Es
n.­109
vibhavena] C, G; vibhavakena Es
n.­110
C has here a double daṇḍa (end of verse), which indicates that the verse structure in C does not account for the missing half-stanza in the previous verse (which possibly wasn’t there originally).
n.­111
variṣṭho] C, G; variṣṭhān Es
n.­112
niṣṭhākṛtā] C; niṣṭhākṛtān Es
n.­113
rājyasukhāni] C, Es; rājā phalān G
n.­114
°sukhāni bhoktā] C; °sukhānubhogān Es
n.­115
giriśāt] Es; girisāt C, G.
n.­116
akhaṇḍalakāc chacīṃ ca] conj. Goodall; aṇḍalakāc ca sācīm C; akhaṇḍatāc ca sacīṃ G; ākhaṇḍalācchacīṃ ca Es
n.­117
vācaspater] C; vācāṃpater G, Es
n.­118
dharaṇīṃ°] C; dharaṇī° Es
n.­119
nānānidhānadhana°] C; nānā nidhīn maṇi° Es
n.­120
hemaraupyaṃ] C; haimaraupya Es
n.­121
°jātanibaddhacittaḥ] conj.; °jātanibaddhacittam C; °jātinibaddhacittam Es
n.­122
parikṛṣya] C; parihṛṣya Es
n.­123
mantrānvito] C; mantrānvitāṃ G, Es
n.­124
°nada°] C; °hrada° Es.
n.­125
°pūtaṃ] C; °pūtaḥ Es
n.­126
jitā] conj. Goodall; janāḥ C, G; janān Es
n.­127
No sandhi (m.c.).
n.­128
dvipinoˈpy atha] Es; dvīpino ˈtha (unmetrical) C
n.­129
cākṛṣṭvā] G; ca kṛṣṭvā C; ca dṛṣṭvā Es
n.­130
svamantra°] G, Es; sumantra° C
n.­131
maitrī°] C; mantrī° Es
n.­132
sa] Es; śa C
n.­133
viṣamāt] C; viṣayān Es
n.­134
vijitya] G, Es; vinirjitya (hypermetrical) C
n.­135
variṣec] C (svarabhakti for the sake of metre?); varṣayec (unmetrical) G; varśec (hypometrical) Es
n.­136
kalpāṅghrirūpyam] C; kalpāṅghrirūpam G, Es; kalpam aṅghrirūpam (conj. Goodall)
n.­137
°loka°] C; °sattva° G, Es
n.­138
pīṭhāṃ gṛhaṃ chadam apīha] C; pīṭhāṃ gṛhaṃ chadman apīha (unmetrical) G; pīṭhagṛhacchadmamayīha (unmetrical) Es
n.­139
ca] Es; caṃ C
n.­140
°āpaharā] C; °āpahārā (unmetrical) G; °āpaharāṃ Es
n.­141
tām upāsya] conj.; tam apāśya C, G; tām upādiśya (hypermetrical) Es
n.­142
ayācitaṃ] C; ayācita° Es
n.­143
brahmacārī tu] Es; brahmacārītuṃ C
n.­144
raktā] C; rakte Es
n.­145
sidhyantīha] C; sidhyatīha (unmetrical) Es
n.­146
śāsane] C, Es; sādhane G
n.­147
°kuśala°] C; °kuśale G, Es
n.­148
vipulāṃ] C; paramāṃ G, Es
n.­149
prathamaḥ] Es; om. C
n.­150
As this chapter overlaps to a large extent with SM.171 (the correspondence starting from verse 15 and ending with the first half-stanza of verse 39), SM readings have been included in the critical apparatus.
n.­151
saṃpravakṣyāmi] Es; pravakhyāmi C
n.­152
tuṣyanti dharmatāḥ] C; tuṣyati dharmatā Es.
n.­153
athātaḥ] C; atha G, Es
n.­154
utpalasya] Es; utpanasya C
n.­155
parāvṛttyā] C; parāvṛttaṃ Es
n.­156
arthināṃ] C; arthānāṃ Es
n.­157
dhyātvā] C; jñātvā Es
n.­158
pariṇāyakamahāratnaṃ] C; pariṅāyakaṃ mahāratnaṃ Es
n.­159
sāmudrikaṃ] C; samudrajaṃ G, Es
n.­160
strīratnam aśvaratnaṃ] C; strīratnāśvaratnañ (hypometrical) Es
n.­161
ibharatnādiratnāni] reconstructed from T; ibharatnāni (hypometrical) C; ibharatnaṃ bahuratnāni (hypermetrical) Es
n.­162
sṛjet] C; tyajet G, Es
n.­163
samalaṅkṛtya] G; alaṅkṛtvā (unmetrical) C, Es
n.­164
nānārūpāṃ vilāsinīṃ] C; nānārūpā vilāsinīḥ Es
n.­165
mahākoṣeṇa saṃpūrṇaṃ] C; madākaśaiḥ (mahākāraiḥ) susaṃpūrṇaṃ Es
n.­166
pariṇāyaka°] C; pariṇāyakaṃ Es
n.­167
dhaneśvaram] C, Es; dhaneśvaraḥ conj. D. Goodall
n.­168
sarvasattvārthakṛd] Es; sarvasattvāthakṛd (not clearly legible) C
n.­169
[iti] kalpavṛkṣasādhanam] Es; om. C
n.­170
bandhaṃ] C; bandha G; bandhaś Es
n.­171
cetasā] G, Es, T; baddhaś cet C
n.­172
sthitir anyā na dṛśyate] C; sthitir anyaṃ na dṛśyate G; gatir anyā na vidyate Es
n.­173
buddhatvaṃ] G, Es; buddhatva° C
n.­174
jñānamātrā] C, G; jñānamātram Es
n.­175
The correspondence between the texts of KK and SM.171 starts here and ends with the first half-stanza of verse 39.
n.­176
citta°] C, G, Es; om. SM
n.­177
vibhāvitvā] C, G, Es; vibhāvya (hypometrical) SM
n.­178
ca] SM; om. C, Es.
n.­179
tu] emend.; tv (unmetrical) C, Es, SM
n.­180
īkāreṇa] SM; ikāreṇa C, Es
n.­181
citra°] Es, SM; citta C
n.­182
nirmalinaṃ] Es, SM; nirmālinaṃ C
n.­183
sahādidhātukaṃ] C, SM; sahādilokaṃ dhātukaṃ (unmetrical) G; trisahasrādidhātukaṃ (unmetrical) Es
n.­184
śodhya] C, SM; śodhyaṃ Es
n.­185
kurukullaparvate] SM; kurukulle parvate C; kurukulaparvate G; kurukullaparvataṃ Es. All these readings involve ‘hypermetrical rush’.
n.­186
gatām] SM; gatāḥ C, Es
n.­187
saṃcodya] C, SM; saṃśodhya Es
n.­188
ca] Es, SM; om. C, G
n.­189
tathā] SM; tayā C, G, Es
n.­190
°karet] C, Es (the ‘regular’ optative form would be °kuryāt); puraścaret SM
n.­191
saṃsphārayed] G; sphārayate Cpc; sphārayete Cac; sphārayed (unmetrical) Es, ca sphārayed SM
n.­192
puṣpadhūpa°] C, G, SM; puṣpaṃ dhūpaṃ Es.
n.­193
°dīpagandha°] SM; °gandhadīpa° C, G; dīpaṃ gandha° Es
n.­194
lāsyamālyanṛtyagītavādya°] SM; lāsyāmālī tathā gītādīpāḥ C; lāsyāmālātathāgītānṛtya G; lāsyamālyaṃ tathā nṛtyagīta° Es
n.­195
jagat°] Es, SM; jagata° C
n.­196
idaṃ] C, G, Es; iti SM
n.­197
maitrīvihāre ca] C, G; maitrīvihāreṇa Es; maitrīvihāre (ca) SM
n.­198
utpādya] C, SM; samutpādya (hypermetrical) G, Es
n.­199
pramodacittam] (unmetrical) C, SM; pramodya cittam (unmetrical) Es
n.­200
punaḥ] C, G, Es; tataḥ SM
n.­201
prākṛtākārahānaye] C, G, SM; prākṛtāhaṃkārahānayaḥ Es
n.­202
pañcaskandhā ˈpunarbhavāḥ] em.; pañcaskandhā apunarbhavāḥ (hypermetrical) C, SMB; pañcaskandhā punarbhavāḥ G; pañcaskandhāḥ punarbhavāḥ Es, SM
n.­203
prāktanīṃ] C, G, SM; prāktanāṃ Es
n.­204
In CS usually neuter, sattva is here a masculine noun.
n.­205
ekāntaparinirvṛtā] G; ekāntaparinirvṛtāḥ C, Es, SM
n.­206
matvā] C, G, Es; sattva° SM
n.­207
niśceṣṭāṃ] C, G, SM; niścetāṃ Es
n.­208
utpādayati] Es, G, SM; utpādayec (unmetrical) C
n.­209
utpalākhyaṃ] C, G, SM; utpalākṣas Es
n.­210
tato bhavet] Es, SM; bhavet tadā C, G
n.­211
akārasvaratodbhavam] C, G; akārākṣaratodbhavam Es; akārasvarasambhavam SM
n.­212
tasmād] C, G, SM; tasyāṃ Es
n.­213
viśodhitā dhyeyā] C, SM; viśodhitāṃ dhyāyāṃ G; viśodhitān dhyāyān Es
n.­214
śodhya bodhya] C, G, SM; śodhyaṃ bodhyaṃ Es
n.­215
tathā] SM; tayā C, G, Es
n.­216
viśantān] C; viśantā G; viśatas tān Es, SM
n.­217
bījakair] C; utpale G, Es, SM
n.­218
tatas] Es, SM; tais (unmetrical) C; taiś ca G
n.­219
rakta°] Es, SM; ukta° C, G
n.­220
sarvābharaṇa°] C, SM; bharaṇa° G; sarvālaṅkāra° Es
n.­221
This half-stanza is absent in SM which instead has the following five verses describing the Goddess:
caturbhujāṃ raktavarṇāṃ rakta­padmāsanasthitām.
rakta­vastra­yugāṃ bhavyāṃ raktatāṭañkamaulinām..
savyabhujābhyāṃ śaraṃ ca dadhatīṃ punaḥ.
ava­savyadvitaye cāpa­raktotpala­dhāriṇīm..
kurukullādriguhāntasthām ārolika­maulikām.
rakta­padmāsanādhastāt rāhus tasyopari sthitaḥ..
kāmadevaḥ sapatnīko bhāvanīyo ˈtivihvalaḥ.
rāhor upari sapatnīka­kāma­deva­sthitāsanām..
vajra­paryañkinīṃ tatra sarva­citrakalāvatīm.
dhyātvā bhagavatīṃ samyak sarvālañkārabhūṣitām..
n.­222
āsādya] C, SM; samāsādya (hypermetrical) Es
n.­223
samāhvayet] C, G, SM; samākṛṣet Es
n.­224
hūṁ] conj.; huṁ SM
n.­225
Emended by the SM editor, unnecessarily and incorrectly(?), to ityā(nenā)kṛṣya.
n.­226
This half-stanza is absent in C, G and Es.
n.­227
°yogena] C; °prayogeṇa G, Es, SM
n.­228
mukha°] C, G(?),Es; sukha° SM
n.­229
niveśayet] C, SM; praveśayet Es
n.­230
dīrghābhyāṃ] C, SM; dvābhyāṃ Es
n.­231
tu] S, SM; om. C, G
n.­232
sūcī sūcī°] C, G, Es; suciḥ suci° (unmetrical) SM
n.­233
anāmike] C, G, SM; anāmikau Es
n.­234
latābhyāṃ] C, G, SM; lalābhyāṃ Es
n.­235
dvāv aṅguṣṭhāv] S, SM; dārāṅguṣṭhāv C, G
n.­236
gatau] C, G, SM; kṛtau Es
n.­237
samayām anayā] G, variant in Es (no source mentioned); samayā manasā C; mudrām anayā Es; samayo(nayā) jñāna° SM. All readings are unmetrical.
n.­238
tato ˈbhiṣekaṃ] SM; abhiṣekaṃ C, G, Es
n.­239
gāthāṃ] C, G, Es; om. SM (the editor removed gāthāṃ against the mss).
n.­240
mahāmahaḥ] G, Es, SM; mahāmaha C
n.­241
te] C, G, SM; om. Es
n.­242
mahadbhūtā] C, G; mahābhūtā Es
n.­243
rājyam abhiṣeka°] (hypermetrical) C, G, Es; rājyābhiṣeka° SM
n.­244
°vad rājñaḥ] S (reconstructed by the editor from T against the mss’ °vajrājñaḥ; suggested also by H. Isaacson); °vajrājñaḥ C, G; °vat prājñaḥ SM
n.­245
Cf. SM.172, where the same gāthā is followed by iti paṭhantībhir buddhājñayā locanādibhir abhiṣekaṃ dīyamānaṃ dhyāyāt ([one] should visualize the abhiṣeka being given, by Buddha’s order, by Locanā and others, reciting thus). In the Pra­dīpoddyotana these words are recited during the ritual of abhiṣeka by the officiating master, without any mention of the five goddesses. The sādhana described here however, which the sādhaka performs on his own, requires him to visualise the goddesses.
n.­246
traidhātuka°] C, SM; traidhātukaṃ G, Es
n.­247
raktacitra°] C, G, Es; raktacitta° SM
n.­248
°prabhābhābhir] C, G, SM; °prabhā bhāti Es
n.­249
dīpayantī] C, G, SM; bhāsayantī Es
n.­250
°ratnas] SM; °ratnā C; ratnās G; °ratnaṃ Es
n.­251
varṣārddhaṃ tu dṛḍhā°] C; varṣārddhaṃ ta dṛḍhā° G; varṣārddhadṛḍhā° (unmetrical) Es; varṣārddhaṃ ca dṛḍhā° SM
n.­252
purā] C, G, Es; puraḥ SM
n.­253
baliṃ] G, Es, SM; bali C
n.­254
mantreṇānena śarkaraiḥ] Es; mantreṇānena saśarkaraiḥ (hypermetrical) C, G; bhāvanākramapūrvakaḥ SM (possibly an error for bhāvanākrama­pūrvakaṃ)
n.­255
khaḍgaṃ pātāla°] C; khaḍgapātāla° G, Es
n.­256
antardhānaṃ rasāyaṇam] C; antardhānarasāyanam G, Es
n.­257
ca] G, Es; om. C
n.­258
na] Es; tu C; pra° G
n.­259
sādheta] C; °sādhayed (unmetrical) G; sādhayet (unmetrical) Es
n.­260
tārārato bhavet] C, G; tārodbhave rataḥ Es
n.­261
indratvaṃ] C, G; mahendratvaṃ (hypermetrical) Es
n.­262
prasādheta] C; prasādhayet (unmetrical) G; prasādhayej (unmetrical) Es
n.­263
ṣaṇmāsāntaikamāsasya] C, G; ṣaṇmāsāntai(ne)kamāsasya Es
n.­264
kṛtī] C, G; vratī Es
n.­265
yāvan] C, G; japan Es
n.­266
jvalet] Es; jvalati (unmetrical) C, G
n.­267
mudrāpra°] om. G
n.­268
sayoṣitaḥ] Es; sarvayoṣitaḥ C, G
n.­269
padmam asaṃliptaṃ] C, G; padma samāliptaṃ Es
n.­270
paṅka°] (reconstructed from T); janma° C, G, Es
n.­271
spṛṣṭaḥ sūto] C, G; spṛṣṭe sūte Es
n.­272
saṃhṛte caikatāṃ] C, G; saṃhṛtenaikatāṃ Es
n.­273
ca] C; tu G, Es
n.­274
siddhasūtena saṃspṛṣṭau] C, G; siddhe sūte ca saṃspṛṣṭo Es
n.­275
śulvo] C, G; svarṇo Es
n.­276
mantrasūtais tathā spṛṣṭā] C; mantrasūtai saṃspṛṣṭā G; siddhamantreṇa saṃspṛṣṭo Es
n.­277
dharma] C; punaś G, Es
n.­278
parinirvāṇalābhaṃ] Es; mahāparinirvāṇaṃ C
n.­279
śmaśāne] C; śmaśāna° Es
n.­280
triloke dhātukaṃ] C; trailokyadhātukaṃ Es
n.­281
hitvā] C; dattvā G, Es
n.­282
kurukullābhisamaya°] C; kurukullā abhisamaya° Es
n.­283
In manuscript C and the Tibetan translation the second chapter continues, and incorporates what here, and in Sarnath edition, is “Chapter 3.”
n.­284
atha te sarvabodhisattvā] Sac; atha bhavantas sarvabodhisattvā G; atha bhagavantaḥ sarvatathāgatā C; atha te sarva[tathāgata]bodhisattvā° Es pc (text in square brackets reconstructed from T by the editor)
n.­285
°citta°] Es; °cittaṃ C
n.­286
parivitarkam] C; parivitarkān Es
n.­287
vajrapāṇiṃ] Es; vajrapāṇir C
n.­288
vajrapāṇe] C, G; vajrapāṇiṃ(ṇe) Es
n.­289
dharmadhātukāyāḥ] G, Es; dharmakāyāḥ C
n.­290
abhedyakāyāḥ] G; om. C, Es
n.­291
kasmiṃścit] C, G; kasmin Es
n.­292
bodhisattvān] C; sarvān bodhisattvān G; sarva[buddha]bodhisattvān Es (text in square brackets reconstructed from T by the editor)
n.­293
bodhisattvā mahāsattvā mā evaṃ procuḥ] C; bodhisattvā mahāsattvā mā evam ūcuḥ G; om. Es
n.­294
kathaṃ buddhā] C; yad bodhisattvāḥ buddhā bhagavanto Es
n.­295
vajrakāyā] (corroborated by T) C; vajrakāyā dharmakāyā Es
n.­296
kasmiṃścit] C; kasmiṃścit [dapi] Es
n.­297
athāha] C; tata āha Es; om. G
n.­298
vajrapāṇiḥ] om. G
n.­299
tatraivaṃ] G; evaṃ C; tatraiva Es
n.­300
śṛṇvata] C, G; śṛṇvantu Es
n.­301
parinirvṛtaḥ] Es, G; parinivṛtaḥ C
n.­302
buddhā] C, G; om. Es
n.­303
kāyaṃ] C, G; dharmakāyaṃ (following T and against the mss) Es
n.­304
sukhāvatīṃ] C, Es; sukhāvatyāṃ G
n.­305
gacchantīti] C; yāntīti G; yānti Es
n.­306
ārya°] G; om. C, Es
n.­307
sambhogakāyena] G, Es; sambhogena kāyena C
n.­308
sukhāvatīṃ] C; sukhāvatyāṃ G, Es
n.­309
prayāntīti] em.; prayānti C, G; yāntīti Es.
n.­310
bodhisattvā āhuḥ] G; om. C, Es
n.­311
tat] C, G; āha tat Es
n.­312
kāyaṃ] C; dharmakāyaṃ (reconstructed from T) Es
n.­313
yāntītī] Es; gacchanti G; yānti C
n.­314
buddhāḥ] C, G; buddhā bhagavantaḥ Es
n.­315
punarjanmagrahaṃ cakruś cakravartini nirvṛte] em.; punarjanmagrahaṃ cakruś cakravartini nivṛte [sic] C; punar yanmagrahaṃ cakruḥ cakravarttini vṛtte G; cakravartini nirvṛte punarjanmaparigrahaṃ cakruḥ Es
n.­316
na santīha] C, G; nirvṛttāḥ bhavanti Es
n.­317
cakravartī tadā bhavet] C, G; tadā cakravartino bhavanti Es
n.­318
ubhābhyāṃ] Es; ākhyāṃ C
n.­319
vineyaṃ] C, G; vinaya° Es
n.­320
vinītvā] C; vinītatvā G; vijitvā Es
n.­321
dvipadottamāḥ] G; dvipadoṃttamāḥ C; dvipadottamaḥ Es
n.­322
kartṛ] C, G; kartā Es
n.­323
nityaikabhoktāraṃ] C, G; nityaikasaktāsu Es
n.­324
nityārtha°] G, Es; nityātha° C
n.­325
sarva° C, Es; sarvā° G
n.­326
ito°] C; itaḥ° G, Es
n.­327
niścitaṃ] C, G; niścittaṃ Es
n.­328
saṃvṛti°] C; sāṃvṛtaṃ G, Es
n.­329
°satyam] C, sam° G; satyaṃ Es
n.­330
°deśanāḥ] G; °deśanā C; °deśanām Es
n.­331
vineyāḥ] Es; vineyā C; vineyānāṃ G
n.­332
sarvaiś] C; sarvai G; sarvam Es
n.­333
caikarasībhūte] G; caikarasībhūto C; ekarasībhūte Es
n.­334
notpādo] C; nodayo G, Es
n.­335
°dhātveka°] C; °dhātvaika° G, Es
n.­336
pañcāvṛti°] C, G; pañcāvṛtti Es
n.­337
tasthus] C; tasthuḥ G; saṃtasthus Es
n.­338
tattvasvarūpataḥ] C; tattvarūpataḥ Es
n.­339
sadasattvaṃ] C, G; ādau sattvaṃ Es
n.­340
apy asaṃbhavāt] C, G; anyasambhavāt Es
n.­341
te] C, Es; tu G
n.­342
bhāvinaḥ] C, G; bhāvinā(tā) Es
n.­343
This passage (with paragraph/verse numbers in braces) is absent in Es; it is reflected in T.
n.­344
procuḥ] G; procu C
n.­345
°śāsino] em.; °śāśino C; °sāsino G
n.­346
vajrapāṇir] G; atha vajrapāṇir C
n.­347
manyatha] conj.; manyathaṃ C, G
n.­348
Lack of sandhi here, while there is one in a similar situation just two words to the right, possibly implies a comma.
n.­349
sthitasyāpi sthitir] C, Es; sthitasyāpy asthitir G
n.­350
yāti] G; jāti C
n.­351
śaśakānāṃ] em.; śaśakānā (a faint dot however above the final ā may be a faded anusvara) C; śeśakānāṃ G
n.­352
Jāti, in this and the previous verses, lacks the nominative ending; it may be regarded in this text as neuter.
n.­353
pratītimātrakaṃ] G; pratītimātraṃ (unmetrical) C
n.­354
vijñāḥ] C, G (this seems to be an injunctive form, here used in the affirmative)
n.­355
Here ends the passage which has been preserved only in C and G.
n.­356
kathaṃ mudrāḥ kathaṃ mantrāḥ] C; kathaṃ mantrāḥ kathaṃ mudrā G; kathaṃ mantrāḥ kathaṃ tantraḥ Es
n.­357
sarvā°] (corroborated by T) C, G; °sattvā Es
n.­358
mantramudrādi] C; mantramudrādyaṃ (unmetrical) G, Es
n.­359
hi] C; om. G; tat Es
n.­360
pāramitāś ca yāḥ] C, G; pāramitāśrayāḥ Es
n.­361
vajrasattvatvaṃ] C; vajrasattvaṃ ca Es
n.­362
kurukullāyā bodhicittakalpas tṛtīyaḥ] Es; dvitīyaḥ kalpaḥ samāptaḥ C; dvitīyakalpa samāptaḥ G
n.­363
vidrumeṇa] G; vidrumeṇa tu (hypermetrical) Es; vidrumeṇa tad (hypermetrical) C
n.­364
vaśam] C, G; vaśyaṃ (unmetrical) Es
n.­365
puṣkaro] emend.; pulakā C; pulakā ca G; purukā Es; puṣkara (transliterated from Sanskrit) T
n.­366
°kāre] C, G; °kāra° Es
n.­367
°kāṣṭhenāgniṃ] C, G: °kāṣṭhair agniṃ Es
n.­368
naṭaveśmā°] C, G; naṭanāgaphaṇivaiśyā° Es
n.­369
°samanvitenāmukī] C; °samanvitena amukī G; °samantritena amukī Es
n.­370
mūlamantreṇa] C, G; mūlamantraṃ Es
n.­371
°raktasammiśreṇa] G; °raktena C, Es
n.­372
karpūreṇa kuṅkumena] C, G; kuṅkumena karpūreṇa Es
n.­373
kastūrikādibhir] C, G; kastūrikābhir Es
n.­374
likhet] (reconstructed by the editor from T) Es; om. C, G
n.­375
prajñāvardhane] Es; prajñā vardhate C
n.­376
°kāṣṭhena vahniṃ] C; °kāṣṭhenāgniṃ Es, G
n.­377
vipra°] C; vipragṛha° Es
n.­378
aṭarūṣakāṇāṃ] C; āṭarūṣakānāṃ Es
n.­379
pattraṃ] C, G; om. Es
n.­380
vacāyāḥ khaṇḍam] em.; vacāyā khaṇḍam C; vacakhāṇḍaṃ G; vacāyā Es
n.­381
vāyutaṃ] G; ayutaṃ C; vā ayutaṃ Es
n.­382
tataḥ] C, G; om. Es
n.­383
°pīḍitānāṃ] C, G; °prapīḍitānāṃ Es
n.­384
gāruḍavidhiḥ] C, G; gāruḍavidhitantraḥ Es
n.­385
yāvatyo] Es; yāvantyo G; yāvanto C
n.­386
°mantra°] C; °yantra° G, Es
n.­387
sarvās tā] em.; sarvastād C; sarvāḥ tā; G; sarvās tad Es
n.­388
Verses 8 and 9 are in manuscript C repeated twice.
n.­389
rāgāvalokanāt] em.; rāgavalokanāt G (in this manuscript t with virāma is written almost the same as t without one); rāgāvalokanā C, Es
n.­390
kṛtvā vaśyaṃ] G, Es; kṛtvaśyaṃ (in the repeated verse though – kṛtvā vaśyaṃ) C
n.­391
prajñāṃ] C, G; prajñā Es
n.­392
tasmāt tāṃ prāptukāmo yas] om. Es
n.­393
tīkṣṇāṃ prajñāṃ sa sādhayet] C; tīkṣṇāṃ prajñāṃ prasādhayet G; tīkṣṇāṃ samādhayet prajñāṃ Es
n.­394
viśuddhā] C; śuddhā G; śuddhā [ca] Es
n.­395
sā] C, G; sa(sā) Es
n.­396
This and the next two verses are found also in SM.180, (not in the same order).
n.­397
ṣaṭhīṃ] C; śaṭhī G; śaṭī (apart from the missing ending, this spelling is also correct) Es; śaṭīṃ SM
n.­398
yaṣṭīmadhuṃ] m.c. C; yaṣṭīmadhus G, Es.
n.­399
brahmāṇīṃ māgadhīṃ] C, G; brahmāṇī māgadhī Es; brāhmīṃ [ca] māgadhīṃ SM
n.­400
prajñāvardhanatantraḥ] emend.; prajñāvardhanatantrāḥ C; prajñāvardhanavidhiḥ G; prajñāvarddhanī[ya]tantraḥ Es
n.­401
Verses numbered here 12 and 13 apear in Es in reverse order.
n.­402
ghṛtaṃ] G, SM; saghṛtaṃ C, Es
n.­403
cakrāṅkitaṃ] SM; sucakrādvaṃ C; śukrādvaṃ G; sucakrād vā Es
n.­404
daṃṣṭrāghāte pralepena] C, Es; daṃṣṭrāghātapralepena G, SM
n.­405
viṣanāśanatantraḥ] emend.; viṣanāśanatantrāḥ C; viśanāsanavidhiḥ G; viṣanāśanatantraḥ Es; viṣatantram SM
n.­406
jārī caṇḍālikā] C, SM; jāri caṇḍālikā G; caṇḍālī jālikāś Es
n.­407
vaśyatantraḥ] emend.; vaśyatantrāḥ C; vaśyaṃ tantraḥ G; [... vaśya]tantraḥ Es
n.­408
viṣākarṣāj] G, Es; viṣākarṣī C
n.­409
buddhatā] C; buddhitā G; buddhabhiḥ(dhīḥ) Es
n.­410
uccāritā] C; ucāritā G; abhyāsitā Es
n.­411
This verse is found also in SM.171.
n.­412
madanātapatra°] Es, SM; madanātpatra° C; madanātapatraṃ G
n.­413
daṣṭānāṃ] C, SM; daṃṣṭrāṇāṃ Es
n.­414
sundaraṃ] Es; sukṣaraṃ C; svakṣaraṃ G, SM
n.­415
vācāṃ doṣa°] C; vācān doṣa° G; vācādoṣa° Es
n.­416
tanubhavān] C, G; tanubhavāṃ Es
n.­417
doṣān kṣipan] G; doṣān kṣipana C; doṣakṣayād Es
n.­418
yasmāt] C; tasmāt Es
n.­419
jinaurasā] C, G; jinaurasa(sā) Es
n.­420
vikuśale nindāṃ] C; vikuśale nindā G; vikuśalair doṣaṃ Es
n.­421
mantrakṣālitajihvināṃ] G; mantrakṣālitajihvayā C, Es
n.­422
kurudhvaṃ janāḥ] C; kuruṣvānaghāḥ G, Es
n.­423
anākulatare] C, G; anākulatale Es
n.­424
°prasarekṣaṇaḥ] C; °prasavekṣaṇaḥ Es
n.­425
rājā] C; rājau G; rājo Es
n.­426
mārtyā°] C; martyā° G, Es
n.­427
manāk] C; kṣaṇāt Es
n.­428
°vīryacaraṇaṃ] C; °vīryanidhanaṃ Es
n.­429
sevatha] Es; sevatu C
n.­430
dhyānabalena] C, G; dhyānavaśena Es
n.­431
buddhān nabhasy ekṣate] em. C, T; buddhārabhasyekṣate C; buddhāna ta sokṣate G; buddhān na tat tyakṣyate] Es
n.­432
parigataṃ] C, Es; parivṛtaṃ G
n.­433
paśyante] C, G; paśyanti Es
n.­434
karuṇātmakā] C; karuṇātmakān Es
n.­435
hayagrīvapade] G, Es; hagrīvapade C
n.­436
rāgakulatantra°] Es; rāgakulamantra° C
n.­437
athāparo ˈpi prayogo bhavati] Es; athāparo vibhavati prayogaḥ C
n.­438
aparaṃ] C; aparāñ G; paraṃ Es
n.­439
ca] C; cāpi (hypermetrical) G, Es
n.­440
aindrīṃ] Es; aindryāṃ G; aindryād C
n.­441
samārabhya] Es; ārabhya C, G
n.­442
kṛtī] G, Es, T; vratī C
n.­443
ca] C; tu G, Es
n.­444
phuḥ] G; phūḥ° Es; phus° C; phu T (S)
n.­445
°tantraḥ] C; °yantraḥ G; °mantraḥ Es
n.­446
sādhyasādhyāyā] C; sādhasya sādhyāyā G; sādhakasya sādhyāyā vā Es
n.­447
rajasvalā°] C, G; rajaḥsvalā° Es
n.­448
bāhau] Es; bāhu° C; vāmabāhu° G
n.­449
rājānaḥ] Es; rājāna C
n.­450
vā] C; ca (unmetrical) G, Es
n.­451
vaśyatantravidhiḥ] C; vaśyavidhiḥ G, Es
n.­452
atha rakṣācakraṃ] Es; rakṣācakraṃ C; rakṣāthaṃ cakraṃ G
n.­453
pūrveṇa ca likhed] conj.; pūrveṇa likhed (hypometrical) C, G; pūrve cālikhed (hypometrical) Es
n.­454
cāpam] Es, G; cāpa C
n.­455
°pāṇim] C; °pāṇiñ ca (hypermetrical) G; °pāṇiṃ tu (hypermetrical) Es
n.­456
cottare] C; uttare Es
n.­457
āturaṃ] C; āntaram G; antaraṃ Es
n.­458
candramadhye] C; madhyacandre G, Es
n.­459
veṣṭayet] C; veṣṭitaṃ G, Es
n.­460
tu utpala°] (hypermetrical rush in °pala°?) G; Es; tūtpala° (unmetrical) C
n.­461
rakṣā bhavati śāśvatī] em.; rakṣā bhavati śāśvātī (unmetrical) G; om. C, Es
n.­462
°siddhiḥ] C, Es; om. G
n.­463
īśvaraṃ] emend.; iśvaraṃ C, G(?); īśvara° Es
n.­464
kartukāmena] C, G; prāptukāmena (against the mss) Es
n.­465
vilikhya] G, Es; om. C
n.­466
ca] C, G; om. Es
n.­467
ratnākārām utpalakalikāṃ] C; ratnākāram utpalaṃ Es
n.­468
jrūṁ°] C; jluṁ° G; jruṁ° Es, T (S)
n.­469
vilikhyedaṃ] G; vilikhya C; vilikhed idaṃ Es
n.­470
dvādaśāṣṭamyāṃ] C, Es; dvādaśyām aṣṭamyāṃ G
n.­471
°bhṛta°] C, G; °bhūta° Es
n.­472
saṃpūjya mantraśataṃ] Es; śataṃ śataṃ C; śataśataṃ G
n.­473
The order of words and clauses in this paragraph differs significantly between C, G and Es. We adopted here mainly the C version. Instead of giving variant readings, which would be too confusing, we adduce this paragraph from G and Es in its entirety. G runs as follows: maṅgalavāre madhyāhnavelāyāṃ citta­kapardakaṃ prāpya kurukullā­mantreṇāṣṭa­śata­jāpenālabhya pūjāṃ kṛtvā dvādaśāṣṭamīsu śnāpayitvā karatale tasthāpya [sic] koṭīṃ japet. dyūteṣu parājayo bhavati. bāhau netrakarpaṭena prāvṛtya dhārayet. anena dhaneśvaro bhavati. athavā taṃ kapardakaṃ bhāṇḍe prakṣipya dharaṇyāṃ gopayet. pratidinaṃ kārṣāpaṇaṃ labhate.. Es runs as follows: madhyāhnavelāyāṃ maṅgalavāreṇa citta­kapardakaṃ prāpya karatale sthāpya koṭiṃ japet. dyūte jayo bhavati. taṃ kapardakaṃ kurukullā­mantreṇāṣṭaśataṃ japenārabhya pūjāṃ kṛtvā dvādaśāṣṭamīṣu snāpayitvā anyakarpaṭena prāvṛtya bāhau dhārayet. anena mahādhaneśvaro bhavati. atha taṃ kapardakaṃ bhāṇḍe prakṣipya dharaṇyāṃ gopayet. pratidinaṃ kārṣāpaṇaṃ labhyate..
n.­474
°rājyasiddhidyūtalābha­phalasiddhi­tantraḥ] em.; °dyūtalābharājyalābha­phala­siddhi­tantras C; °rājyasiddhidyūtilābha­phala­siddhi­tantraḥ G; °rājyasiddhidyūtalābha­phala­siddhi­tantrāḥ Es
n.­475
kurukullāyāś caturthaḥ kalpaḥ samāptaḥ] em.; tṛtīyaḥ kalpaḥ samāptaḥ C, G; kurukullāyāś caturthaḥ kalpaḥ Es
n.­476
In C there are markings above thā as if this syllable was crossed out.
n.­477
Because of smudging, it is not possible to tell whether the reading in C is rajasā or rajasāṃ.
n.­478
kṣipraṃ buddhatvam] C; buddhatvaṃ śīghram G, Es
n.­479
surañjitām] G, Es; surañjitā C
n.­480
ca] conj.; om. C, G; [tu] Es
n.­481
tu] C; ca G, Es
n.­482
cottare] C; ca uttare (unmetrical) G, Es
n.­483
raktābharaṇam eva ca] Es; om. C, G (also, not accounted for in T)
n.­484
ca] conj. (m.c.); om. C, G, Es
n.­485
śiṣyaṃ] C, G; śiṣyaṃ tatra (hypermetrical) Es
n.­486
puṣpaprakṣepaṇaṃ] Es; puṣpaprakṣepaṃ G; puṣpābhiṣekaṃ C
n.­487
vajra] Es, T; om. C; jaḥ G
n.­488
varaṃ bhavati. bāṇe patati] (reconstructed from T by the editor) Es; om. C, G
n.­489
viṣāpakarṣaṇaṃ] C; viṣākarṣaṇaṃ G, Es
n.­490
dhanuṣi] C, Es; dhanuṣi s(ś)are ca G
n.­491
New paragraph in Es.
n.­492
praveśyaivaṃ] C, G; praveśe evaṃ Es
n.­493
kasyacid amaṇḍalapraviṣṭasya] C; kasyacidaṃ amaṇḍalapraviṣṭasya G; kasyacid idaṃ maṇḍalam [a]praviṣṭasya Es
n.­494
vyathet] C; vyathed iti G; vyayeti Es
n.­495
narake] Es; naraka° C, G
n.­496
ratnatrayādikam] C, G; ratnatrayādi° Es
n.­497
ityādivistaratantraḥ] C; iti.. vistaratantrasiddhiḥ G; °vistaratantrasiddhi° Es
n.­498
samayaṃ dattvā] C, G; °śapathaṃ dattvā Es
n.­499
Even though we have in this verse mantriṇā (the third person) instead of tvayā (the second), this is still a direct speech. The master alternates between the second and the ‘impersonal’ third persons (passive construction or optative). The direct speech definitely ends in verse 23, where the master (ācārya) becomes the grammatical agent (cf. verses 23–24).
n.­500
hiṅgulacūrṇakair] em.; hiṅgūlacūrṇakair C; hiṅgulacūṇṇakair G; hiṅgulaṃ gairikaṃ Es
n.­501
Final r elided because of sandhi.
n.­502
kuṅkumai raktacandanaiḥ] C; kuṅkumai raktaktacandanaiḥ G; kuṅkumaṃ raktacandanam Es
n.­503
drutenāpi] C; dr(?)umanāpi G; drutaṃ cāpi Es
n.­504
home vā athavā] Es; home vā nathava G; home athavā C
n.­505
cakre C, Es; cakro G
n.­506
pratiṣṭhādau] C, G; pratiṣṭhitaṃ Es
n.­507
raktamayaṃ kāryaṃ] C, G; raktarūpayutaṃ sarvaṃ Es
n.­508
°kāṣāya°] C, G; °kaṣāya° Es
n.­509
na mṛṣāvacaḥ] C, Es; nānṛtaṃ vacaḥ G
n.­510
tyajahi] em. (on the authority of T); taj jahīhi] (hypermetrical) C, Es; tyajahi hi G
n.­511
tvayā sadā] C, G; sadā tvayā Es
n.­512
°karmaṇā] G, Es; °karmaṇām C
n.­513
daśapāramitābhūmi°] em.; daśapāramitābhūmir C; daśapāramitābhūmiṃ G; daśapāramitā bhūmi° Es
n.­514
4nāvamantavyas] Es, G; nāvamantavyā C92
n.­515
udvāhyā] C, G; udgrā(dvā)hyā Es
n.­516
śṛṅgāṭe] C; śṛṅgāṭake (hypermetrical) Es
n.­517
tat] Es; tataḥ (hypermetrical) G; tata (hypermetrical) C
n.­518
vandayen] C; valtuyen(?) G; bandhayen Es
n.­519
varṇayec] C, Es; vandayec G
n.­520
mahāpayet] C; mahāpatnataḥ G; sadārpayet Es
n.­521
sthāne] C, G; sthāna° Es
n.­522
tārānāmā tu] C; tārānāmāpi G, Es
n.­523
vandanāṃ] C, G; vandanaṃ Es
n.­524
dāḍimī°] C, G; dāḍimaṃ Es
n.­525
karavīraṃ] C, G; karavīraṃ ca Es
n.­526
javāṃ] Es; yavān C (probably a variant spelling for javāṃ, with the nasal becoming homoorganic before the following t); javān G
n.­527
anyāni] G; anyāni ca C, Es
n.­528
saṃvarakaṃ] C; tu saṃvaraṃ G; ca saṃvaraṃ Es
n.­529
snāpayet] C, Es; śrāpayet G
n.­530
°hāstena utpalena] G; °kumbhenotpalenāpi C; °kumbhena utpalena Es
n.­531
saputrair vajradhāribhiḥ] C, G; putraiḥ vajradharādibhiḥ Es
n.­532
sikto rājyābhiṣekeṇa] G, Es; abhiṣekeṇa yathā siktas (hypermetrical) C
n.­533
rajasāṃ] C; rajasā Es
n.­534
bhavanti] C, Es; bhavantu G
n.­535
hi] Es; caḥ C; te G
n.­536
rogā C; rogāḥ G; rogāt Es
n.­537
na śokā na] C, G; śokān na ca Es
n.­538
mahāśuceḥ] em. (on the authority of T); mahāsuce C; mahāsunaiḥ G; mahāsukhāt Es
n.­539
caturbāṇādiṣekeṇa] C; caturbāṇādiṣekeṇā G; caturṇām abhiṣekeṇa Es
n.­540
saddharma°] Es, G (on the authority of T); saddharmya° C
n.­541
guhyajñānāni] C, G; guhyadānāni Es
n.­542
As regards sentence structure, the śloka division in C (where the verse ends with vidhikramaiḥ) is probably more correct.
n.­543
Starting here and ending with paragraph 38, this passage is absent in C, G, and T. It is, however, very likely that it was part of the original version, since the word vidhikramaiḥ, which precedes it and occurs again at its end, suggests a homoioteleuton omission on the part of the scribe.
n.­544
cakrasyopari] conj.; candrasyopari Es
n.­545
jvalantaṃ] Espc; jvarantaṃ Esac
n.­546
°naivedyaiś] Espc; nivedyaiś Esac
n.­547
vrīhi°] conj.; brīhi Es
n.­548
vitānaṃ] conj. (D. Goodall); vitāna° C, G, Es
n.­549
uṣṇīṣacakravartini] Es; uṣṇīṣacakravartinī J, R
n.­550
Here ends the passage which is absent in both C and T; it started with the second half-stanza of verse 29.
n.­551
°kṣepaṇaṃ] C; °kṣepayā G; °kṣapaṇaṃ Es
n.­552
namo] C, G, Es; oṁ namo E1, E2
n.­553
sarvabuddha°] Es, E1, E2; buddha° C
n.­554
ˈṣṭasarpapudgalāya] em.; ˈṣṭamahāryamudgalāya C; ˈṣṭamahāpudgalāya G; ˈṣṭasarpapuṅgalāya Es; 'stu mahāpudgalāya E1; mahābhayapuṃgalāya E2
n.­555
samastebhyo buddhakoṭibhyaḥ] Es; saptabhyo buddhakoṭibhyaḥ C; saptabhyo buddhaṭibhyas° G; tebhyo samyaksaṃbuddhaḥ E1; saptebhyaḥ samyaksaṃbuddhebhyaḥ
n.­556
hrīḥ hrīḥ hrīḥ] C, G, Es, E2; hrīḥ hrīḥ E1
n.­557
sarva°] C, G, E1, E2; sarvānanta° Es
n.­558
mahāpadmakulānāṃ] C, G, Es, E2; om. E1
n.­559
varāha°] em.; valāha° C, G, E1; vārāha° Es
n.­560
ghana°] C, G, E2; dhana° Es; pāna° E1
n.­561
megha°] C, G, Es, E2; madya° E1
n.­562
jaladakulānāṃ] Es, G; jalacarakulānāṃ C; om. E1, E2
n.­563
jaladharakulānāṃ] C, G, Es, E2; om. E1
n.­564
saṃvartakulānāṃ] C, G; saṃvartakakulānāṃ Es; om. E1, E2
n.­565
vasantakulānāṃ] Es, E1, E2; om. C, G
n.­566
kahlāra°] C, Es, E2; kahlāraka° G; kahlāda° E1
n.­567
saugandhika°] C, Es; saugandhi° E1; saugandhindhi° E2
n.­568
°kulānāṃ] Es; °kulānā C
n.­569
bhītānām] C, G, E1, E2; bhītān Es
n.­570
jala° C, G, Es, E1; vajra° E2
n.­571
°dhāram] E1; °dharam C, G, Es, E2
n.­572
avatāraya] C, G, E1, E2; avatārayan Es
n.­573
varṣaṃ tān nāgān] C, G; varṣan tān nāgān E2; varṣan nāgān Es; vaṣan tānāṃgaṃ E1
n.­574
vaśīkuru kuru phuḥ] Es, T; vaśīkuru phuḥ kuru kuru phuḥ C, G, E2; dhaśīkuru kuḥ kuru kuru phaḥ E1
n.­575
kulāpaya kulāpaya] Es, T; kārāpaya kārāpaya C, G, E1; kārāya kārāya E2
n.­576
phuḥ phuḥ] C, T (most versions of T); phuḥ Es, G; phaḥ phaḥ E1; phuḥ phu E2
n.­577
oṁ] C, G, E1, E2, T; om. Es
n.­578
phaṭ svāhā phaṭ] T; svāhā phaṭ C, G; phaṭ E1; phaṭ svāhā E2; svāhā oṁ kurukulle hrīḥ hūṁ phaṭ svāhā phaḍ ity Es
n.­579
mantreṇāraṇya°] C, G; mantreṇāpatita° Es
n.­580
maṇḍalaṃ] C; maṇḍalakaṃ Es, G
n.­581
°pattra°] C, G; °dala° Es
n.­582
aṣṭanāgān saṃsthāpya] Es; nāgāṣṭakān sthāpayitvā C; nāgāṣṭakānasthāpya G
n.­583
No sandhi, as is the accepted usage here for this combination of vowels C, Es; rohiṇīrakṣe G
n.­584
nāgān dhūpayet.] G; nāgānāṃ dhūpaṃ dattvā C, Es
n.­585
tato varṣanti] G; om. C, Es
n.­586
yadi na varṣanti] C, G; varṣayanti, yadi na varṣayanti Es
n.­587
khādirā° C, Es; tālakhadirā° G
n.­588
varṣanti] C; varṣayanti Es
n.­589
kuṣṭhā] C; kuṣṭhī G; kuṣṭhāni Es
n.­590
vidyādhareṇaivaitat] conj.; vidyādhareṇaitat C; vidyādhareṇetat G; vidyādhareṇaiva tat Es
n.­591
sphīto bhavatu lokaś] C, G; loko bhavatu sphītaś Es
n.­592
stambhayitukāmo] Es; stambhitukāmena C, G
n.­593
vyāḍavaidyakāt] C; vyāḍavaidyāt G; vyāḍavaidyakatvāt Es
n.­594
pannagam] C, G; nāgam Es
n.­595
mrakṣayitvā] C, G; mukṣayitvā Es
n.­596
etan°] C, G; anena Es
n.­597
Single daṇḍa in C.
n.­598
apakva°] Es, G; pakva° C
n.­599
mudrayitvā] C; mudriyitvā G; mudrayitvā japet Es
n.­600
tat] Es; tata° C, G
n.­601
stambhayet] C; stambhayati Es, G
n.­602
daharāya] C; dahanāyā G; dadedā° Es
n.­603
ati°] C; iti Es, G
n.­604
caivaṃ] C; caiva Es
n.­605
5aparitoṣa°] C, G; aparitoṣaṇa° (hypermetrical) Es 83
n.­606
pratyaṅgirāmūlāni pratyaṅgirāpañcamyāṃ] C; pratyaṅgirāpañcamyāṃ G; pratyaṅgirāpañcamyāṃ pratyaṅgirāmūlāni Es
n.­607
pātavyāni kṣireṇa sarpiṣāthavā] C; pātavyāni kṣireṇa sarpiṣā. athavā G; kṣireṇa sarpiṣāthavā pātavyāni Es
n.­608
taṃ rajatapātraṃ prakṣālya] C, Es; rajatapātre prakṣālya G
n.­609
dadyāt] C, Es; datvā G
n.­610
bhīto na bhavati] Es; bhītā na bhavanti C; bhītān bhavanti G
n.­611
tadā] C, Es; tadāsau sarpo G
n.­612
saptābhimantreṇa] Es; saptābhimantraṇe C; saptābhimantrite G
n.­613
athavā] G; atha C, Es
n.­614
apanetukāmo] C, G; apanetukāmena Es
n.­615
lohitaṃ viṣaṃ] C, G; lohitaviṣaṃ Es
n.­616
khādet] C; bhakṣayet Es, G
n.­617
sarpāghātaṃ] C, G; sarpaghātakaṃ Es
n.­618
nāgadarśanakāmo] conj.; nāgadarśanakāmena C, G, Es
n.­619
akṣaralakṣajaptaṃ] C, G; akṣaralakṣaṃ japtaṃ Es
n.­620
kṛtvādhiṣṭhāna°] C; kṛtvādhiṣṭhānaṃ Es; kṛtvā adhiṣṭhāna° G
n.­621
prakṣipet] Es, G; prakṣepet C
n.­622
nāgāṅgaṇā] Es, G; nāgaṅgaṇā C
n.­623
kiṃ kurmo bhagavann] G; kiṃ kurmo bhavānn C; kiṃ kuryāma ādiśatu bhavān Es
n.­624
kurukullāmaṇḍalapaṭalakalpaḥ pañcamaḥ] Es; caturthaḥ kalpaḥ C; catutha[sic]kalpaḥ samāptaḥ G
n.­625
paviśya] Es, G; praviṣṭaś C
n.­626
ca] C, G; om. Es.
n.­627
avatīrṇo] em.; avatīrṇaḥ C, Es; avatīṇḍa tato G
n.­628
°suto nāgena] conj.; °sutena C, G, Es
n.­629
api] C; om. G, Es
n.­630
rāhulabhadreṇa] C; rāhula° G; rāhulabhadra° Es
n.­631
ˈntikaṃ] C; ˈntike G, Es
n.­632
ca] C; om. G, Es
n.­633
evam āha] C, G; etad avocat Es
n.­634
tvayā yan mantraṃ prasādīkṛtaṃ] C; yat tvayāyaṃ mantraḥ prasādīkṛtas Es
n.­635
tena samayena] C; tasmin samaye G, Es
n.­636
ca] Espc (om. Esac); om. C, G
n.­637
vajrapāṇiṃ] C, G; vajrapāṇinaṃ Es
n.­638
kulaputrā] C; kulaputrāḥ G; kulaputra Es
n.­639
mantram asya] Es, G; mantrasya C
n.­640
ca] Espc (om. Esac); om. C, G
n.­641
yaḥ] G; ya C; ye Es
n.­642
paṭhati] C, G; paṭhanti Es
n.­643
maṇḍalaṃ] Es; maṇḍalakaṃ C, G
n.­644
Single daṇḍa in Es.
n.­645
viṣadūṣaṇaṃ viṣanāśanaṃ] G; viṣanāśanaṃ viṣadūṣaṇa C; na viṣadūṣaṇaṃ na viṣanāśanaṃ Es
n.­646
na sarpabhayaṃ] C; om. Es, G
n.­647
na pāmābhayaṃ] Es, G; om. C
n.­648
na nāgabhayaṃ na kuṣṭhabhayaṃ na rogabhayaṃ] G; na rogabhayaṃ na nāgabhayaṃ Espc; na rogabhayaṃ C; na nāgabhayaṃ Esac
n.­649
vyāḍabhayaṃ] C; vyālabhayaṃ Es
n.­650
na mṛgabhayaṃ] Es; na vyāḍamṛgabhayaṃ C, G
n.­651
dāridrya°] C; dāridra° Es, G
n.­652
nātikramiṣyati] C; om. Es, G
n.­653
atha] C, G; atha ca Es
n.­654
svapiṇḍapātra°] Es, G; svapiṇḍapāta° C
n.­655
hārītīṃ] C, G; hāritīṃ Es
n.­656
rākṣasīṃ] C, Es; yakṣiṇīn G
n.­657
sā ca] Es; om. C
n.­658
paurvakeṇā°] C; paurvikeṇā° G; paurvīkenā° Es
n.­659
In CS the sandhi would be durbhagābhūt.
n.­660
rākṣasī] C, Es; yakṣiṇī G
n.­661
tasyā eva] em.; tasyaiva C, Es; tasyā G
n.­662
ca] G, Es; om. C
n.­663
sā] G; om. C, Es
n.­664
°saubhāgyābhūt] G; °saubhāgyāˈbhūt C; °saubhāgyam abhūt Es
n.­665
sunandasya putro] C, G; sunandaputro Es
n.­666
prāsādiko darśanīyaḥ salākṣaṇiko jātaḥ kiṃtu jaḍabuddhiḥ] conj.; prāsādikaḥ salākṣaṇikaḥ kiṃtu jaḍamatiḥ C; prāsādiko mahālākṣaṇiko jātaḥ kiṃtu jaḍabuddhiḥ G; prāsādiko darśanīyo lākṣaṇiko jātaḥ kiṃtu jaḍabuddhiḥ Es
n.­667
atha] Es; asau C; a G
n.­668
pṛṣṭavān] C, G; etad avocat Es
n.­669
bhagavan] Es, G; bhagavana C
n.­670
darśanīyo lākṣaṇiko] Es; om. C; lākṣaṇiko G
n.­671
tasya] C, G; om. Es
n.­672
yuṣmākaṃ śāsane] C; yuṣmacchāsane Es, G
n.­673
abhimumhī] G; abhimumhīṃ C, Es
n.­674
upasthāpyedaṃ kalpam idaṃ ca mantram abhāṣata] Espc; upasthāpya idam abhāṣat. kalpam asya mantraṃ vā C; upasthāpyedaṃ kalpam idaṃ mantram abhāṣata G, Esac
n.­675
nāma] Es, G; om. C
n.­676
prajñāvān] C, Es; mahāprajñāvān G
n.­677
dvādaśena varṣeṇa] C; dvādaśavarṣeṇa Es, G
n.­678
sarvaśilpakalābhijño] C, G; sarvakalpakuśalābhijño Es
n.­679
kulaputrā] conj.; kulaputra C; putrā Es
n.­680
kurukullāyā nidānakalpaḥ ṣaṣṭhaḥ] om. G
n.­681
khecara°] C; khecararasa° Es
n.­682
sūtakaṃ] C, G, Espc; sūtrakaṃ Esac
n.­683
°varjitam] C, G; °varjite Es
n.­684
kṛtvā] G, Es; bhūtvā C
n.­685
yavatiktikayā] C, G (the sign over °kta° in C is probably a sign for i – cf. sarpiṣā in C.8.15); yavatiktakayā Es; jābatikitika (a rendering of Sanskrit yāvatiktikā?) T
n.­686
ākhukarṇī°] C, G; ākhupūrṇā° Es
n.­687
°kṣīraiḥ] Es, G; °kṣīrai C
n.­688
kanakapuṣpās] G; kanakapuṣpāṃ Es
n.­689
piṇḍenādharottarakeṇa vai] C; piṇḍenādharopari veṣṭitām
n.­690
gandhasūryeṇa] Es, G; ga- - -sūryeṇa C (the syllable °ndha° is illegible)
n.­691
tāraṃ śulvaṃ] C; tārāṃ sulvaṃ G; tāraśulvaṃ Es
n.­692
tato] C, G; tatsamaṃ (hypermetrical) Es
n.­693
°prabham] C, G; °prabhaḥ Es
n.­694
tu] Es; om. (hypometrical) C, G
n.­695
vicakṣaṇaḥ] Es, G; dhaneśvaraḥ C
n.­696
māṣayā] Es; māsayā C, G
n.­697
palakaṃ] C, G; capalaṃ Es
n.­698
vajraṃ mārjya] C; vajram arka° G; vajramārya° Es
n.­699
meṣaśṛṅgīsamāśritam] C; meṣīśṛṇgaṃ miyā(?) samanvitaḥ G; meṣaśṛṅgasamanvitam Es
n.­700
jared] G; jārayed C, Es (hypermetrical)
n.­701
maraktādīṃś] m.c. C; maraktādīś m.c. G; marakatādi (hypermetrical) Es
n.­702
cakṣuṣā] C, Es; cakṣuṣi G
n.­703
iyāt] C, Es; bhavet G
n.­704
°siddhitantraḥ] C, G; °tantrasiddhiḥ Es
n.­705
vaṅgena] C, G; kuruvindaṃ (hypermetrical) Es
n.­706
piṣṭikaṃ] Es; piṣṭikāṃ G; pīṭhikāṃ C
n.­707
bakula°] C, Es; bakulī] G
n.­708
sasūtasya hi vaṅgasya] G; sa sūtas tena vaṅgasya C; sasūte caivamityasya Es
n.­709
sārya] C; jāryaṃ G; mārgya Es
n.­710
palaṃ] C; pala° G; pale Es
n.­711
tārayā tārasiddhiḥ] conj.; tārā yā tārasiddhiḥ] C, G; tārapātālasiddhiḥ Es
n.­712
°saṃbhāraḥ] C, G; °sambhāraṃ Es
n.­713
iti] Es; om. C, G
n.­714
tāra°] C, Es; tārā° G
n.­715
°kroṇṇo] C; kroṇṭo G; °kroṇṭho Es
n.­716
°citrakam] G; °citraka C, Es
n.­717
°sahasrikaḥ] C; °sāhasrikaḥ (unmetrical) Es, G
n.­718
mantrair] G, Es; antrair C
n.­719
ālabhya] C, G; ālambya Es
n.­720
candrārkaniścayam] C, G; candrārkatārakam Es
n.­721
haridrā°] Es, T; haridrāṃ C, G
n.­722
labdhvā] Es; labdhā C, G
n.­723
valipalitavihīnaḥ syāt pauṣadhena pibed yadi] Es; om. C, G
n.­724
vaṭānāṃ] Es, G; vaṭānāṃ ca (hypermetrical) C
n.­725
phalakaṃ] C, G; kalakaṃ Es
n.­726
°rūpaṃ] C, G; °rūpān Es
n.­727
kṣīreṇāloḍya] Es, G; kṣīreṇālodya C
n.­728
taṃ] C, Es; tat G. The “masculine” form of the pronoun tad is the accepted usage in this type of text for neuter nouns.
n.­729
iti] Es; om. C, G
n.­730
atha bhagavān auṣadhiprayogān uvāca] Es; om. C, G
n.­731
kāryī] G; kāyī C; kāryo Espc; kāryā Esac
n.­732
baka°] C, G; vaṭa° Es
n.­733
samāloḍya] Es, G; samālodya C
n.­734
sapoṣadhena] Es, G; sahapoṣadhena (hypermetrical) C
n.­735
bhavet] C, G; sa Es
n.­736
sabhāgyaḥ] C (on the authority of T); subhāgya G; subhāgyaḥ Es
n.­737
piṣṭāni dugdhena] C; dugdhena piṣṭvā tu Es
n.­738
nṛpalakṣaṇena] Es, G; sanṛpalakṣaṇena (hypermetrical) C
n.­739
lakṣaṇākṣa°] C, Es; lakṣaṇākhyaṃ G
n.­740
jvarāṃ vārṣikāṃ] C; jvarān varṣikakān Es, G
n.­741
tasya nidhāpayed yo jvarair] C; tasya ridhāpayed yo jvara° G; taṃ paridhāya yojya jvara° Es
n.­742
iṣṭāladhūmaṃ] conj.; iṣṭoladhūmaṃ C; iṣṭāl(?)amūlaṃ G; ikṣvāramūlaṃ Espc; iṣṭavālamūlaṃ Esac
n.­743
pātre ca tāmre] C, G; tāmre ca pātre Es
n.­744
nyāsta°] C; stana° G, Es
n.­745
piṣṭvā tu] C, Es; piṣṭā ca G
n.­746
narāṇām] C, G; nṛpāṇāṃ Es
n.­747
anena mantreṇa] C, G; mantreṇa cānena Es
n.­748
This verse is numbered “11” in Es. We followed here the verse sequence of C and G. Verses numbered here 8, 9, 10, and 11 are numbered in manuscript S 11, 8, 9, and 10, respectively.
n.­749
dharā] emend.; dhalā C; vala G; valā Es
n.­750
janakaṃ] C, G; sajalaṃ Es
n.­751
prajānāṃ] C, G; janānāṃ Es
n.­752
śatārdhajaptā] conj.; śatārdhajaptam MSS
n.­753
tena] om. G
n.­754
tilakaṃ lalāṭamadhye] emend.; tilakaṃ tu lalāṭamadhye tilakaṃ C; tilakaṃ ca lalāṭe madhye tilakaṃ G; tilakaṃ lalāṭe madhye Es
n.­755
nāsām] C; nāsikām (hypermetrical) Es, G
n.­756
taile] SM; tailam C; tailaṃ G, Es
n.­757
In C the clauses of this half-stanza are in reverse order: puṣye ca ṛkṣe vaśakṛj janasya. saṃgṛhya piṣṭvā ca vipācya taila.
n.­758
śiroˈñjanena] Es; śiroñjanena C, G
n.­759
śukreṇa raktena] C, G; raktena śukreṇa Es
n.­760
kusuma°] conj. on the basis of T; kusumbha° MSS
n.­761
rājñāṃ] C, G; rājño Es
n.­762
mahiṣīṃ] Es, G; mahiṣīṃ ca (hypermetrical) C
n.­763
pādau kṣitau] C; pādāvavanau Es, G
n.­764
mahīgatāni] C; mahīm agrattāni G; mahīṃ gatāni Es
n.­765
dvayoḥ] Es, G; dvayo C
n.­766
pāde śirā] G.; pādau śirā C; pādau śiraḥ Es
n.­767
cordhvagatā] C, G; cordhvagato Es
n.­768
dūrage] Es; dūrake C, G
n.­769
śrotra°] C; sautra° Es; śrotraḥ° G
n.­770
vasudhātalam īkṣitavyam] C, G; vasudhātalaśikṣitavyam Es
n.­771
chucchundarikā°] Es; chuchundarikā° C, G
n.­772
°kalile] C; °kalilena G; °kalite Es
n.­773
tenābhyaktaḥ] C, G; tenābhyastaḥ Es
n.­774
prayāti] Es; yāti (hypometrical) C, G
n.­775
°kṛṣṇa°] C, G; °kṛṣṇā Es
n.­776
°niṣpannapādukam] C; °niṣpannaṃ pādukam (unmetrical) Es, G
n.­777
nīre] Es; nīrato (hypermetrical) C, G
n.­778
piṅgalasaṃkucakaṇṭaṃ] G, T; piṅgalasaṃkucakaṇṇaṃ C; piṅgala­kākasakucakaṇṭhakaṃ (hypermetrical) Es
n.­779
kallabālasya] C (the reading could also be kallavālasya, as C does not distinguish between ba and va); kalla…(?)alasya G; kandavālasya Es
n.­780
°kāṣṭhakṣepaṇād] C, G; °kāṣṭhavāpanād Es
n.­781
madirā°] C, G; madya° (hypometrical) Es
n.­782
punar jvalati] C, G; prajvalati Es
n.­783
prasāryam abhimantrya vittilokānām] C; prasāryam abhimantryaṃ vittilokānām G; prasārya vṛttiṃ lokānām Es
n.­784
vāṇijāḥ] em.; vāṇijaḥ C; vāṇijyāḥ G; vaṇijāḥ Es
n.­785
°guthe kṣepād bīje] em.; °gūthakṣepād] C; guthe kṣepāt bīje G; °gūthākṣepād Es
n.­786
bīje] C G; bījena (hypermetrical) Es
n.­787
madirā] Es, G; madirā ca (hypermetrical) C, G
n.­788
nāśatāṃ] C, G; nāga(śa)tāṃ Es
n.­789
varuṇadalodakalepād] C, G; vakulodakalepād Es
n.­790
°sekāt] G.; °sekād C; °sevanāt Es
n.­791
svasthā bālā] G; bālāt svasthā] C; sthānalā° Es
n.­792
mātarāḥ] m.c. Es; mātaraḥ (unmetrical) C; mātarataḥ G
n.­793
dhūpād] C; dhūmād G; sadā dhūpād (hypermetrical) Es.
n.­794
bhūta°] Es, G; bhauta° C
n.­795
stanam] C, G; svalpam Es
n.­796
udgirako] C, G; udgirato Es
n.­797
bālo] Es; bāle C; bālaḥ G
n.­798
svasthaḥ] Es, G; svastha C
n.­799
°yogottamasuprabhāvena] C; °yogavarasya prabhāvena G; °yogavaraprabhāvena Es
n.­800
padakavacā] conj.; yadagaśakā C; padagasakā G; padaśaśakā Es; yadakabaka (probably a transliteration of yadakavakā) T
n.­801
śīśakadale] C; śīśakadale sadā Es, G
n.­802
°śastrāprīter] C, G; °śastrānīte Es
n.­803
nāśaṃ] C, G; nāga° Es
n.­804
vadanodare] C, G; vadanodara° Es
n.­805
caikāra°] C, G; cekāra° Es
n.­806
padakavacānām] conj.; yadagaśakānām C; padagasākā…m G; padaśaśakānām Es
n.­807
ante caturaṇḍaṃ] C, G; antaścatusraḥ Es
n.­808
This verse (or perhaps two, numbered as one unit) is absent in C, G, and T.
n.­809
aparaṃ tataḥ] conj.; aparatataḥ C, Es
n.­810
niyataṃ] Espc.; nayataṃ C, Esac
n.­811
daṇḍotpalā°] G; daṇḍotpala° C, Es
n.­812
°śarapuṅkhā°] G; °śarapuṅkha° C, Es
n.­813
°nicūla°] G; °nicula° C, Es
n.­814
°karṇikātoyena] C; °karṇitoye G; °karṇikāyāś ca toyena Es
n.­815
śīśaka°] C, Es; śīśakaṃ G. Śiśaka is an alternative spelling for sīsaka (lead).
n.­816
bandhanaṃ] G; bandhaṃ C; baddhaṃ Es
n.­817
apy] om. C
n.­818
aprītiṃ] C, Es; prītiṃ G
n.­819
siddha°] C; siddhaṃ Es, G
n.­820
mahā°] C, Es; mahāyan° G
n.­821
ˈpy] C, G; om. Es
n.­822
oṁ kurukulle svāhety] (hypometrical) C; oṁ kurukulle svāhe G; oṁ kurukulle hrīḥ hūṁ svāhety Es; oṁ kurukulle svāhā T
n.­823
anena] om. G
n.­824
In Es the first half-stanza ends here, and the phrase pātram ālabhya is at the beginning of the second half-stanza. This is incorrect, as metrically, this phrase must belong to the first half-stanza.
n.­825
kṣīrair āloḍya] C; kṣīreṇāloḍya G, Es
n.­826
stambhayati ca] C; stambhayati G, Es
n.­827
niyataṃ] C niyataṃ tat Es; niyata ta G
n.­828
māgadhikāpañcaphalaṃ] C, Es; māgadhikāya pañcaphalāni (hypermetrical) G
n.­829
kṣīreṇa] C, G; dugdhena Es
n.­830
nimbaṃ vāruṇapattraṃ] G; nimbavāruṇapattraṃ C; nimbavāruṇaṃ pattraṃ Es
n.­831
yā nārī] C; tasyaś ca G; tasyāḥ Es
n.­832
sukhinī] C; nārī G, Es
n.­833
sukhaṃ] C, G; sukha° Es
n.­834
savacā hayagandhā] C; savacā yagandha (unmetrical) G; savaco ˈśvagandhā (unmetrical) Es
n.­835
māhiṣyaṃ C, Es; māhiṣaṃ G
n.­836
stanasādhane vṛddhim] Es, G; stanasādhanodvṛddhim C
n.­837
kumbhāṇḍīphalayukto yogaḥ kurute mūlasādhane vṛddhim] Es; om. C, G
n.­838
bhukte] conj. Isaacson; bhuṅkte MSS
n.­839
sarve bhuṅkte yo] C, G; bhuṅkte sarvathā Es
n.­840
ˈkālapalitaṃ] Es; ˈkālapākaṃ C, G;
n.­841
sa] C, Es; sva° G
n.­842
avasanikāyā] C; avasanikāhayā G; avantikāyā Es
n.­843
kākamācī°] Es; kāmācī° (unmetrical) C, G
n.­844
sravanti] C, G; dravanti Es
n.­845
acyutasuratād] C; acyutasuratā Es
n.­846
patyau] C; patau (unmetrical) Es
n.­847
nādaraṃ ca] Es; ca nādaraṃ C
n.­848
IN G this half-stanza reads: acyutasuratā nārī vasati ca ta pattau nādaraṃ kuryāt.
n.­849
ca] C, G; om. (unmetrical) Es
n.­850
°cyuti°] C. Es; °cyuta° G
n.­851
śūkaratailādhāre] C, G; sukare tailādhāre Es
n.­852
surata°] Es, G; sura° C
n.­853
°saṃyoge] C, G; °saṃgame ˈpi Es
n.­854
jano] C, G; naro Es
n.­855
sa ciraṃ] C, G; suciraṃ Es
n.­856
nāryāḥ] Es; nāryā (ḥ dropped because of sandhi?) G; nāryaḥ (m.c.?) C
n.­857
vajrānala°] C, G; vajrānale Es
n.­858
prokṣyanti] C; prokṣanti G; proṣyanti Es
n.­859
nirvāpayanti] C, Es; nirvāpayati G
n.­860
The passage starting here and ending with the words vaśībhavati na saṃdehaḥ in paragraph 39 is absent in T.
n.­861
athāparo ˈpi prayogo bhavati] Es; aparo ˈpi prayogo bhavati C; athāparavasyaprayokaḥ G
n.­862
vilikhya] C, G; likhitvā Es
n.­863
pratyekadalāgre] Es; pratyekaṃ dalāgre C, G
n.­864
ture] C, G; om. Es
n.­865
vilikhya] Es; likhya C, G
n.­866
ˈpi] C, Es; pī(?) G
n.­867
tāṃkāra°] C, Es; tāṃkāraṃ G
n.­868
tāṃkāram api] Es; tāṃkāramayi C; kāram api G
n.­869
candramaṇḍalād bahiḥ] C; candramaṇḍalaṃ bahiḥ G; candramaṇḍalabahiḥ Es
n.­870
Double daṇḍa in C.
n.­871
°tāre] C, Es; °tāra G
n.­872
prasanne] C, G; om. Es
n.­873
vaśam ānaya] C; vaśīkuru Es, G
n.­874
mantreṇa] Es; om. C, G
n.­875
veṣṭayitvā] C, Es; veṣṭayet G
n.­876
ito ˈpi] C, G; om. Es
n.­877
vilikhya] Es, G; likhya C
n.­878
pratyekadalāgre] Es; pratyekaṃ dale C; pratyekadale G
n.­879
prasanne] C; om. Es
n.­880
hrīḥ] Es, G; om. C
n.­881
ityanena mantreṇa veṣṭayitvā] Es; om. C
n.­882
devadattaṃ vaśīkuru hrīḥ ityanena mantreṇa veṣṭayitvā] om. G
n.­883
ito ˈpi bahis] C; ito bahiḥ G; om. Es
n.­884
°karpūraraktair] C, G; °karpūrakaiḥ Es
n.­885
sikthakena] Es; śithakana G; śikatthakena C
n.­886
athāparo] Es, G; aparam C
n.­887
madhya°] C, G; candramaṇḍalamadhye Es
n.­888
veṣṭayet] G; veṣṭya C; pariveṣṭya Es
n.­889
na saṃdehaḥ] C; illegible G; om. Es
n.­890
The first sentence of this paragraph is printed in Es as part of the previous paragraph.
n.­891
nāthaḥ] G, Es; nātha C
n.­892
sthitāś] C, G, Es, R; sthitāṃś J
n.­893
nagarāje] C, G; parvatarāje Es
n.­894
paraduḥkhair] C, G; paraduḥkha° Es
n.­895
buddhā bhūtāḥ] em.; bhūtā buddhāḥ C; buddhāḥ bhūtāḥ G; buddhabhūtāḥ Es
n.­896
apūrvī] C; apūrvā Es, G
n.­897
naṣṭā. unnayanaṃ] conj.; naṣṭonnayanaṃ C, G; naṣṭā naināṃ Es
n.­898
avalokiteśvara] C; avalokiteśvaraḥ G; āryāvalokiteśvara Es
n.­899
āttamanās te ca bodhisattvāḥ mahāsattvāḥ] Es; om. C, G
n.­900
bhagavato] C, G; avalokiteśvara° Es
n.­901
iti śrībhagavatyāryatārāyāḥ kurukullākalpo ˈṣṭamaḥ samāptaḥ] Es; om. C, G
n.­902
āryakurukullākalpaḥ samāptaḥ.. tārārṇava­mahāyoga­tantrāntaḥ­pāti­tārodbhavād uddhṛta iti] C; kurukullāyāḥ kalpaḥ samaptaḥ G; om. Es

b.

Bibliography

The bibliography contains the publications that we have referred to as well as background reading on Kurukullā and Tārā in India and Tibet. Information on the Sanskrit manuscripts consulted is given at the beginning of the critical edition.


’phags ma sgrol ma ku ru kulle’i rtog pa (Ārya­tārā­kurukullā­kalpa). Toh. 437, Degé Kangyur, vol. 81 (rgyud ’bum, ca), folios 29.b–42.b.

’phags ma sgrol ma ku ru kulle’i rtog pa. Toh. 437, bka’ ’gyur (dpe bsdur ma) [Comparative Edition of the Kangyur], krung go’i bod rig pa zhib ’jug ste gnas kyi bka’ bstan dpe sdur khang (The Tibetan Tripitaka Collation Bureau of the China Tibetology Research Center). 108 volumes. Beijing: krung go’i bod rig pa dpe skrun khang (China Tibetology Publishing House), 2006–9, vol. 81, pp. 127–69.

’phags ma sgrol ma ku ru kulle’i rtog pa. Stok 403. Stok Palace Kangyur (stog pho brang bris ma). Leh: smanrtsis shesrig dpemzod, 1975–80, vol. 95 (rgyud ’bum, nga), folios 316.b–435.a.

Bandurski, Frank (1994). Übersicht über die Göttinger Sammlung der von Rahula Sankrtyayana in Tibet aufgefundenen buddhistischen Sanskrit-Texte (Funde buddhistischer Sanskrit-Handschriften, III). (Sanskrit-Wörterbuch der buddhistischen Texte aus den Turfan-Funden: Beiheft ; 5). Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 1994.

Bendall, Cecil. Catalogue of the Buddhist Sanskrit Manuscripts in the University Library, Cambridge, p. 178, 1992.

Beyer, Stephan. The Cult of Tārā: Magic and Ritual in Tibet. Berkeley: University of California Press, 1973.

Bhattacharyya, Benoytosh. The Indian Buddhist Iconography: mainly based on the Sādhanamālā and cognate Tāntric texts of rituals. 2nd edition. Calcutta: K.L. Mukhopadhyay, 1958.

Bhattacharyya, Benoytosh, ed. The Sādhanamālā. 2nd edition. Baroda: Oriental Institute, 1968.

Matsunami, Seiren (1965). A Catalogue of the Sanskrit Manuscripts in the Tokyo University Library. Tokyo: Suzuki Research Foundation, 1965.

Mehta, R. N. “Kurukullā, Tārā and Vajreśī in Śrīpura.” In Tantric Buddhism: Centennial Tribute to Dr. Benoytosh Bhattacharyya, edited by N.N. Bhattacharyya. Reprint. New Delhi: Manohar, 2005.

Pandey, Janardan Shastri, ed. Kurukullā­kalpaḥ. Rare Buddhist Texts Series, 24. Sarnath, Varanasi: Central Institute of Higher Tibetan Studies, 2001.

Shaw, Miranda Eberle. Buddhist Goddesses of India, ch. 22. Princeton: Princeton University Press, 2006.

Snellgrove, David. The Hevajra Tantra: a critical study. London, New York: Oxford University Press, 1959.

Willson, Martin. In Praise of Tārā: Songs to the Saviouress: source texts from India and Tibet on Buddhism’s great goddess, selected, translated, and introduced by Martin Willson. Boston, MA.: Wisdom Publications, 1996.

Websites

FRLHT Encyclopedia on Indian Medicinal Plants


g.

Glossary

Types of attestation for names and terms of the corresponding source language

AS

Attested in source text

This term is attested in a manuscript used as a source for this translation.

AO

Attested in other text

This term is attested in other manuscripts with a parallel or similar context.

AD

Attested in dictionary

This term is attested in dictionaries matching Tibetan to the corresponding language.

AA

Approximate attestation

The attestation of this name is approximate. It is based on other names where the relationship between the Tibetan and source language is attested in dictionaries or other manuscripts.

RP

Reconstruction from Tibetan phonetic rendering

This term is a reconstruction based on the Tibetan phonetic rendering of the term.

RS

Reconstruction from Tibetan semantic rendering

This term is a reconstruction based on the semantics of the Tibetan translation.

SU

Source unspecified

This term has been supplied from an unspecified source, which most often is a widely trusted dictionary.

g.­1

Ākhaṇḍala

Wylie:
  • mi phyed pa
Tibetan:
  • མི་ཕྱེད་པ།
Sanskrit:
  • ākhaṇḍala

(Indra)

Located in 1 passage in the translation:

  • 1.­25
g.­2

Amitābha

Wylie:
  • ’od dpag med
Tibetan:
  • འོད་དཔག་མེད།
Sanskrit:
  • amitābha

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

The buddha of the western buddhafield of Sukhāvatī, where fortunate beings are reborn to make further progress toward spiritual maturity. Amitābha made his great vows to create such a realm when he was a bodhisattva called Dharmākara. In the Pure Land Buddhist tradition, popular in East Asia, aspiring to be reborn in his buddha realm is the main emphasis; in other Mahāyāna traditions, too, it is a widespread practice. For a detailed description of the realm, see The Display of the Pure Land of Sukhāvatī, Toh 115. In some tantras that make reference to the five families he is the tathāgata associated with the lotus family.

Amitābha, “Infinite Light,” is also known in many Indian Buddhist works as Amitāyus, “Infinite Life.” In both East Asian and Tibetan Buddhist traditions he is often conflated with another buddha named “Infinite Life,” Aparimitāyus, or “Infinite Life and Wisdom,”Aparimitāyurjñāna, the shorter version of whose name has also been back-translated from Tibetan into Sanskrit as Amitāyus but who presides over a realm in the zenith. For details on the relation between these buddhas and their names, see The Aparimitāyurjñāna Sūtra (1) Toh 674, i.9.

Located in 1 passage in the translation:

  • 1.­21
g.­3

amorous sentiment

Wylie:
  • sgeg byed
Tibetan:
  • སྒེག་བྱེད།
Sanskrit:
  • śṛṅgāra

Located in 1 passage in the translation:

  • 1.­20
g.­5

Avalokiteśvara

Wylie:
  • spyan ras gzigs dbang phyug
Tibetan:
  • སྤྱན་རས་གཟིགས་དབང་ཕྱུག
Sanskrit:
  • avalokiteśvara

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

One of the “eight close sons of the Buddha,” he is also known as the bodhisattva who embodies compassion. In certain tantras, he is also the lord of the three families, where he embodies the compassion of the buddhas. In Tibet, he attained great significance as a special protector of Tibet, and in China, in female form, as Guanyin, the most important bodhisattva in all of East Asia.

Located in 6 passages in the translation:

  • i.­3
  • i.­6-7
  • i.­21
  • 5.­61
  • n.­898
g.­8

blessed one

Wylie:
  • bcom ldan ’das
Tibetan:
  • བཅོམ་ལྡན་འདས།
Sanskrit:
  • bhagavat

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

In Buddhist literature, this is an epithet applied to buddhas, most often to Śākyamuni. The Sanskrit term generally means “possessing fortune,” but in specifically Buddhist contexts it implies that a buddha is in possession of six auspicious qualities (bhaga) associated with complete awakening. The Tibetan term‍—where bcom is said to refer to “subduing” the four māras, ldan to “possessing” the great qualities of buddhahood, and ’das to “going beyond” saṃsāra and nirvāṇa‍—possibly reflects the commentarial tradition where the Sanskrit bhagavat is interpreted, in addition, as “one who destroys the four māras.” This is achieved either by reading bhagavat as bhagnavat (“one who broke”), or by tracing the word bhaga to the root √bhañj (“to break”).

Located in 10 passages in the translation:

  • 1.­13
  • 2.­54
  • 2.­65
  • 2.­70
  • 5.­1-4
  • 5.­59
  • 5.­61
g.­19

knowledge

Wylie:
  • rig pa
Tibetan:
  • རིག་པ།
Sanskrit:
  • vidyā

In different contexts in this text, also translated as “spell.”

Located in 7 passages in the translation:

  • 1.­8
  • 1.­21
  • 2.­7
  • 3.­3
  • 4.­28
  • 5.­35
  • g.­45
g.­20

Kurukullā

Wylie:
  • ku ru kul le
Tibetan:
  • ཀུ་རུ་ཀུལ་ལེ།
Sanskrit:
  • kurukullā

Located in 23 passages in the translation:

  • s.­1
  • i.­3-4
  • i.­7-8
  • i.­12-17
  • i.­20-21
  • i.­23
  • 1.­12-13
  • 1.­21
  • 2.­16
  • 3.­27
  • 5.­3
  • 5.­14
  • app.­1
  • n.­282
g.­24

Mañjuśrī

Wylie:
  • ’jam dpal
Tibetan:
  • འཇམ་དཔལ།
Sanskrit:
  • mañjuśrī

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

Mañjuśrī is one of the “eight close sons of the Buddha” and a bodhisattva who embodies wisdom. He is a major figure in the Mahāyāna sūtras, appearing often as an interlocutor of the Buddha. In his most well-known iconographic form, he is portrayed bearing the sword of wisdom in his right hand and a volume of the Prajñā­pāramitā­sūtra in his left. To his name, Mañjuśrī, meaning “Gentle and Glorious One,” is often added the epithet Kumārabhūta, “having a youthful form.” He is also called Mañjughoṣa, Mañjusvara, and Pañcaśikha.

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­1
  • 1.­4
g.­26

oblation

Wylie:
  • sbyin sreg
Tibetan:
  • སྦྱིན་སྲེག
Sanskrit:
  • homa

Located in 3 passages in the translation:

  • 3.­3
  • 3.­6
  • 4.­10
g.­27

one to be won

Wylie:
  • bsgrub bya
Tibetan:
  • བསྒྲུབ་བྱ།
Sanskrit:
  • sādhya

Located in 1 passage in the translation:

  • 3.­3
g.­32

practice manual

Wylie:
  • rtog pa
Tibetan:
  • རྟོག་པ།
Sanskrit:
  • kalpa

Located in 1 passage in the translation:

  • 1.­1
g.­33

practitioner

Wylie:
  • sgrub pa po
Tibetan:
  • སྒྲུབ་པ་པོ།
Sanskrit:
  • sādhaka

Located in 18 passages in the translation:

  • i.­1-4
  • i.­6
  • i.­8
  • i.­10
  • i.­15
  • 1.­14
  • 1.­21-22
  • 2.­49
  • 3.­1
  • 3.­3
  • 4.­15
  • 4.­20
  • 4.­30
  • 5.­3
g.­34

Rāhulabhadra

Wylie:
  • sgra can ’dzin bzang po
Tibetan:
  • སྒྲ་ཅན་འཛིན་བཟང་པོ།
Sanskrit:
  • rāhulabhadra

Located in 1 passage in the translation:

  • 5.­1
g.­35

Rājagṛha

Wylie:
  • rgyal po’i khab
Tibetan:
  • རྒྱལ་པོའི་ཁབ།
Sanskrit:
  • rājagṛha

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

The ancient capital of Magadha prior to its relocation to Pāṭaliputra during the Mauryan dynasty, Rājagṛha is one of the most important locations in Buddhist history. The literature tells us that the Buddha and his saṅgha spent a considerable amount of time in residence in and around Rājagṛha‍—in nearby places, such as the Vulture Peak Mountain (Gṛdhrakūṭaparvata), a major site of the Mahāyāna sūtras, and the Bamboo Grove (Veṇuvana)‍—enjoying the patronage of King Bimbisāra and then of his son King Ajātaśatru. Rājagṛha is also remembered as the location where the first Buddhist monastic council was held after the Buddha Śākyamuni passed into parinirvāṇa. Now known as Rajgir and located in the modern Indian state of Bihar.

Located in 1 passage in the translation:

  • 5.­1
g.­45

spell

Wylie:
  • rig pa
Tibetan:
  • རིག་པ།
Sanskrit:
  • vidyā

In different contexts in this text, also translated as “knowledge.”

Located in 5 passages in the translation:

  • 1.­23
  • 3.­11
  • 5.­1
  • 5.­48
  • g.­19
g.­49

Tārā

Wylie:
  • sgrol ma
Tibetan:
  • སྒྲོལ་མ།
Sanskrit:
  • tārā

Lit. “the Saviouress.”

Located in 18 passages in the translation:

  • i.­3
  • i.­8
  • 1.­1
  • 1.­17
  • 1.­21
  • 1.­30-32
  • 2.­17
  • 2.­28
  • 2.­38
  • 2.­43
  • 3.­13
  • 4.­15-16
  • 4.­18
  • 5.­18
  • n.­711
g.­50

The Arising of Tārā

Wylie:
  • sgrol ma ’byung ba
Tibetan:
  • སྒྲོལ་མ་འབྱུང་བ།
Sanskrit:
  • tārodbhava

Located in 2 passages in the translation:

  • 1.­1
  • 1.­15
g.­52

The Meditative Absorption of Tārā

Wylie:
  • sgrol ma ’byung ba’i ting nge ’dzin
Tibetan:
  • སྒྲོལ་མ་འབྱུང་བའི་ཏིང་ངེ་འཛིན།
Sanskrit:
  • tārāsamādhi

Located in 1 passage in the translation:

  • 1.­1
g.­53

Tsültrim Gyalwa

Wylie:
  • tshul khrims rgyal ba
Tibetan:
  • ཚུལ་ཁྲིམས་རྒྱལ་བ།
Sanskrit:
  • —

Prolific eleventh century Tibetan translator also known as Naktso Lotsawa (nag tsho lo tsā ba). He was sent to India by Lhalama Yeshe-Ö (lha bla ma ye shes ’od), the king of Western Tibet, and his grand-nephew Changchub-Ö (byang chub ’od) to invite Atiśa to Tibet.

Located in 2 passages in the translation:

  • i.­22
  • c.­1
g.­60

Veṇuvana grove

Wylie:
  • ’od ma’i tshal
Tibetan:
  • འོད་མའི་ཚལ།
Sanskrit:
  • veṇuvana

Located in 1 passage in the translation:

  • 5.­1
g.­62

Yaśodharā

Wylie:
  • sgrags ’dzin ma
Tibetan:
  • སྒྲགས་འཛིན་མ།
Sanskrit:
  • yaśodharā

Definition from the 84000 Glossary of Terms:

Daughter of Śākya Daṇḍadhara (more commonly Daṇḍapāṇi), sister of Iṣudhara and Aniruddha, she was the wife of Prince Siddhārtha and mother of his only child, Rāhula. After Prince Siddhārtha left his kingdom and attained awakening as the Buddha, she became his disciple and one of the first women to be ordained as a bhikṣunī. She attained the level of an arhat, a worthy one, endowed with the six superknowledges.

Located in 1 passage in the translation:

  • 5.­1
0
    You are downloading:

    The Practice Manual of Noble ​Tārā​ Kurukullā​

    Click here to make a dāna donation

    This is a free publication from 84000: Translating the Words of the Buddha, a non-profit organization sharing the gift of Buddhist wisdom with the world.

    The cultivation of generosity, or dāna—giving voluntarily with a view that something wholesome will come of it—is considered to be a fundamental Buddhist practice by all schools. The nature and quantity of the gift itself is often considered less important.

    Table of Contents


    Search this text


    Other ways to read

    Download PDF
    Download EPUB
    Open in the 84000 App

    Spotted a mistake?

    Please use the contact form provided to suggest a correction.


    How to cite this text

    The following are examples of how to correctly cite this publication. Links to specific passages can be derived by right-clicking on the milestones markers in the left-hand margin (e.g. s.1). The copied link address can replace the url below.

    • Chicago
    • MLA
    • APA
    84000. The Practice Manual of Noble ​Tārā​ Kurukullā​ (Ārya­tārā­kurukullā­kalpa, ’phags ma sgrol ma ku ru kul+le’i rtog pa, Toh 437). Translated by Dharmachakra Translation Committee. Online publication. 84000: Translating the Words of the Buddha, 2024. https://84000.co/translation/toh437/UT22084-081-006-appendix.Copy
    84000. The Practice Manual of Noble ​Tārā​ Kurukullā​ (Ārya­tārā­kurukullā­kalpa, ’phags ma sgrol ma ku ru kul+le’i rtog pa, Toh 437). Translated by Dharmachakra Translation Committee, online publication, 84000: Translating the Words of the Buddha, 2024, 84000.co/translation/toh437/UT22084-081-006-appendix.Copy
    84000. (2024) The Practice Manual of Noble ​Tārā​ Kurukullā​ (Ārya­tārā­kurukullā­kalpa, ’phags ma sgrol ma ku ru kul+le’i rtog pa, Toh 437). (Dharmachakra Translation Committee, Trans.). Online publication. 84000: Translating the Words of the Buddha. https://84000.co/translation/toh437/UT22084-081-006-appendix.Copy

    Related links

    • Other texts from Unexcelled Yoga tantras
    • Published Translations
    • Browse the Collection
    • 84000 Homepage
    Sponsor Translation

    Bookmarks

    Copyright © 2011-2024 84000 - All Rights Reserved
    • Website: https://84000.co
    • Contact
    • Privacy Policy